2 Inledning

2.1 Ändrade kyrka-statrelationer m.m.

Med de nya kyrka-statrelationerna och förändringarna i Svenska kyrkans organisation skapas nya förutsättningar för kommande beslut om budgeten för den nationella nivån. Mycket återstår innan det står helt klart vad som kommer att gälla efter den 1 janu-ari 2000. Det kan dock förutsättas att bl.a. följande förändringar inträder:

· Stiftelsen för rikskyrklig verksamhet (SFRV) avvecklas och istället bedrivs hela verksamheten hos trossamfundet Svenska kyrkan på den nationella nivån.

· Kyrkomötet beslutar om budget för såväl verksamheten på den nationella nivån som för kyrkofonden.

· Förändringar kommer att ske i organisation och verksamhet på den nationella nivån. Detta kommer att beröra både de av kyrkomötet valda organen och Kyrkokansliet.

Budgetbeslutet avseende år 2000 skall fattas vid det kyrkomötessammanträde som planeras till den 27 maj - 12 juni 1999. Det budgetförslag som nu läggs fram förutsätts därmed vara det sista som skall behandlas av ombudsmötet.

De förslag till mål- och rambudget som styrelsen har lagt fram de båda senaste åren har avsett treårsperioder. Det är nödvändigt med en mer långsiktigt planering av verksamheten och därmed också av de ekonomiska förutsättningarna för en längre tidsperiod än ett enstaka år. Detta gäller även när vi står inför vissa organisatoriska förändringar. Vi menar dock att de förestående förändringarna, vilka behandlas ytterligare nedan, är av det slaget att det denna gång inte är meningsfullt att fastställa ekonomiska ramar för mer än ett år. Det förhåller sig däremot annorlunda med verksamhetens mål. Den i budgetförslaget redovisade verksamheten och målen för denna avser en längre tidsperiod, tiden t.o.m. 2001.

Den av kyrkomötet beslutade budgeten skall enligt kyrkoordningsförslaget från och med nästa år innehålla en del som avser verksamheten på den nationella nivån och en del som avser kyrkofonden. Detta innebär principiellt och även i praktiken betydelsefulla förändringar i förutsättningarna för kommande budgetbeslut. Kyrkomötet kommer som Svenska kyrkans högsta beslutande organ att få fatta ett helhetsbeslut och självständigt ta ställning till de ekonomiska ramarna vad gäller såväl kostnads- som intäktssidan av budgeten.

Svenska kyrkan på nationell nivå kommer alltså att ta över ansvaret för kyrkofonden från och med den 1 januari 2000. Det finns ytterligare uppgifter vilka nu ligger på statliga myndigheter som i framtiden skall hanteras på den nationella nivån. Exempel på detta är det övergripande ansvaret för de kyrkliga valen och inrättandet av ett organ som ytterst skall överpröva beslut inom kyrkan. Det är inte möjligt att nu lägga fram förslag och bestämma mål för dessa och andra tillkommande uppgifter. Detta kan göras först när det efter remissbehandlingen läggs fram ett slutligt förslag till en kommande kyrkoordning.

Det bör vidare noteras att i det förslag till kyrkoordning som nu föreligger framhålls den nationella nivåns uppgift att stödja stiftens arbete för utveckling av församlingslivet. Detta ligger i linje med vad som redan tidigare har gällt, men det har inte funnits några direkta bestämmelser på detta område. Hur kyrkoordningen slutligt kommer att utformas på denna och på andra punkter skall alltså inte föregripas. Det kan dock konstateras att kyrkoordningen torde medföra vissa nya förutsättningar för den verksamhet som förs över från SFRV till trossamfundet Svenska kyrkan på nationell nivå. Det behöver också, vilket vi återkommer till, ytterligare övervägas hur stiften på ett tydligt sätt kan göras delaktiga i planering och målformulering för den verksamhet som skall stödja deras arbete.

Mot bakgrund av det som här redovisats bedömer vi det alltså vara mindre meningsfullt att nu ge förslag till ekonomiska ramar för den nationella nivån för tiden efter den 1 janu-ari år 2000. Redan fr.o.m. budgetbehandlingen vid 1999 års kyrko-möte bör dock återigen en ökad långsiktighet även i ekonomiskt avseende kunna tillämpas.

2.2 Ekonomiska förutsättningar

2.2.1 Detaljbudgeten för 1998

1997 års ombudsmöte fastställde styrelsens förslag till mål- och rambudget för 1998-2000 (StSkr 1997:501, OEo 1997:501, Oskr 1997:511). Därefter har styrelsen i januari 1998 fastställt en detaljbudget för SFRV avseende 1998.

Flera samverkande förhållanden bidrog till att det vid arbetet med detaljbudgeten visade sig nödvändigt att göra förändringar i de ekonomiska ramarna. De viktigaste orsakerna var följande:

· Kostnadsutvecklingen för det samlade Kyrkokansliet översteg tidigare beräkningar. Bl.a. var det inte möjligt att inom tidigare ramar klara kostnaderna för de avtal som slöts med diakoniinstitutionerna avseende det operativa ansvaret för viss verk-samhet som tidigare legat på Församlingsnämnden respektive Utbildnings-nämn-den. Ett annat exempel är att medlemsavgiften till Kyrknätet AB blev högre än tidigare beräknats.

· Det "allmänna anslaget" från kyrkofonden blev 109,5 miljoner kronor, vilket var 1,5 miljoner kronor lägre än i den fastställda budgeten.

· Det har skett en förändring i redovisningsprinciperna så att det nu sker en bruttoredovisning av samtliga ekonomiska transaktioner. Vissa via kyrkofonden med ändamålsdestinerade anslag finansierade aktiviteter har tidigare hanterats i särskild ordning men har nu förts in i budgeten, nämligen anslag avseende kyrkobokföringen till Kyrknätet AB, kostnader för kopieringsavtal med BONUS (Bild Ord Not Upphovsrättslig Samorganisation) avseende Svenska kyrkans gudstjänstböcker samt vissa kyrkofondsanslag till fristående organisationer som förmedlas via SFRV.

För att få en balanserad detaljbudget för år 1998 var det nödvändigt att göra besparingar i förhållande till mål- och rambudgeten. Dessa innebar bl.a. en kraftig minskning i Utbildningsnämndens stipendieprogram med 3,25 miljoner kronor och en viss minskning av anslag till externa utbildningsinstitutioner. Besparingen avseende stipendieprogrammet avsåg profilutbildningarna och kunde göras därför att det fanns färre studerande som var berättigade till stipendier än i det tidigare budgetförslaget. Resurserna minskade för vissa kostnader avseende Kyrkokansliet såsom kompetensutveckling, rekrytering och organisationsutveckling.

Trots att det gjordes besparingar i kostnaderna för verksamheten ökade därför den totala budgetvolymen när detaljbudgeten för 1998 fastställdes genom att det i 1998 års detaljbudget inkluderades verksamhet som tidigare finansierats via ändamålsdestinerade anslag från kyrkofonden och därför tidigare hanterats i särskild ordning.

Följande ändamålsdestinerade anslag och motsvarande kostnader infogades i 1998 års detaljbudget utan att det var fråga om någon ny verksamhet hos SFRV (tusental kronor):

Kyrkobokföringen	10 000
Kopieringsavtal med BONUS	5 500
Förmedlade anslag till rikskyrklig verksamhet som bedrivs av Nordiska ekumeniska rådet, S:t Lukas och Svenska Bibelsällskapet	1 400

Härtill kom att Kyrkofondens styrelse beviljade vissa ändamålsdestinerade anslag efter 1997 års ombudsmöte. Dessa avsåg tidsbegränsat arbete för vilka medel inte tagits upp i mål- och rambudgeten 1998-2000. Det gällde främst följande:

Det fortsatta arbetet med Svenska kyrkans framtida organisation	5 000
Systemöversyn på datasidan för att förebygga problem som kan uppkomma vid millennieskiftet	4 400
Ökat anslag till Kyrknätet	2 000

I det förslag till budget för 1999 som läggs fram i föreliggande skrivelse är sifferkolumnen avseende 1998 års budget hämtad från den i januari 1998 justerade detaljbudgeten. Detta medför att budgetsiffrorna avseende 1998 inte är desamma som fanns i den mål- och rambudget för 1998-2000 som behandlades av 1997 års ombudsmöte.

2.2.2 Kyrkofondsanslag

I den av 1997 års ombudsmöte fastställda mål- och rambudgeten för 1998-2000 fanns ett allmänt kyrkofondsanslag för år 1998 på 111 miljoner kronor och ett ändamålsdestinerat anslag på 58,2 miljoner kronor. Det sistnämnda anslaget har på det sätt som ovan redovisats ökat betydligt i omfattning. I en konstruktiv samverkan har Centralstyrelsen och Kyrkofondens styrelse i positiv anda kunnat finna goda lösningar beträffande arbetet med bl.a. Kyrknätet, Svenska kyrkans framtida organisation och den kyrkliga riksorganisationens IT-frågor. De båda senare frågorna är kopplade till millenie-skiftet.

Det allmänna anslaget avser, som också framgår av benämningen, ett anslag till SFRV:s verksamhet utan att det i anslagsbeslutet är angivet att det skall användas till ett särskilt ändamål.

I budgetskrivelsen (StSkr 1997:501 sid. 8) till 1997 års ombudsmöte redovisades de skilda bedömningar av anslagsbehovet som gjordes av Kyrkofondens och SFRV:s styrelser. Ekonomiutskottet noterade också i sitt betänkande (OEo 1997:501 sid. 4 f) att SFRV:s styrelse bedömde att det skulle behövas ett allmänt anslag på 111 miljoner kronor för 1999 medan Kyrkofondens styrelse hade förutskickat att endast 105 miljoner kronor skulle beviljas. I sina överväganden rörande skillnaden mellan de båda styrelsernas bedömning fann ekonomiutskottet att denna illustrerade vikten av en verksamhetsplanering med tydliga prioriteringar och en tillbakablickande resultatuppföljning. Utskottet tillstyrkte dock SFRV:s styrelses förslag, som innebar ett anslagsbehov för år 1999 på 111 miljoner kronor. Härvid framhöll ekonomiutskottet, med en hänvisning till ekumenikutskottets yttrande över budgetförslaget (OEu 1997:501y), som sin åsikt att utrikesstiftelsernas kanslikostnader borde rymmas inom budgeten. Ekumenikutskottet underströk i sitt yttrande det av ombudsmötet tidigare uttalade målet att inga av SKM och Lutherhjälpen insamlade medel bör finansiera kanslikostnaderna i Sverige.

Vid de överläggningar som ägt rum inför arbetet med budgetskrivelsen till 1998 års ombudsmöte har Kyrkofondens styrelse hållit fast vid sitt beslut om storleken på det allmänna kyrkofondsanslaget för 1999, alltså 105 miljoner kronor. Kyrkofondens styrelse betonar att denna ytterligare nedskärning av anslaget till SFRV (från 1998 års 109,5 och 1997 års 111,4 miljoner kronor) är motiverad med hänsyn till de anslag som tidigare givits för bl.a. avtalspensionering av viss personal. Det bör dock noteras att detta särskilda anslag inte täckte hela kostnaden utan det var nödvändigt att till en del finansiera avtalspensioneringen med SFRV:s medel i övrigt.

Det ändamålsdestinerade anslaget är av annan karaktär genom att det avser viss på förhand bestämd verksamhet. Den största enskilda verksamhet som finansieras med det ändamålsdestinerade anslaget är Svenska kyrkan i utlandet (SKUT). Innan det vid årsskiftet 1996/97 skedde en integrering av verksamheten på nationell nivå erhöll Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet ett eget anslag. Trots att all verksamhet nu bedrivs inom SFRV finns fortfarande ett särskilt ändamålsdestinerat anslag till SKUT. Viss annan verksamhet som krävt medel utöver det allmänna anslaget har också kommit att finansieras med särskilt beviljade kyrkofondanslag såsom t.ex. kyrkobokföringssystemet. Till stor del är det i övrigt fråga om tillfälliga anslag för tidsbegränsade projekt.

2.2.3 Ekonomiska förutsättningar i övrigt

Särskilt beträffande internationell mission och diakoni samt SKUT

Insamlade medel, som naturligtvis endast kan användas till de ändamål som de är insamlade för, är en svårförutsebar intäktskälla. Mellan 1995 och 1996 steg de insamlade medlen med en dryg miljon kronor, medan ökningen mellan 1996 och 1997 var betydligt större, nämligen ca 11 miljoner kronor. Dessförinnan och i ett längre perspektiv bakåt hade dock en tydlig nedgång skett.

En varningssignal i detta sammanhang är också att de intäkter som influtit genom testamenten (som i första hand avser de verksamheter som bedrivs utomlands) visserligen i kronor räknat legat relativt stilla, men att en tydlig trend pekar på ett minskande antal testamenten. Detta kan självfallet snabbt påverka omfattningen av de medel som sammanlagt testamenteras till verksamhet hos den kyrkliga riksorganisationen.

Det finns även anslag från Sida till den verksamhet som bedrivs inom verksamhetsområdet Internationell diakoni. Dessa anslag varierar från år till år och är bl.a. beroende av vilka katastrofinsatser som måste göras.

Övriga intäkter

SFRV svarar för förvaltningen av ett mycket stort antal fonder. Dessa fonder hänför sig bl.a. till testamenterade gåvor till SKM och Lutherhjälpen. Det finns också fonder för vilka SFRV övertog förvaltaransvaret från tidigare rikskyrkliga organ som upphörde i samband med bildandet av SFRV 1984/85. Hur medel från olika fonder kan användas är naturligtvis helt styrt av de villkor som är knutna till respektive fond.

I några fall avser fonderna även verksamhet av det slag som bedrivs på inrikessidan hos SFRV. Störst betydelse härvidlag har Centralrådets stödfond. Den bildades av det egna kapital som fanns hos Svenska kyrkans centralråd när detta upphörde och verksamheten fördes in i SFRV. Avkastningen skall användas till viss verksamhet motsvarande den som Centralrådet tidigare ansvarade för och som nu finns i första hand inom verksamhetsområdena Församlingsutveckling och Utbildning. Det kan parentetiskt noteras att övriga rikskyrkliga organs tillgångar utan särskilda villkor fördes över direkt till SFRV i samband med att verksamhetsansvaret också togs över.

I budgetförslag finns på intäktssidan vissa fondmedel. Dessas storlek och ändamål hör till det som inte är möjligt att påverka i någon större utsträckning i samband med ett budgetbeslut. Till Kyrkliga arbetsfonden, vilken har en egen (f.n. interimistisk) styrelse, har inlämnats en ansökan om 2 miljoner kronor åren 1998 och 1999 för främst verksamhet kopplad till millennieskiftet. Främst gäller det Bibel 2000 och projektet avseende översyn av gudstjänstböckerna, vilken också har en direkt koppling till den kommande helbibeln.

De finansiella intäkterna bör även fortsättningsvis kunna vara goda, om än inte lika höga som under vissa av de senaste åren.

Ett problem för SFRV är bristen på eget kapital. Detta kapital är i dag ca 15 miljoner kronor. Dessa medel är till större delen bundna till redan fastställda ändamål. Storleken på SFRV:s tillgängliga kapital ligger i dag kring en miljon kronor. Med hänsyn till omfattningen av SFRV:s verksamhet är det tillgängliga egna kapitalet ytterst litet. Med de små marginaler som i dag finns för icke förutsedda utgifter i SFRV-budgeten kan organisationen inte utan betydande svårigheter finansiera ens t.ex. en enstaka avtalspensionering eller en i förhållande till budget blygsamt ökad lönenivå utan att begära ytterligare medel från Kyrkofondens styrelse.

Förutsättningarna för påtagligt ökade intäkter från verksamheten är begränsade. En översyn sker emellertid av t.ex. möjligheterna att i högre grad än vad som nu är fallet låta beställande församlingar, samfälligheter och organisationer svara för vissa kostnader som är förknippade med föredrag, rådgivning och utbildning. Detta beräknas kunna medföra en viss om än begränsad intäktsökning.

2.3 Budgetförslagets indelning och uppbyggnad

Den egentliga verksamheten på den nationella nivån skall enligt nu gällande plan organiseras i 13 olika verksamhetsområden och 3 stödfunktioner. Varje verksamhetsområde är relaterat antingen till styrelsen, till en av de av ombudsmötet inrättade nämnderna eller till ett av SFRV:s styrelse tillsatt råd. Trossamfundens beredskapsråd är dock inrättat och tillsatt av Svenska kyrkans centralstyrelse. De tre stödfunktionerna avser den samlade verksamheten. De är ifråga om den förtroendevalda organisationen relaterade till SFRV:s styrelse och den av styrelsen tillsatta förvaltningsdelegationen. Även Kyrkans Hus AB:s arbete med fastighetsförvaltning och lokalfrågor, datatjänster, viss administrativ service och fondförvaltning har i stor utsträckning karaktären av stödfunktion för den egentliga verksamheten.

Indelning i verksamhetsområden är ett sätt att hantera de arbetsuppgifter som för närvarande ligger på den nationella nivån. Alleftersom nya uppgifter tillkommer och vissa av de gamla kan avslutas måste förändringar vidtas. Det är en uppgift för styrelsen att i samverkan med övriga organ på den nationella nivån besluta om vilka verksamhetsområden som skall finnas.

Kyrkokansliet är det gemensamma kansliet för Svenska kyrkan på nationell nivå. Det är indelat i tio avdelningar. Som bilaga 1 finns en bemanningsplan för Kyrkokansliet. Till det samlade Kyrkokansliet hör utöver de anställda i SFRV även personalen hos Kyrkans hus AB. Även befattningarna vid pastoralinstituten finns med i personalbilagan.

Ingen av Kyrkokansliets avdelningar kan kopplas enbart till ett enstaka verksamhetsområde. Kyrkokansliet skall vara en samlad resurs för verksamheten i dess helhet och kunna arbeta på ett integrerat sätt i olika konstellationer beroende på vilken kompetens som behövs för att lösa en viss uppgift. Samtidigt råder i betydande utsträckning en överensstämmelse mellan avdelningsindelning och verksamhetsområden. Detta är naturligt. Det är sambandet mellan olika ärenden och frågor som skall behandlas på den nationella nivån som strukturerat såväl indelningen i verksamhetsområden som avdelningsindelningen.

Det integrerade arbetssättet gör det omöjligt att på ett enkelt sätt ge en fullständig och alldeles korrekt bild av sambandet mellan verksamhetsområden, styrorgan och avdelningarna inom Kyrkokansliet. Trots detta har en sådan sammanställning gjorts för att - om än något förenklat - översiktligt redovisa nu föreliggande planering av verksamhet och organisation. I de flesta fall är det en avdelning som har ett tydligt huvudansvar för arbetet inom ett verksamhetsområde. Det finns dock undantag. Ekumeniska frågor handläggs inom såväl Avdelningen för kyrkolivets utveckling som inom Avdelningen för internationell mission och diakoni samt ekumenik. För vissa större frågor och för ledning och samordning av verksamhetsområdet svarar kyrkosekreteraren. Den sistnämnda avdelningen arbetar naturligtvis med internationell mission och diakoni. Kansliresurserna för insamling till SKM, SKUT och Lutherhjälpen finns hos Avdelningen för information och insamling och Avdelningen för kyrkolivets utveckling svarar bl.a. för frågor avseende ombudsutbildning. Härtill kan noteras att verksamhetsområdet Svenska kyrkans information och därmed Avdelningen för information och insamling i stor utsträckning arbetar med informationsfrågor åt alla verksamhetsområden. Biträde inom det rättsliga området ges av Avdelningen för kyrkorätt och organisation till hela den kyrkliga riksorganisationen. Likaså är samtliga stödfunktioner inriktade på helheten.

Sammanställning av budgetens verksamhetsområden/stödfunktioner och till dessa relaterade styrorgan och avdelningar inom Kyrkokansliet

Verksamhetsom-råde/stödfunktion	Styrelse/nämnd/råd	Avdelning
1. Teologi och ekumenik	Centralstyrelsen/ SFRV:s styrelse	Avdelningen för kyrkolivets utveckling, Avdelningen för internationell mission och diakoni samt ekumenik
2. Svenska kyrkans information	Centralstyrelsen/ SFRV:s styrelse	Avdelningen för information och insamling
3. Kyrkorätt och organisation	Centralstyrelsen/ SFRV:s styrelse	Avdelningen för kyrkorätt och organisation
4. Totalförsvarsfrågor och säkerhetsskydd	Trossamfundens beredskapsråd	Avdelningen för kyrkorätt och organisation
5. Församlings- utveckling	Svenska kyrkans församlingsnämnd	Avdelningen för kyrkolivets utveckling
6. Utbildning	Svenska kyrkans utbildningsnämnd	Avdelningen för kyrkolivets utveckling
7. Forskning	Svenska kyrkans forskningsråd	Avdelningen för forskning
8. Kultur	Svenska kyrkans kulturråd	Avdelningen för kyrkolivets utveckling
9. Samiskt kyrkoliv	Svenska kyrkans samiska råd	Avdelningen för kyrkolivets utveckling
10. Internationell mission	Nämnden för Svenska kyrkans mission	Avdelningen för internationell diakoni och mission samt ekumenik, Avdelningen för information och insamling, Avdelningen för kyrkolivets utveckling
11. Internationell diakoni	Nämnden för interna-tionell diakoni/ Lutherhjälpen	Avdelningen för internationell diakoni och mission samt ekumenik, Avdelningen för information och insamling, Avdelningen för kyrkolivets utveckling
12. Svenska kyrkan i utlandet	Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet	Avdelningen för Svenska kyrkan i utlandet, Avdelningen för information och insamling, Avdelningen för kyrkolivets utveckling
13. EFS utlandsarbete	Rådet för Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen	Avdelningen för internationell diakoni och mission samt ekumenik
A. Lednings- och planeringsfunktionen	Centralstyrelsen/ SFRV:s styrelse	Avdelningen för ledning och planering
B. Personalfunktionen	SFRV:s styrelse/ Förvaltningsdelegationen	Personalavdelningen
C. Ekonomifunktionen	SFRV:s styrelse/ Förvaltningsdelegationen	Ekonomiavdelningen

Verksamhetsplaneringen och därmed arbetet med mål- och rambudgeten avses ske utifrån verksamhetsområdena. Det samlade Kyrkokansliet etablerades den 1 januari 1997 och ordningen med verksamhetsområden hänför sig till samma omorganisation. Det tar dock sin tid att besluta om och etablera ett nytt arbetssätt och nya former för planering och styrning av verksamheten. Detta medför bl.a. att det endast är målen som kunnat utarbetas utifrån strukturen med verksamhetsområden.

De ekonomiska ramarna är fortfarande kopplade till de olika organen på den nationella nivån. Beträffande nämnder och råd gäller att dessa föreslås bära ansvar var en och för ett verksamhetsområde. Det är nämnderna och råden som för sina respektive verksamhetsområden svarar för de mål och de överväganden beträffande verksamheten som redovisas i skrivelsens huvudavsnitt 4. En viss redigering har dock gjorts av det till styrelsen inkomna materialet för att nå en viss enhetlighet i uppställning och skrivsätt. Varje delavsnitt avslutas med en bedömning för vilken styrelsen svarar.

Styrelsen ensam eller tillsammans med Förvaltningsdelegationen har det direkta ansvaret för flera olika verksamhetsområden och stödfunktioner. I rambudgeten kan man i dessa fall inte urskilja intäkter och kostnader för enskilda verksamhetsområden och stödfunktioner. Det kommer då nödvändiga beslut är fattade att ske en förändring på denna punkt så att även budgetens sifferdel i likhet med målen följer strukturen med verksamhetsområden och stödfunktioner.

Ett verksamhetsområde avses bestå av ett eller flera huvudprogram. Ett huvudprogram är ett övergripande ansvarsområde. Det styrorgan som ansvarar för ett verksamhetsområde avgör vilka huvudprogram som skall finnas. Ett huvudprogram består av ett eller flera delprogram, där aktiviteterna genomförs. Arbetet i delprogrammet kan dels bestå i fortlöpande handläggning av vissa återkommande uppgifter, dels i arbete i tidsbegränsade projekt.

Det bör noteras att Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens utlandsarbete utgör ett av verksamhetsområdena, eftersom arbetet bedrivs inom ramen för det gemensamma Kyrkokansliet. Samtidigt har EFS kvar sin ställning som en självständig rörelse inom Svenska kyrkan och det finns inte som en utgångspunkt för EFS utlandsarbete något av ombudsmötet givit uppdrag. Detta innebär att ombudsmötet inte kan besluta om inriktningen av detta arbete på det sätt som gäller för övriga verksamhetsområden.

2.4 Mål- och rambudget

En mål- och rambudget redovisades för första gången i budgetskrivelsen till 1996 års ombudsmöte. Ekonomiutskottet har senast i budgetbetänkandet vid 1997 års ombudsmöte framhållit att varje verksamhetsområde behöver fyllas med distinkt och mätbart innehåll (OEo 1997:501 sid. 4). Erfarenheter från många håll där man övergått till målstyrning av verksamheten visar att detta är en process över relativt lång tid. Vår erfarenhet bekräftar också detta. Det som kräver sin tid är inte minst att i de förtroendevalda organen finna former för att fullt ut formulera meningsfulla och mätbara eller utvärderingsbara mål. Detta har också visat sig i arbetet inför årets budgetskrivelse. Härtill kommer att det inte alltid är meningsfullt att söka göra alla mål mätbara. Det finns delar av verksamheten som har den karaktären att det knappast är möjligt att formulera mål av det slaget. Det som är mätbart kan bli alltför trivialt i förhållande till det egentliga målet.

Ekonomiutskottet har understrukit utvärderingens och resultatuppföljningens betydelse för en meningsfull målstyrning. Vi bejakar detta och därmed att det så långt det är möjligt och meningsfullt måste vara en strävan att formulera mål som är mätbara eller på annat sätt möjliga att utvärdera. Samtidigt konstaterar vi att det som nyss nämnts ännu återstår en del arbete och träning i att formulera mål av detta slag.

I den planeringsmodell som föreslås finns mål på tre olika nivåer enligt följande:

Inriktningsmål: Det styrande organet formulerar ett eller flera inriktningsmål. Dessa måste givetvis stämma överens med den instruktion och det uppdrag som är givet. Inriktningsmålet uttrycker viljeinriktning och anger en grundsyn. Inriktningsmålen kan, men behöver inte, vara tidsbestämda. Ett exempel på ett inriktningsmål är att i nära samverkan med samarbetspartner pröva och utveckla en alternativ form av bi-stånd som bygger på resursmobilisering och därvid utveckla former för kapitalmobilisering inom spar- och kreditinstrument.

Effektmål: När inriktningsmålen konkretiseras och tidsbestäms kallas de effektmål. De har sikte på 2-4 år. Effektmålen fastställer vilken effekt som ska uppnås, t.ex. för olika målgrupper, partner eller motsvarande. Ett inriktningsmål kan leda till att flera olika effektmål formuleras. Effektmålen formuleras i verksamhetsområdet, men arbetet bör ske i dialog med det beslutande organet. Ett exempel på ett effektmål baserat på anförda inriktningsmålet är att 60 procent av det långsiktiga utvecklingssamarbetet består av olika former av lokala spar- och kreditinsatser år 2004.

Aktivitetsmål: För arbetet inom verksamhetsområdets huvudprogram och delprogram formuleras aktivitetsmål. Aktivitetsmålen är tidsbestämda (1-2 år) och uttrycker det som skall göras i Kyrkokansliet. Aktivitetsmålen formuleras på kansliplanet. Ett exempel på ett aktivitetsmål baserat på effektmålet är att under 1999 ska 50 procent av alla samtal med partner i Afrika vidareutveckla förutsättningarna för alternativa spar- och kreditformer.

I det föreliggande förslaget till mål- och rambudget finns inriktningsmål och effektmål. I linje med vad vi tidigare sagt dominerar inriktningsmålen.