|
Bilaga 4
Svenska kyrkans utbildningsnämnd
Verksamhetsberättelse 1997
1 Huvuduppgift
Utbildningsnämnden har till uppgift att ansvara för den samlade utbildningsplaneringen för Svenska kyrkan och följa utvecklingen i fråga om Svenska kyrkans behov av tjänster och verka för en för dessa ändamålsenlig utbildning. Nämnden har vidare att främja rekryteringen till kyrkliga tjänster och utbildningar samt i erforderlig utsträckning bedriva utbildning och verka för en rekrytering och utbildning som främjar jämställdheten inom Svenska kyrkan. Nämnden skall samordna och leda utvecklingen av mål och metoder för kyrkans pedagogiska verksamhet.
Härvid har nämnden uppdraget
att fastställa utbildningsplaner för kyrkliga yrkesutbildningar,
att följa och bevaka utvecklingen av samhällets yrkesutbildningar, särskilt sådana som kan förbereda för tjänst i Svenska kyrkan,
att främja rekryteringen till och informera om kyrkliga tjänster och yrkesutbildningar,
att främja övrig personalutbildning inom Svenska kyrkan,
att svara för huvudmannaskapet för pastoralinstituten i Lund och Uppsala,
att inom nämndens ansvarsområde samverka med arbetsgivarorgan inom Svenska kyrkan,
att utarbeta mål och planer för utbildning av frivilliga medarbetare och förtroendevalda,
att samordna det pedagogiska utvecklingsarbetet inom Svenska kyrkan.
2 Uppföljning av särskilda mål och uppdrag samt verksamhetsåret i korthet
Utbildningsnämnden har satt upp ett antal mål för arbetet under år 1997.
Rekrytering
Att tillhandahålla och sprida information om Svenska kyrkans utbildningar.
Under året har detta, förutom genom brev- och telefonkontakter med studerande och annonsering, skett genom:
· utskick av informationsmaterial till ca 1 400 SYO-konsulenter och arbetsförmedlare i samarbete med handläggaren för Volontär i Svenska kyrkan,
· deltagande i Arbetsmarknadsdag ordnad av Uppsala universitet,
· deltagande i Svenska Kyrkans Unga:s årsmöte,
· deltagande i SACO:s studentmässa.
Genom att nå ungdomar med adekvat information om möjliga utbildningsvägar inom Svenska kyrkan så tidigt som möjligt och genom att samarbeta med Svenska Kyrkans Unga och engagera ungdomar, som redan finns i någon av de kyrkliga profilutbildningarna, vid mässor o.dyl. är målet att på sikt även få ungdomar att söka till utbildningarna, framför allt till den karitativa profilen. Ett konkret exempel på samarbete med Svenska Kyrkans Unga är att det i oktobernumret av tidningen Intro publicerades intervjuer med unga människor i olika kyrkliga utbildningar. Intro delades ut till de gymnasieelever som besökte SACO:s studentmässa.
Att stödja stiften i deras rekryteringsarbete genom att tillhandahålla relevant information samt att anordna mötesplatser för rekryteringsansvariga och representanter för utbildningsinstitutioner.
Under året har detta bl.a. skett genom att:
· en rekryteringskonferens med deltagande av representanter för samtliga profiler samt rekryteringsansvariga i stiften anordnats. Konferensen fokuserade på rekrytering till frivillighet och tjänst både i och utanför kyrkan. Tid till profilvisa överläggningar gavs också. Konferensen lade en god grund för fortsatt samverkan mellan stift, skolor och kyrkokansli. Totalt deltog 72 personer i konferensen,
· folkhögskolornas kursansvariga och stiftens ansvariga för Svenska kyrkans grundkurs har beretts möjligheter till överläggningar två gånger under året.
Att sänka den påfallande höga åldersprofilen inom den karitativa profilutbildningen.
Detta är ett långsiktigt arbete eftersom det krävs attitydförändringar. Arbetet har påbörjats genom val av unga intervjupersoner i reportage i den kyrkliga ungdomstidningen Intro samt vid val av medhjälpare vid SACO:s studentmässa där eftergymnasiala yrkesutbildningar presenteras.
Att dimensionera utbildningsplatserna på profilutbildningarna så att de bättre anpassas till församlingarnas behov.
I detta syfte påbörjades under 1997, i samarbete med Avdelningen för forskning, en kartläggning av studerande i de olika utbildningarna inom Svenska kyrkan. Enkäten kommer att skickas ut till samtliga utbildningsinstitutioner i samband med varje avslutad kurs. Insamling av uppgifter och bearbetning av dessa beräknas pågå under en längre tidsperiod
Grundutbildning
Att grundutbildningarna skall hålla en hög kvalitet som svarar mot de mål som finns angivna i utbildningsplanerna. Vidare skall de ge kompetens som anställda i pastorala, karitativa, pedagogiska och musikaliska uppgifter behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter på tjänster inom Svenska kyrkans församlingar.
Profilvisa överläggningar mellan utbildningsledare och lärare från olika utbildningsinstitutioner har genomförts. Överläggningarna har innehållit utbildningsutveckling, samordning, uppföljning och utvärdering
Den karitativa profilutbildningen har under vårterminen bedrivits på fyra diakoniinstitutioner; Bräcke diakonigård, Ersta diakonisällskap, Diakonistiftelsen Samariterhemmet och på Vårsta Diakonigård. Under året har 54 studenter avslutat sin utbildning. Från och med höstterminen har utbildningen bedrivits vid tre diakoniinstitutioner; Bräcke, Ersta och Vårsta med sammantaget 43 studeranden. Totalt fanns under det första halvåret 100 studieplatser och från och med hösten 60 studieplatser.
Den pastorala profilutbildningen har under året bedrivits på de två pastoralinstituten. I Uppsala har tre kurser med sammantaget 98 prästkandidater studerat och i Lund har 62 prästkandidater studerat.
Den pedagogiska profilutbildningen har under året bedrivits på två folkhögskolor; Jämshög och Sigtuna. Vårterminen med 19 studerande och höstterminen med 27 studerande.
Den tvååriga kyrkomusikerutbildningen har under året bedrivits på fem folkhögskolor; Oskarshamn, Sjövik, Geijerskolan, Mellansel och Skara stifts folkhögskola samt på Sköndalsinstitutet och på musikhögskolan i Malmö. Antalet studerande på båda årskurserna var på folkhögskolorna 112, på Sköndalsinstitutet 22 och på musikhögskolan 4 personer.
Uppföljning har skett med stiftens och folkhögskolornas ansvariga för den fördjupade fortbildningen och kompletteringsutbildningen för församlingsassistenter. En sista kursomgång startades i december och bedrivs med modern informationsteknik. Nästan 500 församlingsassistenter har genomgått kurserna och därmed avlagt församlingspedagogisk examen.
Att utveckla de olika utbildningsinstitutionernas arbete med samordning av profilutbildningarna.
Samverkan mellan de karitativa, musikaliska, pastorala och pedagogiska profilutbildningarna har genomförts. Studenter från olika profiler har samverkat vid studentdagar, praktik i samverkan och genom bilateral samverkan.
Lärarsamverkan mellan de olika utbildningsprofilerna har intensifierats. Ett arbete med syfte att stärka samverkan mellan profilskolornas lärare har under året påbörjats.
Att den efterfrågan på fackutbildning, för fritidsledare och församlingsassistenter som saknar fackutbildning, skall mötas.
Den av Utbildningsnämnden fastställda utbildningsplanen för avkortad fackutbildning för församlingsassistenter/fritidsledare med tjänst i Svenska kyrkan, men utan godkänd fackutbildning för pedagogisk profilutbildning, började gälla från 1 januari 1997. Kurser genomförs i samarbete mellan stiften och Göteborgs folkhögskola, Vad-stena folkhögskola samt Edelviks folkhögskola. Samtliga kurser har avslutat sitt antagningsarbete och två av kurserna har haft en första utbildningsvecka. I den här kursomgången finns deltagare från de flesta stiften.
Att, under förutsätttning av att behov föreligger, utarbeta en kompletteringsutbildning för diakoner med den gamla diakoniutbildningen.
En arbetsgrupp med representanter för stiftsdiakonerna, karitativ profilutbildning och kyrkokansliet har under året påbörjat arbetet. Arbetsgruppen räknar med att slutföra sitt uppdrag under år 1998.
Att fullfölja arbetet med kvinnlig/manlig identitet i utbildning och yrkesliv.
Temat vid de årliga profillärardagarna var kvinnlig och manlig identitet i utbildning. Deltagarnas egen syn på manligt och kvinnligt samt erfarenheter från undervisning-en var utgångspunkt för gemensam bearbetning.
Under året anordnade Svenska kyrkans teologiska kommitté en veckolång offentlig utfrågning, Kvinnligt, Manligt, Mänskligt - människosyn och gudsuppfattning.
Utvärdering av utbildningsreformen
Att den av 1990 års ombudsmöte beslutade reformen av Svenska kyrkans yrkesutbildningar (utbildningsreformen) skall utvärderas i syfte att förelägga 1997 års ombudsmöte förslag till eventuella klargöranden eller ändringar.
Detta mål har inte kunnat uppfyllas tidsmässigt. I juni månad beslöt nämnden, efter anbudsupphandling, att ge uppdraget att utvärdera utbildningsreformen till Uppsalagruppen och Institutet för Personal- och Företagsutveckling. Utvärderingen görs enligt en av nämnden utarbetad plan och uppdraget skall vara slutfört vid utgången av maj månad 1998.
En särskild utvärdering av den tvååriga kantorsutbildningen har gjorts i samverkan med kyrkokansliets forskningsavdelning. Den blev färdigställd i slutet på året och presenterades då för nämnden. Ett arbete har parallellt med utvärderingen av de kyrkliga yrkesutbildningarna påbörjats av Svenska kyrkans musikråd, som tillsatt en arbetsgrupp som skall arbeta fram ett förslag på hur den kyrkomusikaliska profilutbildningen bör utvecklas.
Kompetensutveckling
Att erbjuda och genomföra en ny omgång chefs- och ledarskapsutbildning för chefer inom stiftskanslierna och att den utbildning för handläggare, som startade år 1996, skall fullföljas.
Under året har inte några erbjudanden om nya utbildningsomgångar sänts ut. Däremot har cheferna för stiftens församlingsenheter, vilka tillsammans utgör ett chefskollegium, planer på att i samarbete med kyrkokansliet utarbeta en intern utbildning för dem. Vidare har Kammarkollegiet lämnat förslag om en utbildning för landets biskopar.
Att den vuxenpedagogiska utbildningen 20 poäng för lärare och tjänsteinnehavare med pedagogiska uppgifter, som startade 1995, skall fullföljas och en ny utbildningsomgång planeras samt kompletterande vuxenpedagogisk utbildning i 5-poängsblock erbjudas dem som redan genomgått 20 poängsutbildningen.
Den 20 poängskurs som startade 1995 har haft 17 deltagare från såväl skolor, stiftskanslier som kyrkokansliet. Kursen avslutades under våren.
Ett första möte mellan Vuxenutbildarcentrum och kyrkokansliet ägde rum på senhösten för att dra upp linjerna för en ny 20 poängskurs och för en kompletterande vuxenpedagogisk utbildning i 5 poängsblock.
Att anordna seminarier för styrelse- och nämndledamöter inom Svenska kyrkans riksorganisation i för verksamheten viktiga teologiska frågor samt att utveckla en kompetensutvecklingsplan för Svenska kyrkans förtroendevalda. Planen skall utarbetas i samverkan med stifssamfälligheterna och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.
Några åtgärder för att anordna seminarier för styrelse- och nämndledamöter på nationell nivå har inte vidtagits under året. Däremot har Utbildningsnämnden på uppdrag av ombudsmötet inbjudit dess ledamöter till seminarier runt viktiga teologiska frågor och jämställdhetsfrågor. För få anmälningar inkom dock under våren. Nämnden har därför omarbetat sitt seminarieförslag och vid det extra kyrkomötet i november förelåg en folder vari ombudsmötets ledamöter inbjöds till seminarier som planerades till 1998.
Arbetet med kompetensutvecklingsplanen har pågått under året. Ett förslag kommer att färdigställas under våren 1998.
Pedagogiskt utvecklingsarbete
Att genom pedagogiskt utvecklingsarbete verka för större insikt och medvetenhet i Svenska kyrkan rörande utbildning och undervisning.
Detta arbete har ägt rum på olika nivåer och inom alla nämndens projekt och program.
Inom kyrkokansliet har det skett bl.a. genom att en omarbetning av dokumentet Undervisning för alla, mål- och grundprinciper i Svenska kyrkans undervisning påbörjats. Vidare har kansliets personal deltagit t.ex. i det så kallade Fp-utbildarnätver-ket. En pedagogisk utveckling av lärardagarna för profilskolornas lärare har påbörjats. I planeringen inför utbildarkollegiernas framtida utformning har det gjorts en kraftsamling runt pedagogikens grundfrågor. Detta är några exempel på hur arbetet med att stärka den pedagogiska medvetenheten skett under året.
Att tillsammans med SKS utvärdera Markusinstitutets verksamhet.
Informella kontakter har tagits med SKS som tillsammans med nämnden driver Markusinstitutet, vars verksamhet har varit vilande under året. En utvärdering av institutets 10-åriga verksamhet kommer att göras under våren 1998.
Att kompetenta bibliodramaledare skall utbildas varvid den kunskap som finns hos familjerådgivare, själavårdare och psykoterapeuter i Svenska kyrkan skall tillvaratas.
Under året har ett samarbete med Svenska Missionsförbundet inletts för att förstärka och utveckla bibliodramarbetet. En workshop har hållits i syfte att locka nya intresserade att pröva på bibliodrama. De personer som idag använder bibliodrama i Sverige har identifierats och ingår numera i ett nätverk. Möjlighet har även funnits att deltaga i internationella workshops.
Bibliodrama har vidare använts som bearbetningsmetod bl.a. vid den vuxenpedagogiska fortbildningen och i familjerådgivningsutbildningen.
Kyrkans familjerådgivning, arbetshandledning och personalsjälavård
Att en befattningsutbildning för kyrkans familjerådgivare skall startas och genomföras.
Under slutet av hösten startade en befattningsutbildning för familjerådgivare. Utbildningen bedrivs av Ersta Diakonisällskap.
Under året har nämnden reviderat två tidigare fastställda utbildningsplaner, en för befattningsutbildning för kyrkans familjerådgivare och en utbildningsplan för arbetshandledarutbildning.
Ersta Diakonisällskap har, enligt ett ingånget treårigt avtal från den 1 januari 1997, i uppdrag att bedriva följande delar av nämndens verksamhetsområde: kyrkans familjerådgivning, arbetshandledarutbildning och personalsjälavård. I avtalet ingår av nämnden fastställda mål för de olika arbetsområdena. För detta arbete har Ersta erhållit ett anslag som omfattar såväl personal- som verksamhetskostnader. Ersta skall senast den 31 mars 1998 inkomma till nämnden med en verksamhetsberättelse för år 1997.
Skrivelser från kyrkomötet och ombudsmötet
Kskr 1997:11 med 2KL 1997:7 Lämplighetsprövning av blivande präster
Skrivelsen innehåller en begäran om utvärdering av ordningen för lämplighetsprövning av blivande präster. I skrivelsen påtalas nödvändigheten av att stiften har en likartad grund för sin bedömning och en likartad tillämpning av de kriterier som finns i gällande antagningsbestämmelser.
Nämnden tog vid sitt sammanträde i december ställning till hur ärendet skall beredas. Dels kommer en detaljerad beskrivning av antagningskonferensernas arbete att genomföras, dels kommer en utvärdering av dess arbete att göras ur studenternas perspektiv. Parallellt med inventering och utvärdering kommer stiftens prästrekryterare och biskopsmötet att arbeta vidare med frågan om hur man kan uppnå en mer likartad tillämpning av kriterierna för antagning till präst i Svenska kyrkan.
Oskr 1989:8 med OUb 1989:59 ang. Kyrkomusikerutbildning
Den grundläggande kantorsutbildningen behandlas i pågående diskussioner om den komponent i utbildningsreformen som rör profilutbildning inom kyrkomusikerutbildningen. Arbetet kommer att leda till en reviderad utbildningsplan för kantorsutbildningen.
Ärendet behandlas dels inom nämndens arbete med utbildningsreformen, dels inom ramen för Svenska kyrkans musikråds verksamhet. En utvärdering av kantorsutbildningen har slutförts under1997. Resultatet av utvärderingen kommer att analyseras av Svenska kyrkans musikråd och beaktas vid den pågående utvärderingen av utbildningsreformen innan beslut om eventuella förändringar i utbildningsplanen fattas av nämnden.
Oskr 1993:505 med OUb 1993:501 om prästutbildningen
Skrivelsen innebär två uppdrag. Det ena avser en utvärdering av pastorsadjunkternas introduktionsår. Nämnden har genomfört en utvärdering, som har översänts till stiftsstyrelserna och Stiftelsestyrelsen samt överlämnats till utvärderingen av utbildningsreformen. Ärendets första del är därmed avslutad.
Det andra avser utredning av möjligheterna till motsvarande introduktion i övriga utbildningsprofiler. På denna punkt har ännu inte någon åtgärd skett.
Oskr 1994:503 med OUb 1994:503 ang. Magisterexamen
Skrivelsen har överlämnats i september 1994 till nämnden för handläggning. Skrivelsen innehåller ett uppdrag om utvecklande av magisterexamen för kvalificerade praktiker inom församlingsarbetet. Nämnden har utarbetat direktiv den 13 juni 1995 och gett kansliet i uppdrag att utreda frågan. Ärendet har fått vila under år 1997.
Oskr 1995:504 med OUb 1995:502 Utbildning av förtroendevalda
Skrivelsen innehåller ett uppdrag om utarbetande av en långsiktig kompetensutvecklingsplan för Svenska kyrkans förtroendevalda. För detta arbete har nämnden tillsatt en arbetsgrupp med representanter för Utbildningsnämnden, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Sveriges Kyrkliga Studieförbund, Församlingsnämnden och någon stiftssamfällighet.
Planen skall inrymma övergripande mål för kompetensutvecklingen samt ge förslag på lämpliga ansvarsnivåer för insatsernas genomförande. Nämnden har konstaterat vikten av att förtroendevalda själva kan vara med och påverka utformningen av planen, så att deras kunskap och erfarenhet verkligen tas till vara. Nämnden räknar med att under första halvåret 1998 kunna fastställa kompetensutvecklingsplanen.
Oskr 1995:517 med OO 1995:501 Jämställdheten i Svenska kyrkan
De delar som överlämnats till Utbildningsnämnden för handläggning omfattar
"(mom 6) ge SFRV:s styrelse till känna att särskilda satsningar bör göras för att fördjupa kyrkliga förtroendevaldas kunskaper i manligt och kvinnligt språk, varvid grundläggande kunskap om hur det sociala könet påverkar individens livssituation bör ingå,
(mom 7) att begära att SFRV:s styrelse tar initiativ till åtgärder som förbättrar möjligheterna till yrkesmässig utveckling i kyrkliga tjänster".
Vad avser kunskaper i manligt och kvinnligt språk har nämnden tillsammans med en arbetsgrupp med representanter för nämnd, Sigtuna folkhögskola/Ansgarsliden och Uppsala universitets teologiska institution inbjudit till seminarier i för verksamheten viktiga teologiska frågor och i frågor rörande kvinnligt och manligt språk.
Ärendet är därmed avslutat.
Oskr 1996:507 med OUb 1996:502 Kompletterande utbildning för diakoner
Skrivelsen innehåller en begäran om utarbetande av en kompletteringsutbildning för diakoner, om en inventering visar att behov föreligger. Kansliet bereder nu ärendet tillsammans med företrädare för den karitativa profilutbildningen och för stiftsdiakonerna. Under våren 1998 beräknas beredningen av ärendet att vara avslutad och föreläggas nämnden för beslut.
Oskr 1996:508 med OUb 1996: 503 En diakonihögskola
Skrivelsen innehåller ett uppdrag att i anslutning till utvärderingen av utbildningsreformen undersöka möjligheten till högskoleanknuten utbildning och forskning inom kunskapsområdet diakonalt arbete. Någon åtgärd har inte skett under året.
Oskr 1996:510 med OUb 1996:505 Utbildning för blivande präster om församlingens uppgifter och organisation
Skrivelsen framhåller det angelägna i att de blivande prästerna får kunskaper om församlingens uppgifter och organisation samt om samspelet mellan ämbetsbärarna och de förtroendevalda. Beredningen av detta ärende har påbörjats av kansliet. Uppgifter har inhämtats från de skolor som bedriver Svenska kyrkans grundkurs, de kyrkliga profilutbildningarna och de stiftshandläggare som svarar för de stiftsanknutna delarna av de kyrkliga yrkesutbildningarna, om hur dessa frågor tas upp i utbildningen. Nämnden räknar med att under år 1998 slutbehandla ärendet.
Oskr 1997:505 med OUb 1997:502 Stipendiefonder för kompetensutveckling
Skrivelsen har överlämnats dels till Utbildningsnämnden för beaktande vid utvärderingen av utbildningsreformen och dels till utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation (personalutredningen). Skrivelsen innehåller en begäran om utredning av frågan om kompetensutveckling för kyrkans anställda.
I skrivelsen framhålls att en genomtänkt och regelbunden kompetensutveckling av kyrkans personal inte bara är en omsorg om personalen utan ofta en förutsättning för att kunna möta förändringarna i samhället och de skiftande utmaningar kyrkan står inför. Det bör vara en självklarhet att resurser avsätts för kompetensutveckling. Besluten bör fattas så nära verksamheten som möjligt. De olika yrkesgrupperna bör omfattas av samma förmåner. Utskottet uppmärksammar de frikostiga stipendierna till kyrklig profilutbildning, medan den som senare vill utveckla sin kompetens själv får stå för kostnaderna.
Stiftssamfälligheternas och pastoratens roll i sammanhanget framhålls då ansvaret för fortbildning åvilar arbetsgivarna. Någon åtgärd har ännu inte skett.
3 Framåtblickar
För att kunna tillhandahålla aktuell information om Svenska kyrkans utbildningar kommer under 1998 informationsmaterialet om Svenska kyrkans profilutbildningar och Svenska kyrkans grundkurs att uppdateras och delvis omarbetas.
Ett av målen i de kyrkliga yrkesutbildningarna är att de studerande skall lära sig att samverka när de kommer ut i tjänst i församlingen. Det är då viktigt att de redan under sin profilutbildning får uppleva att lärarna kan samverka med varandra. Lärarsamverkan mellan de olika utbildningsprofilerna har därför intensifierats. Ett sådant arbete har redan påbörjats och kommer att pågå under en treårsperiod.
I syfte att främja samverkan mellan handläggarna för de olika profilutbildningarna och handläggaren för rekrytering och för att ytterligare förbättra möjligheterna till samverkan mellan kyrkokansliet och de olika utbildningsinstitutionerna har initiativ tagits till besök vid samtliga profilutbildningar. Besöken inleddes under hösten 1997 och beräknas fortsätta under våren 1998.
Arbetet på de båda Pastoralinstituten kommer de närmaste åren att präglas av ett aktivt arbete med en pastoralteologisk och pedagogisk utveckling av institutens verksamhet.
När utvärderingen av de kyrkliga yrkesutbildningarna genomförts räknar nämnden med att hösten 1998 kunna påbörja bearbetning av resultatet. Konsekvenser kommer att dras och revideringar av de nuvarande utbildningarna kommer att påbörjas.
Ytterligare utvecklingsinsatser i bibliodrama och en längre utbildning för biblio-dramaledare planeras inför 1998-99.
Lärare på de kyrkliga folkhögskolorna och på de kyrkliga utbildningarna samt personal med pedagogiska arbetsuppgifter i stift och på nationell nivå kommer under 1998 att erbjudas vuxenpedagogisk utbildning och kvalificerad internationell fortbildning. Utbildningarna kommer att sträcka sig över flera terminer.
4 Nämnden och dess organ, ledamöter och ersättare
Svenska kyrkans utbildningsnämnd
Ordinarie
Fil.lic. Sigvard Härnring, ordförande, fil.dr. Kjell Söderberg, prosten Britas Lennart Eriksson, 1:e vice ordförande, fil.lic. Monica Reichenberg Carlström, prefekt Olof Lönneborg, rektor Evert Josefsson, församlingsassistent Anna-Lena Forsdahl, prosten Einar Malmström, 2:e vice ordförande, rektor Birgitta Reimer.
Ersättare
Diakonissan Margaretha Wachtmeister, sekreterare Göran Pettersson, avdelningsdirektör Bengt Nilsson, universitetslektor Ingrid Emanuelsson, socialdirektör Birgith Wiklund Molberg, komminister Berit Bergman, lärare Asta Andersson, kyrkoherde Lars-Erik Sundin, komminister Lena Petersson.
Adjungerad ledamot från biskopsmötet
Biskop Karl-Johan Tyrberg, ordinarie, biskop Anders Wejryd, ersättare.
Nämnden har sammanträtt: 4/2, 14/3, 13/6, 29/8, 26/9 och 4-5/12
Arbetsutskott:
Ordinarie: Sigvard Härnring, ordförande, Britas Lennart Eriksson och Einar Malmström.
Arbetsutskottet har sammanträtt: 24/1, 27/2, 23/5, 26/9, 23/10 och 18/11
Styrelsen för pastoralinstitutet i Uppsala
Svenska kyrkans utbildningsnämnd
Ordinarie: prosten Britas Lennart Eriksson, ordförande fr.o.m. november
Ersättare: socialdirektör Birgith Wiklund Molberg
Biskopsmötet
Ordinarie: biskop Claes-Bertil Ytterberg
Ersättare: biskop Tord Harlin
Domkapitlet i Uppsala
Ordinarie: lektor Andreas Ehn, ordförande t.o.m. maj
Ordinarie: lektor Curt Forsbring fr.o.m. juni
Ersättare: personalkonsulent Hélèn Jonzon
Teologiska fakultetsnämnden
Ordinarie: professor Owe Wikström
Ersättare: prefekt Birgitta Brodd
Svenska kyrkans personalförbund
Ordinarie: komminister Göran Bohman
Ersättare: komminister Agneta Stojkovic
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund
Ordinarie: kyrkoherde Mats Selén
Ersättare: personalsekreterare Anita Jansson
Pastoralinstitutets studentkår
Ordinarie: teol. kand. Alf Lind, kurs 33 (vt)
Ersättare: teol. kand. Tommy von Knorring, kurs 33 (vt)
Ordinarie: teol. kand. Bo Lindgren, kurs 34 (vt och ht)
Ersättare: teol. kand. Katja Hansson, kurs 34 (vt och ht)
Ordinarie: teol. kand. Ola Lindroth, kurs 35 (ht)
Ersättare: teol. kand. Peter Lööv, kurs 35 (ht)
Uppsala teologers samarbetsutskott
Ordinarie: teol. kand. Karin Johannesson
Ersättare: teol. kand. Benjamin Lundqvist
Styrelsen för pastoralinstitutet i Lund
Svenska kyrkans utbildningsnämnd
Ordinarie: prosten Einar Malmström, vice ordförande
Ersättare: rektor Birgitta Reimer
Biskopsmötet
Ordinarie: biskop Lars Eckerdal
Ersättare: biskop Lars-Göran Lönnermark
Lunds domkapitel
Ordinarie: byrådirektör Ingegerd Göransson, ordförande
Ersättare: domprost Anders W. Svenningsen
Teologiska fakultetsrådet
Ordinarie: professor Sven-Åke Selander
Ersättare: docent Catharina Stenqvist
Svenska kyrkans personalförbund
Ordinarie: Anna Wramby-Nihlgård
Ersättare: kyrkoherde Stig Alenäs
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund
Ordinarie: kontraktsprosten Johan Svanbom
Ersättare: nämndsekreterare Helena Tengstrand
Pastoralinstitutets studentkår
Ordinarie: teol.kand. Marika Palmdahl, termin 2 (vt)
Ersättare: teol.kand. Patrik Johansson, termin 2 (vt)
Ordinarie: teol kand. Anna Hult, termin 1 (vt)
Ersättare: teol.kand. Magnus Elmblad, termin 1 (vt)
Ordinarie: teol. kand. Anna Hult, termin 2 (ht)
Ersättare: teol.kand. Magnus Elmblad, termin 2 (ht)
Ordinarie: teol.kand. Jenny Rogestedt, termin 1 (ht)
Ersättare: teol.kand. Johanna Fridäng, termin 1 (ht)
Lunds teologers samarbetsutskott (LTS)
Ordinarie: teol.stud. Jenny Andréasson (vt)
Ersättare: teol.stud. Christina Lång (vt)
Ordinarie: teol.stud. Patrik Johansson (ht)
Ersättare: teol.stud. Josefine Callenberg (ht)
Dispenskommittén
Ordinarie
Biskop Karl-Johan Tyrberg, ordförande, kontraktsprosten Sten Johansson, docent Göran Åberg, diakon Mona Bäckbro.
Ersättare
Biskop Anders Wejryd, utvecklingssekreterare Mary Nordfors Sedin, domprosten Harry Nyberg, utbildningskonsulent Ulla Brobäck.
Dispenskommittén har sammanträtt: 28/4, 19/8, 12/9 (telefonsammanträde) och 2/12
Besvärsutskottet
Ordinarie
Sigvard Härnring, ordförande, Britas Lennart Eriksson, Anna-Lena Forsdahl.
Ersättare
Monica Reichenberg Carlström, Berit Bergman.
Utskottet har sammanträtt: 25/7 (telefonsammanträde)
  
| 