Bilaga 5
Nämnden för Svenska kyrkans mission
Verksamhetsberättelse 1997

1 Huvuduppgift

Nämnden för Svenska kyrkans mission (SKM) skall samordna Svenska kyrkans församlingars missionsengagemang och i gemenskap med hela Kristi kyrka delta i Guds mission i världen.

Härvid har nämnden uppdraget

att representera Svenska kyrkan i fråga om mission,

att i missionsinsatser samverka med kyrkor, till vilka Svenska kyrkan har särskilda relationer,

att svara för kontakterna med kyrkornas gemensamma och internationella organ för mission och i mån av tillgång på medel stödja särskilda missionssatsningar inom ramen för deras verksamhet,

att verka för internationellt och ekumeniskt samordnad planering av nya missionsinsatser och fullfölja Svenska kyrkans kallelse till mission i nya uppgifter,

att genom sin ombudsorganisation och på annat sätt förmedla kunskap om mission till församlingar och enskilda samt svara för att kontakter och utbyte mellan kyrkorna i mission aktualiseras och i mån av tillgång på medel förverkligas i församlingarna,

att förmedla internationell erfarenhet av mission och kyrkoliv till andra nämnder och organ i Svenska kyrkan,

att insamla, förvalta och fördela medel för nämndens verksamhet samt utbilda medarbetare och missionsombud,

att utifrån en kristen människosyn i all sin verksamhet hävda ett internationellt rättviseperspektiv, mänskliga rättigheter samt jämställdhet mellan kvinnor och män.

2 Uppföljning av särskilda mål och uppdrag

Personalbistånd och missionärer

Överenskommelser och avtal om personalbiståndet och missionärer skall utarbetas tillsammans med samarbetskyrkorna.

För några av de länder dit SKM sänder missionärer finns sedan tidigare överenskommelser och avtal som klarlägger förutsättningarna för att sända missionärer till samarbetskyrkor/partner, s.k. documents of understanding. Under 1997 har det inte varit möjligt att närmare arbeta med dessa frågor, vilka dock är väsentliga i SKM:s relationer till partner.

När kansliet har utarbetat avtal, policies och rutiner för utlandspersonalhanteringen och därmed erhållit en grund för var Svenska kyrkan står i dessa frågor, blir möjligt att tillsammans med samarbetskyrkor och -organisationer driva, utveckla och utvärdera riksorganisationens personalinsatser i mission och bistånd.

Ekumenik

Ekumeniken skall ställas i fokus i de bilaterala kyrkorelationerna och SKM skall söka bidra till bättre ekumenisk samverkan särskilt i Etiopien, Egypten och Sydindien.

Det ekumeniska uppdraget är en ofrånkomlig del av missionsuppdraget. Kyrkans enhet är egentligen en förutsättning för all mission. Svenska kyrkans ekumeniska uppgift blir särskilt påtaglig i missionssammanhanget. Sedan 1970-talet har SKM präglats av ett intensivt ekumeniskt arbete på olika sätt. I många länder där SKM är verksam finns idag ett samarbete både med den traditionella lutherska kyrkogemenskapen och med de nationella kristna råden.

Även för år 1997 kan sägas att SKM i stort förverkligat målet att i varje region bidra till att arbetet har en övergripande ekumenisk dimension. Verksamheten präglas på många sätt av ekumeniska insatser. Så har under året strategiskt viktiga insatser gjorts t.ex. inom nationella kristna råd i Afrika, Asien och Latinamerika, inom den oberoende filippinska kyrkan, inom sydindiska kyrkan, i den koptiska kyrkan i Egypten, i samarbetet både med Mekane Yesuskyrkan och den ortodoxa kyrkan i Etiopien, i det anglikanska Lebombostiftet i Moçambique, i den armeniska kyrkan i Libanon och tillsammans med katolska partner i Centralamerika.

SKM har också fortsatt sitt solidariska stöd till Kyrkornas Världsråd (KV), bl.a. till Unit II som arbetar både med missions- och hälsovårdsfrågor.

Lokalt förankrad kontextuell teologi

SKM skall fortsätta att stödja arbetet för en relevant, kontextuell teologisk utbildning.

Detta arbete har under året påbörjats genom en inventering av det stöd som ges till organisationer och institutioner som arbetar med teologisk utbildning och kontextuell teologisk reflektion. Inventeringen sker genom att en kategorisering görs av olika typer av stöd. En analys av relationen mellan institutionell teologisk utbildning, t.ex. prästseminarier, och arbetet med kontextuell teologi i regionerna skall också ingå. Utifrån denna inventering kommer samtal att föras med ett antal av SKM:s samarbetspartner inom området kring inriktning, mål och metoder. Avsikten är att dessa samtal ska mynna ut i tydliga riktlinjer för SKM:s stöd. Arbetet beräknas pågå under ytterligare två år.

Syd-sydutbyte

Syd-sydutbytet i teologisk utbildning skall främjas.

Det har inte funnits möjlighet under 1997 att vidta åtgärder för att uppfylla målet om ökat syd-sydutbyte. Kontakter kommer under 1998 att tas med regionala samarbetsorgan och nätverk för teologisk utbildning i Asien, Afrika och eventuellt även andra regioner för att påbörja ett samtal om möjligheten till ett ökat utbyte av detta slag.

Religionsmöte

SKM skall medverka till förbättrade förutsättningar för dialog och samlevnad mellan muslimer och kristna.

Under 1997 har fokus legat dels på de redan väl etablerade dialogerna med islam respektive judendomen, dels på

a) Kyrkan och judendomen

SKM-nämnden beslöt den 21 maj 1997 att inrätta en referensgrupp för Kyrkan och Judendomen (KJ) med uppgift att bidra till den teologiska bearbetningen av kristendomens judiska rötter och rönen från nutida dialoger, till arbetet mot antisemitism, samt till ett nätverk för präster och andra med särskilt intresse för KJ-frågorna.

Referensgruppen skall löpande bevaka nationella och internationella dialogfora, dvs. Samarbetsrådet för judar och kristna i Sverige och dess internationella motsvarighet ICCJ, dialoggrupperna inom Sveriges Kristna Råd (SKR), KV:s organ Consultation on the Church and the Jewish People, samt Lutherische Europäische Kommission für Kirche und Judentum.

I referensgruppen ingår från Svenska kyrkan Håkan Bengtsson, Tord Fornberg, Karin Hedner, Jan Henningsson, Sten Philipson, Åke Roxberg, Jesper Svartvik, Karl-Erik Tysk och Rut Törnkvist, samt som adjungerade generalsekreterare Anders Alberius, Svenska Bibelsällskapet och överrabbin Morton H Narrowe, Judiska församlingen, Stockholm.

b) Kyrkan och islam

Inom ramen för Svenska kyrkans islamprojekt har en rad seminarier anordnats i stift och kontrakt, varigenom SKM:s erfarenhet av möten med muslimer utanför Sverige också kunnat belysas bl.a. utifrån den internationella debatten om mänskliga rättigheter. Samarbetet med Henry Martyn Institute i Hyderabad, Indien, har fördjupats genom att missionärer för första gången fått utbildning där.

SKM:s satsning på samarbete med kyrkan i Egypten och det ekumeniska nätverket i Persiska viken har givit nya insikter bl.a. i spänningen mellan sunna- och shi'a-muslimer liksom de växande hoten mot de kristnas religionsfrihet i den muslimska världen. I april deltog SKM-ombud i ett dialogprogram anordnat av Al al-Bayt Foundation i Amman, Jordanien.

Den till SKR knutna dialoggruppen Judar/Kristna/Muslimer har under året bl.a. diskuterat frågor om slakt enligt judisk respektive islamisk tradition.

c) andra religionsmöten

Dialoggruppen inom SKR har behandlat kristnas möte med japansk buddism, t.ex. inom katolsk zen. Man har också diskuterat världsreligionernas roll i freds- och försoningssträvanden, t.ex. genom World Conference on Religion and Peace.

Hälso- och sjukvård

Primärhälsovård och förebyggande hälsovård skall prioriteras.

"Att erbjuda hälsovård har varit och är fortfarande en stor utmaning för många av våra partner. De flesta modeller kommer från missionsorganisationer och kolonialmakter. När demokratiska och ekonomiska förändringar nu sveper över t.ex. Afrika, är reformer även i hälsovården oundvikliga följder av dessa förändringar". Så börjar en projektbeskrivning gjord av Dr. Mark Bura, medicinskt ansvarig för hälso- och sjukvårdsarbetet inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT). Projektet går ut på att ha god kvalitet på sjukvården och rimliga kostnader för patienten. SKM har under året gett ett aktivt stöd i detta förändringsarbete och bl.a. deltagit i en utredning om hur hälso- och sjukvård ska kunna finansieras i det nordvästra stiftet, ett arbete som fortfarande pågår. Kyrkorna ansvarar för ungefär 50 procent av landets hälso- och sjukvård. Enbart ELCT driver 20 av de totalt 162 sjukhus som finns i landet och över 120 hälsostationer och täcker ca 15 procent av befolkningen.

Även i Etiopien blåser förändringens vindar och där har t.ex. all hälso- och sjukvård regionaliserats. Samtidigt har nya lagar trätt i kraft, där bl.a. standard på klinik och hälsovårdscentral regleras, vilket för Mekane Yesuskyrkans del innebär att många av dess kliniker måste uppgraderas eller stängas. I denna situation försöker kyrkan kartlägga det medicinska arbetet för att kunna fatta beslut om vilken nivå man vill och kan ha på sitt arbete, ett arbete som behöver göras tillsammans med partner.

Amity Foundation i Kina driver ett projekt inriktat på förbättring av bashälsovården i fattiga provinser. Så kallade barfotaläkare ges grundläggande utbildning i förebyggande hälsovård och elementära sjukvårdskunskaper. Därefter förses de med ett basförråd av mediciner och utrustning så att de kan driva en liten klinik i sin hemby. Stor vikt läggs vid mödravård, och barfotaläkarna är en viktig resurs överallt där man har långt till sjukhus och kliniker med utbildade läkare.

I Egypten samarbetar SKM sedan några år med den koptisk-ortodoxa kyrkan i ett antidrogprogram, Best Life Program (BLP). I programmet ingår öppen mottagning för drogmissbrukare och deras familjer, ett rehabiliteringscenter för manliga missbrukare och ett intensivt utbildningsprogram för ledare, socialarbetare och präster på olika nivåer, liksom också undervisning i förebyggande syfte bland barn och ungdomar. Ett rehabiliteringsprogram tar ungefär 1,5 år och under denna tid får även familjen till missbrukaren hjälp och stöd. Fortbildning för personalen som arbetar vid BLP sker i samarbete med och med stöd från SKM.

Det arbete som pågår i Latinamerika har sprungit fram ur en ekonomiskt ansträngd verklighet. Utbildning i användandet av traditionella medicinalväxter pågår samtidigt som en dokumentation görs. Att på ett riktigt sätt använda det som jorden frambringar är naturligt i en situation där pengarna tryter och avstånden är långa till modern hälso- och sjukvård.

Utbildning för förändring

Ledarutbildning för kvinnor skall stödjas.

Utbildningsinsatser med tydlig koppling till utveckling och befrielse skall stödjas.

SKM:s stöd till ledarskapsutveckling och lokalt ansvarstagande är omfattande. I Latinamerika är huvuddelen av stödet riktat till projekt och program som på olika sätt väver samman mänsklig utveckling, befrielseteologisk reflektion och integrerad utbildning. Lokala ledare identifieras och ges utbildning som ger dem redskap för samhällsanalys och lokal organisering för att lösa gemensamma problem. Demokrati, dagligt liv och teologi skiljs inte åt utan ses som en helhet, och utbildningsprogrammen syftar till att ge människor redskap att bli subjekt i sina egna liv och verka för förändring.

Även i andra regioner pågår liknande arbete och ledarskapsutveckling med metoder som uppmuntar människor till eget ansvarstagande och ger kraft att tillsammans förändra sin situation. I Asien och Afrika stöds flera ledarskapsprogram inriktade på kvinnor, som uppmuntras att gå in i ledarskap i kyrka och samhälle.

Frågan om i vilken grad de olika utbildningsprogrammen utgår från detta förhållningssätt behöver bli föremål för en översyn. Liksom i fråga om den teologiska utbildningen, bör frågan om relationen mellan stöd till mer traditionell utbildning vid institutioner och denna form av medvetengörande utbildning bli föremål för fördjupad reflektion.

Mänskliga rättigheter

Kyrkornas och de ekumeniska organisationernas ansträngningar för demokrati, rättvisa och mänsklig värdighet skall stödjas.

SKM:s arbete för mänskliga rättigheter är brett och varierat. Främst samarbetar SKM med grupper som står nära den lokala kyrkan. Det som lokalt är de brännande frågorna vad gäller rätt, rättvisa, problem med övergrepp och behovet att vara delaktig i sitt eget samhälles utveckling styr också insatserna. Därför varierar karaktären på insatserna från region till region. Ibland, och särskilt där de kristna lever i minoritet, kan det vara befogat att stödja arbete som inte sker inom kristet profilerade organisationer.

Afrika. På den afrikanska kontinenten har det under 1990-talet skett en utveckling mot större politisk demokrati. Medborgarna vill ha större möjlighet att påverka dem som styr. Respekt för lagen och möjlighet att komma till rätta med korruption hör till det som många önskar sig. Samtidigt har den ekonomiska krisen medfört stora svårigheter vad gäller undervisning, sjukvård och försörjning.

I Sydafrika fortsätter det arbete med mänskliga rättigheter som kyrkorna och andra organisationer påbörjade under apartheidtiden. Det tar sig nu nya uttryck och inriktas på att stärka de svagas och fattigas ställning i samhället. Det gäller juridisk rådgivning, inte minst för kvinnor, utbildning i demokrati och arbete för ekonomiska rättigheter, och om att bevaka den nya regeringens politik utifrån ett MR-perspektiv.

I Tanzania har den lutherska kyrkan satsat mycket på väljarutbildning och utbildning i mänskliga rättigheter och hur myndigheter bör fungera. Man arbetar vidare med att utbilda befolkningen i vad det innebär att vara medborgare i ett land, med rättigheter och skyldigheter.

Asien. Det arbete för mänskliga rättigheter i Asien som SKM stöder, berör situationen i Syd-, Sydost- och Ostasien, som kännetecknas av att marknadskrafterna får ökat utrymme, vilket leder till starka sociala spänningar, och av brist på demokrati och framgång för religiösa/nationalistiska strömningar av chauvinistisk karaktär. De kristna lever som minoriteter i alla länder utom Filippinerna, vilket ger dem en särskild förståelse för t.ex. religionsfrihetens betydelse.

Regionalt får Kristna Studentrörelsen samt Asian Legal Resource Centre/Asian Human Rights Commission stöd. Arbetet består av utbildning, opinionsbildning, debatt, forskning m.m. Christian Conference of Asia får medel till ett regionalt arbete med den mycket svåra situationen i Burma/Myanmar. Arbete med de mänskliga rättigheterna i Burma sker också genom organisationer direkt verksamma i eller utanför landet.

Vidare stöds det regionala kontoret för ECPAT, en internationell organisation för att bekämpa sexindustrin med barn. ECPAT:s avdelning i Filippinerna får direkt stöd av SKM, också med personal från Sverige. Flera organisationer som verkar för försvar av mänskliga rättigheter växte fram under Marcosdiktaturen i landet. De arbetar nu vidare i en ny politisk situation med övergrepp mot fattiga. SKM stöder arbete till försvar för människor som blir offer för utvecklingen.

SKM ger stöd till arbete för försvar av demokrati och rättvisa i Hongkong genom Hong Kong Christian Institute, samt till filippinska gästarbetare, i huvudsak kvinnor.

Mellanöstern. I Mellanöstern begås många allvarliga brott mot mänskliga rättigheter. Alla länder i regionen tillämpar tortyr och dödsstraff. Brist på demokrati, en begränsad åsikts- och religionsfrihet och diskriminering av kvinnor hör till bilden. Religiös fundamentalism och politiserad religion är andra uttryck för ett hårt samhällsklimat, där toleransen för oliktänkande minskar.

SKM stöder Mellanösterns kristna råds arbete med mänskliga rättigheter genom svensk personal, dels regionalt från huvudkontoret på Cypern, dels i Förenade Arabemiraten bland de ofta svårt utsatta gästarbetarna. I övrigt består verksamheten av seminarier för utbildning och för genomgång av förhållanden i de olika länderna, fredsarbete m.m.

Latinamerika. Trots att de flesta länder i Latinamerika nu är formella demokratier finns det skriande orättvisor. Det politiska systemet har inte förmåga att lösa problemen, inte ens att se till att rättsväsendet fungerar på ett sådant sätt att de fattiga kan ha förtroende för det. Därför finns det fortfarande anledning att arbeta för mänskliga rättigheter. SKM gör det genom stöd till organisationer i Centralamerika, som arbetar med jordfördelning och markrättigheter, rättshjälp och upplysning, och arbetar för indianbefolkningarnas rättigheter och för stöd till internflyktingar.

Globalt. SKM stöder KV:s arbete för att främja mänskliga rättigheter.

Aktuella uppdrag från Ombudsmötet/SFRV-styrelsen

OEo 1995:503: Kyrkans opinionsarbete mot barnarbete

Ärendet överlämnades till Lutherhjälpen och SKM för handläggning inom ramen för de internationella rättvisefrågorna. Frågan om barnarbete tas kontinuerligt upp i informations- och utbildningsmaterial som exempel på barnens bristande rättigheter.

3 Verksamhetsåret i korthet

Missionsuppdraget och missionärsrollen

För SKM blev 1997 ett år av både utvärdering och uppladdning. I juni hölls ett seminarium om relationerna till den oberoende filippinska kyrkan, då returmissionären Alan Forcado utvärderade sin tid i Strängnäs stift, samtidigt som missionärerna Per och Gunilla Kristiansson reflekterade över sitt första år i Cavitestiftet i Filippinerna.

I oktober mötte företrädare för stiftsmissionsråden, SKM-nämnden och kansliet ett trettiotal nyhemkomna missionärer i en gemensam arbetskonferens.

Under våren dryftade SKM-nämnden, parallellt med Lutherhjälpens nämnd, frågan om långsiktigt målarbete inför 2000-talet och beslöt i november 1997 att initiera ett tvåårigt Rådslag om mission för att genom en bred studieprocess i stift och församlingar få underlag till nya riktlinjer för SKM.

I januari 1997 sjösattes den nya kansliorganisationen, som bl.a. innebär en integrerad internationell avdelning för SKM, Lutherhjälpen och Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens (EFS) utlandsarbete, samtidigt som ett nytt målstyrt arbetssätt infördes. I anvisningarna inför mål- och rambudgetarbetet 1997 indikerade SKM-nämnden att antalet partner troligen måste minska p.g.a. SKM:s minskade intäkter och kansliresurser samt underströk behovet av beroendeminskande åtgärder. Kansliet har därför påbörjat en analys av olika partnerrelationer för att se följderna av en utfasning. Nämnden gav prioritet åt fem områden, som också blev huvudrubriker i SKM:s årsbok:

· Kyrko- och församlingsutveckling

· Teologisk utbildning och reflektion

· Utbildning för förändring

· Hälso- och sjukvård

· Mänskliga rättigheter

Den gradvis ökande samverkan med Lutherhjälpen visar att en viss överlappning t.ex. inom hälso- och sjukvårdsområdet är oundviklig. Dessutom innefattar missionen en diakonal dimension, som sammanhänger med en helhetssyn på människan. Ett uttryck för uppskattning av Svenska kyrkans arbete med hälso- och sjukvård, utbildning och mänskliga rättigheter är att Sida beviljat ett större ramanslag än vad kansliet vågat budgetera. Under året anställdes också särskilda tematiker för dessa områden.

Kansliet har ägnat stor möda åt att skaffa verktyg och kompetens för det nya arbetssättet, så att verksamheten skall kunna relateras till de uppsatta målen, samtidigt som dessa mål måste vara förankrade hos SKM:s partner. Att avdelningschefen för internationella avdelningen, Hilda Lind, avgick i oktober medförde stora svårigheter för det internationella arbetet på flera plan.

Missionärsrollen håller på att förskjutas från experter, som automatiskt hamnar i ett överläge i den mottagande kyrkan, till deltagande vittnen, som måste börja i något av ett underläge. Samtidigt framstår den fortsatta närvaron av svenska missionärer som väsentlig, inte minst för vår egen kyrka, också som uttryck för solidaritet.

Genom verksamheten med mission i retur skapas förutsättningar för att bredda kontaktytan på stifts- och församlingsnivå. Detta visade sig tidigt i relation till de afrikanska kyrkorna genom kamratprojekt och vänstiftsutbyten. Idag har detta utsträckts till att omfatta SKM:s kyrkopartner också i Mellanöstern, Indien och Ostasien.

Kyrko- och församlingsutveckling

SKM:s arbete inom kyrko- och församlingsutveckling är mycket omfattande och ett av de viktigaste verksamhetsområdena. Ett av många sådana exempel är arbetet inom ELCT, som SKM relaterar till. ELCT är i tjugo stift runtom i landet djupt engagerad i församlings- och evangelisationsarbete, utbildning, landsbygdsutveckling, hälso- och sjukvård, socialt arbete, kvinnoarbete, samt arbete för mänskliga rättigheter.

ELCT har sin styrka i församlingarnas liv och verksamhet, där kyrkomedlemmarna tar stort ansvar i gudstjänstliv, diakoni och uppsökande verksamhet. Evangelisten och prästen står i ledningen för arbetet. Deras löner betalas av de församlingar de betjänar. För sin verksamhet är församlingarna helt beroende av inkomster från sina medlemmar. En del av inkomsterna på församlings- och distriktsnivå sänds vidare till stiftet.

En församlings resurser återspeglar således i stor utsträckning den ekonomiska situationen i det aktuella området. De senaste årens torka med dåliga skördar har slagit hårt mot församlingsverksamheten på flera håll. De skyfall som dränkte landet de sista månaderna under 1997 har ytterligare försämrat levnadsbetingelserna runt om i landet, och därmed även församlingsinkomsterna.

En kartläggning av kyrkans ekonomi på stifts- och kyrkonivå färdigställdes under året. Beroendet av ekonomiskt stöd utifrån till verksamheten visade sig i genomsnitt vara runt 80 procent. Med snabbt ökande kostnader och sakta krympande stöd utifrån är situationen mycket bekymmersam. I 1997 års budget tvingades man till nedskärningar på 30 procent. Mot slutet av året genomfördes en omorganisation av huvudkontoret med personalminskningar.

SKM ger ett större generellt stöd till ELCT, vilket av kyrkan fördelas vidare till stiftens verksamhet enligt deras önskemål. Under många år har tretton olika missioner och andra organisationer i Europa och Nordamerika förmedlat sina anslag till ELCT:s gemensamma budget genom ett samarbetsorgan. Både ELCT och flera av hennes partner har uttryckt ett behov av en förändring av formerna för samverkan. Efter flera års förberedelser avvecklades under året det gamla samordningsorganet och ersattes av ett nytt, Lutheran Mission Cooperation. I planeringen av hur resurserna skall användas ligger initiativ och beslut om prioriteringar nu tydligare hos ELCT. Därigenom kommer samverkan mellan stiften att öka och kyrkans enhet att stärkas. Den tidigare ettåriga planeringen övergår i treårsplanering, vilket öppnar för större långsiktighet i kyrkans arbete.

Teologisk utbildning och reflektion

Det teologiska seminariet Umphumulu i Sydafrika har under året genomgått en kris, då flera av seminariets lärare förolyckades på väg till missionären Maria Coerecius begravning. Förutom den mänskliga tragedin stod man plötsligt utan lärarkapacitet mitt under pågående termin. SKM bidrog med ekonomiskt stöd så att man tillfälligt skulle kunna lösa situationen genom lokal anställning av extra personal.

Asiens kristna råd har under året hållit en stor teologisk konferens i Korea, då ett hundratal asiatiska teologer, protestanter, ortodoxa och katoliker, arbetade med frågor kring asiatisk teologi i den post-koloniala tiden. Även kontextualisering, evangeliet och kulturerna och relationen mellan asiatisk och kristen identitet berördes.

Kinas kristna råd arbetar genom sin kommission för teologisk utbildning för att förse församlingarna med utbildade ledare. Prästbristen är stor och det kommer att ta tid att återhämta det som förlorades under kulturrevolutionens religionsfientliga period, då de teologiska utbildningarna utplånades. SKM ingår i ett europeiskt nätverk för teologisk utbildning i Kina, som bildats under 1997, för att samordna insatserna från europeiska partner och för att gemensamt föra samtalet om utbildningsbehov, prioriteringar och arbetsfördelning.

Den oberoende filippinska kyrkan har en historia präglad av det ställningstagande för självständighet och självstyre som ledde till brottet med Rom, när kyrkan grundades. Nu bygger man upp en teologisk utbildning som i högre grad än tidigare bygger på den teologiska grundhållningen och värnar om närheten till folket och reflektionen nerifrån. SKM har under 1997 stött detta arbete bland annat genom missionärsinsatser.

Den lutherska kyrkan i Jordanien med huvuddelen av sina medlemmar i Israel/ Palestina, lade under året grunden för en akademi med kontextuell teologisk inriktning, Dar al Kalima, som vill skapa en plats för reflektion kring palestinsk identitet och möte mellan religioner och kulturer. Man kommer även att arbeta med kulturella uttrycksformer, och SKM stöder den konst- och musikutbildning som ingår i akademins planer.

Under 1997 har frågan om Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem varit under utredning, vilket gällt verksamhetens innehåll, men framför allt hur verksamheten skall organiseras och finansieras. En rapport läggs fram för SKM-nämnden i början av 1998.

Utbildning och ledarskapsutveckling

En av SKM:s samarbetspartner i Kina är Amity Foundation, vars lärarprogram nu börjar ge synliga resultat. Många av dem som idag undervisar i engelska på medelhög nivå har själva undervisats av Amitylärare och man planerar att utöka stödet till de nya lärarna på olika sätt. Antalet lärare minskar dock, då det är svårt att rekrytera. Detta beror bl.a. på att det gamla östblocket har liknande program, som drar en del av de potentiella lärarna till sig.

SKM har under lång tid haft en missionär placerad som föreståndare för Tamil evangelisk-lutherska kyrkas utbildningsinstitutioner för flickor och kvinnor i Karunagara-puri och Kinathukadavu, Indien. Under 1997 fortsatte förberedelserna för ett överlämnande av ledarskapet för institutionerna till inhemsk personal genom en tvåårig missionärsinsats.

Sverigeverksamheten

Nämndens uppdrag är att i samverkan med Svenska kyrkans stift och församlingar utveckla ett starkt engagemang för mission, att göra SKM:s uppdrag och arbete tydligt och att ekonomiskt säkerställa SKM:s verksamhet.

Insamling och information

Efter omorganisationen i Kyrkans hus bedrivs SKM:s Sverigearbete huvudsakligen inom Avdelningen för kyrkolivets utveckling och Avdelningen för information- och insamling. Den senare består av tre enheter: insamling, kommunikation och media samt InformationsService.

Insamling

Insamlingsenhetens huvuduppgift är att på ett respektfullt, värdigt, idérikt, välutvecklat och effektivt sätt ekonomiskt säkerställa SKM:s verksamhet.

Insamlingsresultatet 1997 nådde inte budgetmålet 75,5 miljoner kronor. Detta beror bl.a. på att två budgeterade extrakollekter, som söks vid senare tillfälle och skulle delas med Lutherhjälpen, aldrig söktes för SKM:s räkning.

För att utveckla och effektivisera insamlingsarbetet har en uppdatering av adressregistret och syföreningsadresserna genomförts. En fortsatt utveckling av insamlingsarbetet pågår och ett givarvårdsprogram är under utarbetning.

En breddning av insamlingsverksamheten har påbörjats genom en undersökning av möjligheten för SKM att ansluta sig till Banco Samaritfondens sparande. Beslut om detta fattas i mars 1998.

Arbetet med att formulera kvalitativa och etiska normer för insamlingsarbetet har påbörjats. Ett policydokument är under utarbetning, och likaså ett dokument om sponsring. Båda dokumenten beräknas vara klara under första halvåret 1998.

Rikskollekter och missionsinsamlingen

SKM har under året haft fyra egna rikskollekter, två delade med Lutherhjälpen och en extra kollekt delad med Lutherhjälpen. Kollektmaterialet har bestått av kollektcirkulär, affischer, flygblad och bokmärke. Till kollekten på missionsdagen, hälso- och sjukvårdskollekten och missionsinsamlingen har affischen dessutom producerats på finska. Av de rikskollekter som kan sökas vid senare tillfälle har SKM endast sökt en tillsammans med Lutherhjälpen, detta på grund av den karaktär dessa har fått som kollekter för plötsligt uppkomna katastrofer.

Till missionsinsamlingen har förutom det traditionella materialet producerats särtryck av tre bilder av den kinesiske konstnären He Qi, samma bilder som användes i julkorten. Ett insamlingsbrev till kyrkobesökare under advents- och jultid skickades ut till församlingarna i ett försök att värva nya givare i målgruppen den gudstjänstfirande församlingen. Häftet De vackraste julsångerna trycktes för andra året i rad i 100 000 ex. och ett temanummer av tidningen Mission gick ut i 150 000 ex. En musikal att användas speciellt på trettondedag jul distribuerades gratis till församlingarna, bl.a. som ett försök att locka fler gudstjänstbesökare på trettondedag jul.

Annonser har införts i Kyrkans Tidnings adventsmagasin, ICA-förlagets tidning Allt om mat, PRO:s tidning Pensionären samt Västmanlands Läns Tidning. Projektförslag ur projektkatalogen har lämnats till församlingarna speciellt inför missionsinsamlingen.

Enskilt givande, projektgivande, testamenten, syföreningar

SKM har ca 20 000 enskilda givare. Av dem är ca 2 300 med i Världens gåva, det regelbundna givandet. En telefoninsamlingskampanj genomfördes under året. Målet var att värva tillfälliga givare att bli regelbundna givare samt att få de regelbundna givarna att uppgradera sitt givande. Kampanjen gav totalt räknat på ettårsvärde 1 324 043 kr. Inför missionsinsamlingen producerades ett annorlunda insamlingsbrev till alla enskilda givare i förhoppningen att få tillbaka några av dem som inte gett någon gåva de senaste 18 månaderna.

Projektkatalogen har ingått som en del i SKM:s årsbok. Eftersom den kom ut sent under våren, påverkades projektgivandet negativt.

En planerad uppföljning av testamentkampanjen 1995 har inte kunnat genomföras. Den planeras till 1998.

Under året har en annons gemensam för SKM, Lutherhjälpen och Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) införts i Kyrkans Tidnings syföreningsbilaga och brev skickades ut till syföreningarna inför missionsinsamlingen. Både antalet syföreningar och antalet medlemmar i syföreningarna fortsätter att minska. Nya former för kvinnors givande i kyrkan och engagemang för de internationella frågorna behöver arbetas fram.

Vår missionär

Vår missionär innebär att församlingar kan teckna avtal med SKM för att ansvara för en del av kostnaderna för en speciell missionär och att hålla kontakten med denne. Tre nya kontrakt tecknades under 1997. En planerad kampanj för att få fler församlingar att teckna kontrakt har inte kunnat genomföras.

Barn och ungdom

Under året har erbjudande till barngrupper gått ut om att delta i projektet Crèche, ett barnhem i Betlehem, som SKM stöder. Många nya barngrupper har valt att delta i detta.

Information

Uppdraget är att genom tydlig och engagerad information väcka och aktivera församlingar, grupper och enskilda för mission och att att lyfta fram och driva för missionen viktiga frågor och värderingar inom kyrkan och samhället.

Presskontakter och film

Ett tiotal pressmeddelanden har skickats ut. Det största mediaintresset gällde missionsinsamlingen.

I slutet på november och under första veckan i december genomfördes en pressresa till Kina. Fem svenska journalister deltog: två frilans, en radioproducent från Utbildningsradion, en reporter från Kyrkans tidning och en frilansfotograf. Syftet var att öka kännedomen om Kina i allmänhet och SKM:s arbete i synnerhet, mot bakgrund av att missionsinsamlingen som började i december hade Kina som tema.

Filmen Philani - Hopp om ett bättre liv producerades under året. Den är gjord av Boris Ersson och visar det arbete vid Philani-klinikerna i Kapstaden i Sydafrika som SKM stöder. Filmen distribuerades under hösten 1997.

Egna publikationer och annonssida i Kyrkans Tidning

En förkortad version av årsbok/projektkatalog producerades under 1997. Den innehöll ideologiska texter, insamlingsprojekt, ekonomisk redovisning och adressregister över SKM:s medarbetare. Målgrupp var präster, ombud, missionärer och andra intresserade och upplagan var 15 000 ex.

Under året har fem nummer av tidningen Mission - Nyhetstidning från Svenska kyrkans mission utkommit. Målgrupp för tidningen är präster, ombud, missionärer och andra intresserade. Upplagan är 15 000 utom nr 5 med 150 000 ex. inför missionsinsamlingen.

Tidningen kommer ut i olika temanummer. Nr 1 handlade om ett syd-sydsemina-rium i Centralamerika. Nr 2 om Oro och förväntan i Hongkong, nr 3 om det svåra uppdraget som missionär. Nr 4 i september/oktober hade rubriken: Sydafrika i kamp för sin framtid och fokuserade bl.a. arbetet vid Philani-klinikerna i Kapstaden. Utgåvan fungerade också som bakgrunds- och bredvidmaterial till filmen Philani - Hopp om ett bättre liv. Nr 5 i november/december hade temat: Kina. Den himmelska friden. Fokus var på Kina: den kristna kyrkans liv och starka tillväxt, SKM:s samarbete med kyrkor och organisationer i Kina.

SKM har en fast annonssida i Kyrkans Tidning varannan vecka. Under rubriken Information från Svenska kyrkans mission finns nyhetsartikel och korta notiser i en fast layout. Innehållet ska spegla SKM:s engagemang, åtaganden och kontakter med den världsvida kyrkan och arbetet som utförs av ombud och andra engagerade i Sverige. Målgrupp är anställda och förtroendevalda inom Svenska kyrkan. Annonssidan utkom 18 gånger under året.

Utbildning

Uppdraget är att förstärka missionsengagemanget i stift och församlingar.

Ombudsutbildning

Under året gjordes en gemensam satsning inför den nya mandatperioden och valen av ombud för SKM, Lutherhjälpen och SKUT. En projektgrupp producerade foldrar till kyrkoråd, församlings- och kontraktsombud, liksom brev och blanketter till kyrkoråd och kontraktsprostar. Via artiklar i respektive organisations tidning och annonser i Kyrkans Tidning samt personlig information vid kyrkomötet och andra tillfällen gick en bred information ut.

I allt fler församlingar bildas internationella grupper, som består av ombud för Lutherhjälpen, SKM och SKUT, representanter från SKS och Svenska Kyrkans Unga. I en del församlingar är t.ex. också fredsombud och flyktingombud med. Under hösten har en projektgrupp kring internationella grupper tagit fram en folder Så roligt det har blivit!, producerat en video samt planerat ett nummer av Mitt i församlingen kring samma tema.

Arbetet med en ny ombudspärm påbörjades. Det är ett nytt, till största delen gemensamt material för SKM, SKUT och Lutherhjälpen som skickas ut under 1998 till samtliga ombud och skall kunna användas under hela mandatperioden.

Under hösten har förberedelsearbete skett inför en serie tvådagarsutbildningar av kontraktsombud, för första gången gemensamt för Lutherhjälpen, SKM och SKUT. Utbildningen ges fyra gånger under 1998 och utgår ifrån organisationernas gemensamma grund i den världsvida kyrkan, med målet att konkretisera uppdragen på olika sätt.

Utbildningskontakter

En central målgrupp i Sverigearbetet för SKM är kyrkans framtida personal. Under 1997 har internationella basgruppen på Avdelningen för kyrkolivets utveckling bearbetat rutinerna då det gäller att presentera Svenska kyrkans internationella arbete för utbildningsinstitutionerna. Utbildningsdagar för grundkursen i Sigtuna och pastoralinstitutet i Uppsala samt planering av en Egyptenresa för Kristna Studentrörelsen i Uppsala är tre exempel. Samarbete med studentpräster och stiftsgrupper har startat och kommer att utvecklas under 1998.

Missionärsutbildningen

Under året har 15 missionärskandidater genomgått den sju veckor långa missionärskursen som genomförs varje vår och höst i Kyrkokansliets regi. Kursen, som är obligatorisk för dem som åker ut första gången och erbjuds dem som återanställs, är främst inriktad på reflektion kring mission och missionärsrollen.

Utbildningsresor

En ny policy för folkbildningsatsningar med internationell utbildningsresa antogs av nämnden. Den betonar förberedelse- och uppföljningsarbetet för deltagarna samt vikten av gemensam planering med SKS. Policyn innebär viss möjlighet till resor av tematisk karaktär, samverkan med en annan stiftskommitté eller med det egna stiftets stiftsmissionsråd.

Uppsala stiftsmissionsråd genomförde en resa till Kina i november och fick stor mediauppmärksamhet, då de kunde rapportera om en mycket lärorik resa.

Stiftskontakter och stiftsmissionsråden

Under 1997 påbörjades besök i stiften för att diskutera framtiden för det internationella arbetet i stiften i samarbete med Lutherhjälpen, SKM, SKUT, SKS, Svenska Kyrkans Unga och stiftskanslierna. Tio stift har besökts och under 1998 kommer rundresan att slutföras och en sammanställning och analys av materialet att färdigställas. Att öka samverkan och bygga nätverk mellan olika delar av Svenska kyrkan och på så sätt stödja ombudens och församlingarnas engagemang är vägen mot framtiden. Relationen mellan stiftskanslierna och Kyrkokansliet i Uppsala är en del av denna inventering.

Strategen för ombudsutbildning samverkar med de ekumeniska handläggarna och förbereder samlingar för de ekumeniska och internationella sekreterarna i stiften. Under hösten ägde ett möte rum i Uppsala.

Under året genomfördes två arbetskonferenser för stiftsmissionsråden. Representanter från stiftsmissionsråden deltog i planering och genomförande av en konferens, vilket gav mycket positivt gensvar.

Många stiftsmissionsråd fortsätter sitt målarbete och anordnar egna missionsfester och ombudsutbildningar i stiften. Under året har det varit särskilt viktigt att hålla god kontakt med råden för att kunna möta deras behov av stöd, trots minskade kansliresurser. I samtalen kring behovsinventeringen är stiftsmissionsråden en av de viktigaste målgrupperna.

Ungdomsarbete

Globala rådet med representanter för SKM:s och Lutherhjälpens nämnder samt ledamöter från Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse och kansli har fortsatt sitt arbete. En ombudsutbildare är adjungerad till rådet och deltar i diskussionerna om hur barn- och ungdomsarbetet kan integreras bättre i SKM:s och Lutherhjälpens verksamhet.

Ung i den världsvida kyrkan

I början av året återvände de 14 stipendiater som deltog i stipendieprogrammet Ung i den världsvida kyrkan 1996-97, fyllda av upplevelser, utmaningar och engagemang från månaderna hos samarbetskyrkor och -organisationer i Afrika, Asien och Centralamerika. I en utvärdering av stipendieprogrammet som framlades i juni framkom bl.a att samtliga tillfrågade stipendiater var nöjda med programmet för egen del, men uttryckte besvikelse över kyrkans bristande beredskap att ta emot dem, både lokalt och centralt, när de kom hem.

Som ett led i arbetet att utveckla nya sätt att ta tillvara stipendiaternas erfarenheter startades ett EU-finansierat projekt, Ungdom till ungdom. Tre f.d. stipendiater har under ett drygt halvår arbetat som församlingsinspiratörer i Luleå, Göteborgs och Stockholms stift. Deras uppgift har varit att tillsammans med sin församling intressera unga människor för mission och internationell diakoni.

I augusti sändes den nionde kullen av stipendiater ut på fem månader till Etiopien, Tanzania, Zimbabwe, Egypten, Israel/Palestina, Indien, Filippierna och Peru.

En videofilm med titeln Under samma himmel har producerats, liksom foldern Ung i den världsvida kyrkan - ett unikt sätt att mötas.

Mötesplats Mellanöstern

Utbytesprojektet Mötesplats Mellanöstern 1997-98 är det tredje i raden av s.k. mötesplatsprojekt gemensamma för SKM, Lutherhjälpen, Svenska Kyrkans Unga, SKS och Sigtuna Folkhögskola. Deltagare i utbytet är från palestinsk sida den grekisk-katolska kyrkan i Maghar i Galileen, Israel, den lutherska kyrkan i Ramallah, Västbanken och den anglikanska kyrkan i Ramleh, Israel. I Sverige deltar fem församlingar i Västerås och Luleå stift, nämligen Överluleå församling i Boden, Umeå stadsförsamling och Ålidhem i Umeå, Viksängs församling i Västerås och Björskogs församling i Köping i Västerås stift.

En intressant ekumenisk följd av utbytesprojektet är att församlingarna i Israel/ Palestina har lärt känna varandra och att ett utbyte dem emellan har börjat växa fram. På motsvarande sätt har församlingarna i Västerås och Luleå stift inspirerats av projektet till nya former för ungdomsutbyte.

Ungdomsarbete i övrigt

Konfirmandprojektet SKRIK, med information om och insamling till ett speciellt land, genomförs nu i åtta stift: Västerås (Moçambique), Uppsala (Sydafrika), Visby (Filippinerna), Strängnäs (Filippinerna), Lund (Sudan), Karlstad (Ecuador), Luleå (Etiopien), Växjö (Indien). En referensgrupp bestående av representanter från alla stift som deltar i SKRIK-aktionen har träffats två gånger under 1997 och kommer även i fortsättningen att träffas en gång per termin för att utbyta erfarenheter.

Internationella gäster

Ett samarbete mellan Avdelningen för kyrkolivets utveckling och stiften, där gästers erfarenheter kan tas tillvara vid ombudsutbildningar, arbetskonferenser och liknande samt församlings- och stiftsbesök är ett viktigt mål för denna verksamhet.

Under 1997 har ett 35-tal enskilda gäster, fyra grupper samt två mindre delegationsbesök berört gästhandläggarens arbete. De flesta besöken har varit relaterade till SKM, sju av dem till Lutherhjälpen och fyra till EFS. Delegationerna kom dels från den koptisk-ortodoxa kyrkan för att fortsätta samtalen om närmare relationer med Svenska kyrkan, dels från den armenisk-apostoliska kyrkan.

Av de gäster som inbjudits att förutom besök till Kyrkokansliet dela sina erfarenheter i församlingar och stift kan nämnas biskop Thomas och Andreas D'Souza från Henry Martyn Institute for Islamic Studies i Hyderabad i Indien. Båda dessa har dessutom gjort uppskattade besök vid pastoralinstituten i Lund och Uppsala. Priscilla Singh, som är handläggare för kvinnoarbetet i de lutherska kyrkorna i Indien, inbjöds av SKM och Lutherhjälpen gemensamt att medverka vid en jämställdhetskonferens i Härnösand i augusti. Chaltu Deressa Gasso, hälsovårdsarbetare inom Mekane Yesus-kyrkan i Etiopien, gav ett välbesökt seminarium om kvinnors situation som starkt berörde de deltagande.

Ett positivt samarbete med Växjö stift resulterade i en inbjudan av två filippinskor från den episkopala kyrkan, vilka fick ett intensivt program i församlingar och skolor m.m. under en dryg månad i stiftet.

Mission i retur

Intresset för att ta emot internationella medarbetare och gäster i stift och församlingar har ökat markant under 1990-talet. Många stift vill också utveckla vänstiftskontakter som naturligt leder till ömsesidiga besök. I den nya kansliorganisationen har arbetet med mission i retur gått in i en ny fas genom att en heltidstjänst inrättats. Ett långsiktigt målarbete har påbörjats samtidigt som olika former av internationell medverkan har prövats. Allen Gonzales från Costa Rica har arbetat på kyrkokansliet under ett års tid som rådgivare i missions- och biståndsfrågor. Den indiske teologen Peter Ravikumar gjorde under våren uppskattade insatser i en rad olika sammanhang, då han framför allt talade om religionsdialog och interkulturell kommunikation. Under hösten genomfördes ett korttidsprojekt, då de två prästerna D Jacob och Donald C Lal från sydindiska kyrkan i södra Kerala besökte folkhögskolor och församlingar för att dela med sig av sina perspektiv och erfarenheter.

Fonden för mänskliga rättigheter

Såväl SKM som Lutherhjälpen ger anslag till och är tillsammans en av huvudmännen för Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter. Anslaget används främst till opinionsbildning, information och utbildning i Sverige. Under året tillträdde Anita Klum tjänsten som generalsekreterare för fonden. Svenska kyrkan är representerad i dess styrelse.

Under hösten 1997 deltog en av fondens handläggare i det råd som UD sammankallat för att ge synpunkter på den nya MR-policy för Sveriges utrikespolitik som håller på att utarbetas.

Global ekonomi

Global ekonomi som från 1997 finns inom Avdelningen för kyrkolivets utveckling, finansieras av SKM (25 procent), Lutherhjälpen (25 procent) och Stiftelsen för rikskyrklig verksamhet (50 procent). Verksamheten är integrerad och ett uttryck för att de globala frågeställningarna måste bearbetas både på lokal, nationell och global nivå.

Global ekonomi har tre uppdrag:

· Lobbying och dialog om globala rättvisefrågor i relation till svenska myndigheter och internationella finansiella organ.

· Kompetensbyggande i Svenska kyrkan i globala rättvisefrågor.

· Bred opinionsbildning i Svenska kyrkan och i samhället i övrigt.

Lobby- och dialogarbetet har delvis fortsatt, bl.a. genom överläggningar med representanter för Världsbanken, Internationella valutafonden, UD och finansdepartementet. Dessa överläggningar har berört u-ländernas skulder, strukturanpassning, folkligt deltagande i utvecklingsprocessen och utvecklingssyn.

Inför Parisklubbens förhandlingar (Parisklubben är det forum där de skuldsatta ländernas bilaterala skulder omförhandlas) har brev om skuldavskrivning för t.ex. Uganda och Tanzania skickats till finansdepartementet. Merparten av detta arbete sker i samarbete med andra organisationer som Sveriges Kristna Råd och Forum Syd, med internationella organisationer som Eurodad och med andra nationella organ som Christian Aid i Storbritannien.

I maj publicerade Dagens Nyheter en debattartikel av ärkebiskop KG Hammar, i vilken han utmanade finansministern i fråga om skuldavskrivning för de fattigaste länderna. Den 5 mars genomfördes en överläggning med biståndsminister Pierre Schori och socialminister Margot Wallström. Den var en uppföljning av det öppna brev, En utjämning måste ske, som Centralstyrelsen skickade till regeringen förra året.

Kunskapsbyggande i globala rättvisefrågor i Svenska kyrkan omfattade under 1997 bl.a. artikelskrivande, seminarier, föreläsningar och rådgivning på kansliet, i nämnder och för stiftsanställda. En viktig aspekt av kunskapsbyggandet är att i det dagliga arbetet på avdelningen bidra med globala perspektiv på det nationella arbetet. I en alltmer globaliserad värld är en global medvetenhet i det lokala engagemanget en tillgång. En sådan process kallas i dag glokalisering (global och lokal).

Ett bidrag till kunskapsbyggandet var den indiske ekonomen Lawrence Surendras halvtidstjänst på Kyrkokansliet under två månader. Hans närvaro stärkte strävandena att föra en dialog mellan syd och nord om gemensamma överlevnadsfrågor. Han föreläste, deltog i kansliöverläggningar och bidrog med intressanta analyser främst utifrån asiatiska perspektiv.

Diskussioner om Svenska kyrkans ekonomiska aktivitet sedd i ljuset av kyrkans etik har under året förts mellan ekonomer och kanslipersonal för att utröna möjligheterna till en större medvetenhet om ekonomins relation till värdegrunderna.

Främst andra hälften av 1997 präglades av förberedelsen av kampanjen Jubel 2000 - En skuldfri start för en miljard människor. Bakom kampanjen står SKM, Lutherhjälpen, Biskopsmötet, Centralstyrelsen och Församlingsnämnden samt en lång rad samfund, biståndsorganisationer, folk-, fack- och solidaritetsrörelser. Den svenska koa-litionen bildades den 11 december och inför kampanjstarten utarbetades ett gudstjänstmaterial och annat informationsmaterial. Kampanjen är internationell och bygger på ett samarbete mellan koalitioner och organisationer i både syd och nord.

Representantskap

Representantskapet hölls den 30 maj - 1 juni på stiftsgården i Flämslätt utanför Skövde.

Ett trettiotal representanter från stiften arbetade i olika utskott tillsammans med ledamöter från nämnd, kansli och inbjudna gäster. Förutom sedvanliga förhandlingar med granskning av SKM:s verksamhetsberättelse och bokslut, behandling av rambudget 1998-2000 och inkomna motioner behandlades utredningarna Hemvändande missionärer och stipendiater - en resurs för Svenska kyrkan? och Teologisk reflektion om allmosor och givande som livsstil.

4 Framåtblickar

Missionsstrategi

Mission har alltid varit kyrkans stora utmaning och ofta ett kontroversiellt begrepp. Det stod klart för den unga kyrkan att Guds handlande i Jesus Kristus gällde alla folk, men vad krävdes av dem som tog emot evangelium? Den första tvisten gällde frågan om judar och oomskurna: Måste alla kristna följa den judiska lagen? Idag talar vi om liknande problem under rubriken Evangeliet och kulturerna.

Vad är då skillnaden mellan en osalig religionsblandning respektive en genuin gestaltning av evangeliet i en lokal kultur? Vem avgör var gränsen går - Läronämnden, KV, påven? Genom sitt vida ekumeniska kontaktnät har SKM goda möjligheter till samråd. Sydindiska kyrkounionen och Filippinska oberoende kyrkan är exempel på samtalspartner som arbetar både med teologiskt och pastoralt perspektiv.

Nästa diskussion gällde kyrkans första, bräckliga församlingar: Hur skulle de små, spridda skarorna av trogna utstå alla förföljelser i t.ex. Egypten, Rom och Persien? Än idag brottas kristna minoriteter i Afrika och Asien med frågor om hur de skall överleva, fira gudstjänst och vittna som kristna i muslimska eller hinduiska eller kommunistiska samhällen.

SKM har, inte minst genom nära förbindelser med de österländska kyrkorna, tagit intryck av styrkan hos ett kristet vittnesbörd i underläge. Ökenklostrens, martyrkyrkornas andlighet har kommit till Sverige för att stanna, ofta förmedlad av missionärer och unga stipendiater. Om detta vittnar den ökande tillströmningen till kyrkliga kommuniteter, retreater, ashrams osv. Detta är en aspekt av den spirande och livsnödvändiga process vi kallar mission i retur.

SKM har efter andra världskriget främst diskuterat fyra frågor av ideologisk karaktär:

1. nedtoningen av s.k. pionjärmission till förmån för kyrkosamverkan,

2. vidgat samarbete utanför den lutherska kyrkofamiljen,

3. förhållandet mellan mission och interreligiös dialog, samt

4. kyrkans uppdrag i diakoni respektive evangelisation.

Givetvis hänger detta samman med missionens metoder och organisation, t.ex. arbetsfördelningen mellan SKM och Lutherhjälpen. Men den djupare innebörden i dessa frågor gäller kyrkans identitet och missionsuppdragets fortsatta giltighet.

Inför nästa sekel måste Svenska kyrkan pröva sin kallelse, när hon deltar i den världsvida kyrkans missionsuppdrag. För SKM innebär detta bl.a. att finna en strategi som dels tar hänsyn till långsiktiga relationer kyrka till kyrka, på vilka största delen av vår verksamhet bygger, dels öppnar för omprövning och förnyelse vad gäller teologisk utbildning och diakoni. Alltfler av våra partner i Afrika och Asien ser nödvändigheten av att teologiskt rusta sina präster för mötet med människor av annan tro. Behovet är idag lika stort hos Europas kyrkor. Att bekämpa religiös fanatism och utveckla en kristen religionsteologi hör till de stora framtidsfrågorna. Samtidigt måste vi dra slutsatser av att Mammon dyrkas över hela världen som en avgud med oförminskad dragningskraft.

Att bekämpa materialism betyder inte att förneka kroppens nöd och fattigdomens verklighet. SKM står därför inför den dubbla utmaningen att med förnyad kraft vittna om Guds rike och det nya livet i Jesus Kristus, och samtidigt försöka förstå människors behov utifrån deras egna berättelser. Mänskliga rättigheter kommer alltmer att framstå som en hörnsten i människors strävan efter frihet och rättvisa. Att med utgångspunkt i skapelseberättelsen och Guds handlande i Jesus Kristus sprida och förankra evangeliets människosyn - detta blir den kristna missionens största uppdrag under 2000-talet.

Hösten 1997 beslöt nämnden för SKM att initiera ett rådslag i stift och församlingar med sikte på ett förslag till nya riktlinjer för SKM:s internationella mission. Denna studie- och samtalsprocess skall pågå fram till första advent 1999 och då mynna ut i ett grundläggande måldokument för morgondagens mission.

Sverigearbetet

Arbetet i Sverige för SKM utvecklas snabbt. Enheten för kommunikation och media arbetar med Kyrknätet, vad som kan placeras på nätet och hur det kan vara ett bra komplement till skriftlig information. Den information som finns i SKM:s årsbok på internet är en viktig informationskälla för skolor och utbildningsinstitutioner. Under 1998 skall enheten formulera en "kanalstrategi".

Våren 1998 görs en läsar- och målgruppsundersökning för tidningen Mission och SKM-sidan i Kyrkans Tidning för att ge underlag att finna de bästa kanalerna för att nå ut till ombud, förtroendevalda och anställda med information.

Ett underlag för ett nytt insamlingssystem att skall utarbetas under 1998 för att underlätta arbetet med gruppers givande och återrapportering till SKM-arbetet i församlingarna. För att kunna genomföra denna tekniska och administrativa utveckling är nämndens arbete med inriktningsmål och övergripande prioriteringar viktigt. Med dessa som grund kan kansliet på ett bättre sätt organisera sina resurser och ges vägledning om vilka frågor som skall stå i fokus.

Global ekonomi

Kampanjen Jubel 2000 som syftar till att uppnå skuldavskrivning för de fattigaste länderna år 2000, kommer att kräva omfattande arbetsinsatser från stora delar av Kyrkokansliet under åren 1998 och 1999. En omfattande namninsamling pågår som riktas till G7/8 (de rika nationernas ledare). Kampanjen är samtidigt en opinionsbildningsinsats och ett lobbyarbete gentemot beslutsfattare på internationell nivå, vilket innebär aktiviteter på alla nivåer i Svenska kyrkan och ett nära samarbete med övriga organisationer i koalitionen.

Svenska kyrkans aktieinnehav blev under 1997 en massmediafråga och Global ekonomi fick av Centralstyrelsen i uppdrag att ta fram ett första diskussionsunderlag beträffande framtida aktieförvaltning inom Svenska kyrkan samt en plan för hur en diskussion om detta förs ut i kyrka och samhälle. Underlaget skall även bidra till en diskussion om riksorganisationens egna placeringar.

5 Nämnden för Svenska kyrkans mission, ledamöter och ersättare

Ordinarie

Biskop Jonas Jonson, ordförande, lektor Bo Nylund, byrådirektör Gurli Nylund, 2:a vice ordförande, ekonomichef Gunvor Arén, kontraktsprost Anders Åkerlund 1:e vice ordförande, studerande Elisabeth Danielsson, kyrkoherde Yngve Kalin, adjunkt Pernilla Myrelid, docent Sten Jagell.

Ersättare

Biskop Lars-Göran Lönnermark, kyrkoherde Bengt Ingvarsson, komminister Monica Burström, lektor Anita Diehl, läkare Astrid Fjellström, politiskt sakkunnige Peter Weiderud, tandläkare Eva-Lisa Frisk, agronom Lars-Olof Bårström, sjukskötare Timmy Leijen.

Ledamoten Karin Ramström avsade sig sitt uppdrag i SKM:s nämnd. Kyrkomötet 1997 utsåg Eva-Lisa Frisk till ny ledamot.

Nämnden hade under 1997 fem ordinarie protokollförda sammanträden samt ett gemensamt möte med Nämnden för Lutherhjälpen.

Vid nämndens sammanträde den 4 april beslöts att nämndens arbetsutskott skulle ersättas med en missionärsdelegation med ansvar för nämndens missionärsärenden. I missionärsdelegationen ingår följande ledamöter: Anders Åkerlund (ordf), Sten Jagell, Lars-Olof Bårström och Pernilla Myrelid. Delegationen har under 1997 haft sex protokollförda sammanträden.

Vid samma sammanträde utsågs även en ekonomigrupp med särskilt ansvar för budgetfrågor. I ekonomigruppen ingår Yngve Kalin, Gunvor Arén och Elisabeth Danielsson. Då Elisabeth Danielsson under större delen av 1997 varit bosatt i England har hennes ersättare Astrid Fjellström ingått i gruppen.

Vid sammanträdet den 4 april beslöts att nämndens presidium, Jonas Jonson, Gurli Nylund och Anders Åkerlund, skulle ansvara för och förbereda föredragningslistan inför nämndens sammanträden. Under 1997 hade presidiet ett sammanträde med representanter för Svenska kvinnors missionsförening.

SKM:s ordinarie representant i förvaltningsdelegationen är Yngve Kalin. Ersättare är Gurli Nylund.

Uppsala den 27 mars 1998

Nämnden för Svenska kyrkans mission