|
Bilaga 3
Svenska kyrkans församlingsnämnd
Verksamhetsberättelse 1997
1 Huvuduppgift
Nämnden har till uppgift att i samverkan med motsvarande stiftsorgan främja församlingslivets utveckling så att kyrkan med sitt budskap och sitt arbete bidrar till människors tro, kärlek och hopp.
Nämnden har härvid uppdraget
att främja kyrkans gudstjänstliv i förkunnelse, sakrament, bön och lovsång och därvid uppmärksamma gudstjänstens samband med musik, konst och arkitektur,
att främja utvecklingen av församlingens evangeliserande arbete och därvid dels ta till vara de kontaktytor kyrkan redan har, dels söka efter nya uttrycksformer och vägar för kyrkans budskap,
att främja kyrkans utbildning i alla åldrar och därvid särskilt arbeta med undervisningens mål och metoder,
att främja kyrkans diakoni och därvid särskilt ge akt på de sociala förändringarna i samhället och på ett förebyggande sätt delta i och stödja församlingars och enskildas kamp mot förtryckande och nedbrytande krafter samt främja samverkan med och mellan diakonala institutioner,
att främja Svenska kyrkans arbete för invandrare och flyktingar,
att främja Svenska kyrkans finskspråkiga arbete,
att främja jämställdheten i Svenska kyrkans verksamhet.
2 Uppföljning av särskilda mål och uppdrag
Inför åren 1997-99 angav Församlingsnämnden följande mål:
Ett projekt om kyrka och arbetsliv skall genomföras. Projektet innefattar både frågor om människosyn och synen på arbetet och konkreta mönster för att stödja arbetslösa.
Samarbetet med diakoniinstitutionerna skall utvecklas bl.a. genom att konkreta arbetsuppgifter på nämndens uppdrag anförtros några av dessa institutioner.
Uppdraget har genomförts och sex olika avtal har tecknats mellan SFRV och diakoniinstitutionerna Bräcke, Ersta, Fogdaröd, Stora Sköndal, Samariterhemmet samt Vårsta gällande olika diakonala verksamhetsområden. Kansliet har under året arbetat med samordning, information och utveckling av de avtalade områdena: kyrka-arbetsliv, familjerådgivning, familjerelationer, personalsjälavård, arbetshandledning, frivillighet, volontäråret, handikappfrågor, brottsofferarbete samt kris- och katastrofberedskap. Informationspolicy och förslag till utvärdering av verksamheterna har tagits fram.
Satsningar skall göras på handikapparbete inklusive teckenspråksutbildning.
Projektet Visuell gudstjänst, som arbetar med gudstjänster på teckenspråk, har presenterat ett första förslag till gudstjänstens olika delar på teckenspråk. Förslaget var under hösten på intern remiss bland kyrkans teckenspråkiga personal. Nästa steg blir att ett förslag till gudstjänst på teckenspråk kommer att presenteras för kyrkomötet, med en begäran att kyrkomötet godkänner förslaget för provanvändning.
Per den 1 juli 1997 tecknades ett avtal mellan SFRV och Strängnäs stift avseende teckenspråkigt arbete på nationell nivå.
Nämndens arbete med invandrar- och flyktingfrågor skall få en tyngdpunkt i frågorna om invandrares integrering i församling och samhälle och i att stödja asylsökande flyktingar bl.a. genom SFRV:s engagemang i Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar.
Församlingsnämndens grupp för invandrar- och flyktingarbete har bl.a. arrangerat konferensen Invandrare i folkkyrkan till vilken personer med invandrarbakgrund som är aktiva inom Svenska kyrkan och andra intresserade inbjudits. Deltagarna har förutsättningar att fungera som ett nätverk för att lyfta fram och öka invandrarnas delaktighet i Svenska kyrkan. Inbjudan kommer att ske till ett liknande möte under 1998.
I serien Mitt i församlingen har utgivits " ... inte längre gäster och främlingar ..." Om invandrararbete i Svenska kyrkans församlingar.
Stiftens kontaktpersoner har samlats två gånger. Den nya flyktinglagstiftningen som trädde i kraft den 1 januari 1997 och Rådgivningsbyråns arbete var huvudpunkter under det första mötet. Rådgivningsbyråns ekonomi har drabbats av flera bidragsbortfall och medlemsorganisationerna undersöker sina möjligheter att lämna ytterligare bidrag. Frivilliga organisationers samarbete i flyktingfrågor är ett aktuellt ämne, vilket kan betyda att Rådgivningsbyrån i framtiden får fler medlemmar. Röda Korset står fortfarande utanför. I ett eventuellt utökat samarbete kan Rådgivningsbyrån få en viktig roll. Församlingsnämnden konstaterade i slutet av året att den inte hade någon möjlighet att inom ramen för sin budget bidra med ytterligare medel.
Arbetet med ett tillägg till Den svenska kyrkohandboken skall fullföljas.
Arbetsgruppen för gudstjänstliv har efter genomförd remissomgång sammanställt slutförslag till ett tillägg till kyrkohandboken, Gudstjänster under kyrkoåret. Kyrkomötet 1987 önskade att ett sådant tillägg skall utarbetas, utan att läggas fram för ett beslut i kyrkomötet. Gudstjänster under kyrkoåret överlämnades därför i december till biskopsmötet för lärogranskning och till musikrådet för en musikalisk bedömning. Församlingsnämnden kommer under våren 1998 att ta ställning till materialet.
Den svenska kyrkohandboken jämte musik och Den svenska evangelieboken skall ses över. Översynen sker med anledning av dels den kommande nyöversättningen av Gamla testamentet, dels nya ekumeniska översättningar av Herrens bön och trosbekännelserna, dels uppdrag från kyrkomötet och dels kommande ny reglering av Svenska kyrkans gudstjänstliv från och med år 2000.
Arbetet med en översyn av kyrkohandboken startade under hösten. Projektgruppen tillsattes av Församlingsnämnden med särskilda direktiv från Centralstyrelsen. En utvärdering av hur kyrkohandboken använts i församlingarnas gudstjänstliv och i stiftens handläggning av gudstjänstärenden påbörjades. Ett första steg i utvärderingen var en enkät som sändes till 200 församlingar och samtliga stift. Utvärderingen slutförs i mars 1998 och bildar en av utgångspunkterna i översynsarbetet. Projektgruppen har under hösten också arbetat med de principer som skall ligga till grund för arbetet samt med en inventering av de gudstjänstfrågor som behandlats i kyrkomötet sedan den nuvarande kyrkohandboken fastställdes.
Arbetet med en översyn av evangelieboken kunde också börja hösten 1997 med en inventering av utgångssituationen och med en formulering av de grundläggande principerna för arbetet.
Församlingsnämnden har yttrat sig över de nya översättningar av trosbekännelserna och Herrens bön som Sveriges Kristna Råd (SKR) rekommenderat medlemskyrkorna att använda. Av yttrandet framgår att Församlingsnämnden bejakar de ekumeniska översättningarna samt understryker betydelsen av att nå fram till gemensamma versioner av dessa texter.
En liten bönbok skall bli föremål för revision
Revisionsarbetet med Lilla bönboken har påbörjats, och arbetsgruppen har bl.a. gjort annonskampanjer i de större tidningarna samt i församlingsblad för att få in bönematerial. Kampanjerna har resulterat i att revisionsgruppen fått en mycket stor mängd böner för genomgång och gallring.
Nytt gudstjänstmaterial skall utarbetas särskilt utifrån behoven av ett mer differentierat gudstjänstliv än vad som är för handen på många håll.
Borgåpsalmboken Together in song har samlat ett drygt 100-tal psalmer från alla kyrkor som undertecknat Borgåöverenskommelsen. Översättning till engelska av ett flertal psalmer från de baltiska lutherska kyrkorna har skett. Publiceras på Verbum under 1998.
På uppdrag av SKUT föreligger ett första utkast till en nordisk SKUT-psalmbok. Ärendet kommer att utvecklas under 1998. Tillsammans med representanter från Avdelningen för forskning samt Avdelningen för internationell mission, ekumenik samt diakoni har handläggaren för Gudstjänstutveckling lett ett projekt i avsikt att få fram en "plocklåda" av internationellt gudstjänstmaterial i svensk översättning. Materialet utkommer i Mitt i församlingen under 1998.
En arbetsgrupp har utarbetat förslag på för Sverige anpassade gudstjänstformer för Vuxenkatekumenatets "stationsgudstjänster". Alla tiders sång är ett skolmaterial som har tagits fram kring psalmboken som Verbum publicerar. Sex TV-program har spelats in kring psalmboken med samma titel, Alla tiders sång, och beräknas sändas under 1998.
I Mitt i församlingens utgivning ingår boken Sinnlighet och andlighet, som tillkommit inom ramen för projektet Gudstjänst, bön och reflektion i högskolemiljö. Materialet har insamlats från olika universitets- och högskoleorter.
Arbetet med uppföljning av riktlinjerna för konfirmandarbetet och därmed den pedagogiska utvecklingen av konfirmandarbetet fortsätter tillsammans med stift och församlingar.
Det pedagogiska utvecklingsarbetet har fortsatt under året i samarbete med stift och församling genom kontinuerlig uppföljning av riktlinjerna för konfirmandarbetet. En omfattande utvärdering av det konfirmandarbete som sker utomlands och i regi av annan organisation än Svenska kyrkan har genomförts, och resultaten kommer att presenteras i april 1998.
Arbetsgruppen för finskspråkigt konfirmandmaterial har producerat ett material för konfirmandlärare anpassat till sverigefinska förhållanden.
Facktidskriften Aktuellt för konfirmandarbetet har utkommit med fyra nummer, och prenumerationsstocken ökade något. En förteckning över internat- och sommarkonfirmation har producerats. Rekryteringsmaterialet Confirmare producerades under året i samarbete med Svenska Kyrkans Unga och tidningen Intro och såldes i 20 000 exemplar.
Tillsammans med Utbildningsnämnden skall pedagogiska frågor bearbetas särskilt med tanke på vuxenarbetet. Församlingsnämnden kommer också att samverka med bl.a. SKS för att stimulera och lyfta fram arbetsmodeller när det gäller arbetet med vuxna i församlingen.
En revidering av dokumentet Undervisning för alla - mål och grundprinciper för Svenska kyrkans undervisning - har påbörjats och kommer att vara färdigt i mitten av 1998. Detta är en viktig del av det pedagogiska utvecklingsarbetet.
Projektet Bibel 2000 har tagit form, och i samarbete med stift och församlingar förbereds mottagandet av den nya bibelöversättningen första söndagen i advent 1999. Förhoppningen är att det blir till inspiration för ett förnyat bibelanvändande. Det stora intresse för Bibeln som finns utanför kyrkan skall tas tillvara och inspireras. Inom projektets ram genomfördes två veckolånga seminarier under hösten med den latinamerikanske befrielseteologen Pablo Richard med temat Bibel som befriar. Seminarierna samlade främst nyckelpersoner för Bibel 2000 i stiften.
Inte minst inom det intensifierade bibelarbetet har en samverkan skett med SKS kring pedagogiska frågor inom vuxenarbetet. En pedagogisk diskussion vad gäller kyrkans bibelsamtal behöver komma igång i Svenska kyrkan och detta kan med fördel ske i samarbete med SKS.
I samarbete med Svenska kyrkans mission (SKM) och Svenska kyrkans islamprojekt genomfördes ett projekt under våren 1997 med syfte att fördjupa kunskapen om islam i församlingarna. 14 personer fick en längre fortbildning genom studier av islam i Sverige under några veckoslut och en två veckor lång studieresa i Mellanöstern för att öka kultur- och religionsförståelsen. Deltagarna har därefter erbjudits som resurspersoner inom Svenska kyrkan. Projektet erhöll Sida-bidrag genom SKM.
Det finskspråkiga arbetet, som betjänar 450 000 människor, skall fortsätta samtidigt som arbetet med en integrering går vidare. Ett viktigt stöd för denna integrering är det omfattande arbetet med att översätta Den svenska psalmboken till finska.
I arbetet med att översätta Den svenska psalmboken till finska sänds alla färdiga psalmtexter till stiften för provsjungning och kommentarer. I varje stift finns inom den finskspråkiga verksamheten en kontaktperson, som får texterna för spridning i stiften och som även förmedlar reaktionerna tillbaka till arbetsgruppen.
Översättningsarbetet har väckt intresse även i Finland. Samfundet för liturgik och hymnologi anordnade ett seminarium i Helsingfors, och översättningsarbetet av Den svenska psalmboken presenterades där. På samma sätt ingick i samfundets årsskrift en artikel om översättningsarbetet.
I regel har diskussionerna gällt integreringen av det finska gudstjänstlivet som en ännu mera integrerad del av Svenska kyrkans församlingar. För detta antog Församlingsnämndens finska delegation en tillämpning av de kyrkliga kungörelser, som reglerar gudstjänster på finska (SKFS 1987:2 och 1993:4). Detta skedde för att ge konkreta råd och stöd för utveckling av finskspråkiga gudstjänster.
Den andliga dimensionen i de frågor och föreställningar som tusenårsskiftet väcker skall bearbetas tillsammans med andra organ inom och utom den kyrkliga organisationen.
Framför allt den senare hälften av året har präglats av uppbyggandet av kampanjen Jubel 2000. En skuldfri start för en miljard människor. Bakom kampanjen står Lutherhjälpen, SKM, Biskopsmötet, SFRV:s styrelse, Församlingsnämnden samt en lång rad andra samfund, biståndsorganisationer, folk-, fack- och solidaritetsrörelser. Den svenska koalitionen bildades den 11 december 1997, och inför kampanjstarten utarbetades ett gudstjänstmaterial och annat informationsmaterial. Kampanjen är internationell och bygger på ett samarbete mellan koalitioner och organisationer både i Syd och Nord.
Kampanjen Jubel 2000, som syftar till att uppnå skuldavskrivning för de fattigaste länderna år 2000, kommer att kräva omfattande arbetsinsatser från stora delar av Kyrkokansliet under 1998 och 1999. En omfattande namninsamling pågår som riktas till G7/8 (gruppen av de rika nationernas ledare). Kampanjen är samtidigt en opinionsbildningsinsats och ett lobbyarbete gentemot beslutsfattare på internationell nivå, vilket innebär aktiviteter på alla nivåer i Svenska kyrkan och ett tätt samarbete med övriga institutioner i kampanjkoalitionen.
Kyrka Miljö 2000 är Svenska kyrkans omställningsprogram för en andlig, social och ekologisk utveckling och livsstil. Programmet för miljödiplomering av all verksamhet och drift, som har tagits fram av Svenska kyrkans miljövärn, skiljer sig på avgörande punkter från de miljöledningssystem som blir alltmer aktuella bland organisationer, näringsliv och landets kommuner.
Den andliga dimensionen i det nya intresset för pilgrimsfärder och pilgrimsorter ska lyftas fram genom det särskilda pilgrimsprojekt som inletts, där nämnden främst har en samordnande roll.
Nämnden följer med intresse det pilgrimsarbete som stiften bedriver men har inte under året varit operativt verksam.
Den andliga dimensionen i den betydelse som kyrkobyggnaden har också för människor som sällan deltar i gudstjänsten skall lyftas fram genom det med Riksantikvarieämbetet gemensamma projektet "Tidernas kyrka".
Under kampanjåret har projektet Tidernas kyrka bland många andra ting arbetat mycket med att sammanföra rummets kulturhistoriska och andliga/symboliska dimensioner. Projektet har velat visa på de fantastiska möjligheter som finns att genom visningar, föredrag och även gudstjänster få kyrkorummet att tala. Den kyrkoovane kan på så sätt vandra i ett rum som både avslöjar sina budskap och framstår som en mer begriplig och sammansmält helhet.
Tidernas kyrka har därför påbörjat en utbildning för guider, lekmän, präster m.fl. om hur rummet kan användas och visas. Utbildningen har genomförts på ett flertal platser i landet och fortsätter under 1998 och 1999. I kursen ingår kunskap om rummets aspekter liksom guide- och framförandeteknik.
I arbetet med kyrka-fritid finns en väl definierad del som rör kulturturismen och kyrkan som kulturarv, men många gånger hittar inte församlingarna kopplingen mellan kulturarvet och själva tron, känner inte att det har med församlingens egentliga uppgift att göra, nämligen att samla till gudstjänst och sprida evangeliet. Också där har guidekurserna en uppgift. En vandring genom kyrkorummet kan inte försiggå utan att man i lika hög grad rör sig i kristendomen, de kristna symbolerna och i bibelns värld. Kyrkan byggdes och utsmyckades en gång med klara ambitioner att förklara och delge evangeliet till alla, oavsett kunskap eller bakgrund.
För självkännedom och förståelse av vår egen kultur och därmed följande kulturyttringar är kunskap om det kristna kulturarvet viktigt. I skolarbetet kan kyrkan som kulturarv integreras i många ämnen både teoretiska och praktiska. Ett grundmaterial för skolorna, alla stadier, har påbörjats. En del av det publicerades i boken Rum för tid och evighet, utgiven i serien Mitt i församlingen. Boken vänder sig till församlingarnas medarbetare, skolor och guider och tar upp ämnen som kyrkoåret i kyrkorummet, kyrkvisningsgudstjänster, skolan i kyrkan, guideförslag och praktiska råd om hur man bäst kan möta besökaren oavsett vem det är.
Med inspiration från England har Tidernas kyrka tagit fram idéer för en intresseförening för barn runt kyrkans kulturarv under namnet Kyrkdetektiverna. Detta arbete kommer att fortsätta och förankras hos bl.a. stift, kyrkmuseer och länsmuseer.
Aktuella uppdrag till från kyrkomötet/ombudsmötet
Oskr 1992:7 med OG 1992:501 Översättning av psalmbok och kyrkohandbok till samiska
Samiskt översättningsarbete har pågått sedan 1989. Hela kyrkohandboken finns nu översatt till lulesamiska. Den kan tillsammans med delar av kyrkohandboken på syd- och nordsamiska presenteras för kyrkomötet, som föreslås besluta om provanvändning i avvaktan på att den samiska bibelöversättningen skall bli klar.
Oskr 1992:8 med OG 1992:502 Översättning av psalmboken till finska
Under 1997 godkände arbetsgruppen 138 nya psalmöversättningar. Över hälften av alla psalmerna är nu översatta, och hela arbetet beräknas bli färdigt vid sekelskiftet. Detta torde sammanfalla med den revision som Den svenska kyrkohandboken och Evangelieboken kommer att genomgå, vilket betyder att de finska psalmböckerna kan ha med de reviderade texterna i hand- och evangeliebok.
Oskr 1992:9 med OF 1992:504 Svenska kyrkans arbete i skolan
I april 1996 överlämnade de projektansvariga, tillika författarna, till Församlingsnämndens arbetsutskott projektrapporten Ge oss din blick för dolda möjligheter. Ge fantasi att finna nya medel, Gud, i din tjänst för fred och bröd åt alla. Gud, gör oss kloka! (Sv ps 288:3).
Församlingsnämnden uppdrog åt kansliet att ta med projektrapporten i det nya skolprojektet; se Oskr 1995:513 med OF 1995:508.
OG 1993:501
Motion 1993:516. Arbetet med översyn av kyrkans böcker har inletts under året. En arbetsgrupp för mässmusiken har bildats bestående av Johannes Johansson, Britta Snickars, Inger Knecht och Ragnar Håkanson.
Motion 1993:527. Visuell gudstjänst, projektet som arbetar med gudstjänster på teckenspråk, har under 1997 presenterat ett första förslag till gudstjänstens olika delar på teckenspråk, vilket under hösten var på intern remiss bland kyrkans teckenspråkiga personal. Nästa steg blir att ett förslag till gudstjänst på teckenspråk kommer att presenteras för kyrkomötet med en begäran att kyrkomötet godkänner förslaget för provanvändning.
Motion 1993:529. Ärendet handlar om en utvärdering av konsekvenserna av den nuvarande kyrkohandboken vad gäller de strategiska frågorna kring församlingarnas gudstjänstliv. Detta uppdrag har den projektgrupp som utför översyn av kyrkohandboken låtit ingå i den ännu pågående utvärderingen av densamma. En skriven rapport kommer att överlämnas till Församlingsnämnden och SFRV:s styrelse när utvärderingen är avslutad.
Oskr 1993:502 med OG 1993:502 Policydokument kring kyrkorummet
Ärendets inledande beredning sammanföll med 1994 och 1995 års översyn av Svenska kyrkans arbete med kulturfrågor och som resulterade i att Svenska kyrkans kulturråd nystartade den 1 januari 1996.
Uppdraget att skapa ett policydokument kring kyrkorummet skall utarbetas i samverkan mellan Kulturrådet och Församlingsnämnden, eftersom såväl liturgiska som konstnärliga och kulturvårdande aspekter måste beaktas.
Församlingsnämnden yttrade redan år 1994 att den för att lösa uppgiften behöver budgettillskott med sammanlagt 150 000 kr.
Ärendet är inte slutbehandlat.
Oskr 1994:510 med OF 1994:509 Klarare kristet ställningstagande i abortfrågan
Ombudsmötet begär att Stiftelsestyrelsen låter utarbeta riktlinjer för hur kyrkan bäst kan erbjuda kristen själavård och kärlekens gemenskap till de kvinnor som genomgått abort. Utskottet betonade vikten av att frågorna kring abort kontinuerligt bearbetas i den rikskyrkliga organisationen och att riktlinjer utarbetas för pastoralt handlande och själavård på detta område.
Skrivelsen har diskuterats såväl inom Församlingsnämnden som inom nämndens kansli och diakoniarbetslag. Man har konstaterat att frågan rymmer väldigt många aspekter och att en helhetssyn i frågan saknas. Samtalet kring mänsklig sexualitet överhuvudtaget behöver beredas utrymme i församlingen. På så sätt får också de frågorna som finns anknutna sin naturliga plats. En tänkbar uppgift är att utarbeta en samtalsmetodik för dem som arbetar inom kyrkan och att genom utbildning även skapa handlingsberedskap för församlingarna.
Ärendet är ej slutbehandlat.
Oskr 1995:503 med OF 1995:506 Kyrka och arbetslöshet
Ombudsmötet uppdrog åt SFRV:s styrelse att utreda vilken samordnarfunktion som erfordras inom arbetsområdet kyrka-arbetsliv samt var den skall vara placerad. Skrivelsen överlämnades till Församlingsnämnden som lämnade följande yttrande: "Sedan våren 1995 pågår inom Församlingsnämnden ett arbete att via stiften åstadkomma ett nätverk omkring arbetsområdet kyrka-arbetsliv. Det visar sig att i de flesta stift pågår arbete både på stifts- och församlingsnivå i en något större omfattning än väntat. (...) Det är tydligt att tidigare gjorda insatser i form av handbok och en rad konferenser inte fått tillräckligt nedslag i stiften. Härtill medverkar naturligtvis också den fortsatt synnerligen bekymmersamma arbetsmarknadssituationen. (...) Bedömningen är att det åter skulle vara positivt med en kvalificerad, samordnande och pådrivande insats inom arbetsområdet kyrka-arbetsliv. För att uppnå detta måste emellertid ekonomiska resurser ställas till Församlingsnämndens förfogande (...) Arbete för att finna en långsiktig och slagkraft lösning pågår."
Med anledning av en av motionerna begärde ombudsmötet bl.a. att ett samverkansprojekt skulle initieras mellan SFRV:s styrelse, Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnder. Församlingsnämnden meddelade i verksamhetsberättelsen för 1996 att samtal med Arbetsmarknadsstyrelsen skulle inledas. Under hösten 1995 pågick en skriftväxling mellan generalsekreteraren och Arbetsmarknadsstyrelsen och man kom överens om fortsatt regelbunden kontakt och att mönster för samarbete kontinuerligt skall prövas. Samtidigt klargjordes från AMS att det inte fanns beredskap att gå in i den typ av projekt som skisserats i motionen. Det kan dock konstateras att motionen lett till samtal som kan visa sig vara en god grund för kommande samarbete.
Mellan SFRV och diakoniinstitutionerna har sex olika avtal tecknats gällande olika diakonala verksamhetsområden. Med detta avser nämnden att stärka utvecklingen av arbetet genom större närhet till stiftens och församlingarnas erfarenhet. Inom området kyrka-arbetsliv bedriver stiftelsen Bräcke Diakonigård verksamhet sedan den 1 januari 1997.
Under åren 1998-2000 satsar Svenska kyrkan och staten 1,5 miljarder på att skapa arbetstillfällen inom kyrkan. När satsningen presenterades nämndes särskilt möjligheten att öka sysselsättningen för långtidsarbetslösa byggnadsarbetare. Genom programmet gör Svenska kyrkan en insats för minska arbetslösheten samtidigt som man kan få angelägna projekt utförda och därmed stärkas inför relationsförändringen år 2000.
Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
Oskr 1995:510 med OK 1995:505 Utnyttjande av informationsteknologi
Skrivelsen har sin upprinnelse i en motion, i vilken förespråkades att idéer från församlings-, stifts- och nationell nivå skulle samlas i en idébank inom det s.k. memosystemet eller i ett nytt kyrkligt datanätverk. Kulturutskottet bedömde emellertid att det nuvarande s.k. memosystemet inte var något att bygga vidare på.
Ett nytt kyrkligt datanätverk har däremot tillskapats, KyrkNätet, och skrivelsen är därmed slutbehandlad.
Oskr 1995:513 med OF 1995:508 Skolkyrkoarbete
Remissarbetet angående riktlinjerna för skolkyrkan har försenats. För att kunna inleda arbetet med riktlinjerna under 1998 har ett förberedande och kontaktskapande arbete gjorts med bl.a. Sveriges Kristna Råd och dess arbetsgrupper samt med några av stiftens skolansvariga.
Inför ombudsmötet 1999 kommer en delrapport att lämnas. Remissarbete kommer att påbörjas under hösten 1999, och slutrapportering kommer att ske till ombudsmötet 2000.
Under hösten har arbetet med projektet Riktlinjer för 0-14 år återupptagits. Till projektgruppen valdes ytterligare tre personer från stiften. Slutrapportering kommer att ske till ombudsmötet 1999.
Oskr 1996:504 med OF 1996:501 Utvecklingsstördas situation i Svenska kyrkan
I november 1997 genomfördes ett seminarium för konfirmandkonsulenter med ansvar för funktionshindersfrågor i samarbete med Svenska kyrkans centrum för handikappfrågor. Vid seminariet behandlades bl.a. konfirmandarbete och autism.
Under året har också ett ekumeniskt konfirmandmaterial för förståndshandikappade utarbetats, och under 1998 finns det färdigt för försäljning. I anslutning till att materialet marknadsförs planeras seminarier, då tillämpningen av riktlinjerna kommer att bearbetas.
Ärendet är därmed slutbehandlat.
Oskr 1996:505 med OF 1996:506 Sexuella övergrepp
På grund av försenad behandling av ärendet i Centralstyrelsen träffades den utsedda arbetsgruppen för första gången under kyrkomötet i augusti 1997. Arbetsgruppens uppdrag är att "lämna förslag till riktlinjer för handhavandet inom Svenska kyrkan av situationer där människor, såväl barn som vuxna, blivit utsatta för sexuella övergrepp av kyrklig personal". En rapport, som inkluderar riktlinjer, kommer att läggas fram för kyrkomötet 1998.
Oskr 1996:509 med OUb 1996:504 Utbildning för teckenspråkig tjänst m.m.
Mellan SFRV och Strängnäs stifts har avtal tecknats gällande teckenspråkigt arbete på nationell nivå. Avtalet trädde i kraft den 1 juli 1997, och hösten har varit en planeringsperiod inför kommande arbete.
Det högst prioriterade området för 1998 är medarbetarstöd och utbildningsfrågor, inkluderande rekrytering och fortbildning avseende tjänst inom vår kyrka.
Ärendet pågår och är inte slutbehandlat.
Oskr 1996:516 med OG 1996:501 En liten bönbok
För revisionsarbetet med Lilla bönboken har arbetsgruppen gjort bl.a. annonskampanjer i de större tidningarna samt i församlingsblad för att få in bönematerial. En mängd böner har inkommit till revisionsgruppen för genomgång och gallring.
Oskr 1997:507 med OK 1997:503 Information om begravningsväsendet för nyinflyttade i Sverige
Ärendet är överlämnat till en med Pastoratsförbundet gemensam arbetsgrupp, som utarbetar förslag till begravningspastoral.
Oskr 1997:504 med OF 1997:504 Totalförbud av all hantering av pornografiska alster med barn
Genom organisationen ECPAT (End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficking in Children for Sexual Purposes) bevakas frågan för Kyrkokansliet.
Oskr 1997:501 med OF 1997:502 Kyrkan och de socialetiska frågorna
Församlingsnämnden har genom SFRV:s försorg tecknat avtal med utbildande diakoni-institutioner för bestämda arbetsområden i avsikt att tillförsäkra en del områden en större ekonomisk satsning men framför allt långsiktighet.
Bräcke Diakonigård har i uppdrag att såsom ett Svenska kyrkans arbetslivscentrum bl.a. följa aktuell forskning på området och särskilt uppmärksamma frågor kring etik och människosyn.
Kskr 1990:4 med KG 1990:2 Ändringar i evangelieboken m.m.
Ärendet ingår nu i uppdraget för projektgruppen som gör en översyn av evangelieboken.
Kskr 1994:6 med KG 1994:5 Evangelieboken - Användning av liturgiska böcker och bibelöversättningar
Bakgrunden är en motion till kyrkomötet med förslag om återinförande av evangelie- och högtidsböner i evangelieboken. Gudstjänstutskottet ansåg emellertid att det inte förelåg något behov av en reglering när det gäller användandet av evangelie- och högtidsböner. Däremot har Svenska kyrkan en stor uppgift i att stödja och hjälpa kyrkoovana personer i deras böneliv. Utskottet önskade istället att Församlingsnämnden skulle fortsätta arbetet med att skriva nya kyrkoårsanknutna böner.
Kskr 1996:13 med KG 1996:3 Församlingens gudstjänstliv
Inom Avdelningen för kyrkolivets utveckling har överläggningar ägt rum om de önskemål som framkommit vid 1996 och 1997 års kyrkomöten om att stimulera till ökat ansvarstagande för gudstjänstlivet bland lekmän. För Kyrkans Tidning har presenterats en idé om att senare under 1998 göra en bilaga till tidningen som helt handlar om lekmannaansvaret för gudstjänstlivet. Denna bilaga skulle sedan kunna användas i utbildning av förtroendevalda och i samtalsgrupper med aktiva lekmän. Pastoratsförbundet har uttryckt intressere för ett samarbete.
Kskr 1997:12 med KF 1997:2 Konfirmandböcker för vuxna
Församlingsnämnden har överlämnat ärendet till direktor för handläggning. Ärendet är inte slutbehandlat.
Kskr 1997:6 med KG 1997:2 Psalmboken
Ärendet har överlämnats till Församlingsnämndens hymnologiska grupp.
3 Verksamhetsåret i korthet
Diakoni
Rådet för diakoniinstitutioner och stadsmission har arbetat med att förändra formerna för samarbetet mellan institutioner och Kyrkokansliet. Rådet har enligt sina stadgar avlämnat en separat verksamhetsberättelse till Församlingsnämnden.
Kan man åldras på finska i Sverige? Antalet åldringspensionärer bland finskspråkiga i Sverige fördubblas inom tio år. Statistiken visar att en tredjedel av denna grupp aldrig har lärt sig svenska, och en femtedel av dem blir dementa. Dessutom kommer många av dem som kan svenska att glömma det inlärda språket, svenskan. Framtiden innebär alltså språkproblem för många sverigefinska åldringar.
Som kyrka är vi med och påverkar att de sverigefinska åldringarna får behålla sitt modersmål under sitt åldrande. Vi anser att det svenska samhället har ett moraliskt ansvar för att skapa en värdig ålderdom för de sverigefinskar, som med sitt arbete har varit med och byggt upp ett välfärdssverige. Under året har bl.a. en arbetsgrupp fått i uppdrag att börja ett officiellt samarbete med Sverigefinska riksförbundet i frågan samt att ordna en skrivarkurs för att få fram debattörer och opinionsbildare (= politisk diakoni).
Demensprojektet har fullföljts med utgåvan "Anhöriga i fokus - cirkelmodellen" i serien Mitt i församlingen.
Könsrollsfrågor
Genderkonferensen Ansikte mot ansikte i Härnösand var en höjdpunkt. Konferensen planerades av SKR:s gendergrupp, i vilken handläggaren för könsrollsfrågor ingår. Konferensen samlade 300 kvinnor och män från kyrkor och samfund i Sverige till samtal och föredrag, gudstjänst och samvaro omkring våra liv som kvinnor och män i kyrka och samhälle. Ett samtalsmaterial från MOD (mångfald och dialog) applicerat på könsrollsfrågor prövades för första gången. Under 1998 kommer detta material förhoppningsvis att bearbetas och sammanställas för användning i församlingar och andra grupper i samtal om könsroller.
I serien Kvinnor och andlighet arrangerades två konferenser i samarbete med Kyrkans Utbildningscentrum i Sigtuna. Dessa konferenser har sedan 1991 fungerat som öppna mötesplatser för kvinnor i och utanför kyrkan för samtal om levda liv och längtan. Genom samtal, måleri, dans och gudstjänst har under dessa år utvecklats nya språk och uttryck för kvinnors religiösa erfarenheter.
Invandrar- och flyktingfrågor
Församlingsnämnden har tagit initiativ till samtal med romer i avsikt att föreslå åtgärder för att utveckla Svenska kyrkans relation till denna grupp. Samtal har ägt rum under hösten, och en rapport förväntas under 1998.
Inom flyktingområdet har Röda Korset initierat samtal om samarbete. Svenska kyrkan har aktivt medverkat i Röda Korsets utredning om frivilliga organisationers samarbete inom flyktingområdet.
Barn- och ungdomsfrågor
ECPAT Sverige bildades i augusti 1996 efter den första världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av barn, som hölls i Stockholm. I ECPAT Sverige finns Svenska kyrkan representerad med en ledamot i styrelsen. ECPAT Sverige har som uppgift att under en fyraårsperiod följa upp den deklarations- och aktionsplan som antogs under kongressen.
I augusti uppvaktades justitieminister Laila Freivalds av Svenska kyrkan, UNICEF, ECPAT Sverige, Rädda Barnen och Röda Korset. Uppvaktningen fokuserades kring Barnpornografiutredningen och förslag på lagändring.
Under hösten togs initiativ till en arbetsgrupp på Kyrkokansliet kring både nationella och internationella ECPAT.
Under Svenska Kyrkans Unga:s Stora årsmötet i Falun fanns Församlingsnämnden och Kyrkokansliet representerat. Svenska Kyrkans Unga har tillsammans med handläggarna för barn- och ungdomsfrågor träffat stiftens enhetschefer för att dela tankar och erfarenheter utifrån samarbetsavtal mellan Svenska Kyrkans Unga och stiftssamfälligheterna.
Tillsammans med Svenska Kyrkans Unga inbjöd Kyrkokansliet under hösten stiftens barn- och ungdomskonsulenter till fortbildningsdagar.
Miljövärnet
Miljövärnet har utbildat personer som är utbildningsansvariga i stiften. Målsättningen är att Svenska kyrkan, troligen som den första kyrkan i världen, skall ha ställt om det mesta av sin verksamhet och drift för en andligt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling under de närmaste åren. Skogspostillan har givits ut i serien Mitt i församlingen.
Med studieboken NådeGåvan som grund rekommenderas de pastorat, stift, kursgårdar, rikskyrkliga organisationer, utbildningsenheter m.m. som vill inleda miljödiplomeringsprocessen en 2-3 dagars utbildning för alla anställda, förtroendevalda och frivilligt aktiva. Erfarenheten visar att man inte bör börja göra något förrän man på djupet har bearbetat tro, värderingar, kunskaper m.m. för att bottna i varför man gör dessa åtgärder - just i kyrkan. Pedagogiken bygger på värderingsövningar och workshops där alla kommer till tals och får möjlighet att reflektera över sin tro i relation till frågorna om en andligt, socialt och ekologiskt hållbar livsstil och utveckling. Under utbildningens gång läggs grunden för en långsiktig process, andligt och praktiskt.
Fritidskyrkan
Arbetsgruppen för fritidskyrka och gudstjänstrum genomförde i enlighet med handlingsplanen en studieresa till Iona, Skottland, för att studera gudstjänstliv, mottagande av moderna pilgrimer, meditationsvandringar och annan verksamhet vid kommuniteten.
I september anordnades i samarbete med Kyrkans Tidning och stiftens fritidskyrkoansvariga en konferens för alla som arbetar i fritidskyrkan. Temat var Skapa gudstjänstrum. Årets vägkyrka blev Sköldinge kyrka, Strängnäs stift.
Gudstjänst
Svenska kyrkans ekumeniska gudstjänstsamarbete inom landet har även i år skett inom SKR:s arbetsgrupp för gudstjänstfrågor. Inom denna arbetsgrupp har gudstjänstmaterial för midsommardagen med temat Vårt ansvar för skapelsen utarbetats tillsammans med Världsnaturfonden, samt gudstjänstmaterial för böneveckan för de kristnas enhet och för jubelkampanjen Jubel 2000. Det senare i samarbete med Svenska kyrkans internationella avdelning, global ekonomi.
Lutherska världsförbundets (LVF) generalförsamling hölls under 1997 i Hongkong. Avdelningen bidrog med stöd till notsättning av generalförsamlingens gudstjänstbok samt med en person från kansliet som medverkade i förberedelserna av gudstjänsterna och det praktiska genomförandet.
En viktig del av gudstjänstutvecklingsprogrammet är att få och ge impulser i den världsvida kyrkans utvecklingssammanhang. En handläggare var delaktig i förberedelse- och genomförandearbetet av gudstjänstlivet på European Ecumenical Assembly 2 i Graz, Österrike.
Konfirmandarbete på finska
År 1995 tillsatte den finska delegationen en arbetsgrupp med uppgift att tänka på och ge ut finskspråkigt konfirmandmaterial, som skulle följa de nya riktlinjerna för Svenska kyrkans konfirmandarbete. Den ursprungliga idén var att sammanställa läromaterial för finska konfirmandgrupper. Arbetsgruppen kom dock under arbetets gång till en annan lösning. I slutet av 1997 utkom ett idé- och inspirationsmaterial för konfirmandledare, där man beaktar de speciella förutsättningarna för finskt konfirmandarbete. Materialet försöker hela tiden spegla riktlinjernas intentioner och fick namnet Turvallista matkaa (trygg resa), som syftar på riktlinjernas idé om att konfirmandarbetet är en vandring tillsammans med konfirmanderna under en tid i deras liv. I arbetet har avdelningens konfirmandansvariga handläggare varit involverad.
Vid samlingar med stiftens konfirmandkonsulenter bevakas de finska frågorna kontinuerligt av en finskspråkig representant. Den finskspråkiga framtiden i vår kyrka kan sägas ligga i konfirmandarbetets händer.
Folkkyrkostudien
Under året har Folkkyrkostudien medverkat till att de framtidsinriktade projekt som bedrivs i stiften har kunnat lyftas fram i seminarier och konferenser på nationell nivå. I april genomfördes i samverkan med Västerås stift Asfaltens pastoralteologi för en folkkyrka i minoritet, och under Olofsdagarna Visioner om framtidens folkkyrka. "Möjligheternas kyrka. 10 röster om Svenska kyrkans framtid" har utkommit i serien Mitt i församlingen. Vid utgången av året är följande delprojekt ännu ej avslutade:
1. Under ett enda valv. Teologisk reflektion över folkkyrka i förorten av Carl Axel Aurelius.
2. Folkkyrka - i solidaritet med kvinnor? Kyrkornas världsråds kvinnoårtionde 1988-1998 avspeglat i Svenska kyrkan. Ninna Edgardh Beckman skriver.
3. Kulturanalys om kyrkorummet - sker i samverkan mellan Folkkyrkostudien, Svenska kyrkans kulturråd och Svenska kyrkans forskningsråd.
4. Livsåskådningsjournalistik; seminarium om nya villkor för kommunikation av tro, i samverkan med Svenska kyrkans kulturråd.
Olofsdagar
Tillsammans med Folkkyrkostudien och Ansgarsliden arrangerade Församlingsnämnden för andra året i rad Olofsdagar i Sigtuna den 12-14 oktober med ett 50-tal korta seminarier i angelägna och aktuella frågor. Denna gång prioriterades stiftens delprojekt inom ramen för folkkyrkostudien, frivillighet och lekmannaengagemang, ledarskap och arbetsliv, Borgådeklarationens tillämpning samt gudstjänstfrågor. Över 200 personer deltog.
Mitt i församlingen
Ambitionen är att erbjuda församlingarnas olika befattningshavare ett högklassigt pastoralt och användarorienterat arbetsmaterial, dvs. inga färdiga lösningar som går att kopiera men som ger inspiration för eget förnyat arbete. Mitt i församlingen har för närvarande över 1 300 prenumeranter. Årets utgivning:
1. Anhöriga i fokus - cirkelmodellen. En metodbok om hur man kan ge stöd åt anhöriga till dementa personer.
2. ... inte längre gäster och främlingar ... Reportage om invandrararbete i Svenska kyrkans församlingar.
3. Skogspostillan. En lärobok för ett miljöanpassat skogsbruk, en idégivare för skogsbrukare och skogsägare, ett inlägg i samhällsdebatten om skog, pengar och etik.
4. Möjligheternas kyrka - 10 röster om Svenska kyrkans framtid. Intervjuer om visioner, drömmar och möjligheter, men också om farhågor, risker och nödvändiga förändringar.
5. Rum för tid och evighet. Om kyrkobyggnaden som oas och kunskapskälla för turister, skolelever och gudstjänstfirare.
6. Muslimska grannar. Svenska kyrkan möter islam. Om nya förväntningar och krav på kyrkan, både vad gäller faktisk kunskap och pastoral praxis.
7. Sinnlighet och andlighet. Gudstjänstmaterial och erfarenheter från högskolemiljön.
8. Under ett enda valv. Om folkkyrkans villkor i den moderna staden.
Islamprojektet
Kunskapsutveckling är huvudmålsättningen med projektet Svenska kyrkan och islam. Mötet med muslimer ställer Svenska kyrkan inför en rad utmaningar - teologiska, pastorala och sociala. Bilden kompliceras av att muslimerna i Sverige har skiftande kulturell och språklig bakgrund. Prioriterade arbetsområden är utbildning och seminarier om islam i samarbete med stift och församlingar, produktion av material om islam för församlingarnas behov, samarbete med stift och församlingar som har konvertiter samt en enkät till kyrkogårdsförvaltningar. I december utkom ett nummer i serien Mitt i församlingen, Muslimska grannar - Svenska kyrkan möter islam, ett resultat av samarbete med bl.a. SKS på nationell nivå. I stiften har skriften mottagits med stor entusiasm och den har på kort tid tagit slut. En ny upplaga utkommer. Projektet arbetar tillsammans med SKR:s dialoggrupp för teologiska frågor för att skapa ett brett ekumeniskt samförstånd vid mötet med muslimer.
4 Framåtblickar
Arbetet med församlingslivets utveckling på nationell nivå skall enligt en ny målskrivning genomföras inom Församlingsnämndens tre huvudprogram - gudstjänst, diakoni och undervisning - och med följande gemensamma mål och riktlinjer:
· Arbetet skall genomföras utifrån ett integrerat arbetssätt.
· Aktuell forskning inom området skall tillvaratas.
· Operativt arbete skall svara mot de behov som uttrycks av stift och församlingar.
· Arbetet skall ha en konsultativ och stödjande funktion gentemot stift och församlingar.
· Arbetet skall, så långt det är möjligt, ske i samverkan med såväl stift som andra kyrkliga samarbetspartner för att tillvarata tillgängliga resurser inom nätverket.
· I verksamheten skall finskspråkigt arbete synliggöras.
· I verksamheten skall perspektiven av barn- och ungdomsfrågor samt genderfrågor integreras.
Nämndens arbete skall präglas av en grundsyn som tror på en solidarisk och rättvis livsstil, varje människas unika och lika värde, hennes andlighet och förmåga till växt och utveckling.
Arbetet sker främst genom att trofast och uthålligt skapa, bygga och underhålla relationer, i första hand till stiften men också till en rad samarbetspartner i Sverige och i Europa. Nätverken och mötesplatserna ger förutsättningar för att i samverkan synliggöra och möta behov och att utbyta kunskaper och erfarenheter. De viktigaste redskapen i arbetet är de anställda. I deras engagemang och kompetens finns stora tillgångar som behöver få möjlighet att utvecklas.
Konfirmand- och vuxenpedagogiskt arbete
Utvecklingen av det konfirmand- och vuxenpedagogiska arbetet och uppföljningen av riktlinjerna för konfirmandarbetet fortsätter tillsammans med stift och församlingar. Revidering av materialet Undervisning för alla - Mål och riktlinjer för Svenska kyrkans undervisning kommer att genomföras. Arbetet med könsrollsfrågorna och med att integrera könsrollsperspektivet i kyrkans arbete går vidare.
Finskspråkigt arbete
Målsättningen för Delegationen för finskspråkigt arbete när det gäller kyrka-statarbetet har varit tryggandet och förstärkandet av det finskspråkiga arbetets ställning såväl i församlingar och stift som på riksnivå. Enligt den nuvarande kyrkolagen är det stiftens uppgift att främja det finskspråkiga arbetet. Lagen har visat sig vara otillräcklig och har tolkats olika i stiften. Delegationen vill att det liv och det ansvarstagande som idag finns i Svenska kyrkans finskspråkiga arbete skall tydliggöras i kyrkans kommande regelverk. Detta skall naturligtvis gälla även för teckenspråk och samiska. Delegationen hävdar vidare att det grundläggande pastorala ansvaret alltid ligger på den lokala församlings-/pastoratsnivån. Pastor är alltid pastor för hela sin församling. Ansvaret för språkminoriteternas andliga omvårdnad kan aldrig exkluderas ur hans ansvar. Därför är det viktigt att se och poängtera skillnaden mellan församlingens och stiftets roller. Hemförsamlingen är platsen för gudstjänst och diakoni, stiftet stödjer, bistår och ser till att arbetet får tillräckligt med resurser.
Invandrar- och flyktingfrågor
Arbetet med att stärka strukturer som bidrar till invandrarnas ökade delaktighet i kyrkans liv fortsätter. Inom flyktingområdet sker samarbete främst med SKR när det gället det svenska frivilliga samarbetet och det internationella ekumeniska arbetet.
Diakoni
Inom den diakonala forskningen fortsätter samarbetsprojektet Diakoni mellan kyrka och samhälle, som syftar till analys av samhällets förväntansbild både vad gäller idémässiga strömningar som bestämmer välfärdsbegreppets innehåll och den förväntansbild som kommer till uttryck i lokala samverkansprojekt.
Diakonisektionen fortsätter sitt arbete med diakonalt ledarskap och utveckling av lekmannaansvar. Samarbete sker med flera stift samt med Svenska kyrkans lekmannaförbund. I Uppsala, Stockholms och Härnösands stift pågår ett strategiarbete om diakoni, som samordnas inom kansliet för att diskutera gemensamma erfarenheter. En gemensam dokumentation av diakonipastoraler planeras under 1999.
Anglo-Nordic Diaconal Research Project (ANDREP) är ett samarbetsprojekt med bl.a. Nordiska Ekumeniska Nämnden och Bishop Otter Center for Theology and Ministry. Syftet är att på forskningsnivå gemensamt kartlägga den diakonala tjänsten samt att identifiera gemensamma frågeställningar inför utvecklingen i framtiden.
Miljövärnet
En samsyn på Svenska kyrkans samhällsengagemang håller på att utvecklas utifrån begreppet hållbar utveckling. I samarbete med stiften genomförs den stora satsningen för hela Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrka Miljö 2000 genom Svenska kyrkans Miljövärn.
Arbetet går vidare med att öka kunskapen och utveckla konkreta handlingsalternativ kring frågor om global rättvisa, internationell handel, nords produktions- och konsumtionsmönster, skulder och strukturanpassning. Genom ett påverkansarbete gentemot svenska myndigheter och opinionsbildning genomförs Jubelkampanjen 2000 för avskrivning av de fattigaste ländernas skulder år 2000.
Global ekonomi
Svenska kyrkans aktieinnehav blev under 1997 en massmediafråga och Global Ekonomi har av SFRV:s styrelse fått i uppdrag att ta fram ett första diskussionsunderlag beträffande framtida aktieförvaltning inom Svenska kyrkan samt en plan för hur en diskussion härom förs ut i kyrka och samhälle. Underlaget skall även bidra till en diskussion om hur Svenska kyrkan på nationell nivå sköter sina egna placeringar.
Gudstjänst
Arbetsgruppen för gudstjänstliv har arbetat med att efter genomförd remissomgång sammanställa slutförslag till ett tillägg till kyrkohandboken - Gudstjänster under kyrkoåret. Gudstjänster under kyrkoåret överlämnades i december till biskopsmötet för lärogranskning och till musikrådet för en musikalisk bedömning. Församlingsnämnden kommer under våren 1998 att ta ställning till materialet.
Projektet Worship and Culture, som initierats av LVF, har under 1997 genomfört förberedelser för en europeisk gudstjänstkonsultation om luthersk gudstjänst idag. En inbjudan sändes till alla kyrkoledningar i LVF:s medlemskyrkor i Europa under december månad. Konsultationen genomförs i mars 1998 i Augsburg.
Musik
Musikarbetet inför och efter tusenårsskiftet kommer att styras av de behov som församlingar, stift och utbildningar ger till känna. Många frågor kommer att röra reglering av gudstjänstmusiken och initiativ till projekt som stimulerar kreativitet i detta sammanhang.
Arbetet att hitta modeller för församlingarna för att organisera frivilligarbete kommer att ta tid. Detta gäller i hög grad kyrkomusiken. Det är viktigt att utbildning av frivilligarbetare inom musiken i församlingen stimuleras. Initiativtagare i dessa frågor är stift och kontrakt, men modeller och övergripande strukturer kan behöva skapas från Avdelningen för kyrkolivets utveckling.
Frågor som rör det sakrala repertoarområdet kommer att behandlas. I en vikande ekonomi finns risken att den repertoar som kyrkorna tagit hand om i konserter och musikandakter ej längre framförs. Hur hanteras denna fråga? Finns det anledning att hitta modeller för sponsring eller är detta återigen en statlig angelägenhet?
Frågor om färre tjänster för musiker kommer att aktualiseras. Musikaliskt samarbete med andra huvudmän och/eller dubbla funktioner i mindre församlingar (musiker/diakon) kan bli aktuellt.
Samarbete på nationell och regional nivå kommer att aktualiseras alltmer, och Avdelningen för kyrkolivets utveckling måste tillskapa fungerande modeller. Idag har skilda organisationer såväl rikstäckande som regionala strukturer. Gemensamma besparande lösningar måste kunna formas.
Islamprojektet
Islamprojekt har blivit ett pilotfall, som visar att Svenska kyrkan inte kan undvika dia-logen med religioner som är förhållandevis nya i Sverige. Islamprojektet besvarar många frågor men väcker ännu fler. Svenska kyrkan står i religionsrelationerna inför en framtidsbild med ett stort antal tunga frågor som måste bearbetas och besvaras. Det arbetet måste ske i samverkan med alla organ inom Svenska kyrkan och inom ekumeniken och då bör man inte bara tänka inom svensk ram utan i hög grad också inom europeisk och global. Bl.a. bör arbetet med ett teologiskt dokument (religionsteologiskt) få högsta prioritet.
5 Församlingsnämndens ledamöter och ersättare 1997
Ordinarie ledamöter
Kontraktsprost Margarethe Isberg, ordförande, adjunkt Inga Mårtensson, kyrkoherde Karin Burstrand, diakon Sune Holgersson, 2:e vice ordförande, föreståndare Ulla Göransson, past.adjunkt Daniel Tisell, konsult Margareta Holmberg, 1:a vice ordförande, konstraktsprost Glenn Håkansson, diakon Kerstin Wikman.
Ersättare
Socialkonsulent Per-Olof Fristorp, diakon Britt Andersson, kanslichef Magnus Dahlberg, kontraktsprost Börje Finnstedt, företagare Irene Eriksson, lärare Christina Holmgren, lågstadielärare Lena Herbst, chefspsykolog Johan Lothigius, komminister Ann-Katrin Bosbach.
Adjungerade
Biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Biörn Fjärstedt
Arbetsutskott
Margarethe Isberg, ordförande, Margareta Holmberg, Sune Holgersson.
  
| 