3 Styrelsens samlade ställningstaganden

3.1 Anslag från kyrkofonden

I vårt budgetförslag utgår vi som nämnts från föregående års ombudsmötesbeslut enligt vilket det för år 1999 behövs ett allmänt kyrkofondsanslag på 111 miljoner kronor. Som tidigare redovisats består hittills de skilda bedömningarna mellan å ena sidan ombudsmötet och SFRV:s styrelse och å andra sidan Kyrkofondens styrelse i fråga om anslagets storlek. Med hänsyn härtill har vi funnit det nödvändigt att ange vilka åtgärder som måste vidtas om det allmänna kyrkofondsanslaget blir endast 105 miljoner kronor.

Det är viktigt att notera att det skulle ha krävts en betydligt högre anslagsnivå än 111 miljoner kronor för år 1999 om inte påtagliga besparingar skett de senaste åren. Det allmänna kyrkofondsanslaget för år 1996 var 111,6 miljoner kronor. Minskningen med 0,6 miljoner kronor är relativt blygsam. Av större betydelse är behovet av årliga besparingar motsvarande pris- och löneökningar. Även om dessa numera ligger på en relativt låg nivå beräknas de för åren 1997-1999 utgöra sammantaget c:a 8,5 miljoner kronor. Utan några besparingar skulle det därför krävts ett allmänt kyrkofondsanslag på 120 miljoner kronor för 1999 om anslaget skulle motsvara det som gavs för år 1996. För enbart år 1999 utgör alltså de kostnadsökningar som ryms inom en oförändrad ram ca 3 miljoner kronor.

Till stora delar har det ändamålsdestinerade kyrkofondsanslaget tillkommit därför att det inte funnits möjlighet att inom de generella ramarna rymma viss tillkommande verksamhet. Det har t.ex. gällt förändringen av folkbokföringen/kyrkobokföringen och utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation. För särskild verksamhet av detta slag kan det finnas skäl som talar för ordningen med ändamålsdestinerade anslag. I än högre grad gäller detta beträffande verksamhet där SFRV inte alls har det direkta ansvaret men där det ändå finns en samlad ekonomisk hantering. Detta gäller beträffande kyrkomötet, förmedling av anslag till utomstående organisationer och kostnaderna för kopieringsavtalet med BONUS. Vi återkommer till omfattningen av det ändamålsdestinerade kyrkofondsanslaget vid genomgången nedan av budgetförslaget för år 1999.

Ser man till budgeten i dess helhet är det andra intäkter än anslagen från kyrkofonden som utgör den största inkomstkällan. Det gäller dock i huvudsak insamlade medel och anslag avseende internationell mission och diakoni men även SKUT:s arbete. Hur dessa intäkter utvecklas är avgörande för vilken verksamhet som kan bedrivas. Det är dock fråga om intäkter som inte på ett omedelbart sätt kan påverkas genom ett budgetbeslut och som är avsedda för på förhand givna ändamål.

3.2 1999 års budget

Med de förutsättningar som råder för 1999 års budget kan den beskrivas som relativt "defensiv". Det finns mycket begränsade möjligheter till nysatsningar. Det bör dock noteras att Kyrkofondens styrelse har fattat positiva beslut om särskilda ändamålsdestinerade för vissa tillkommande och nya uppgifter. Det är anslag som avser såväl 1998 som 1999 och gäller det fortsatta arbetet med Svenska kyrkans framtida organisation, Kyrknätet, kyrkobokföringen, översyn av datorsystem inför år 2000, utredning om kyrkliga tjänstepensioner och Tidernas kyrka.

Personalutveckling

För att fullfölja förändringarna i den kyrkliga riksorganisationen och skapa goda förutsättningar för Kyrkokansliets arbete krävs en väl fungerande ledningsstruktur, liksom säkra ekonomiska och administrativa system. I ett långsiktigt perspektiv är det absolut nödvändigt att säkra detta och att fullfölja det pågående arbetet på dessa områden. Likaså behövs ett fortsatt arbete med verksamhetsplanering, målskrivning och resultatuppföljning.

De ändrade kyrka-statrelationerna och Svenska kyrkans framtida organisation medför också nya utmaningar för den nationella nivån. Det står klart att till de förväntningar som ställs från stiftens sida på Kyrkokansliet hör att det kan göras en tydlig begränsning i antalet arbetsuppgifter. På de områden där särskilda insatser förväntas måste det i gengäld finnas en mycket god kompetens.

Allt det som här redovisats medför ett påtagligt behov att avsätta betydande särskilda resurser för personalutveckling i avsikt att vidga och öka kompetensen hos de anställda i Kyrkokansliet. Med ett allmänt kyrkofondsanslag på 111 miljoner kronor medför detta behov av omprioriteringar. Budgetförslaget innebär en ökad satsning på personalutveckling om än inte i den utsträckning som egentligen skulle behövas. Med ett kyrkofondsanslag på 105 miljoner kronor måste denna satsning ändå minskas med 0,5 miljoner kronor.

SKM:s, SKUT:s och Lutherhjälpens kanslikostnader

Vi har tidigare noterat att när 1997 års ombudsmöte fastställde behovet av ett allmän kyrkofondsanslag för 1999 på 111 miljoner kronor kopplades detta till finansieringen av SKM:s och Lutherhjälpens kostnader för Kyrkokansliet. Det saknas förutsättningar att nå det mål ekumenikutskottet framhöll, nämligen att inga insamlade medel skall användas till kanslikostnaderna i Sverige. Nu är det endast möjligt att ta ett steg på vägen mot ett sådant mål. Vi föreslår att kyrkofondsfinansieringen av kanslikostnaderna ökar med vardera 1,5 miljoner för SKM och Lutherhjälpen. Med ett kyrkofondsanslag på 105 miljoner kronor bortfaller denna ökning av kyrkofondsfinansieringen samtidigt som det redan idag befintliga anslaget till SKUT helt eller delvis hotas.

Informationsprojekt

Ett ytterligare område som vi menar kräver särskild uppmärksamhet är hur Svenska kyrkan tar tillvara de unika möjligheter som föreligger att förmedla och tydliggöra Svenska kyrkans identitet när relationerna till staten ändras. Ett informationsprojekt som tar sikte på detta redovisas nedan i avsnitt 4.3 Svenska kyrkans information. Det är fråga om ett brett upplagt och medvetet arbete som omfattar såväl de redan engagerade kyrkokristna, förtroendevalda och anställda som de mer passivt kyrkotillhöriga.

Ett arbete av detta slag kräver betydande resurser. Det är därför nödvändigt med en viss höjning av det ändamålsdestinerade anslaget. Inom en oförändrad ekonomisk ram ryms 1,5 miljoner kronor till ett särskilt informationsprojekt. Detta medför dock att endast ett förberedande arbete kan göras under 1999. Redan före den 1 januari år 2000 behöver det dock kunna vidtas direkta informationsinsatser. Bl.a. måste det finnas en beredskap att möta eventuella kampanjer som syftar till att öka utträdet ur Svenska kyrkan.

Vid planeringen av informationsprojektet har beräknats ett behov av 6 miljoner kronor 1999. Vi menar dock att det får ske en viss begränsning och föreslår därför att ombudsmötet begär en utökning av det ändamålsdestinerade kyrkofondsanslaget med 2,5 miljoner kronor. Detta innebär alltså att det sammantaget enligt vårt förslag bör finnas 4 miljoner kronor för informationsprojektet under 1999.

Det har varit självklart att det skulle avsättas särskilda medel för det utredningsarbete som föregått förslaget till kyrkoordning. Det är dock inte tillräckligt med ett nytt regelsystem och information om detta. De ändrade kyrka-statrelationerna ställer också krav på särskilda informationsinsatser som tar sikte på grundläggande frågor och relationerna mellan kyrka och folk. Därför bör särskilda resurser tillföras detta på samma sätt som för utredningsarbetet. Detta bekräftas av nyligen redovisade undersökningar om den syn som de som bor i Sverige har på Svenska kyrkan.

Besparingar

För att få en balanserad budget är det nödvändigt att genomföra besparingar i den befintliga verksamheten. I enlighet med vad vi ovan redovisat innebär det budgetförslag vi lägger fram bl.a. en ökad satsning på kompetensutveckling för Kyrkokansliet och att ytterligare 3 miljoner kronor av det allmänna kyrkofondsanslaget används för att finansiera SKM:s och Lutherhjälpens kanslikostnader. Härtill kommer, som vi tidigare noterat, att pris- och löneomräkningar måste rymmas inom ramen 111 miljoner kronor.

Med de förändringar som gjorts under senare år i den kyrkliga riksorganisationen finns inget större utrymme för rationaliseringsvinster och minskning av kostnader vilka inte direkt påverkar den egentliga verksamheten. Vi avser dock att pröva några ytterligare åtgärder av detta slag. Det gäller bl.a. möjligheterna till samverkan externt beträffande produktion, försäljning och lagerhållning av trycksaker av olika slag. Vi räknar också med att det finns möjligheter till en viss ökning på intäktssidan.

Det är inte möjligt att enbart göra besparingar enligt den s.k. osthyvelsprincipen med en genomgående procentuell nedskärning på alla verksamhetsområden. Den metoden har fått tillämpas för att klara de reguljära kostnadsökningar som följer av ökade löner och priser.

Med föreliggande budgetförslag tas de utbildningsstipendier som finns för de studerande vid de kyrkliga profilutbildningarna bort. Detta ligger i linje med vad som gäller för andra yrkesutbildningar. En förändring av detta slag kan dock ske först från och med hösten 1999 eftersom den kräver att information ges i god tid så förutsättningarna för de studerande inte ändras i ett alltför sent skede. På detta sätt görs en besparing för 1999 på 2,2 miljoner kronor.

Kostnaderna för de befattningar som tas upp i den bifogade bemanningsplanen finns i budgeten som kanslikostnader. Därtill finns på Kyrkokansliet ett antal visstidsanställningar som belastar budgetens kostnader för verksamhet. Sådana anställningar behövs för att klara alla arbetsuppgifter. Det blir dock nödvändigt att som en besparingsåtgärd kraftigt minska antalet visstidsanställda under år 1999.

Verksamhet som finansieras med ändamålsdestinerade kyrkofondsanslag

Som tidigare framgått utgår ändamålsdestinerade kyrkofondsanslag till olika ändamål. Det gäller viss verksamhet som direkt bedrivs av SFRV men också sådant som ryms inom den samlade budgeten utan att det är fråga om en verksamhet som SFRV i egentlig mening bedriver. Det sistnämnda gäller t.ex. kyrkomötet. Det enskilda ändamål som erhåller det största särskilt destinerade kyrkofondsanslaget är SKUT, vars verksamhet dock hör hemma inom SFRV sedan det gemensamma kyrkokansliets tillkomst den 1 januari 1997. Vid överläggningarna med Kyrkofondens styrelse har det funnits enighet om följande ändamålsdestinerade kyrkofondsanslag (tusental kronor):

Fortsatt arbete med Svenska kyrkans framtida organisation och kyrkoordningen	5 000
Militär själavård	1 000
Avtalet med BONUS	5 665
Kyrkobokföring	10 900
Förmedlade anslag (Nordiska ekumeniska rådet, S:t Lukas och Svenska Bibelsällskapet)	1 800
Utökad IT-ram	2 000
Systemöversyn 2000	4 400
Kyrkomötet	22 010
Projektet Tidernas kyrka	400
SKUT	37 000
Summa	90 175

Härtill kommer det tidigare redovisade behovet av 2,5 miljoner kronor till ett informationsprojekt i anslutning till ändrade kyrka-statrelationer. Sammantaget medför detta behov av ett ändamålsdestinerat kyrkofondsanslag på 92,675 miljoner kronor.

Åtgärder vid ett allmänt kyrkofondsanslag på 105 miljoner kronor

Med hänsyn till att Kyrkofondens styrelse hittills tagit ställning för ett allmänt kyrkofondanslag på 105 miljoner kronor finner vi det nödvändigt att redovisa konsekvenserna av ett sådant alternativ. De besparingar som vi bedömer blir nödvändiga inom SFRV:s budget är följande (tusental kronor):

Kanslikostnader för SKM, Lutherhjälpen och SKUT	4 000
Vakanssättningar i Kyrkokansliet	1 000
Personal- och kompetensutveckling inom Kyrkokansliet	500
Ytterligare besparingsbeting	500
Summa	6 000

Vi bedömer att det endast är i 111-miljoneralternativet som det blir möjligt att öka den nuvarande kyrkofondsfinansieringen av kanslikostnaderna för SKM och Lutherhjälpen och att behålla motsvarande finansiering för SKUT.

1 miljon kronor får sparas genom vakanssättningar när det sker avgångar bland de anställda. Det innebär att det i det närmaste får införas ett anställningsstopp även om det måste prövas i varje enskilt fall om en vakanssättning är möjlig. Detta medför naturligtvis inskränkningar i den verksamhet som kan genomföras. Samtidigt måste också prövas förutsättningarna för minskade kostnader genom att vissa funktioner som idag ligger inom Kyrkokansliet i framtiden istället köps av externa leverantörer.

Utrymmet för personal- och kompetensutveckling i Kyrkokansliet minskas med 0,5 miljoner. Redan i 111-miljoneralternativet har det skett en minskning från ursprungligen beräknade 3 miljoner till 2,5 miljoner kronor.

Som ytterligare besparingsbeting finns 0,5 miljoner kronor. Vilka möjligheter det finns till vissa neddragningar i verksamheten får prövas närmare när detaljbudgeten för 1999 fastställs. Eventuellt behöver det ske en minskning av den relativt lilla post på 1 miljon kronor till oförutsedda utgifter som finns i budgetramen.

Styrelsens bedömningar i övrigt redovisas i anslutning till de olika verksamhetsområdena i skrivelsens avsnitt 4.

3.3 På väg mot en bättre fungerande budgetprocess

I avsnitt 2.1 om de ändrade kyrka-statrelationerna har vi noterat att förutsättningarna för budgetarbetet kommer att förändras med det budgetförslag för år 2000 som skall läggas fram för 1999 års kyrkomöte. Bl.a. behöver det ske en tydligare avstämning med stiftens förväntningar på den nationella nivån om det i enlighet med kyrkoordningsförslaget direkt kommer att anges som en huvuduppgift för den nationella nivån att stödja stiftens arbete för utveckling av församlingslivet. Även för de uppgifter där den nationella nivån har ett direktare ansvar är det av betydelse att få en bred förankring för det arbetet. Det har varit en uttalad målsättning under lång tid att arbetet på den nationella nivån skall vara relaterat till stiftens arbete.

Detta bör få än tydligare effekter i arbetet med mål- och rambudget för den nationella nivån. Inte minst gäller det när nya förhållanden etableras i samband med att den nya kyrkoordningen träder i kraft. Det finns därför anledning att få till stånd en bredare diskussion kring målen för arbetet i olika verksamhetsområden redan under det skede när budgetförslaget tas fram. Vår avsikt är därför att under hösten 1998 ta upp frågor om uppgiftsfördelning mellan stiften och den nationella nivån samt målen för verksamhetsområdena vid överläggningar med nämnder, råd och stift.

Ett viktigt inslag i det pågående arbetet med att förbättra och effektivisera de adminstrativa och ekonomiska systemen gäller den ekonomiska redovisningen. Tidigare har vi pekat på att det nu mer sker en bruttoredovisning som medför att budgetens totalvolym har ökat. En väl fungerande redovisning är nödvändig för att få helt jämförbara siffror mellan det ekonomiska utfallet och budgetsiffrorna. Detta har i sin tur en avgörande betydelse för att kunna göra en riktig uppföljning och utvärdering av verksamhet och kostnader. På denna punkt har det nu skett påtagliga förbättringar och avsikten är att det pågående arbetet i snabb takt skall fullföljas.

I avsnitt 2.4 konstaterar vi att en övergång till målstyrning av verksamheten är en process över relativt lång tid. Till de områden som behöver behandlas inom ramen för den kompetensutveckling för Kyrkokansliet som vi tidigare behandlat hör målstyrningen av verksamheten och formerna för uppföljning och utvärdering. Härigenom bör förutsättningar skapas för att utveckla en väl fungerande budgetprocess med tydlig rollfördelning mellan dem som medverkar.

Ett uttalat syfte måste också vara att förbättra budgetprocess och verksamhetsuppföljning som instrument för kyrkomötets, Kyrkostyrelsens och nämndernas styrning av verksamheten på den nationella nivån. Genom omfördelningar i budgeten har också utrymme skapats för en befattning vid Avdelningen för ledning och planering med ett särskilt ansvar för arbetet med den samlade mål- och rambudgeten, för övergripande verksamhetsplanering och uppföljning. Som en del av detta arbete skall också en tydligare "årscykel" för arbetet i Kyrkokansliet läggas fast. Genom denna förändring inom Kyrkokansliet förbättras förutsättningarna ytterligare för att nå fram till en väl fungerande budgetprocess i linje med de av ombudsmötet tidigare uttryckta förväntningarna.