SFRV:s styrelse och den gemensamma verksamheten

Svenska kyrkan är en evangelisk-luthersk folkkyrka. Verksamheten är rikstäckande och sker i första hand genom församlingarna. Till detta kommer en omfattande verksamhet utomlands genom Svenska kyrkan i utlandet (SKUT), Svenska kyrkans mission (SKM) och Lutherhjälpen.

Huvudmannaskap

Svenska kyrkans verksamhet på nationell nivå bedrivs till största delen inom en för ändamålet år 1984 bildad stiftelse, Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV). Den är anknuten till Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, på så sätt att kyrkomötets 251 ledamöter också utgör ombudsförsamling i SFRV. På motsvarande sätt utgörs stiftelsens styrelse av ledamöterna i kyrkomötets beredande och verkställande organ, Svenska kyrkans centralstyrelse.

Direkt utsedda av kyrkomötet är stiftelsens fem nämnder: Svenska kyrkans församlingsnämnd, Svenska kyrkans utbildningsnämnd, Nämnden för Svenska kyrkans mission, Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet, Svenska kyrkans nämnd för internationell diakoni/Lutherhjälpen. Deras verksamhet presenteras på egna uppslag i årsredovisningen.

Under styrelsen finns Svenska kyrkans forskningsråd, Svenska kyrkans kulturråd, Svenska kyrkans samiska råd och EFS-rådet (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen). Inom SFRV:s kansli, Kyrkokansliet, handläggs även den verksamhet som bedrivs av Tros-sam-fundens beredskapsråd.

Revisorer utses av ombudsmötet. Årsredovisningen föreläggs kyrkomötet/ombuds-mötet för granskning.

För att verkställa uppgifterna på den nationella nivån i Svenska kyrkan finns ett kyrkokansli, lokaliserat till Kyrkans Hus i Uppsala. I Kyrkokansliet finns avdelningar för kyrkolivets utveckling, internationell mission och diakoni samt ekumenik, kyrko-rätt och organisation, information och insamling, forskning, SKUT samt för ledning och planering. Dessutom finns ekonomi- och personalavdelningar, liksom bolagsadmi-nistrationen för Svenska Kyrkans Förvaltnings AB (SKF AB), Kyrkans Hus AB och Kyrk-nätet AB. En ny kansliorganisation trädde i kraft den 1 januari 1997. Denna har under året följts upp genom en utveckling av arbetssättet mot ett mer integrerat och målstyrt arbete.

Det nära sambandet mellan kyrkomötet och ombudsmötet som nämnts ovan gör att en stor del av arbetet inom Kyrkokansliet utförs på uppdrag av kyrkomötet/Cent-ralstyrelsen. Kyrkomötets verksamhet redovisas numera inom SFRV.

Stiftelsens ändamål

Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet bedriver för Svenska kyrkan gemensam verksamhet inom och utom Sveriges gränser. Genom utvecklingsarbete, utbildningsplanering, forskning och samordning främjas arbetet i Svenska kyrkans stift och församlingar och genom ekumenisk verksamhet främjas och utvecklas samarbetet med andra kyrkor.

Koncernen

SFRV-koncernen innefattar styrelsens, nämndernas och rådens verksamhet. För att renodla strukturen och med beaktande av skatte- och mervärdeskatterättsliga aspekter bedrivs vissa kommersiella verksamheter, riktade delvis till andra intressenter, i aktiebolagsform.

Koncernen består förutom av moderstiftelsen av det helägda dotterbolaget Svenska Kyrkans Utbildnings AB samt SKF AB, i vilket SFRV innehar 51,7 procent av rösterna och äger 39 procent av kapitalet. SKF AB består i sin tur av de helägda dotterbolagen Kyrkans Hus AB, Kyrknätet AB samt Sackeus AB, som ägs till 90,3 procent.

SFRV har under året försålt 10 st A-aktier i SKF AB till Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund motsvarande 1 procent av kapitalet och 6,9 procent av rösterna.

Svenska Kyrkans Utbildnings AB

Bolagets verksamhet omfattar konferens-, utbildnings- och kursverksamhet. Bolaget är ett serviceorgan som i första hand skall svara mot de utbildningsbehov som har rikskyrkligt och allmänt intresse, där samarbete med andra organisationer är en ledstjärna avseende både kvalitet och effektivitet. Bolaget strävar efter att ha ett nära samarbete med olika organ inom Svenska kyrkan. SFRV har under året fattat beslut om och belastat resultat med en kapitaltäckningsgaranti till utbildningsbolaget på 2,5 miljoner kronor för 1997 samt gjort en utfästelse om kapitaltäckningsgaranti för 1998 på 2 miljoner kronor.

Svenska Kyrkans Förvaltnings AB

Bolaget äger, förvaltar och underhåller fastigheten Fjärdingen 15:2. Bolaget förser i denna fastighet sina ägare, de rikskyrkliga organisationerna, med kontorslokaler samt tillhandahåller via dotterbolaget, Kyrkans Hus AB, kontorsservice inklusive kontors- och datorutrustning. Även Ärkebiskopsämbetet, Föreningen Uppsala U-landsbod, Svenska Kyrkans Unga, EFS, Kvinnor i Svenska kyrkan, Sveriges Kyrkosångsförbund och Svenska kvinnors missionsförening hyr lokaler i fastigheten.

Kyrkans Hus AB

Bolagets verksamhet omfattar uthyrning av inventarie- och datautrustning, tillhandahållande av personalmatsal, bokförsäljning samt försäljning av videofilmer producerade huvudsakligen av de rikskyrkliga organisationerna. Från och med 1997 omfattar verksamheten även ekonomiförvaltningstjänster. Verksamheten påbörjades i samband med inflyttning i gemensamma lokaler 1994.

Kyrknätet AB

Bolagets verksamhet omfattar drift och förvaltning av Svenska kyrkans kyrkobokföringssystem och datanät. Trots initiala svårigheter fungerar systemet per februari 1998 i allt väsentligt. Vid årsskiftet omfattade Kyrknätet 46 lokala nätverk, 17 e-post-servrar, 959 pastorat och drygt 3 000 användare, vilket ligger väl inom ramarna för de ambitioner som uttalades vid beslutet att upprätta Kyrknätet.

Sackeus AB

Bolaget, som förvärvades i slutet av 1996, bedriver import och försäljning av varor från producentgrupper i tredje världen. Idén är att arbeta för rättvisa handelsrelationer. På grund av kraftigt ökad försäljning av rättvisemärkt kaffe har tidigare års förluster vänts till ett positivt resultat under 1997.

Förändringar i riksorganisationen

Den nya stiftelselag som trädde i kraft 1 januari 1996 tydliggjorde vissa osäkerheter i tidigare vald organisatorisk struktur; t. ex. är hela den rikskyrkliga organisationen i grunden omöjlig att kombinera med verksamhet bedriven i stiftelseform. Egentligen kan inte kyrkomöte/ombudsmöte ha någon (i lagens mening) formell ställning i stiftelsen när det gäller förvaltning eller verksamhet. Detsamma gäller nämnderna. Styrelsen är enligt stiftelselagen högsta beslutande organ i en stiftelse. Som en konsekvens av detta bör stiftelsen SFRV avvecklas och ersättas när den nya kyrkliga organisationen etableras den 1 januari 2000.

I slutet av 1996 ingicks ett avtal mellan SFRV, Stiftelsen Svenska kyrkans mission, Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet och Stiftelsen Lutherhjälpen, som i princip innebär att all verksamhet inom den rikskyrkliga organisationen från och med 1 januari 1997 bedrivs inom SFRV. Också med EFS har ett avtal ingåtts om samverkan i utlandsverksamheten. Alla ekonomiska resurser för den löpande verksamheten hanteras av SFRV och all personal, såväl i Sverige som i utlandet, är anställd av SFRV.

Nämnder och råd förfogar över verksamhetsdestinerade och/eller ändamålsdestinerade medel. Dessa resurser hålls systemmässigt åtskilda från varandra och särredovisas inom ramen för SFRV:s årsredovisning. Alla insamlade medel behandlas som ändamålsdestinerade resurser över vilka endast berörd nämnd förfogar, vilket är en garanti för att medlen endast kan användas för de ändamål som givaren avsett.

SFRV:s styrelse skall föra en kontinuerlig dialog med företrädare för samtliga verksamhetsområden. Denna dialog inkluderar samråd om verksamheten, samråd vid tjänstetillsättningar och ekonomisk rapportering. Alla avtal i verksamheten ingås dock formellt av SFRV.

Efter omorganisationen kvarstår viss förmögenhet i de tre utrikesstiftelserna. Stiftelsen Svenska kyrkans missions kvarvarande tillgångar omfattar aktieinnehav i SKF AB, Verbum AB och Svenska Kyrkans Press AB. Förmögenheten omfattar också fastigheten Svenska teologiska institutet i Jerusalem, en fritidsfastighet i Klövsjö samt två bostadsrätter i Uppsala. Det bokförda värdet på förmögenheten uppgår till ca 12 miljoner kronor per 31 december 1997.

Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandets kvarvarande tillgångar omfattar aktieinnehaven i SKF AB, Verbum AB och Svenska Kyrkans Press AB. Förmögenheten omfattar också fastigheten Vattuormen i Stockholm samt vissa fastigheter och anläggningstillgångar i utlandet. Det bokförda värdet på förmögenheten uppgår till ca 12 miljoner kronor per 31 december 1997.

Stiftelsen Lutherhjälpens kvarvarande tillgångar omfattar aktieinnehaven i SKF AB, Verbum AB och Svenska Kyrkans Press AB. Det bokförda värdet på förmögenheten uppgår till ca 10 miljoner kronor per 31 december 1997.

Flerårsjämförelse

Koncernens ekonomiska utveckling i sammandrag (tkr).

	Utfall 1997	Proforma 1996	Proforma 1995	Proforma 1994	Proforma 1993
Intäkter
Kollekter gåvor och bidrag
Rikskollekter	59.837	62.062	63.883	80.738	73.417
Testamentsintäkter	40.179	32.910	32.051	40.536	101.557
Övriga gåvor och bidrag	108.101	116.414	114.241	112.955	100.858
	208.117	211.386	210.175	234.229	275.832
Kyrkofondsmedel
Grundanslag	164.850	163.600	158.350	160.000	157.000
Extra anslag	30.825	30.504	4.677	2.900	18.885
	195.675	194.104	163.027	162.900	175.885
Sida	105.231	91.346	90.729	140.873	129.739
Övriga intäkter*	111.697	73.572	52.578	70.017	90.097
Totala intäkter	620.720	570.408	516.509	608.019	671.553
Kostnader
Lämnade anslag	307.781	277.281	306.701	369.413	315.494
Personalkostnader
Personalkostnader i Sverige	97.755	92.057	82.322	83.024	81.547
Avtalspensioner		19.200
Personalkostnader i utlandet	56.920	48.364	51.180	53.008	52.102
	154.675	159.621	133.502	136.032	133.649
Övriga kostnader**	156.534	120.138	123.581	103.481	108.380
Totala kostnader	618.990	557.040	563.784	608.926	557.523
Antal rikskollekter	19	20	19	17	18
Antal inkomna testamentsärenden	172	181	210	224	236
Avkastning aktieportfölj (%)	28	45	23	8	57
Ideella placeringar	50.807	47.540	27.803	27.823	27.723
Antal anställda i Sverige	280	278	273	283	287
Antal anställda i utlandet	206	192	202	215	219
	486	470	475	498	506

Förutsättningarna för upprättandet av proforma-uppgifter framgår av not 1.

* I övriga intäkter ingår även resultatandel intressebolag.

** I övriga kostnader ingår även räntekostnader och minoritetsandel.

Kommentar till flerårsjämförelsen

Följande påpekanden förtjänar att göras till jämförelsen av koncernens ekonomiska utveckling i sammandrag 1993-1997.

Intäkter

Utvecklingen av rikskollekterna påverkas starkt av flera olika faktorer, dels antalet rikskollekter som gått till verksamhet inom den kyrkliga riksorganisationen, dels rikskollekternas ändamål. Inte minst påverkas givandet mycket tydligt av om en rikskol-lekt är knuten till en aktuell, svår katastrofsituation och större samlade insatser görs från svensk sida. Rikskollekternas utveckling är på sikt svårbedömd.

Den höga intäkt som redovisas för testamenten 1993 förklaras av att det detta år kom in två testamenten till Lutherhjälpen som sammantaget omfattade 62 miljoner kronor. Vid en bedömning av denna intäktspost för framtiden, bör det noteras att det relativt stabila tillskott som den hittills stått för delvis bygger på en osäker grund genom den tydliga nedåtgående trend som antalet inkomna testamentsärenden utvisar längre ned i tabellen.

Övriga gåvor och bidrag avser övriga kollekter och gåvor som kommit in under respektive år, liksom anslag från Stiftelsen Svenska kyrkans centralråds stödfond för rikskyrklig verksamhet (10 miljoner kronor under såväl 1996 som 1997) och anslag från övriga internt förvaltade stiftelser (dvs. stiftelser med anknuten förvaltning till SKM, Lutherhjälpen, SKUT och SFRV).

Anslagen från kyrkofonden ges dels i form av grundanslag till Kyrkomötet, SFRV och SKUT, dels anslag av engångskaraktär. Grundanslaget till SFRV har, trots ombudsmötets uttalade stöd för ett oförändrat anslag, minskat under senare år, från drygt 111 miljoner kronor 1996 och 1997 till 109,5 miljoner kronor 1998. För 1999 har Kyrkofondens styrelse förutskickat ett grundanslag om 105 miljoner kronor. SKUT:s grundanslag har legat oförändrat på 37 miljoner kronor under senare år.

Anslagen av engångskaraktär redovisas under kyrkofondsmedel, extra anslag. Den höga siffran 1993 förklaras av anslag för förvärv av aktier i SKF AB. 1996 fanns ett anslag om 13 miljoner kronor för avtalspensioner i samband med personalförändringar i Kyrkans Hus. Ett motsvarande anslag om drygt 5 miljoner kronor till Stiftelsen Svenska kyrkans utbildningscentrum redovisas som kostnad för 1997. Ett relativt stort nytillkommande anslag för 1997, som kommer att återkomma under ytterligare år, avser upphovsrättsliga kopieringsavtal för kyrkliga böcker. Anslagen till kyrka/stat-utredningar, dvs. utredningarna om Svenska kyrkans framtida organisation, upphör i och med 1998, men ersätts under några år av anslag till de kostnader som är förknippade med genomförandet av den nya organisationen.

Sida-anslagens variation över åren förklaras av de katastrofsituationer som uppstått och som föranlett svenska insatser.

Den jämförelsevis mycket höga siffran för Övriga intäkter under 1997 kan till stor del förklaras av strukturella förändringar. Dessa intäkter avser försäljning i bolagsdelen, kapitalförvaltning och övriga anslag. Nya verksamheter som tillkommit inom koncernen under 1997 har varit Svenska Kyrkans Utbildnings AB, Sackeus AB och Kyrknätet AB. Dessutom påverkas denna intäktspost genom ett anslag från EFS på 13 miljoner kronor. För 1997 finns dessutom 10 miljoner kronor intäktsförda avseende gamla katastrofinsatser på Lutherhjälpen.

Kostnader

I kostnadsdelen finns under Lämnade anslag för 1997 bl. a. ett anslag för EFS-verksamheten om 11 miljoner kronor, 10 miljoner kronor avseende kyrkobokföringen och 5 miljoner kronor som avser avtalspensioner inom Stiftelsen Svenska kyrkans utbildningscentrum (jfr. engångsanslag från Kyrkofonden). Vidare har den Sidafinansierade verksamheten under 1997 ökat med 14 miljoner kronor jämfört med föregående år. 1994 års höga siffra förklaras i första hand av att stora insatser genomförts med hjälp av Sida-finansiering.

Personalkostnaderna påverkas av att personalen vid Svenska Kyrkans Utbildnings AB och Sackeus finns i koncernredovisningen fr.o.m. 1997. Samma förhållande skall noteras i fråga om de uppgifter beträffande antalet anställda som lämnas längre ned i tabellen. Inom SFRV har en minskning skett vad gäller fast anställd personal med ca 40 personer.

Övriga kostnader avser varukostnader, förtroendevalda, uppdragstagare, lokaler, information, kopiering kyrkliga böcker, dator- och kontorskostnader, förvaltning och revision, avskrivningar, räntekostnader samt ianspråkstagen kapitaltäckningsgaranti i Svenska Kyrkans Utbildnings AB.

Med ideella placeringar avses i första hand placeringar i Ekumeniska utvecklingsbanken (EDCS). Det sker f.n. en översyn av kriterierna för SFRV:s aktieinnehav för att formulera etiska positiva kriterier.

Stiftelser med anknuten förvaltning

Antalet stiftelser med anknuten förvaltning där SFRV är förvaltare, uppgår till ca 60 stycken med ett kapital om ca 90 miljoner kronor. Dessa stiftelser har under året lämnat anslag till SFRV. Härutöver förvaltar de tre utrikesstiftelserna ca 250 stiftelser med anknuten förvaltning med ett kapital om ca 40 miljoner kronor, där avkastningen, såväl direktavkastning som reavinster, tillförs den verksamhet som numera bedrivs inom SFRV. Samtliga betraktas som internt förvaltade stiftelser.

Kapitalförvaltning

Allmänt

För att möta variationer i intäkterna och därigenom säkerställa egna åtaganden i långsiktiga samarbetsrelationer, förvaltar SFRV egna värdepappersportföljer. Förvaltningen sker i enlighet med gemensamt fastställd finanspolicy och har till uppgift att värdesäkra tillgångar, skapa fast och hög regelbunden avkastning för användning i verksamheten samt skapa möjlighet till ideella placeringar. Policyn anger bland annat att upp till 60 procent kan placeras i kapitalplaceringsaktier. Vidare kan enligt policyn upp till 25 procent placeras i ideella placeringar. Med det avses att social, inte endast ekonomisk, avkastning legat till grund för placeringsbeslutet. Det tydligaste exemplet är placeringar i EDCS, som i sin tur ger lån till grupper i tredje världen, vilka står utanför traditionella finansieringsmöjligheter. Förutom SFRV:s värdepappersportfölj sker även förvaltning av samtliga stiftelser med anknuten förvaltning där SFRV, Stiftelsen Svenska kyrkans mission, Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet och Stiftelsen Lutherhjälpen är förvaltare i en gemensam samförvaltning. I slutet av 1996 initierades ett arbete med att vidareutveckla finanspolicyn med etiska positiva kriterier som tydliggör etiska motiv till investeringsbesluten.

Förvaltning aktieportfölj

Börskurserna steg precis som föregående år kraftigt. Affärsvärldens generalindex (AVGI) gick upp med 25 procent (38 procent). Stockholmsbörsen steg fram till augusti, då den nådde sin högsta uppgång. Samtliga börser inkusive den svenska sjönk dock under hösten till följd av den växande Asienkrisen. Banker och försäkringsbolag samt handelsföretag tillhörde de bästa branscherna under året, medan rederi och skog utvecklades sämre än index.

Förutom en bas med stabila större företag har strategin under året varit att fokusera på enskilda aktier med strukturella case-förutsättningar. Exempel på detta är Segerström & Svensson, Arkivator, OM-gruppen, Mandator och Nefab. De värdemässigt största innehaven i aktieportföljen var per 31 december 1997: Nokia 13,8 procent, LM Ericsson 7,8 procent, Autoliv 6,7 procent, Segerström & Svensson 5,1 procent, Astra 3,9 procent, Netcom Systems 3,9 procent, Investor 3,8 procent, OEM 3,8 procent, Volvo 3,0 procent och ABB 2,3 procent. Innehaven i bland annat Segerström & Svensson (+190 procent), Nolato, OM-gruppen och OEM har bidragit till den positiva meravkastningen i aktieportföljen. Utlåning av aktier har också bidragit till att öka avkastningen under året.

Aktieportföljens avkastning (performance) under året uppgick till 28 procent (44,6 procent) att jämföras med AVGI som steg med 25 procent (38 procent).

Förvaltning räntebärande portfölj

Den svenska ränteutvecklingen var under året mindre dramatisk jämfört med föregående år. Den svenska femåriga statsobligationsräntan låg i princip stilla på drygt 5,5 procent medan den tioåriga statsobligationsräntan sjönk från 6,75 procent i början av året till strax under 6 procent vid årets utgång. Däremot steg den korta räntan (90 dagars statsskuldväxel) från 3,59 procent till 4,34 procent.

Den räntebärande portföljens avkastning under året uppgick till 5,3 procent (12 procent).

Förvaltning ideella innehav

Avkastning på ideella innehav uppgick under året till 602 tkr. Utdelningen på andelarna i EDCS har erhållits med 2 procent (2 procent) på nominellt värde. Dessutom har ränta på reverserna tilll Kyrkornas U-fond uppgått till 1,72 procent. Däremot löper reversen på 19.757 tkr till Stichtung EDCS Funds Management utan ränta och avsikten är dessutom att vid reversens förfall år 2001 motsvarande kapitalbelopp skall lämnas som anslag till EDCS.

Styrelsens arbete under året

Under 1997 har styrelsen bland annat fullföljt utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation. Ett brett samråd har skett om detta arbete, som syftar till att forma det regelverk som skall styra Svenska kyrkan efter år 2000 och där förslagen, i form av en kyrkoordning, publicerats i början av 1998. Kontakt med det motsvarande statliga arbetet har bland annat skett genom Stat-kyrkadelegationen.

Arbetet med Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka har gått in i den avslutande fasen och i seminarier och konferenser på riksnivå har de framtidsinriktade projekt som bedrivs i stiften lyfts fram och olika samlingar kring Framtidens folkkyrka genomförts.

Styrelsen har sett över Svenska kyrkans arbete på riksnivå med samhällsfrågor och förberett ett projekt med syfte att klargöra vad just kyrkan kan bidra med utifrån en teologiskt genomtänkt hållning i socialetiska frågor.

En kraftsamling har skett på medie- och kommunikationsfrågor genom att en Svenska kyrkans mediestrategi fastställts och ett långsiktigt arbete med opinionsfrågor inletts. Svenska kyrkans medieutredning har tillsatts och kyrkans eget datanät, Kyrknätet, etablerats.

Studien Kvinnligt-Manligt-Mänskligt - människosyn och gudsuppfattning har fullföljts med en veckolång offentlig hearing. Ett 30-tal forskare, sakkunniga och företrädare för olika inomkyrkliga grupper reflekterade kring kristen människosyn och dess relation till frågor om kvinnlig spiritualitet och inklusivt gudstjänstspråk.

Ekumeniskt arbete

På det nationella planet har Svenska kyrkan bland annat till uppgift att föra dialog med andra kyrkor och samfund. Under året har samtal förts med

· Svenska Missionsförbundet, där en gemensam arbetsgrupp tillsatts med uppgift att dels gå vidare med de frågor som aktualiserades av den tidigare samtalsgruppens slutrapport, Guds kyrka och en levande församling, dels stimulera lokala kontakter och samtal,

· Svenska Baptistsamfundet som förberedelse för den ekumeniska dialog som Baptistsamfundet i brev till Svenska kyrkan föreslagit,

· de ortodoxa och österländska kyrkorna i Sverige, där temat för årets seminarium, det sjätte i ordningen, var Skapelsens krona - om människans värde och värdighet,

· Stockholms katolska stift, där arbetet bl.a. fokuserat pastorala råd i fråga om ekumeniska äktenskap.

Ett viktigt forum för ekumenisk samverkan i Sverige är Sveriges Kristna Råd, som är gemensamt för de fyra kyrkofamiljerna i Sverige: den evangelisk-lutherska, den romersk-katolska, den ortodoxa och den frikyrkliga. Under året har en översyn skett av rådets arbete.

Svenska kyrkans ekumeniska kontakter sträcker sig också utanför landets gränser. Borgåöverenskommelsen - som omfattar de lutherska kyrkorna i Norden och Baltikum och de anglikanska kyrkorna i Storbritannien och Irland - fullföljdes 1996 och kontakterna har därefter varit intensiva med kyrkoledarkonferenser, vänstiftskontakter och seminarier kring olika gemensamma angelägenheter.

Ett förslag på romerskt-katolskt initiativ om bildandet av en ekumenisk kommission med romersk-katolska kyrkan, Svenska kyrkan och Finlands evangelisk-lutherska kyrka har bearbetats vidare. Under 1997 lades förslag fram till de deltagande kyrkorna om att bilda en nordisk luthersk-katolsk kommission. Svenska kyrkan har för sin del svarat ja på detta förslag.

Svenska kyrkan har varit aktiv inom de internationella ekumeniska organen, främst genom delegationer till 1997 års tre stora ekumeniska möten: Det andra europeiska ekumeniska mötet, anordnat i Graz i Österrike av Konferensen för europeiska kyrkor (KEK) och de europeiska katolska biskopskonferensernas råd, vidare KEK:s generalförsamling, även den i Graz, samt Lutherska världsförbundets (LVF) generalförsamling i Hongkong dagarna direkt efter Hongkongs återförening med Kina.

Styrelsen har under året på kyrkomötets uppdrag avgivit Svenska kyrkans slutliga svar på det av LVF och Påvliga rådet för främjande av kristen enhet utarbetade dokumentet Gemensam deklaration om rättfärdiggörelseläran.

En stor del av det internationella kontaktarbetet i Europa har ett sammanhållande band i styrelsens expertgrupp för europafrågor. I det mellankyrkliga internationella arbetet har SFRV:s stipendiatverksamhet stor betydelse.

Nationellt och internationellt

Styrelsens arbete med samhällsfrågor har tagit sig uttryck både på det nationella och det internationella planet.

Under 1996 publicerade styrelsen ett öppet brev till regeringen, En utjämning måste ske, vilket har följts upp under 1997 bland annat vid ett seminarium med deltagande av företrädare för regeringen. Nationella och internationella rättvisefrågor, inte minst sambandet mellan dem, behandlades.

En stor del av arbetet med de teologiska frågeställningar som ligger till grund för styrelsens arbete sker i Svenska kyrkans teologiska kommitté, som är gemensam för styrelsen och Biskopsmötet. Svenska kyrkans teologiska kommitté har under året givits ett tydligt sammanhållande ansvar för kyrkans arbete med socialetiska frågor.

Under året har det viktiga dialog- och kunskapsöverföringsprojektet Svenska kyrkan och islam fortsatt och rönt både uppskattning och efterfrågan.

Styrelsen har tillsammans med Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund ställt sig bakom Svenska kyrkans miljövärns satsning på miljödiplomering av Svenska kyrkans församlingar och verksamhet - Kyrka-Miljö 2000.

Svenska kyrkan har starkt engagerat sig i bildandet av Föreningen för Rättvisemärkning tillsammans med en rad andra ideella och idéburna organisationer. Den första produkten som lanserades genom Sackeus AB var KyrkKaffe. Försäljningen av rättvise- och kravmärkt kaffe har erövrat utrymme på den kommersiella maknaden. Sortimentet utvecklas nu vidare.

Styrelsen har uppdragit åt Kyrkokansliets enhet för Global ekonomi att utarbeta positiva kriterier för Svenska kyrkans aktieplaceringar.

Hos styrelsen finns också ett ansvar för det centrala arbetet med fredsfrågor inom Svenska kyrkan och är företrädd i Svenska FN-förbundets styrelse.

Svenska kyrkans forskningsråd

Rådet skall främja forskning inom teologi och andra områden som är väsentliga för kyrkan. Forskningsarbetet skall vara kyrkorelevant och ett komplement till annan forskning.

Under året har rådet bland annat arbetat med reflektion kring begreppet kyrkorelevant forskning, som var tema för en nätverkskonferens där kontakter knöts bl. a. med dem som i stiften arbetar med teologiska frågor inom forskning, utbildning och fortbildning.

Rådet har också arbetat med religionssociologiska frågor. Bland annat har projektet Konfirmationen i Svenska kyrkan slutförts och en bearbetning av Svenska kyrkans församlingsstatistik skett i syfte att på sikt kunna vidga statistikinsamlingen till att även kunna omfatta valda delar av det diakonala arbetet. Undersökningar kring psalm och kyrkomusik har gjorts i flera projekt.

Det fleråriga projektet om bibeltolkningsfrågor, Om tolkning, har slutförts. I projektet Sveriges kyrkohistoria har arbetet under 1997 koncentrerats till de tre första volymerna och texten till första bandet har levererats för tryck. Rådet har också medverkat i det samnordiska forsknings-projektet De nordiska kyrkorna och välfärdsstaten.

Ett dominerande arbete inom ämnet teologi och etik är projektet Äktenskap och familj inför 2000-talet. Ett stort antal socialetiska frågor bevakas kontinuerligt.

Rådet har också arbetat med missiologi, religionsteologi och ekumenik. Studie- och forskningsbidragen har i stor utsträckning varit relaterade till LVF och Kyrkornas världsråds (KV) generalförsamlingar 1997 respektive 1998.

Organisationstidskrifterna Tro&Tanke och Tro&Tanke/Supplement är rådets viktigaste informationskanaler. Som temanummer av Tro&Tanke har utgetts Ny Social Debatt, som speglar den aktuella social- och medicinetiska debatten.

Svenska kyrkans kulturråd

Rådet skall verka för ett rikt, mångfaldigt och frimodigt kulturliv i Svenska kyrkan och främja dialogen kring religion och livsfrågor i det allmänna kulturlivet. Därvid skall rådet bland annat stimulera till teologisk reflektion kring konstnärliga uttryck i samtiden.

Under året har rådet bland annat anordnat ett seminarium kring gudsbilden i samband med Bok- och biblioteksmässan i Göteborg samt konstprojektet Ordet och samtalsserier kring film och livsfrågor, båda inom ramen för kulturhuvudstadsåret.

Rådet stöder församlingarna när de vill påbörja ett arbete tillsammans med konstnärer kring nutida konst i kyrkorummet. Kulturtidskriften Vår Lösen stöds redaktionellt och ekonomiskt.

Ett samarbete med olika kyrkliga kulturcentra har utvecklats under året. Seminarier i olika kulturfrågor har genomförts i samarbete med stiftsgården Stjärnholm, stiftsgården i Rättvik och Ansgarsliden i Sigtuna. Kulturarbetarstipendier, främst tänkta för unga människor, har inrättats och rönt ett mycket stort intresse.

Svenska kyrkans samiska råd

Rådet, som hade sitt första hela verksamhetsår 1997, har bland annat till uppgift att främja den samiska kulturens egenart och uttryck i kyrkolivet och därvid uppmärksamma det samiska språkets ställning i gudstjänst- och andaktsliv. Rådet skall också bevaka frågor som rör samernas rättsliga förhållanden i kyrka och samhälle.

Ett arbete pågår inom SFRV med att översätta de kyrkliga böckerna till de tre samiska språken: nordsamiska, sydsamiska och lulesamiska. Samiska rådet är involverat i detta arbete. I fråga om bibelöversättningsarbetet sker en samverkan med bibelsällskapen i Norge, Finland och Sverige.

Under 1997 anordnade rådet ett seminarium i Kiruna om samerna som urbefolkning, där bland annat arkeologiska, genetiska och språkhistoriska aspekter belystes, liksom frågorna om Sápmi (Sameland) i förhållande till gällande riksgränser. Den statliga urbefolkningsdelegationen var företrädd vid seminariet.

Rådet har inrättat ett kulturstipendium som utdelades första gången 1997 och också aktivt verkat för uppförande av kyrkkåtor i vissa samebyar.

Trossamfundens beredskapsråd

Enligt beredskapsförordningen skall Svenska kyrkans centralstyrelse leda och samordna den kyrkliga beredskapen. Trossamfundens beredskapsråd är ett samverkans- och beredningsorgan som i huvudsak bedriver arbete med allmän beredskapsplanering, personalförsörjning, övning, utbildning och konferensverksamhet, säkerhetstjänst, militär själavård samt kris- och katastrofhantering.

Under året inleddes arbetet med ett Svenska kyrkans måldokument för de kyrkliga beredskapsfrågorna, projektet Grundsyn. Beredskapsplaneringen har fullföljts så att den för kyrkans del kan anses vara i takt med den samhälleliga totalförsvarsplaneringen i övrigt, och ett system för hur personalförsörjningen skall ske för kyrkans verksamhet under höjd beredskap har fastlagts.

I fråga om den militära själavården har en ny organisation trätt i kraft under 1997 på central och regional nivå med bl. a. en heltidsbefattning som fältprost med placering i Försvarsmaktens högkvarter.

EFS-rådet

EFS-rådet är det organ inom SFRV som beslutar i frågor angående EFS utlandsarbete. Rådet består av samma ledamöter som EFS styrelse. Dess arbete regleras i avtal mellan SFRV och EFS.

Information

Under året har arbete skett med informationsplaner för Svenska kyrkans större utredningar och projekt, t.ex. Svenska kyrkans framtida organisation, Svenska kyrkans aktiviteter inför tusenårsskiftet, lanseringen av nya bibelöversättningen samt folkkyrkostudien.

Ett omfattande informationsstöd har givits inför kyrkovalen 1997 och utveckling av ett inspirationsmaterial för kommunikationsarbetet i församlingarna har skett.