4 Förslaget till mål- och rambudget

4.1 Ekonomiska ramar för SFRV och verksamheten hos styrelsen m.m.

Ekonomiskt hanteras hela den verksamhet som bedrivs på den nationella nivån av SFRV. Utöver det arbete som direkt bedrivs av SFRV finns därför i den samlade budgeten även intäkter och kostnader för kyrkomötet. Beslutet om budget för kyrkomötet fattas av kyrkomötet. Svenska kyrkans centralstyrelse lägger i skrivelsen CsSkr 1998:1 fram ett förslag till budget för 1999 års kyrkomöte. Eftersom denna budget hanteras inom den samlade ekonomiska förvaltning hos SFRV redovisas budgetförslaget även i denna skrivelse till ombudsmötet. Detta innebär naturligtvis inte att ombudsmötet har att fatta något beslut om kyrkomötets budget. Motsvarande gäller i enlighet med vad som ovan sagts beträffande EFS utlandsverksamhet.

Som framgår av den tidigare redovisningen av verksamhetsområden och stödprogram är SFRV:s styrelse styrorgan för tre verksamhetsområden, nämligen Teologi och ekumenik, Svenska kyrkans information samt Kyrkorätt och organisation. Styrelsen och Förvaltningsdelegationen är styrorgan även för de tre stödprogrammen. I övrigt gäller att varje nämnd eller råd endast har ett verksamhetsområde. Tidigare har budgeten varit strukturerad efter de olika organen inom SFRV. I årets förslag till mål- och rambudget redovisas verksamhet och mål utifrån verksamhetsområdena. Däremot är budgeten vad gäller de ekonomiska ramarna strukturerad på samma sätt som tidigare. Det innebär att förslaget till ekonomiska ramar för all den verksamhet för vilken styrelsen har det direkta ansvaret redovisas samlat. Här ingår även verksamhetsområdet Totalförsvarsfrågor och säkerhetsskydd, vilket tidigare också legat direkt under styrelsen i ekonomiskt avseende.

I de ekonomiska ramarna för styrelsen ingår också - i enlighet med vad som tidigare varit fallet - vissa ytterligare anslag och kostnader. Det gäller främst kopieringsavtalet med BONUS och de anslag som förmedlas till rikskyrklig verksamhet bedriven av Nordiska ekumeniska rådet, S:t Lukas och Svenska Bibelsällskapet. Den kapitaltäckningsgaranti på 2 miljoner kronor som behandlas i skrivelsen (StSkr 1998:504) Svenska Kyrkans Utbildnings AB i Sigtuna finns också som en kostnad hos styrelsen.

Avsikten är att i kommande förslag till mål- och rambudget skall inte endast förslagen till mål redovisas verksamhetsområdesvis. Även förslagen till ekonomiska ramar skall genomgående kopplas till verksamhetsområdena.

Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet Mål- och Rambudget 1999
	Utfall 1997	Budget 1998	Äskande	Förslag till budget 1999
Intäkter
Kyrkofond, allmänt anslag	111 350	109 500	111 625	111 000
Kyrkofond, ändamålsdestinerat	84 324	82 325	92 375	92 675
Övriga anslag / Sverige	29 483	26 104	27 360	27 360
Kollekter, gåvor och bidrag	195 460	196 005	199 900	199 900
Ramanslag Sida	67 573	72 300	75 500	75 500
Katastrofanslag Sida	37 657	49 000	33 000	33 000
Internt förvaltade fonder	11 586	13 658	12 800	12 800
Externt förvaltade fonder	1 055	1 100	1 100	1 100
Övriga anslag / ej Sverige	5 422	5 000	3 000	3 000
Övriga intäkter / försäljning	23 997	4 481	4 184	4 184
Summa intäkter	567 908	559 472	560 843	560 518
Kostnader i Sverige
Kanslikostnader	110 112	95 805	97 797	97 797
Verksamhet i Sverige	148 326	147 504	170 646	167 321
S:a kostnader i Sverige	258 437	243 309	268 443	265 118
Kostnader i utlandet	- 12 913	- 14 515	- 11 400	- 11 400
Personal i utlandet	56 194	61 265	57 000	57 000
Verksamhet i utlandet	266 190	269 414	248 800	251 800
S:a kostnader i utlandet	322 383	330 678	305 800	308 800
Summa kostnader	580 821	573 987	574 243	573 918
Netto kapitalförvaltning	10 364	9 522	6 500	6 500
Resultat efter finansnetto	- 2 549	- 4 993	- 6 900	- 6 900
Förändr. Ändamålsdestinerat kapital	- 463	- 4 993	- 6 900	- 6 900
avsättning (+), ianspråktagande (-)
Resultat efter bokslutsdispositioner	- 2 085	0	0	0

Kyrkomötet
	Utfall 1997	Budget 1998	Äskande 1999	Förslag till budget 1999
Intäkter
Kyrkofond, ändamålsdestinerat	16 500	17 050	22 010	22 010
Övriga intäkter / försäljning	20
Summa intäkter	16 520	17 050	22 010	22 010
Kostnader i Sverige
Kanslikostnader	1 917	2 142	2 200	2 200
Verksamhet i Sverige	17 651	14 908	21 810	21 810
S:a kostnader i Sverige	19 568	17 050	24 010	24 010
Summa kostnader	19 568	17 050	24 010	24 010
Netto kapitalförvaltning
Resultat efter finansnetto	-3 047	0	0	0
Förändr. Ändamålsdestinerat kapital	-3 047		-2 000	-2 000
avsättning (+), ianspråktagande (-)
Resultat efter bokslutsdispositioner	0	0	0	0

Styrelsen för SFRV
	Utfall 1997	Budget 1998	Äskande 1999	Förslag till budget 1999
Intäkter
Kyrkofond, allmänt anslag	46 825	35 693	39 909	39 834
Kyrkofond, ändamålsdestinerat	30 824	27 875	32 965	33 265
Övriga anslag / Sverige	2 252	2 000	2 000	2 000
Kollekter, gåvor och bidrag	205
Övriga intäkter / försäljning	817	200	200	200
Summa intäkter	80 922	65 768	75 074	75 299
Kostnader i Sverige
Kanslikostnader	34 743	18 124	18 045	18 045
Verksamhet i Sverige	51 122	52 593	60 529	60 754
S:a kostnader i Sverige	85 865	70 717	78 574	78 799
Summa kostnader	85 865	70 717	78 574	78 799
Netto kapitalförvaltning	3 890	4 949	3 500	3 500
Resultat efter finansnetto	-1 053	0	0	0
Förändr. Ändamålsdestinerat kapital	1 033
avsättning (+), ianspråktagande (-)
Resultat efter bokslutsdispositioner	-2 085	0	0	0

4.2 Teologi och ekumenik

4.2.1 Presentation av verksamhetsområdet

Riktlinjerna för Svenska kyrkans ekumeniska arbete (1992) anger enhetens mål med dessa att "den enhet som hela Kristi kyrka söker kommer till uttryck när de olika kyrkorna erkänner varandras dop och ämbete, känner igen den ena, heliga, apostoliska och allmänneliga kyrkan i varandra och delar nattvardens sakrament".

Teologin skall vara en dimension i allt arbete på den nationella nivån. Svenska kyrkan, Centralstyrelsen och Biskopsmötet, behöver en fortlöpande teologisk reflektion såväl i det ekumeniska arbetet som i arbetet med att uttrycka och fördjupa den kristna tron i dag.

Inom verksamhetsområdet betjänas styrelsen, ärkebiskopen och Biskopsmötet med analyser och förslag till åtgärder beträffande de frågeställningar som är förenade med Svenska kyrkans uppgifter i det svenska samhället och i internationella sammanhang.

Verksamhetsområdet bedrivs inom tre huvudprogram och fem delprogram. Huvud-programmen är följande:

_ Kyrkogemenskap

_ Ekumenik

_ Teologi

4.2.2 Huvudprogrammet Kyrkogemenskap

Svenska kyrkan, som evangelisk-luthersk kyrka, har sina närmaste förbindelser med de lutherska kyrkorna, främst med dem i Norden, och i Europa och med dem vilka hon står i en särskild närhet genom sitt missionsuppdrag.

Dessa förbindelser skall upprätthållas och fördjupas. Svenska kyrkan har på grundval av den gemensamma bekännelsen, förkunnelse- och nattvardsgemenskap med alla medlemskyrkor i Lutherska världsförbundet (LVF).

Genom särskilda överenskommelser har Svenska kyrkan trätt i kyrkogemenskap också med samfund utanför den lutherska gemenskapen, vilken skall vidmakthållas, fördjupas och konkretiseras i kyrkans liv.

4.2.2.1 Delprogrammet Lutherska världsförbundet

LVF beskriver sig självt som en communio, en gemenskap av kyrkor, byggd på bekännelsen och med en viktig ekumenisk uppgift. Synen på Svenska kyrkans identitet som evangelisk-lutherskt trossamfund kan fördjupas i den lutherska kyrkogemenskapen.

Svenska kyrkan vill utifrån communiotanken fördjupa relationerna inom den lutherska kyrkofamiljen och vidareutveckla dess ekumeniska roll. Svenska kyrkan skall sträva efter att processen med deklarationen om rättfärdiggörelseläran slutförs.

4.2.2.2 Delprogrammet Kyrkorelationer

Svenska kyrkan står genom olika överenskommelser i samarbete eller dialog med följande kyrkor:

_ Kyrkorna inom Borgågemenskapen

_ Metodistkyrkan i Sverige

_ Den Filippinska oberoende kyrkan

_ De tyska kyrkorna

_ De baltiska kyrkorna

I missionens sammanhang står Svenska kyrkan i en nära gemenskap med lutherska och andra kyrkor i alla världsdelar.

Genom programmet Kyrkorelationer skall Svenska kyrkan följa upp överenskommelserna och fördjupa relationen med de olika kyrkorna, utveckla dialogen i teologiska och sociala frågor och konkretisera den uppnådda kyrkogemenskapen.

4.2.3 Huvudprogrammet Ekumenik

Riktlinjerna betonar starkt Svenska kyrkans ekumeniska förpliktelse.

Svenska kyrkan står i förpliktande ekumeniska relationer. Den vill utifrån evangelium, tolkat i vår kyrkas bekännelse, ge ett bidrag till de kristnas enhet i vårt land och i hela världen. Svenska kyrkans identitet förtydligas i mötet med andra kyrkor. Svenska kyrkan delar ansvaret för att evangelium blir hört av alla folk, för att rättvisa upprättas, fred stiftas och skapelsens okränkbarhet respekteras överallt. Tillsammans får vi dela smärtan i världen men också bevara hoppet om Guds rike levande. Morgondagen möter oss med nya utmaningar. Svenska kyrkans svar på dessa måste formuleras i studium, teologiska samtal, etiska ställningstaganden, gudstjänst och handling tillsammans med andra kyrkor.

Inom huvudprogrammet skall denna förpliktelse konkretiseras i de internationella ekumeniska organen och i ekumeniska dialoger och samtal.

4.2.3.1 Delprogrammet Internationell ekumenik

I riktlinjernas avsnitt 8.1 och 8.2 anges att Svenska kyrkan skall förstärka sin roll i Kyrkornas världsråd (KV), både ekonomiskt och teologiskt, bl. a. genom deltagande i KV:s olika kommittéer. Svenska kyrkan deltar vidare i samarbetet inom Konferensen för europeiska kyrkor (KEK), Nordiska ekumeniska rådet (NER) samt genom missionen i regionala och nationella ekumeniska organisationer över hela världen.

Dessa engagemang skall fortsätta och fördjupas. Av särskild vikt är nu att bidra till att Kyrkornas världsråd får möjligheter till att finna en modell för framtiden där kyrkorna kan delta i enligt med sin egen självförståelse samt att följa upp resultaten från KEK:s generalförsamling.

4.2.3.2 Delprogrammet Ekumeniska dialoger

Genom ekumeniska dialoger och samtal med andra kyrkor vill Svenska kyrkan öka förståelsen mellan kyrkorna, skapa respekt för kyrkornas skilda uppfattningar, undanröja hinder på väg mot synlig enhet och söka kyrkans enhet i trohet mot Kristus. Samtalen bör öka förutsättningarna för samarbete och tydliggöra evangeliet för nya generationer.

Svenska kyrkan står i ekumeniska dialoger i följande sammanhang:

_ Romersk-katolska kyrkan, ekumeniska samtal med Stockholms katolska stift, under avslutande,

_ Svenska Missionsförbundet, samarbetsgrupp efter tidigare dialog, inledd 1998,

_ Svenska Baptistsamfundet, dialog inledd 1997,

_ Ortodoxa och österländska kyrkor, dialogdagar för ömsesidig förståelse,

_ Koptisk-ortodoxa kyrkan i Egypten, förberedande lärosamtal.

Svenska kyrkan planerar för en nordisk luthersk/romersk katolsk dialog och deltar i lärosamtalen inom Leuenberggemenskapen.

Samtalen skall vidareföras och dess resultat mottas inom Svenska kyrkan.

4.2.3.3 Delprogrammet Svensk ekumenik

Svenska kyrkan skall fortsätta sitt engagemang inom Sveriges kristna råd (SKR) som huvudorgan för den svenska ekumeniken. SKR verkar i nära samarbete med Svenska missionsrådet och andra ekumeniska organ. Genom ett fortsatt deltagande i arbetet inom SKR skall Svenska kyrkan medverka till fördjupad samverkan mellan kyrkosamfunden i Sverige. I stift och lokalförsamling sker fortsatt samarbete mellan kyrkorna utifrån lokala förutsättningar.

4.2.4 Huvudprogrammet Teologi

Det teologiska arbetet inriktar sig på att tolka och fördjupa Svenska kyrkans tro i dag. Det genomförs huvudsakligen inom ramen för teologiska kommittén och Forskningssekretariatet. Begreppet tolkas så att det omfattar de teologiska aspekterna i vid bemärkelse och innefattar både den teologiska reflektion som Biskopsmötet och Centralstyrelsen behöver för sina beslut och pastorala ställningstaganden och vidare etiska och sociala frågeställningar.

Kommittén skall vidareföra arbetet med Kvinnligt, manligt, mänskligt, överväga de principiella frågorna omkring homosexualiteten och genomföra det projekt om social rättvisa som initierats vid 1997 års ombudsmöte.

4.2.5 Styrelsens bedömning

För 1999 föreslås en i huvudsak oförändrad ekonomisk ram, dock med utökning för projekt inom teologiska kommittén om socialetiska frågor och kyrkan och homosexualiteten.

Med hänsyn till förpliktelserna i de konfessionella och ekumeniska organen är en minskning av det ekonomiska utrymmet inte möjlig. En lägre nivå innebär att seminarier inom det socialetiska fältet skjuts på framtiden eller den aviserade studien omkring kyrkan och homosexualiteten senareläggs.

Svenska kyrkans engagemang för den kristna enheten är både brett och djupt. Den teologiska reflektionen är en oundgänglig dimension i kyrkans arbete. Det är angeläget att detta arbete får fortsätta och vidareutvecklas. Med hänsyn till de ekonomiska möjligheterna måste dock anslag och verksamhetsmedel stanna på tidigare nivå.

4.3 Svenska kyrkans information

4.3.1 Beskrivning av verksamhetsområdet

I stadgarna för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet anges att "styrelsen därtill (har) ett särskilt ansvar för det rikskyrkliga arbetet /.../med information".

Uppdraget att verkställa det kyrkliga informationsarbetet på den nationella nivån skall utföras i verksamhetsområdet Svenska kyrkans information. Styrelsen har tolkat detta uppdrag enligt följande:

_ verksamhetsområdet Svenska kyrkans information skall genom analys och strategisk informationsplanering samt informations- och kommunikationsåtgärder bidra till att Svenska kyrkans mål uppnås,

_ vidare finns inom verksamhetsområdet ett eget handläggningsansvar vad gäller frågor om media och medieutveckling liksom bevakning av och samarbete med media,

_ inom verksamhetsområdet finns uppgiften att på informations- och kommunikationsområdet stödja kyrkomötet, Ärkebiskopsämbetet, Centralstyrelsen och SFRV. Detta bidrar till att verksamheternas mål uppnås,

_ inom verksamhetsområdet skall också samverkan inom informations- och kommunikationsområdet ske med stift och församlingar,

_ verksamhetsområdet skall främja kompetensutvecklingen inom kommunikations-området.

Verksamhetsområdet bedrivs i ett huvudprogram kallat Svenska kyrkans information.

4.3.2 Huvudprogrammet Svenska kyrkans information

Inriktningsmål:

_ Svenska kyrkan skall uppfattas som en kommunicerande kyrka med stor trovärdighet.

Med kommunicerande kyrka menar vi en kyrka som har en nära och öppen relation till de många människorna. Det är en kyrka som står på människornas sida, som följer dem, gläds och sörjer med dem. Det är en kyrka som är folkets kyrka. En sådan kyrka lever lokalt och i mötet mellan människor. En gemensam och övergripande uppgift för Svenska kyrkan är både att kommunicera, förmedla och tydliggöra detta genom olika kanaler, till olika målgrupper och på olika sätt och att utbilda förtroendevalda och anställda i att kommunicera.

Trovärdighet står för att människorna skall så kunna lita på Svenska kyrkan att de har fullt förtroende för det arbete kyrkan utför.

Huvudprogrammet Svenska kyrkans information delas in i fyra delprogram:

· Kommunikationsutveckling

· Profilering

· Information

· Massmedia.

4.3.2.1 Delprogrammet Kommunikationsutveckling

Inriktningsmål:

_ Att Svenska kyrkans förtroendevalda och anställda kommunicerar på ett kompetent sätt.

Effektmål:

· År 2001 ska 20 procent av de kyrkotillhöriga uppleva Svenska kyrkan som en kommunicerande kyrka.

4.3.2.2 Delprogrammet Profilering

Inriktningsmål:

_ Att Svenska kyrkan har en tydlig identitet och att de kyrkotillhöriga känner samhörighet med Svenska kyrkan.

Effektmål:

· År 2001 ska 75 procent av Sveriges befolkning känna till Svenska kyrkans olika verksamhetsdelar (gudstjänst, utbildning, mission och diakoni) och 50 procent av de kyrkotillhöriga ska ha en positiv attityd till Svenska kyrkan.

4.3.2.3 Delprogrammet Information

Inriktningsmål:

_ Att trovärdigt och sakligt informera om Svenska kyrkan till allmänhet, förtroendevalda och anställda.

Effektmål:

· År 2001 ska 80 procent av Sveriges befolkning uppleva att de har tillgång till information om Svenska kyrkan.

· År 2001 ska 90 procent av Kyrkokansliets målgrupper uppleva att de har tillgång till relevant information om den nationella nivåns arbete.

4.3.2.4 Delprogrammet Massmedia

Inriktningsmål:

_ Att Svenska kyrkan andligt och engagerat deltar i samhällssamtalet.

Effektmål:

· År 2001 ska 70 procent av de kyrkotillhöriga anse att Svenska kyrkan deltar i samhällssamtalet. Dessa anser att Svenska kyrkans deltagande i samhällssamtalet sker aktivt och kunnigt.

4.3.3 Informationsprojekt i anslutning till ändrade kyrka-statrelationer

I samband med de förändrade relationerna behöver Svenska kyrkan inleda ett långsiktigt arbete med att stärka människors vilja att tillhöra henne. En nyligen genomförd undersökning visar att 38 procent av Sveriges befolkning har en positiv attityd till Svenska kyrkan (TEMO, mars 1998). 44 procent uppger i samma undersökning att de tycker att Svenska kyrkans verksamhet är viktig. Svenska kyrkan måste arbeta målmedvetet, intensivt och långsiktigt med att förmedla de värden som finns och som gör att människor känner glädje över sin kyrkotillhörighet. Relationsförändringen mellan Svenska kyrkan och staten utgör ett psykologiskt tillfälle för Svenska kyrkan. De förändrade relationerna kan föranleda en osäkerhet bland många människor hur Svenska kyrkan kommer att se ut efter år 2000. Kyrkokansliet möter redan nu frågor huruvida man måste göra en ny medlemsanmälan eller inte etc. Det nyligen avslutade utredningsarbetet och de kommande besluten om den framtida kyrkoordningen måste kompletteras med ett särskilt informationsprojekt.

I förslaget till kyrkoordning för Svenska kyrkan, föreslås en församlingsinstruktion. Instruktionen ska innehålla bl.a. pastorala handlingsprogram för församlingens "kärnverksamhet"(gudstjänst, undervisning, diakoni och mission). Syftet är att öka medvetenheten om den egna verksamheten och på vilket sätt församlingen kan nå ut till sina tillhöriga. Stiften och Kyrkokansliet har här en betydande uppgift för att inspirera, stöda och främja församlingarnas arbete. De kommunikativa aspekterna i församlingarnas handlingsprogram behöver poängteras på ett särskilt sätt. Det visar framför allt erfarenheterna från arbetet med doppastoralerna. Många församlingar gjorde mycket väl genomtänkta planer för sitt doparbete, både teologiskt och kommunikativt. Resultatet hos andra församlingar blev sämre.

I den av Svenska kyrkans Centralstyrelse och Biskopsmötet antagna mediestrategin nämns flera olika områden där särskilda insatser måste göras (StSkr 1997:503, bilaga 1). I höst påbörjas den årligen återkommande kommunikationsutbildningen för förtroende-valda och anställda. Massmedieutredningen, som strävar mot ett effektivt inom-kyrkligt mediearbete, är påbörjad. Opinionsbildningen diskuteras i en därtill speciellt utsedd grupp. Alla dessa punkter bör införlivas i det större, föreslagna informationsprojektet. Kommunikationsutbildningen är ett viktigt instrument i arbetet med de kommunikativa aspekterna för församlingsinstruktionen. Opinionsbildningen är nödvändig i den externa kampanjen som vänder sig mot en bred allmänhet. Opinionsbildningen kan bidra till kyrkans interna arbete med sin självbild och sin identitet. Massmedieutredningen kommer att ge viktiga ramar för vilka kanaler Svenska kyrkan har att tillgå i framtiden.

Det föreslagna informationsprojektet är uppbyggt av tre delar: opinionsbildning, internt kommunikationsarbete och extern kampanj. De tre delarna understödjer varandra på så sätt att de bidrar till varandras måluppfyllelse. Den externa kampanjen är beroende av ett internt aktivt kommunikationsarbete och en stringent och aktiv opinions-bildning. Det interna arbetet får draghjälp och inspiration av opinionsbildning och den externa kampanjen. Opinionsbildning är beroende av församlingsarbete. Den externa kampanjen kan underlätta för Svenska kyrkan att få massmediautrymme för de frågor som är viktiga för kyrkan.

Allt ovan förutsätter ett nära och förtroendefullt samarbete mellan stift, församlingar och nationell nivå. Kontakter har redan tagits för att försäkra att stift och nationell nivå ser och upplever samma behov, hur arbetet ska fortskrida.

Förutom dessa motiv finns även det förestående millenieskiftet och firandet av Jesu födelse för 2000 år sedan. Vidare det massiva arbete som förbereds för att stimulera och engagera samfund, kyrkor och allmänhet i samband med den nya översättningen av Bibeln. Svenska kyrkan vill här spela en aktiv roll både i relation till allmänhet och församlingar. Det föreslagna informationsprojektets externa kampanj "tar vid" efter Bibel 2000-kampanjen och blickar framåt, vilket torde ge projektet extra effekt.

4.3.4 Styrelsens bedömning

De ovan angivna inriktningsmålen innebär att Svenska kyrkans information får ett större uppdrag som handlar om att på ett övergripande sätt tydliggöra och förmedla Svenska kyrkans identitet och verksamhet för den breda allmänheten. Vidare innebär det att påbörja arbetet med att profilera Svenska kyrkan som självständigt trossamfund. Detta medför ökade resursbehov, vilket i enlighet med vad vi tidigare redovisat föreslår skall täckas med ett ändamålsdestinerat kyrkofondsanslag.

Inriktningsmålen innebär också att Svenska kyrkans information även fortsättningsvis ska vara stöd för löpande verksamhet och projekt som bedrivs av kyrkomötet/Centralstyrelsen, Ärkebiskopsämbetet samt SFRV.

I samband med att Svenska kyrkan får förändrade relationer till staten är det viktigt att inleda ett stort arbete med att förstärka den positiva känslan av att tillhöra Svenska kyrkan och att främja kommunikationsmedvetandet i församlingarna.

Den i mediestrategin antagna kommunikationsutbildningen kräver initialt kostnader 1998, men kommer att behöva stöd från Kyrkokansliet även fortsättningsvis. Vidare krävs andra utbildningar på kommunikationsområdet, som till exempel medieträning av förtroendevalda och anställda.

4.4 Kyrkorätt och organisation

4.4.1 Beskrivning av verksamhetsområdet

Verksamhetsområdet avser sakkunskap i juridiska frågor för SFRV:s styrelse / Centralstyrelsen, nämnder och råd samt Kyrkokansliet. På samma sätt ingår även sakkunskap beträffande kyrkobokföring, val och indelningsfrågor samt beträffande Svenska kyrkans samlade ekonomi. Utöver de angivna funktionerna ingår i verksamhetsområdet handläggning av ärenden som ansluter till dessa. Vidare tillhör kyrkobokföringsregistret verksamhetsområdet. En i och för sig tillfällig men under år 1999 synnerligen omfattande uppgift inom verksamhetsområdet är projektarbetet avseende de nya kyrka-statrelationerna.

4.4.2 Huvudprogrammet Kyrkorätt

Inriktningsmål för huvudprogrammet Kyrkorätt:

_ Beslutade författningar skall utges och juridiska ärenden i övrigt handläggas.

_ På begäran skall stift och församlingar erhålla råd i juridiska frågor.

_ Ärendehandläggning och annan verksamhet i Kyrkokansliet skall ske rättssäkert och effektivt.

4.4.2.1 Delprogrammet Utgivning av kyrkliga kungörelser

Kyrkliga kungörelser beslutas av kyrkomötet, Centralstyrelsen eller ett domkapitel. Kungörelserna är statliga författningar och skall utges enligt bestämmelserna i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar samt författningssamlingsförordningen (1976:725).

Inriktningsmål:

_ Beslutade författningar skall utges korrekt, effektivt och i enlighet med gällande föreskrifter om detta.

4.4.2.2 Delprogrammet Juridiska ärenden i övrigt

Till Centralstyrelsen inkommer åtskilliga ärenden av juridisk art, främst begäran om yttrande i olika frågor med juridisk anknytning. Även inom SFRV:s styrelse och nämnderna, liksom i Kyrkokansliets arbete, förekommer juridiska frågor.

Inriktningsmål:

_ Juridiska ärenden skall handläggas rättssäkert och effektivt samt med teologisk medvetenhet.

_ Svenska kyrkans ståndpunkter skall framföras effektivt i remitterade ärenden.

_ Intresset av rättssäkerhet och behovet av juridiska bedömningar inom styrelser och nämnder liksom inom Kyrkokansliet skall uppfyllas.

Effektmål:

· Inkomna remisser i juridiska ärenden skall besvaras inom förelagd tid.

4.4.2.3 Delprogram Juridisk rådgivning till stift och församlingar

Inte sällan begär stift och församlingar råd i juridiska frågor. Det ankommer dock inte på SFRV/Centralstyrelsen att åtaga sig uppdrag att rättsligt företräda andra kyrkliga organ. Inte heller har SFRV/Centralstyrelsen anledning att mera direkt erbjuda sina tjänster. I viss utsträckning sker samarbete med Pastoratsförbundet i dessa frågor.

Inriktningsmål:

_ På begäran skall stift och församlingar erhålla råd i juridiska frågor.

4.4.3 Huvudprogrammet Ekonomi och organisation

Inriktningsmål för huvudprogrammet Ekonomi och organisation:

_ Sådana ärenden om kyrkobokföring, val och indelningsfrågor samt om Svenska kyrkans samlade ekonomi som ankommer på Centralstyrelsen skall handläggas.

_ Arbetet med kyrkobokföringsregistret skall samordnas.

4.4.3.1 Delprogram Svenska kyrkans ekonomi

Utvecklingen av Svenska kyrkans samlade ekonomi fordrar fortlöpande analyser. I samarbete med Kyrkofondens styrelse och Pastoratsförbundet utges också vissa skrifter som belyser Svenska kyrkans samlade ekonomi. Centralstyrelsen avger också yttranden till Kyrkofondens styrelse i olika frågor med anknytning till utjämningssystemet.

Inriktningsmål:

_ Sådana ärenden om Svenska kyrkans samlade ekonomi som ankommer på Centralstyrelsen eller SFRV skall handläggas effektivt.

_ I samråd med kansliet hos Kyrkofondens styrelse och förvaltningsavdelningen hos Pastoratsförbundet skall Svenska kyrkans ekonomiska utveckling bevakas.

Effektmål:

· Inkomna remisser i ekonomiska ärenden skall besvaras inom förelagd tid.

4.4.3.2 Delprogram Kyrkobokföring och register

Centralstyrelsen har enligt kyrkolagen att handlägga vissa kyrkobokföringsärenden som gäller utomlands bosatta personer. Vidare skall Centralstyrelsen enligt kyrkolagen föra register över alla dem som tillhör Svenska kyrkan. Centralstyrelsen för också i anslutning till detta ett centralt referensregister över kyrkliga handlingar för varje kyrkotillhörig. Registret handhas på Centralstyrelsens uppdrag av ett särskilt anlitat dataföretag. Inte sällan begär olika kyrkotillhöriga utdrag ur kyrkobokföringsregistret.

Inriktningsmål:

_ Sådana kyrkobokföringsärenden som ankommer på Centralstyrelsen skall handläggas effektivt och skyndsamt.

_ Arbetet med kyrkobokföringsregistret skall samordnas och bevakas så att åtgärder initieras om så erfordras för att registret skall fungera.

4.4.3.3 Delprogram Val- och indelningsfrågor

Yttranden från Centralstyrelsen begärs inte sällan i indelningsfrågor. Med hänsyn till de förändrade kyrka-stat-relationerna kan behov av sakkunskap i valfrågor förutses.

Inriktningsmål:

_ Sådana val- och indelningsärenden som ankommer på Centralstyrelsen skall handläggas effektivt.

Effektmål:

· Inkomna remisser i val- och indelningsärenden skall besvaras inom förelagd tid.

4.4.4 Projektet Genomförande av kyrka-stat-reformen

Projektet innefattar i första hand beredning av inkomna remissyttranden över utredningarna om Svenska kyrkans framtida organisation och framtagande av det förslag till kyrkoordning som Centralstyrelsen har förutsatts skall lägga fram till 1999 års kyrkomöte. Parallellt med detta arbete skall utarbetas förslag till de olika bestämmelser från kyrkomötet och Kyrkostyrelsen som behövs men som inte skall ingå i den samlade kyrkoordningen. Olika praktiska förberedelser skall också göras, t.ex. när det gäller uppbördssystem, pensionssystem och valordning.

Inriktningsmål:

_ Kyrka-stat-reformen skall fullföljas och samordnas.

_ Vid utgången av år 1999 skall de nya kyrka-stat-relationerna ha etablerats så att Svenska kyrkan kan fungera i sin nya organisatoriska och rättsliga form.

4.4.5 Styrelsens bedömning

En mindre del av anslagen inom verksamhetsområdet ingår i SFRV:s ordinare anslag ur kyrkofonden.

I övrigt utgörs anslagen av specialdestinerade sådana, bl.a. för genomförandet av kyrka-statreformen och för kyrkobokföringen. Ett bortfall av genomförandeanslaget skulle medföra att kyrka-statreformen inte kan fullföljas. Redan en minskning av anslaget skulle allvarligt försvåra verksamheten. Kyrkobokföringsanslaget avser i huvudsak driftskostnader för kyrkobokföringssystemet. En minskning av detta anslag skulle äventyra systemets funktion.

En minskning av den del av SFRV:s ordinarie anslag som avser verksamhetsområdet innebär framför allt effekter när det gäller delprogrammet Svenska kyrkans ekonomi. Det vore olyckligt att minska bevakningen på detta område i en situation då en överföring av ansvaret för den samlade ekonomin till kyrkan själv är nära förestående. En sådan minskning skulle också påverka genomförandet av kyrka-statreformen, eftersom detta till viss del finansieras inom det ordinarie anslaget.

4.5 Totalförsvarsfrågor och säkerhetsskydd

4.5.1 Beskrivning av verksamhetsområdet

Enligt beredskapsförordningen (1993:242) har Centralstyrelsen att leda och samordna den kyrkliga beredskapen vid höjd beredskap och andra svåra påfrestningar. Beredskapsverksamheten omfattar Svenska kyrkans alla nivåer. Övriga trossamfund skall inbjudas att delta. Som beredningsorgan på området finns Trossamfundens beredskapsråd.

Som ansvarig för delar av totalförsvarsberedskapen skall Centralstyrelsen tillämpa säkerhetsskydd enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633). Bestämmelserna avser bl.a. frågor om registerkontroll och hantering av hemliga handlingar samt rådgivning i sådana frågor.

Den militära själavården är i första hand en angelägenhet för Försvarsmakten, men Centralstyrelsen ansvarar till stor del för verksamhetens finansiering och ges regelmässigt tillfälle till samverkan i olika frågor, t.ex. när det gäller tjänstetillsättning.

Verksamhetsområdet omfattar ett huvudprogram Totalförsvar och säkerhet med följande tre delprogram:

· Kyrklig beredskap

· Säkerhetsskydd

· Militär själavård

4.5.2 Huvudprogrammet Totalförsvar och säkerhet

Inriktningsmål för huvudprogrammet Totalförsvar och säkerhet:

_ För Svenska kyrkan gemensamma frågor om totalförsvar skall bevakas och handläggas.

_ Kyrkokansliets behov av säkerhetsskydd skall tillgodoses liksom behovet av rådgivning till stift och församlingar i sådana frågor.

_ Kanslifunktionerna åt Trossamfundens beredskapsråd skall handhas.

4.5.2.1 Delprogram Kyrklig beredskap

Inriktningsmål:

_ Sådana ärenden om kyrklig beredskap som ankommer på Centralstyrelsen skall handläggas effektivt.

_ Kanslifunktionerna åt Trossamfundens beredskapsråd skall handhas.

_ Andra totalförsvarsorgans behov av samverkan och information skall tillgodoses.

_ Svenska kyrkans och samverkande trossamfunds arbete med planläggningen för den kyrkliga beredskapen skall ledas och samordnas i enlighet med gällande riksdagsbeslut om totalförsvarets inriktning.

_ Centralstyrelsen skall kunna leda verksamheten under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar.

_ Trossamfundens beredskapsråd skall ges goda arbetsmöjligheter i sin uppgift att bereda ärenden om den kyrkliga beredskapen.

4.5.2.2 Delprogram Säkerhetsskydd

Inriktningsmål:

_ Kyrkokansliets behov av säkerhetsskydd skall tillgodoses i enlighet med gällande föreskrifter.

_ På begäran skall stift och församlingar erhålla råd i säkerhetsskyddsfrågor.

4.5.2.3 Delprogram Militär själavård

Inriktningsmål:

_ Sådana ärenden om militär själavård som ankommer på Centralstyrelsen skall handläggas effektivt.

_ Samverkansbehoven med Försvarsmakten skall tillgodoses.

4.5.3 Styrelsens bedömning

Verksamhetsområdet Totalförsvarsfrågor och säkerhetsskydd är i huvudsak finansierat med specialdestinerade anslag. Delprogrammet Kyrklig beredskap finansieras via ett särskilt regeringsanslag. Det behövs en viss förstärkning för 1999. För militär själavård finns ett ändamålsdestinerat anslag från kyrkofonden. Skulle det ske en minskning av detta kan det medföra att gjorda åtaganden gentemot Försvarsmakten inte kan hållas.

4.6 Församlingsutveckling

4.6.1 Beskrivning av verksamhetsområdet

Församlingsnämndens uppgift är att vara Svenska kyrkans centrala organ för främjande av församlingslivets utveckling. Församlingsnämndens verksamhet har sin tyngdpunkt i två poler, arbetet med gudstjänst och med diakoni och samhällsfrågor. Nämndens verksamhet bedrivs inom Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV), varvid den beslutar självständigt om användningen av för nämnden avsedda resurser.

Nämndens verksamhet genomförs inom ramen för dess fyra huvudprogram, Gudstjänst, Diakoni, Undervisning och Kyrkans språkliga minoriteter utifrån följande vision och huvudinriktning:

Församlingen har Guds kallelse att som en levande del av samhället arbeta för Guds rikes utbredande. Församlingsnämnden vill i samverkan med alla goda krafter aktivt bidra till en utveckling som stöder församlingarna i förverkligandet av Guds kallelse.

Nämndens arbete skall utifrån visionen leda till en utveckling som bygger på:

_ varje människas unika och lika värde,

_ solidarisk och rättvis livsstil,

_ människans förmåga till växt och utveckling,

_ människans andlighet.

Församlingsnämnden har att på ombudsmötets uppdrag förvalta ett helhetsperspektiv på församlingslivets utveckling i Svenska kyrkan på ett sådant sätt att det främjar livet i församlingarna.

Genom en nära samverkan med i första hand stiften men också med kyrkor och andra samarbetspartner, nationellt och internationellt, skapa och bygga relationer för att finna vägar att ta vara på resurser och möta behov.

Enligt sin instruktion har Församlingsnämnden uppdraget:

att främja kyrkans gudstjänstliv i förkunnelse, sakrament, bön och lovsång och att därvid uppmärksamma gudstjänstens samband med musik, konst och arkitektur,

att främja utvecklingen av församlingarnas evangeliserande arbete och därvid dels ta tillvara de kontaktytor kyrkan redan har, dels söka efter nya uttrycksformer och nya vägar för kyrkans budskap,

att främja kyrkans undervisning i alla åldrar och därvid särskilt arbeta med undervisningens mål och metoder,

att främja kyrkans diakoni och därvid särskilt ge akt på de sociala förändringarna i samhället och på ett förebyggande sätt delta i och stödja församlingars och enskildas kamp mot förtryckande och nedbrytande krafter samt att främja samverkan med och mellan diakonala institutioner,

att främja Svenska kyrkans arbete för invandrare och flyktingar,

att främja Svenska kyrkans finskspråkiga arbete,

att främja jämställdheten i Svenska kyrkans verksamhet.

Arbetet med församlingslivets utveckling på nationell nivå skall genomföras inom ramen för fyra huvudprogram:

_ Gudstjänst

_ Diakoni

_ Undervisning

_ Kyrkans språkliga minoriteter

Gemensamma mål och riktlinjer för genomförandet är:

att arbetet skall genomföras utifrån ett integrerat arbetssätt,

att bevaka samhällsutvecklingen inom verksamhetsområdet,

att aktuell forskning inom området tas tillvara,

att det operativa arbetet svarar mot de behov som uttrycks av stift och församlingar,

att arbetet har en konsultativ och stödjande funktion gentemot stift och församlingar,

att i allt arbete verka för samverkan med såväl stift som andra kyrkliga samarbetspartner för att ta tillvara de resurser som finns tillgängliga inom nätverket,

att verka för att i allt arbete integrera barn-, ungdoms- och gender- perspektiven,

att verka för integration av det finskspråkiga arbetet i hela verksamhetsområdet.

4.6.2 Huvudprogrammet Gudstjänst

Inriktningsmål:

_ Att främja gudstjänstlivets utveckling inom kyrkan genom

_ analys av samhällsutvecklingen med syfte att främja ett gudstjänstliv där alla kan vara delaktiga,

_ att inspirera, stödja och utmana stift och församlingar med syfte att i samverkan utveckla modeller och metoder för gudstjänstlivets utveckling,

_ ett förnyelsearbete avseende gudstjänstens gestaltning, innehåll, form, språk, musik och rum.

4.6.2.1 Delprogram inom huvudprogrammet Gudstjänst

· Kyrkliga böcker

· Kyrkomusik

· Utveckling av gudstjänst

· Gudstjänstrum

Effektmål:

· Verksamhet som genomförts inom huvudprogrammet Gudstjänst förväntas år 2001 ha uppnått

_ ett fungerande nätverk för gudstjänstarbetet,

_ en höjd kompetens i stiften i syfte att vara bättre rustade att möta konsekvenserna av de förändrade relationerna kyrka-stat,

_ ett slutförande av kyrkomötets uppdrag avseende kyrkliga böcker samt policydokumentet för kyrkobyggnaden,

_ en genomförd materialproduktion och påbörjade pilotutbildningar för församlingarnas gudstjänst- och fritidskyrkogrupper.

4.6.3 Huvudprogrammet Diakoni

Inriktningsmål:

_ Att främja diakonal utveckling inom Svenska kyrkan genom

_ analys av samhällsutvecklingen i syfte att påverka människans hela livsutveckling i kamp mot nedbrytande och förtryckande krafter,

_ att stimulera utvecklingen av modeller och metoder,

_ att verka för ökad samverkan med och mellan såväl diakonala institutioner som andra samhälleliga institutioner och organisationer,

_ att ha internationell överblick inom de ansvarsområden som ingår i huvudprogrammet.

4.6.3.1 Delprogram inom huvudprogrammet Diakoni

· Teologisk reflektion

· Församlings- och institutionsdiakoni

· Finskspråkigt diakonalt arbete

· Diakonins teologi

· Global ekonomi

· Genderarbete

· Invandrar- och flyktingfrågor

· Barn- och ungdomsfrågor

· Miljöfrågor

Effektmål:

· Verksamhet som genomförts inom huvudprogrammet Diakoni förväntas år 2001 ha uppnått

_ en aktiv bevakning av lagstiftning och samhällsutveckling såväl nationellt som internationellt, speciellt med EU-perspektiv, i syfte att i dialog med olika institutioner, samhällsorgan och nätverk bidra med kyrkans kompetens och ansvar i synen på mänskliga rättigheter,

_ en höjd kompetens genom utbildningar och informationstillfällen i syfte att utveckla arbetsmodeller och -metoder,

_ en aktiv opinionsbildning i syfte att synliggöra huvudprogrammets olika delar,

_ ett fungerande nätverk för diakoniinstitutioner, samhällsorgan och ekumeniska kontakter för att kunna möta olika behov i samhället och visa på helhetsperspektivet,

_ en verksamhet som, under perioden 1997-99 bedrivits av de diakoniinstitutioner med vilka SFRV tecknat samarbetsavtal, har utvärderats och gett underlag för nya beslut inför nästa mål- och rambudgetperiod.

4.6.4 Huvudprogrammet Undervisning

Inriktningsmål:

_ Att främja växt, utveckling och andlig fördjupning i Svenska kyrkan genom

_ analys av samhällsutvecklingen i syfte att främja kyrkans undervisning i alla åldrar,

_ pedagogiskt utvecklingsarbete för alla åldrar,

_ utveckling av modeller för utvärdering och uppföljning av kyrkans undervisning i en medvetenhet om samhällsutvecklingen i stort och som genomförs inom ramen för följande delprogram:

4.6.4.1 Delprogram inom huvudprogrammet Undervisning

· Pedagogiskt arbete

· Konfirmandarbete

· Kyrka och skola

· Mångkulturell och religiös fördjupning

Effektmål:

· Verksamhet som genomförts inom huvudprogrammet Undervisning förväntas år 2001 ha uppnått

_ att i dialog med stiften ha utvecklat, förankrat och spridit kunskap om såväl Svenska kyrkans riktlinjer för alla åldrar som mål och grundprinciper för Svenska kyrkans undervisning,

_ ett nätverk för arbete med pedagogisk utveckling i Svenska kyrkan,

_ att de olika stipendieprogrammen ses som en naturlig och viktig del av Svenska kyrkans internationella arbete i stift och församlingar år 2001.

4.6.5 Huvudprogrammet Kyrkans språkliga minoriteter

Inriktningsmål:

_ Att främja arbetet med Svenska kyrkans språkliga minoriteter utifrån ett integrationsperspektiv genom

_ att följa utvecklingen och aktuell forskning inom området och särskilt uppmärksamma frågor kring etik och människosyn ur minoritetsperspektiv,

_ dialog med stift och församlingar i form av stöd, samordning, utveckling och utbildning,

_ opinionsarbete i syfte att öka förståelsen för kyrkans språkliga minoriteter,

_ utveckla kontaktnät med såväl kyrkliga samarbetspartners som myndigheter, institutioner och andra intresseorganisationer,

_ kompetensutveckling i form av utbildning och fortbildning.

4.6.5.1 Delprogram inom huvudprogrammet Kyrkans språkliga minoriteter

· Finskspråkigt arbete

· Teckenspråkigt arbete

Effektmål:

· Verksamhet som genomförts inom huvudprogrammet Kyrkans språkliga minoriteter förväntas 2001 ha uppnått

_ ett aktivt opinionsarbete om de språkliga minoriteternas villkor,

_ att ha genomfört kompetensutveckling i form av utbildnings-/fortbildningsinsatser samt erfarenhetsutbyten för de minoritetsspråkiga medarbetarna i stift och församlingar i syfte att främja församlingsutveckling för kyrkans språkliga minoriteter,

_ kunskapsförmedling och metodutveckling till stiftsansvariga medarbetare i syfte att förmedla nyheter och information om Svenska kyrkan som har relevans för minoritetsspråkens verksamhet och utveckling,

_ att såväl ett kyrkligt kontaktnät som ett kunskapscentrum har upprättats vad gäl-ler teckenspråkigt arbete.

4.6.6 Projekt

· Bibel 2000

Med anledning av den nya svenska bibelöversättningen - Bibel 2000 - som överlämnas till kyrkor och samfund den första advent 1999, arbetar Svenska kyrkan i ekumenisk samverkan genom Svenska Bibelsällskapet för att samordna mottagandet av den nya bibelöversättningen. Den nya översättningen skall bli hela svenska folkets Bibel. Projektet vill visa på den möjlighet som ligger i att det gamla budskapet presenteras i ny språkdräkt. Målet för arbetet med Bibel 2000 är ett förnyat bibelanvändande hos svenska folket.

· Kyrkliga böcker

Projektet omfattar fyra stora arbeten: Tillägg till kyrkohandboken (projektperiod 1988-1997), Översyn av kyrkohandboken (projektperiod 1997-2001), Översyn av evangelieboken (projektperiod 1997-2001) och Revision av bönboken (projektperiod 1997-2001). Se vidare i Församlingsnämndens verksamhetsberättelse 1997 under rub-riken 2. Uppföljning av särskilda mål och uppdrag samt i CsSkr 1998:4 Vissa frågor rörande Svenska kyrkans gudstjänstböcker.

· Tidernas kyrka

Projektet löpte 1995-97 med syftet att uppmärksamma allmänheten på kyrkan som kulturarv. Under en implementeringsfas 1998-99 koncentreras insatserna bl.a. på att fördjupa förståelsen mellan kulturmiljövård och kyrka. Projektet finansieras av Riksantikvarieämbetet och kyrkofonden.

4.6.7 Ekonomiska ramar

Församlingsutveckling
	Utfall 1997	Budget 1998	Äskande 1999	Förslag till budget 1999
Intäkter
Kyrkofond, allmänt anslag	9 765	15 142	13 180	13 180
Kyrkofond, ändamålsdestinerat		400	400	400
Övriga anslag / Sverige	214	2 090	2 000	2 000
Kollekter, gåvor och bidrag	536
Internt förvaltade fonder	6 673	6 400	6 400	6 400
Externt förvaltade fonder
Övriga anslag / ej Sverige	857		500	500
Övriga intäkter / försäljning	3 236	1 670	2 000	2 000
Summa intäkter	21 281	25 702	24 480	24 480
Kostnader i Sverige
Kanslikostnader	11 860	12 216	12 500	12 500
Verksamhet i Sverige	10 420	13 486	11 980	11 980
S:a kostnader i Sverige	22 280	25 702	24 480	24 480
Summa kostnader	22 280	25 702	24 480	24 480
Netto kapitalförvaltning
Resultat efter finansnetto	-999	0	0	0
Förändr. Ändamålsdestinerat kapital	-999
avsättning (+), ianspråktagande (-)
Resultat efter bokslutsdispositioner	0	0	0	0

4.6.7.1 Analys av kostnadsvolym för att uppnå effektmålen

Utgångspunkten för nämndens effektmål för de tre kommande åren är att den volym som nämndens verksamhetsbudget har under 1998 kan behållas. För 1999 har dock en 5-procentig besparing gjorts utifrån den förväntade minskningen av kyrkofonds-anslaget.

Bortsett från ett par speciella satsningar inför tusenårsskiftet låter nämnden besparingen bäras av hela verksamhetsområdet. Detta görs utifrån bedömningen att besparingens smärtsamma konsekvenser i form av minskade möjligheter att bedriva egen verksamhet kan vändas till att bli en positiv drivkraft för förändring. Verksamheten kan genom den tvingande nödvändigheten att prioritera, bli mer strategisk och utvecklingsinriktad och mindre operativt inriktad. Besparingen driver fram en ökad ekonomisk medvetenhet som kommer att innebära att verksamheten effektiviseras, att samverkan med andra aktörer blir nödvändig, att utrymme för reflektion och omvärldsanalys kan skapas, att arbetet med att skapa och utveckla nätverk stärks.

Verksamhetens utveckling styrs av målen som mycket tydligt anger grundläggande uppgifter att bygga och utveckla nätverk, att följa samhällsutvecklingen och att hela tiden utgå från en omvärldsanalys i arbetet. Detta utgör nämndens basverksamhet. Till det kommer sedan speciella projekt.

De speciella satsningarna inför tusenårsskiftet, som bereds utrymme i budgeten är arbete med och stöd till skuldavskrivningskampanjen Jubel 2000, den nya bibelöversättningen Bibel 2000, projektet Kyrkliga böcker och utvecklandet av underlag för församlingarnas arbete med diakonipastoral.

4.6.7.2 Konsekvensanalys - prioriteringar

Nätverksbygge och omvärldsanalys är grundstenarna i nämndens arbete. Att bära relationer är ett trofast och långsiktigt arbete som innebär att även om en större del av verksamheten kommer att ske i tidsbegränsade projekt så måste fortfarande stommen vara en långsiktig basverksamhet.

Tusenårsskiftet kan inte vänta. Det innebär att de arbetsuppgifter som hör samman med övergången till det nya millenniet måste tas om hand omgående. Församlingsinstruktionerna som beskrivs i kyrkoordningsförslaget innebär t.ex. en viktig möjlighet för nämnden att genom underlag för arbetet med olika pastoraler stödja den lokala församlingsutvecklingen. Den möjligheten finns på ett särskilt sätt just i den tid då arbetet söker sina former.

Långvariga åtaganden som redan påbörjats är t.ex. projektet Kyrkliga böcker, skuldavskrivningskampanjen Jubel 2000, arbetet med Bibel 2000. I samarbete med Biskopsmötet och Centralstyrelsen har riktlinjer för handhavande av människor som utsatts för sexuella övergrepp skapats. Detta kräver för ett fortsatt ansvarstagande på nationell nivå att budgetutrymme ges. Ett annat uppdrag från Biskopsmötet och Centralstyrelsen till nämnden är arbetet med frågor kring homosexualitet och sexualitet. Detta behöver också beredas utrymme i budgetarbetet för 1999 - 2001.

4.6.8 Uppföljning och utvärdering

Församlingsnämnden avser att följa upp de ovan beskrivna målen genom en årlig utvärdering av huvudprogrammen. Syftet är att få ett underlag för analys och fortsatt målarbete för verksamhetsområdet och dess huvudprogram.

Under 1999 måste också utvärderingen av nämndens avtal med diakoniinstitutionerna ske. Avtalen gäller fram till tusenårsskiftet.

Tydliga målbeskrivningar, de aktivitetsmål för det operativa arbetet inom delprogrammen som nämnts, förutsätts. De skall vara så preciserade att de är mätbara såväl kvantitativt som kvalitativt. Utvärderingen kan lämpligen utgå från en förväntad nivå, dvs. vad förväntar sig stift, församlingar och andra samarbetspartner av Församlingsnämndens arbete? Därefter beskrivs den upplevda nivån, dvs. det som man upplevt sig ha fått ut av dess arbete.

4.6.9 Styrelsens bedömning

Budgetäskandet avseende verksamhetsområdet Församlingsutveckling håller sig inom de givna ramarna för 1999 och innefattar därmed en besparing i förhållande till 1998. Någon ytterligare besparing finner vi inte nödvändig att nu föreslå. Församlingsnämnden framhåller att besparingskraven innebär en utmaning att prioritera de angelägnaste uppgifterna och att medvetet pröva arbetsformerna. Dessa utgångspunkter bör ge goda förutsättningar att arbetet med församlingsutveckling ges en inriktning som stämmer väl med uppdraget att stödja stiften i deras arbete.

4.7 Utbildning

4.7.1 Beskrivning av verksamhetsområdet

Utbildningsnämndens uppgift är att vara Svenska kyrkans centrala organ för utbildningsfrågor. Det innebär att nämnden skall svara för de långsiktiga och strategiska frågorna av betydelse för Svenska kyrkans utbildningsplanering, rekrytering och kompetensutvecklande insatser. Nämndens verksamhet bedrivs inom Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV), varvid den beslutar självständigt om användningen av för nämnden avsedda resurser.

Nämndens verksamhet genomförs inom ramen för ett huvudprogram, Utbildning, vars huvudinriktning är:

att skapa förutsättningar för en adekvat utbildning som tillgodoser församlingarnas behov av kompetenta medarbetare.

Genom verksamhetsområdet Utbildning har Utbildningsnämnden att ansvara för den samlade utbildningsplaneringen för tjänst i Svenska kyrkan. Därtill har nämnden ansvar att arbeta med frågor rörande kompetensutveckling för Svenska kyrkans förtroendevalda.

Nämnden skall enligt sin instruktion:

_ följa utvecklingen i fråga om Svenska kyrkans behov av tjänster och verka för en för dessa ändamålsenlig utbildning,

_ främja rekryteringen till kyrkliga tjänster och utbildningar,

_ i erforderlig utsträckning bedriva utbildning,

_ verka för en rekrytering och utbildning som främjar jämställdheten inom Svenska kyrkan,

_ samordna och leda utvecklingen av mål och metoder för kyrkans pedagogiska verksamhet.

Härvid har nämnden uppdraget att:

_ fastställa utbildningsplaner för kyrkliga yrkesutbildningar,

_ följa och bevaka utvecklingen av samhällets yrkesutbildningar, särskilt sådana som kan förbereda för tjänst i Svenska kyrkan,

_ främja rekryteringen till och informera om kyrkliga tjänster och yrkesutbildningar,

_ främja övrig personalutbildning inom Svenska kyrkan,

_ svara för huvudmannaskapet för pastoralinstituten i Lund och Uppsala,

_ inom nämndens ansvarsområde samverka med arbetsgivarorgan inom Svenska kyrkan,

_ utarbeta mål och planer för utbildning av frivilliga medarbetare och förtroendevalda,

_ samordna det pedagogiska utvecklingsarbetet inom Svenska kyrkan.

Arbetet enligt ovan genomförs inom ramen för huvudprogrammet och dess tre del-program:

· Rekrytering

· Profilutbildning

· Kompetensutveckling.

4.7.2 Huvudprogrammet Utbildning

Inriktningsmål:

_ Att skapa förutsättningar för en adekvat utbildning som tillgodoser församlingarnas behov av kompetenta medarbetare".

Det betyder att arbetet skall ske genom:

_ en långsiktig och strategisk utbildningsplanering i syfte att få en överblick över behov av utbildningsinsatser,

_ pedagogisk utveckling,

_ analys och beaktande av omvärldsförändringar,

_ att i all verksamhet beakta genderperspektiven.

För detta arbete behövs:

_ en utveckling av metoder och modeller för rekryteringsarbetet,

_ en kvalitetsutveckling av de inomkyrkliga delarna av utbildning för tjänst i Svenska kyrkan,

_ kompetensutvecklande insatser för anställda, förtroendevalda och frivilliga medarbetare.

4.7.2.1 Delprogrammet Rekrytering

Inriktningsmål:

_ Att utveckla metoder och modeller för rekrytering till tjänst i Svenska kyrkan.

Detta skall ske genom:

_ att samverka med stift, skolor och andra organ i samhället för att på bästa sätt främja rekryteringen,

_ att tillhandahålla och sprida information om Svenska kyrkans utbildningar och tjänster,

_ att tillse att material och metoder samt övriga främjande åtgärder för rekryteringsarbetet utvecklas,

_ att ansvara för att relevant utbildningsplan finns för Svenska kyrkans grundkurs

_ att väcka intresse för Svenska kyrkans grundkurs,

_ att inventera behovet av utbildningsplatser för de kyrkliga utbildningarna.

Effekterna av genomförda insatser under perioden 1999 - 2001 för delprogrammet vill nämnden beskriva på följande sätt.

Effektmål:

· Att det finns prognoser för dimensionering av utbildningsplatser för en period om fem år.

· Att det ges tillfällen till erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling för dem som i stift och andra tillämpliga sammanhang arbetar med rekrytering.

· Att antalet utbildningsplatser vid folkhögskolor som erbjuder Svenska kyrkans grundkurs är tillräckligt.

· Att det finns samarbetsavtal med dem som anordnar Svenska kyrkans grundkurs.

· Att den information om utbildningsmöjligheter och tjänster i Svenska kyrkan som sprids är uppdaterad och adekvat.

· Att det ges tillfällen till erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling för dem som arbetar med Svenska kyrkans grundkurs.

4.7.2.2 Delprogrammet Profilutbildning

Inriktningsmål:

_ Att erbjuda utbildningar som ger den kompetens som blivande anställda i pastorala, karitativa, pedagogiska och musikaliska uppgifter behöver ha för att kunna fullgöra sitt arbete på tjänster inom Svenska kyrkans församlingar.

Detta skall ske genom:

_ att ansvara för att relevanta utbildningsplaner finns för respektive profilutbildning,

_ att bevaka utvecklingen av aktuella fackutbildningar för att anpassa förändrade kunskapskrav till de olika utbildningsprofilerna,

_ att pröva i vilken mån de befintliga utbildningsprofilerna har relevans för kyrkans behov av tjänster i framtiden.

Effekterna av genomförda insatser under perioden 1999 - 2001 för delprogrammet vill nämnden beskriva på följande sätt.

Effektmål:

· Att det finns samarbetsavtal med olika utbildningsanordnare som genomför föreskriven utbildning utiftån de behov som identifierats.

· Att det finns tillräckligt antal utbildningsplatser för var och en av de olika profilutbildningarna.

· Att den genomförda utbildningen svarar mot de kvalitetskrav som beskrivs i de olika utbildningsplanerna.

4.7.2.3 Delprogrammet Kompetensutveckling

Inriktningsmål:

_ Att fortlöpande stödja livslångt lärande och kompetensutveckling bland anställda, förtroendevalda och frivilliga medarbetare i Svenska kyrkan.

Detta skall ske genom:

_ att utveckla metoder och former för kompetensutveckling av ovan beskrivna målgrupper i Svenska kyrkan,

_ att öka samverkan mellan olika utbildande organ i Svenska kyrkan i syfte att tillvarata andra utbildningsanordnares resurser för en adekvat kompetensutveckling,

_ att kontinuerligt utvärdera genomförda utbildningsinsatser i syfte att dessa skall svara mot de behov som uttalats.

Effekterna av genomförda insatser under perioden 1999 - 2001 för delprogrammet vill nämnden beskriva på följande sätt.

Effektmål:

· Att kompetensgivande åtgärder motsvarar aktuella behov.

· Att planerade insatser och åtgärder sker i samverkan med andra utbildnings- och folkbildningsorgan inom Svenska kyrkan.

· Att den grundsyn om livslångt lärande som uttrycks i delprogrammets inriktnings-mål har fått genomslag hos såväl arbetsgivar- som arbetstagarparter.

4.7.3 Ekonomiska ramar

Utbildning
	Utfall 1997	Budget 1998	Äskande 1999	Förslag till budget 1999
Intäkter
Kyrkofond, allmänt anslag	40 613	42 868	41 400	39 200
Kyrkofond, ändamålsdestinerat
Internt förvaltade fonder	4 900	3 600	3 600	3 600
Övriga intäkter / försäljning	53	82
Summa intäkter	45 565	46 550	45 000	42 800
Kostnader i Sverige
Kanslikostnader	7 292	7 511	7 736	7 736
Verksamhet i Sverige	38 273	39 039	37 264	35 064
S:a kostnader i Sverige	45 565	46 550	45 000	42 800
Summa kostnader	45 565	46 550	45 000	42 800
Netto kapitalförvaltning
Resultat efter finansnetto	0	0	0	0
Förändr. Ändamålsdestinerat kapital
avsättning (+), ianspråktagande (-)
Resultat efter bokslutsdispositioner	0	0	0	0

Nämnden har vid sitt utarbetande av mål och rambudget utgått från de givna budgetdirektiven dvs. att äskandet skall göras utifrån en 5 procent nedskärning av nämndens detaljbudget för år 1998 vilken uppgår till 46 550 tkr. Nämnden kan konstatera att det innebär en betydande ekonomisk minskning i förhållannde till den mål- och rambudget som 1997 års ombudsmöte fastställde (StSkr 1997:501). I den uppgick Utbildningsnämndens verksamhet till 50 401 tkr för år 1998 och 49 800 tkr för år 1999. Den minskning i förhållande till den av ombudsmötet fastställda budgeten som fått göras i 1998 års detaljbudget har inneburit att bl.a. medlen till utbildningsstipendier kraftigt skurits ned med 3 250 tkr, att anslagen till Johannelunds Teologiska Institut och kyrkomusikerutbildningen på Diakonistiftelsen Stora Sköndal minskats med 100 tkr vardera samt att övriga verksamhetskostnader fått ses över. Det äskande som nämnden nu lämnar för år 1999 uppgår därför till 45 000 tkr.

4.7.3.1 Analys av kostnadsvolym för att uppnå effektmålen

Nämndens verksamhet innebär ett långsiktigt åtagande. Såväl utbildningsanordnare som studenter är beroende av att ingångna överenskommelser hålls avseende villkoren för utbildningarna och att förändringar sker med lång framförhållning.

Nämnden konstaterar att en stor del av budgeten utgörs av anslag till olika utbildningsanordnare. Anslagen är som regel fastställda i samarbetsavtal vilket innebär att nedskärningar inte kan göras inom ramen för avtalstiden. Detta medför att de nedskärningar som nämnden enligt budgetdirektiven skall göra blir alltför stora för att den återstående delen av verksamheten skall kunna bära dem.

För att uppnå de effektmål som nämnden fastställt utifrån sitt inriktningsmål och nämndens instruktion föreligger inte någon annan möjlighet än att äska ekonomiska medel som övergår de givna budgetdirektiven.

Vidare konstaterar nämnden att när förändringar skall göras som avser utbildningar måste det alltid ske med god framförhållning eftersom det kan innebära betydande förändringar av den studiesociala situtationen för den som har för avsikt att genomgå en utbildning.

Nämnden kommer under året att göra en översyn av kriterierna för beviljande av utbildningsstipendium under profilutbildningen och nya regler kommer att gälla fr.o.m. höstterminen 1999. En sådan förändring avseende de utbildningsstipendier som infördes i enlighet med beslut som fattades av 1990 års ombudsmötes om den s.k. utbildningsreformen måste ske med god framförhållning. De sökande till kyrkliga profilutbildningar har redan kalkylerat med att utbildningsstipendierna möjliggör för dem att ekonomiskt klara av att studera under läsåret 1998/99. Det är därför inte rimligt att införa en förändring av kriterierna för att beviljas utbildningsstipendium förrän höst-terminen 1999.

4.7.3.2 Konsekvensanalys - prioriteringar

Rekrytering

Informationen om de kyrkliga utbildningarna uppdateras kontinuerligt och sprids både genom upparbetade kanaler och på nya vägar.

Ett redskap i arbetet på nationell nivå med att främja rekryteringen till kyrkliga utbildningar och tjänst i Svenska kyrkan är det ekonomiska stöd i form av utbildningsstipendium som studeranden på Svenska kyrkans grundkurs kan beviljas.

På nationell nivå bidrar vi vidare till samverkan avseende rekrytering genom att t.ex. ordna mötesplatser för såväl profilvisa som profilövergripande överläggningar. Vidare bidrar vi till att stödja rekryteringen genom att vid besök, hos samtliga skolor som bedriver profilutbildningar och Svenska kyrkans grundkurs, ta del av den lokala verksamheten.

Genomförandet sker också genom stödjande och samverkande åtgärder nödvändiga för att kvaliteteten på Svenska kyrkans grundkurs skall garanteras. Utvärderingen av de kyrkliga yrkesutbildningarna liksom den nya kyrkoordningen kommer att kräva förändrings- och utvecklingsarbete avseende Svenska kyrkans grundkurs.

Profilutbildning

Profilutbildningen omfattar de karitativa-, musikaliska-, pastorala- och pedagogiska profilutbildningarna.

Genomförandet sker genom anslagsverksamhet till karitativ-, musikalisk-, pastoral- och pedagogisk profilutbildning vilket är en förutsättning för att utbildning för tjänst i Svenska kyrkan skall kunna bedrivas. Vidare genom ekonomiskt stöd i form av utbildningsstipendium till studeranden på profilutbildningarna.

Genomförandet sker också genom stödjande och samverkande åtgärder nödvändiga för att kvaliteteten på utbildningarna skall garanteras. Utvärdering av profilutbildningarna är också ett redskap i strävan att skapa adekvata utbildningar. Den pågående utvärderingen av de kyrkliga yrkesutbildningarna och den nya kyrkoordningen kommer att kräva förändringsarbete vid profilutbildningarna. Genomförandet sker också genom revidering av utbildningsplanerna och genom att det pedagogiska utvecklingsarbetet stimuleras.

Arbete med samordning och samverkan profilutbildningarna sinsemellan intensifieras på ett särskilt sätt genom extra satsning på profillärardagar. På olika sätt kommer det att arrangeras möten mellan profilutbildningar - stiftsansvariga - fackutbildningar. Detta för att profilutbildningarna skall ge den kompetens som blivande anställda behöver ha för att fullgöra sitt arbete i Svenska kyrkans församlingar.

Pastoralinstituten

På pastoralinstituten i Lund och Uppsala sker genomförandet genom att pastoral profilutbildning bedrivs där för blivande präster. Utbildningen sker i enlighet med Utbildningsnämndens stadga och utbildningsplan och institutstyrelsernas lokala kursplaner.

Utbildningens kvalitet upprätthålls genom återkommande kursutvärderingar och genom att pastoralteologiskt utvecklingsarbete bedrivs vid instituten.

Kompetensutveckling

Kompetensutveckling innefattar kompetensutveckling för anställda, förtroendevalda och frivilliga medarbetare.

Genomförandet sker genom befattningsutbildningar med av Utbildningsnämnden fastställda planer för exempelvis anställda inom dövkyrkan, inom kyrkans familjerådgivning och för arbetshandledare. Genomförandet sker även genom omfattande fortbildningsverksamhet med pedagogisk inriktning. På nationell nivå bedrivs en fortbildningsverksamhet inriktad mot i första hand anställda på profilskolor, grundkursskolor, stiftskanslier och Kyrkokansliet.

Vidare bedrivs ett metodutvecklingsarbete i exempelvis bibliodrama (en metod att bearbeta bibeltexter). Genom omfattande kontakter med stiften följer Utbildningsnämnden sådan fortbildning som drivs i stiftet t. ex. förkortad fackutbildning för pedagogiskt anställd personal i församlingarna. Olika nätverk stimuleras såväl via Kyrknätet som genom möten. Regelbundna kontakter sker även med SKS och kyrkliga folkhögskolor samt andra utbildningsanordnare på den kyrkliga arenan.

En kompetensutvecklingsplan för förtroendevalda har tagits fram och den behöver utvecklas och utvärderas.

Anslag till Ersta Diakonisällskap

Enligt det tre-åriga avtal som tecknats mellan SFRV och Ersta Diakonisällskap bedrivs även under år 1999 på Ersta verksamhet inom områdena familjerelationsfrågor, kyrkans familjerådgivning, arbetshandledning och personalsjälavård. Det anslag som utgår för detta uppdrag omfattar såväl kansli- som verksamhetskostnader. Nämnden har fastställt mål för anslaget och de finns med i avtalstexten.

Under år 1999 kommer en utvärdering att ske av hur det har fungerat att ansvaret för att bedriva vissa verksamhetsområden utlokaliserats från Svenska kyrkan på nationell nivå samt av hur uppställda mål uppnåtts. Resultatet av utvärderingen kommer att vara avgörande för hur arbetet efter år 2000 kommer att bedrivas.

4.7.4 Styrelsens bedömning

Det saknas ekonomiska förutsättningar för att som Utbildningsnämnden äskat ge ett större ekonomiskt utrymme för verksamhetsområdet Utbildning än vad som följer av budgetdirektiven. I den samlade redovisningen av budgetförslaget för 1999 (avsnitt 3.2) har vi konstaterat att det istället blir nödvändigt att göra en besparing som medför att utbildningsstipenstipendier för de studerande vid de kyrkliga profilutbildningarna avvecklas. Därmed finns inte längre förutsättningar för att göra den översyn av kriterierna för beviljande av dessa stipendier som nämnden aviserar. I enlighet med vad nämnden framhållit måste en förändring av utbildningsstipendierna ske med god framförhållning. Därför genomförs besparingen inte förrän fr.o.m. höstterminen 1999.

4.8 Forskning

4.8.1 Beskrivning av verksamhetsområdet

Svenska kyrkans forskningsråd inrättades av ombudsmötet 1988. Det skall främja forskning inom teologi och andra områden som är väsentliga för kyrkan. Enligt sin instruktion skall rådet inventera behovet av forskning, initiera och prioritera projekt, informera om forskningsverksamheten och dess resultat och fördela anslag till projekt. Forskningsrådet utses av SFRVs styrelse.

Inriktningsmålet för verksamhetsområdet forskning är:

_ Forskningsarbetet inom verksamhetsområdet är ett komplement till forskning som bedrivs vid universitet och högskolor eller på andra håll inom samhälle och kyrka för att tillgodose bredd och fördjupning av frågor som är av särskilt intresse för Svenska kyrkan.

Verksamhetsområdet forskning är organiserat i två övergripande huvudprogram:

_ Kyrkan i samhället - traditionstolkning

_ Kyrkan i samhället - nutidstolkning

Under huvudprogrammen sorterar i nästa nivå delprogram, i vilka verksamheterna organiseras i enlighet med rådets prioriteringar. I relation till dessa prioriteringar har rådet fastställt två inriktningsmål:

_ Att stärka innehållsmässig kvalitet vid övriga verksamhetsområden inom den rikskyrkliga kansliorganisationen genom att aktivt bistå med handlednings- och utredningsuppdrag.

_ Att verka för en fördjupad nätverksforskning med stiften inom Svenska kyrkan, därutöver särskilt med andra forskningsenheter i Sverige, de nordiska kyrkorna, Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet.

Huvudprogrammet Kyrkan i samhället - traditionstolkning, har följande delprogram:

· Sveriges kyrkohistoria

· Norden och Europa. Folkkyrka-nationell identitet-internationell nyorientering

· Bibeltolkning och hermeneutik

Huvudprogrammet Kyrkan i samhället - nutidstolkning, har följande delprogram:

· Svenska kyrkans församlingsstatistik

· Sverigeräkningen år 2000

· Kyrkosociologi

· Teologi och etik

· Missiologi, religionsmöten och ekumenik

· Tolkningsteori och teologi

· Stipendieprogram

· Publikationsverksamhet

Inom såväl huvud- som delprogram finns en dubbel utgångspunkt för analyserna: dels skall dessa utgå från en tydlig samhällsanalys, dels från en tydlig kyrkoanalys. Detta gäller oavsett om forskningarna eller studierna avser historia eller nutid. Den övergripande principiella utgångspunkten är således att kyrkan alltid ses i relation till sin samhällssituation och att kyrkans roll och funktion skall ses i denna kontext. På så sätt blir tolkningen alltid kontextuell. Traditionstolkningen inom det ena huvudprogrammet kan också ses som en kritisk instans till det nutidsinriktade programmet och vice versa. Inom bägge programmen intar vidare frågor rörande metod och tolkningsteori en central plats.

4.8.2 Huvudprogrammet Kyrkan i samhället - traditionstolkning

Forskningsrådet har fastställt gemensamt inriktningsmål för de två huvudprogrammen:

_ Att förse Svenska kyrkan med resursmaterial av god vetenskaplig kvalitet såväl för kansliorganisationen som för Svenska kyrkan i vidare mening.

4.8.2.1 Delprogrammet Sveriges kyrkohistoria

Effektmål:

· Att till utgången av 2001 publicera en på vetenskaplig grund vilande lättillgänglig framställning av Sveriges kyrkohistoria.

Detta skall ske genom att inom tidsramen utge sju av totalt åtta band av Sveriges kyrkohistoria. För varje band svarar en huvudförfattare. Därtill medverkar i varje band ca tio specialartikelförfattare. I det samlade verkets målskrivning har särkilt markerats, att ett kvinnovetenskapligt perspektiv skall genomföras konsekvent genom alla volymerna. Arbetet skall genomföras genom ett nätverk av främst externa forskare och leds av en särskild redaktionsgrupp.

4.8.2.2 Delprogrammet Norden och Europa. Folkkyrka-nationell identitet-internationell nyorientering

Effektmål:

· Att inom ramen för ett nordiskt forskningsprojekt belysa och dokumentera de nordiska kyrkornas relation till de framväxande välfärdssamhället under perioden efter andra världskriget.

· Att till år 2001 fullfölja de svenska delarna och de nordiska temadelarna där avdelningens forskare har huvudansvar samt om möjligt också åstadkomma en sammanhållen framställning av den svenska utvecklingen.

4.8.2.3 Bibeltolkning och hermeneutik

Effektmål:

· Att med inriktning på exegetisk och systematisk teologisk forskning särskilt uppmärksamma frågor om tolkningsteori och textförståelse beroende av då- och nutid.

· Detta delprogram ligger på gränsområdet mellan de två huvudprogrammen.

4.8.3 Huvudprogrammet Kyrkan i samhället - nutidstolkning

Forskningsrådet har fastställt gemensamt inriktningsmål för de två huvudprogrammen:

_ Att förse Svenska kyrkan med resursmaterial av god vetenskaplig kvalitet såväl för kansliorganisationen som för Svenska kyrkan i vidare mening.

4.8.3.1 Delprogrammet Svenska kyrkans församlingsstatistik

Effektmål:

· Att år 2000 ha frigjort 25 procent av Avdelningen för forsknings religionssociologiska kompetens genom ytterligare externalisering av framtagning av underlagen för församlingsstatistik och dess bearbetning.

· Att fullt ut utnyttja Kyrknätets databas för presentation av församlings-, pastorats- och stiftsstatistik.

· Att ansvara för produktion, (framtagning, sammanställning, analys och rapportering) av Svenska kyrkans församlingsstatistik.

· Att tillgodose Kyrkokansliets övriga behov av religionssociologisk kompetens och undersökningar.

4.8.3.2 Delprogrammet Sverigeräkningen år 2000

Effektmål:

· Att skapa kunskap om Svenska kyrkans position i ett mångreligiöst och mångkulturellt samfundssverige. Dokumentationen och kunskapen skall utgör ett verktyg för framtida strategier för Svenska kyrkan som folkkyrka efter år 2000.

4.8.3.3 Delprogrammet Kyrkosociologi

Effektmål:

· Att ge Svenska kyrkan på alla nivåer tillgång till högkvalitativ statistik över Svenska kyrkans verksamhet.

4.8.3.4 Delprogrammet Teologi och etik

Effektmål:

· Att öka den teologiska förståelsen inom samhälls- och kyrkodebatten främst inom områdena socialetik, bioetik och teologisk etik.

· Att under 1999 inom den teologiska etiken avsluta projektet om äktenskapet med slutrapport år 2000.

· Att igångsätta ett delprogram inom socialetiken med inriktning på social rättvisa.

· Att utifrån ett teologiskt etiskt perspektiv studera och analysera tendenser i den aktuella debatten inom samhälle och kyrka.

4.8.3.5 Delprogrammet Missiologi, religionsmöten och ekumenik

Effektmål:

· Att fördjupa den religionsteologiska reflektionen och höja den missiologiska förståelsen utifrån ett systematiskt religionshistoriskt perspektiv.

· Att relatera dessa frågor till internationella rättvisefrågor och internationell diakoni.

· Att fortsätta studiearbetet inom Kyrkornas världsråds program Gospel and Cultures.

4.8.3.6 Delprogrammet Tolkningsteori och teologi

Effektmål:

· Att inom avdelningens huvud- och delprogram upprätthålla en hög nivå vad gäller teori och metod.

· Att särskilt studera frågor kring självförståelse och identitet.

· Att 1999 avsluta Lutherska världsförbundets studieprojekt om förvaltarskap.

4.8.3.7 Delprogrammet Stipendieprogram

Effektmål:

· Att genom stipendier ge möjlighet till forskare utanför Kyrkokansliet att bedriva "kyrkorelevant" forskning.

4.8.3.8 Delprogrammet Publikationsverksamhet

Effektmål:

· Att för Tro & Tanke uppnå en intäktsvolym på 1 200 tkr.

· Att utkomma med åtta volymer år 1999.

· Att komma i fas med utgivningsåret.

4.8.4 Ekonomiska ramar

Forskning
	Utfall 1997	Budget 1998	Äskande 1999	Förslag till budget 1999
Intäkter
Kyrkofond, allmänt anslag	6 514	6 898	7 861	7 061
Kyrkofond, ändamålsdestinerat
Övriga anslag / Sverige	245	540	860	860
Övriga intäkter / försäljning	972	1 269	1 384	1 384
Summa intäkter	7 731	8 706	10 104	9 304
Kostnader i Sverige
Kanslikostnader	6 192	6 378	6 569	6 569
Verksamhet i Sverige	1 829	2 328	3 535	2 735
S:a kostnader i Sverige	8 022	8 706	10 104	9 304
Summa kostnader	8 022	8 706	10 104	9 304
Netto kapitalförvaltning	1
Resultat efter finansnetto	-290	0	0	0
Förändr. Ändamålsdestinerat kapital	-289
avsättning (+), ianspråktagande (-)
Resultat efter bokslutsdispositioner	0	0	0	0

4.8.4.1 Analys av kostnadsvolym för att uppnå effektmålen

Inom rådande ekonomiska ramar (1998) är följande delprogram säkerställda: Sveriges kyrkohistoria, Norden och Europa, Svenska kyrkans församlingsstatistik, Kyrkosocio-logi, Teologi och etik, Missiologi, religionsmöten och ekumenik, Tolkningsteori och teologi samt Publikationsverksamhet. De delprogram som forskningsrådet beslutat om och som ej är ekonomiskt säkrade i relation till 1998 års budgetvolym är: Bibeltolkning och hermeneutik, Sverigeräkningen år 2000 och Stipendieprogrammet.

Bibeltokning och hermeneutik: Frågor om bibeltolkning, bibeltexternas tillämpning idag och auktoritetsproblemen är naturligtvis ytterst centrala för Svenska kyrkan och därmed också för Forskningsrådet, som har att bearbeta områden som är väsentliga för Svenska kyrkan. Det krävs således en ständig bearbetning av dessa problem. Förre forskningschefen professor Lars Hartman hade en sådan inriktning på sin verksamhet. Idag saknas denna kompetens helt inom Forskningsavdelningen. Som en kortsiktig temporär lösning har detta år inrättats två halvtidsstipendier med inriktning på bibelteologiska och systematisk teologiska tolkningsfrågor. Frågornas centrala betydelse för Svenska kyrkan kräver emellertid en permanent lösning. Därför föreslås att kansliets personalbudget ökas med lönemedel om 420 tkr för att finansiera denna tjänst.

Sverigeräkningen: Inom avdelningen finns hög religionssociologisk kompetens. Rådet har därför priorieterat att denna används för att inför millennieskiftet genomföra en religionssociologiskt inriktad undersökning av Svenska kyrkans position i ett mångreligiöst och mångkulturellt samfundssverige. En totalinventering avses att göras rörande det religiösa Sverige. Projektledare finns inom avdelningen. Därutöver krävs täckande av kostnader för att ta fram kunskapsbasen (externa datakörningar, tryckning, porto och andra rent administrativa kostnader, projektledarens resor etc., detaljbudget finns). Dokumentationen skall användas som ett verktyg för framtida strategier för Svenska kyrkan som folkkyrka efter år 2000. Kostnaderna för denna dokumentation är 242 tkr.

Stipendieprogrammet: Enligt sin instruktion har rådet till uppgift att fördela anslag till externa projekt. Detta har tidigare år kunnat ske genom stipendieprogram om totalt ca 200 tkr som finansierat tre till fem kvalificerade forskare årligen. Det har varit fråga om en form av nätverksforskning, som efterfrågats i alla utvärderingar av rådets verksamhet. Verksamheten har också varit mycket framgångsrik. År 1998 finns dessa medel ej i budget då anslaget detta år måste finansiera 1997 års stipendieprogram. Verksamheten finns inskriven i rådets instruktion, som fastställts av Centralstyrelsen. För 1999 äskas därför dessa verksamhetspengar. För att garantera bredd och kvalitet föreslås 300 tkr.

Från avdelningens personal har Kajsa Ahlstrand utsetts till ledamot av Lutherska världsförbundets studieavdelnings programkommitté för de kommande sju åren. För Svenska kyrkans del och Forskningsavdelningen är detta beslut förknippat med merkostnader för att säkerställa Ahlstrands deltagande vid ett antal årligen återkommande sammanträden, dels det årliga Council, som lokaliseras i olika världsdelar, dels sammanträden hållna i Genève. För detta ändamål måste extra kostnader avseende resor och uppehälle tillföras avdelningens kanslibudget, alternativt säkerställas inom Verksamhetsområdets Teologi och ekumenik budget.

4.8.4.2 Konsekvensanalys - prioriteringar

Vi ser tydligt att de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva verksamhet i den omfattning som rådet beslutat om snarare ser ut att minska än öka. För att säkerställa optimal kvalitet i relation till tilldelade ekonomiska resurser ser vi följande konsekvenser. En grundläggande revision av bemanning och budgeterad verksamhet måste genomföras. Särskilt prioriteras inrättande av tjänst i bibeltolkning och hermeneutik, säkerställande av ekonomiska förutsättningar för Kajsa Ahlstrands uppdrag i LVF samt Sverigeräkningen år 2000. Stipendieprogrammet förutsätter en verksamhet enligt rådets instruktion. Om denna verksamhet inte kan fullföljas kräver detta en ändring av rådets instruktion.

Därutöver har Centralstyrelsen beslutat att till Forskningsrådet för bearbetning överföra nu aktuella forsknings- och studieuppgifter inom särskilt utpekade områden som rör frågor om inklusivt språk, förståelsen av hur förhållandet mellan biologiskt och socialt kön påverkar teologiska ställningstaganden, förståelsen av makt och tolkningsföreträde, inkluderande synen på skrift och tradition ur auktoritetssynpunkt. Härtill skall bearbetas relevansen av ett studium av ämbetsfrågan ur ett sociologiskt perspektiv. För bearbetning av flera av dessa frågor saknas för närvarande forskningskompetens inom avdelningen. Det blir därför nödvändigt med särskilda anslag för att genomföra dessa uppdrag. Det är för tillfället inte möjligt att här ange någon summa.

4.8.5 Styrelsens bedömning

Det är inte möjligt att såsom äskas från Forskningsrådet öka Kyrkokansliets personalbudget för att finansiera en tjänst med inriktning på bibeltolkning och hermeneutik. Detta trots att det finns goda skäl för Forskningsrådets bedömning att frågor om bibeltolkning, bibeltexternas tillämpning idag och auktoritetsproblemen är ytterst centrala för Svenska kyrkan. Hur arbetet med dessa frågor skall ske får dock prövas i en mer långsiktig prioriteringsdiskussion med början i mål- och rambudgetarbetet för år 2000. Forskningsrådet konstaterar också att en grundläggande revision av bemanning och budgeterad verksamhet måste genomföras. Vi delar denna uppfattning. Också denna fråga bör tas upp i mål- och rambudgetarbetet för år 2000.

Tjänsten som utvecklingssekreterare inom forskningsavdelningen har avvecklats. Därigenom har förutsättningar skapats för en tjänst inom lednings- och planeringsfunktionen med inriktning på mål- och rambudgetarbete, uppföljning och utvärdering för den samlade verksamheten i den kyrkliga riksorganisationen.

4.9 Kultur

4.9.1 Beskrivning av verksamhetsområdet

Ett nytt kulturråd, med delvis nya uppgifter, tillsattes av styrelsen att verka från 1 januari 1996.

När rådet började sitt arbete fanns, genom det utredningsarbete som föregått nystarten av det rikskyrkliga kulturarbetet, vissa uppgifter klart angivna, t.ex. frågor kring kulturtidskriften Vår Lösen och Skeppsholmskyrkans framtid, inrättandet av kulturstipendier och ansvaret för deltagande i vissa större kulturevenemang. Dessutom formulerades tydliga förväntningar i den instruktion som antogs av Centralstyrelsen i juni 1996, bl.a. att rådet ska bidra till dialog, teologisk reflektion och kontaktverksamhet.

Under 1997 har rådet inom sig diskuterat sin roll och sina möjligheter i förhållande till de angivna uppgifterna samt därtill nytillkomna uppdrag från Centralstyrelsen. Efterfrågan på stöd, samarbete och medverkan i kulturprojekt och evenemang av olika slag har hela tiden ökat, samtidigt som resurserna är klart begränsade.

Inom det mycket vida området "kultur" beskrivs rådets huvuduppgift på följande sätt:

Kulturrådets huvuduppgift är enligt dess instruktion att verka för ett rikt, mångfaldigt och frimodigt kulturliv i Svenska kyrkan.

Det ska främja dialogen kring religion och livsfrågor i det allmänna kulturlivet. Kulturrådet ska hålla nära kontakt med kulturarbetare, institutioner och organ, som är intressanta för och intresserade av en utveckling av kulturarbetet i Svenska kyrkan.

Huvudprogrammets mål förverkligas inom de olika delprogrammen genom både lång- och kortvariga projekt och aktiviteter.

Två kommentarer till frågan om effektmål:

1. Effektmålen för nedan angivna verksamheter skulle kunna anges i olika kategorier, som t.ex. antal tillfällen då Kulturrådet skall svara för eller medverka i seminarier och konferenser eller då Kulturrådet skall svara för eller medverka i utvecklingsprojekt inom områden, som bedöms som angelägna för rådet. Effektmålen skulle också kunna uttryckas i termer av efterfrågan på medverkan och deltagande, på rådgivning och kontaktskapande insatser från stift/församlingar, från konstnärer och grupper eller från organisationer och institutioner.

Rådet har hittills valt att inte formulera denna typ av mål för sin verksamhet.

2. Inom det vida området "kultur" beskrivs både kulturrådets huvuduppgift och dess inriktningsmål i mycket övergripande termer. Det innebär att också effektmålen för olika verksamheter blir svåra att beskriva och framförallt att effekterna är svårmätbara.

Självklart måste rådet i sin kontinuerliga utvärdering av sitt arbete beakta dessa frågor.

4.9.2 Huvudprogrammet Kultur

Inom ramen för sitt huvudprogram har kulturrådet följande inriktningsmål:

_ Att belysa och tydliggöra teologiska utgångspunkter för kyrkans kulturarbete samt stimulera till teologisk reflektion kring konstnärliga uttryck i samtiden.

_ Att reflektera kring samhällets kulturpolitik och kulturklimat.

_ Att främja deltagande i den allmänna kulturdebatten.

_ Att utveckla strategier för kyrkans insatser, sett ur ett rikskyrkligt perspektiv.

4.9.2.1 Delprogrammet Konstnärliga uttrycksformer som konst, film, teater, litteratur, dans och musik i relation till kyrka och livsfrågor

Inriktningsmål:

_ Att följa vad som händer inom de olika konstformerna, stödja och stimulera utvecklingen genom att initiera och delta i utvecklingsprojekt, söka nya samarbetspartner samt skapa former för dialog och samtal. I detta sammanhang aktualiseras också frågor kring kyrkorummet.

Projekt/aktiviteter:

Som en del av de speciella satsningarna inför millenieskiftet prövas f.n. ett omfattande projekt, ORDET, TIDEN och RUMMET, där de olika konstarterna ryms och som bygger vidare på de erfarenheter som gjorts bl.a. under Stockholm Kulturhuvudstad 98. Projekter är tänkt att genomföras på en rad olika platser i landet, i samarbete med såväl stift/församlingar, stiftsgårdar, SKS som profana kulturinstitutioner och med kulturarbetare av olika slag. Kulturrådets roll blir bl.a. att genom kontaktarbete och seminarier stödja och stimulera det regionala/lokala arbetet. Planeringen avses starta under hösten 1998 och projektet beräknas pågå under två år. Detta förutsätter dock extra resurser, vilket kommenteras nedan.

4.9.2.2 Delprogrammet Journalistik - massmedia och livsfrågor

Inriktningsmål:

_ Att följa utvecklingen främst inom livsåskådnings- och kulturjournalistikens område samt erbjuda fortbildning och mötesplatser för reflektion och fördjupning. Därtill prövas genom vilka kanaler livsåskådnings- och kulturdebatt kan föras i framtiden.

Exempel: Vår Lösens framtida utveckling.

Projekt/aktiviteter:

_ Medverkan vid och stöd till seminarier och fortbildning för journalister fortsätter. En strävan är att kunna inbjuda till årliga seminarier kring livsåskådningsjournalistik.

_ Rådet räknar med ett fortsatt stöd till Vår Lösen.

_ Fortsatta diskussioner kring olika publiceringsmöjligheter inom kulturområdet.

_ Fortsatt projekt under del av 1999 tillsammans med Svenska Kyrkans Unga kring Ung-media-våld, finansierat via rikskollekt.

4.9.2.3 Delprogrammet Kyrkliga kulturcentra

Inriktningsmål:

_ Att genom att utveckla kontakter med de institutioner, som är intresserade av att utveckla kulturarbetet i Svenska kyrkan, pröva olika sätt att stödja deras arbete. Samtidigt förs en diskussion om på vilka sätt befintliga institutioner behöver kompletteras.

Exempel: Skeppsholmskyrkans framtid.

Projekt/aktiviteter:

_ Fortsatt seminariesamverkan med de stiftsgårdar och kyrkliga institutioner som har en ambition att fungera som kulturcentra.

_ Inbjudan till samtal kring behovet av och möjligheter till ökad samverkan och stöd från Kulturrådet. Därvid skall också frågan om framtida behov av mötesplatser/kulturcentra diskuteras. Preliminär tidpunkt våren 1999.

_ Deltagande i diskussioner kring den framtida användningen av Skeppsholmskyrkan.

4.9.2.4 Delprogrammet Kulturstipendier

Inriktningsmål:

_ Att utforma olika former av stöd till kulturarbetare och till speciellt intressanta kulturprojekt.

Projekt/aktiviteter:

_ Utlysande/utdelning av kulturstipendier, eventuellt i något annorlunda utformning än tidigare. Utlysande preliminärt under senhösten 1998, utdelning våren 1999. Preliminärt en ny omgång under 2000.

4.9.2.5 Delprogrammet Bevakning av kulturpolitiska frågor

Inriktningsmål:

_ Att bevaka kulturpolitiska frågor av speciell betydelse för kulturarbetet i Svenska kyrkan.

Projekt/aktiviteter:

_ Fortlöpande kontakt med olika organ, t.ex. Kulturdepartementet, Statens kulturråd och Statens konstråd kring frågor som är av speciell betydelse för det kyrkliga kulturarbetet. Samarbete bl.a. inom det föreslagna projektet ORDET, TIDEN och RUMMET.

4.9.2.6 Delprogrammet Deltagande i större kulturevenemang

Inriktningsmål.

_ Att bevaka och i vissa fall svara för Svenska kyrkans deltagande i de större kulturevenemang, där kyrkans medverkan är speciellt angelägen.

Projekt/aktiviteter:

_ Planering och genomförande av seminarier exempelvis i samband med Bok- och Biblioteksmässan.

4.9.3 Ekonomiska ramar

Kultur
	Utfall 1997	Budget 1998	Äskande 1999	Förslag till budget 1999
Intäkter
Kyrkofond, allmänt anslag	1 926	1 950	1 925	1 900
Övriga anslag / Sverige	23
Kollekter, gåvor och bidrag	422
Övriga intäkter / försäljning	11
Summa intäkter	2 382	1 950	1 925	1 900
Kostnader i Sverige
Kanslikostnader	704	725	747	747
Verksamhet i Sverige	1 256	1 225	1 178	1 153
S:a kostnader i Sverige	1 960	1 950	1 925	1 900
Summa kostnader	1 960	1 950	1 925	1 900
Netto kapitalförvaltning
Resultat efter finansnetto	422	0	0	0
Förändr. Ändamålsdestinerat kapital	422
avsättning (+), ianspråktagande (-)
Resultat efter bokslutsdispositioner	0	0	0	0

4.9.3.1 Analys av kostnadsvolymen

Den tidigare angivna ramen för år 1999 är 1 925 000 kronor, för år 2000 1 900 000 kronor.

Krympande ramar innebär att Kulturrådet även fortsättningsvis är beroende av externa medel för att kunna uppnå de mål som uppställts och genomföra de aktiviteter som här har angivits.

Bidrag motsvarande två heltidstjänster söks från kyrkofonden för att möjliggöra projektet ORDET, TIDEN och RUMMET, som i sin helhet beräknas kunna delfinansieras via det så kallade kyrkliga sysselsättningspaketet. Två nya heltidstjänster på riksplanet är ett minimum för att detta projekt ska kunna genomföras. Därtill kommer behovet av administrativ hjälp motsvarande heltid.

Om extra resurser inte tillkommer måste rådet minska sin verksamhet. Det är inte möjligt att bibehålla nuvarande verksamhetsvolym inom de ramar som angetts. T.ex. kommer insatserna inom delprogrammet "Konstnärliga uttrycksformer som konst, film, teater, litteratur osv." att begränsas till medverkan vid enstaka seminarier. Egna initiativ och utvecklingsarbete från Kulturrådets sida blir inte möjliga. Utdelning av kulturstipendier kan fortsättningsvis ske endast vartannat år, eftersom det administrativa arbetet kring varje utlysnings/utdelnings tillfälle är så resurskrävande. Efterfrågad medverkan i olika kultursammanhang, personell såväl som ekonomisk, kan endast genomföras i begränsad omfattning

4.9.4 Styrelsens bedömning

Det är i rådande budgetläge inte möjligt att tillföra verksamhetsområdet Kultur några extra resurser. Som Kulturrådet konstaterar medför besparingar i förhållande till rådets äskande en minskad verksamhetsvolym. Den besparing som sker (25 tkr i förhållandet till rådets äskande) är dock närmast av marginell art. Det får ankomma på Kulturrådet att pröva vilken av de åtgärder som rådet pekar på som blir nödvändig att genomföra.

Styrelsen tillstyrker bestämt tillkomsten av projektet ORDET, TIDEN och RUMMET. Med tillräcklig kapacitet på riksnivå kan detta projekt bli av stor betydelse för Svenska kyrkan, för idag arbetslösa kulturutövare och för samverkan mellan kyrka och kulturliv.

4.10 Samiskt kyrkoliv

4.10.1 Beskrivning av verksamhetsområdet

Samiska rådet som bildades 1996 har till uppgift är att vara Svenska kyrkans centrala organ för främjande av samernas ställning i kyrka och samhälle utifrån visionen att samernas sak blir kyrkans sak.

Rådets första egentliga arbetsår var 1997. Rådet bedriver sin verksamhet inom Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV), varvid det beslutar självständigt om användningen av för rådet avsedda resurser. Dess verksamhet behöver dock finna sina former och dess plats i den rikskyrkliga organisationen göras tydlig.

Rådet betjänas av Svenska kyrkans gemensamma kyrkokansli.

Rådet genomför sin verksamhet inom ramen för dessa tre delprogram:

· Kyrkliga böcker på samiska.

· Kyrkkåtor enligt samisk tradition.

· Kontakter - internordiska, internationella och ekumeniska.

Det övergripande inriktningsmålet är:

_ Att rådet är med och bevakar samernas ställning som urbefolkning så att deras rättsliga förhållanden i kyrka och samhälle uppmärksammas. Detta sker i ett internationellt och ekumeniskt perspektiv. Samiska rådet vill stärka den samiska identiteten.

Enligt sin instruktion, antagen av SFRV:s styrelse 1996-0l-25, har rådet till uppgift

att främja den samiska kulturens egenart och dess uttryck i kyrkolivet och därvid särskilt uppmärksamma det samiska språkets ställning i gudstjänst- och andaktsliv,

att med beaktande av samernas ställning som urbefolkning bevaka frågor rörande samernas rättsliga förhållanden i kyrka och samhälle, främst sådana som berör samernas likaberättigande inom Svenska kyrkan, något som också bör ske i ett internationellt och ekumeniskt perspektiv,

att vara remissorgan vid behandling av samefrågor på riks- och stiftsnivå inom Svenska kyrkan,

att inom ramen för de ekonomiska förutsättningar, som finns på riks- och stifts-nivå, främja utbildning och rekrytering för kyrkligt arbete bland samer samt vid behov ta initiativ till inrättande av prästerliga och diakonala befattningar för samebefolkningen,

att främja och samordna arbetet med översättningar av kyrkohandbok, psalmbok och bibel liksom utgivning av lämplig andaktslitteratur och behövligt undervisningsmaterial och därvid samverka med berörda riks- och stiftskyrkliga organ,

att eftersträva bredast möjliga samarbete med berörda organ och verksamheter i övriga Norden och på Kolahalvön i Ryssland.

Under perioden l999-2001 avser rådet att genomföra nedan angiven verksamhet inom sina delprogram.

4.10.2 Huvudprogrammet Samiskt kyrkoliv

Inom verksamhetsområdet finns ett huvudprogram. Detta är detsamma som verksamhetsområdet.

4.10.2.1 Delprogrammet Kyrkliga böcker på samiska

Inriktningsmål:

_ Den svenska kyrkohandboken skall åtminstone i sina väsentliga delar föreligga på samiska, varmed förstås de tre varieteterna nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska.

_ Detsamma gäller för psalm- och sångbok, varvid hänsyn tas till samernas lokala musik- och sångtradition.

_ Ett urval av bibelns böcker skall finnas översatta till samiska.

Effektmål:

· Gudstjänster kan genomföras på samiska.

· I skolornas undervisning kan bibliska texter läsas och studeras på samiska.

· I hemmen kan bibeln läsas på den samiska som talas i dag.

· Psalmer och sånger kan sjungas på samiska.

· Det samiska skriftspråket utvecklas och kanske räddas till kommande generationer.

4.10.2.2 Delprogrammet Kyrkkåtor

Inriktningsmål:

_ Ett antal tältkåtor, större och mindre, har inköpts och kan användas vid skilda tillfälle och på varierande platser för olika ändamål, särskilt där fasta kyrkkåtor saknas.

_ Rådet prioriterar att fasta kyrkkåtor uppföres i Jarien i Saarivuoma sameby och i Tärnasjön i Rans sameby. Projektering och upphandling pågår. Samråd sker med samebyarna och de lokala församlingarna.

Effektmål:

· Dessa två samebyar får permanenta kyrkolokaler uppförda och utformade enligt samisk tradition.

Kyrkkåtornas betydelse för såväl samer som turister är väl omvittnad.

4.10.2.3 Delprogrammet Kontakter - internordiska, internationella, ekumeniska

Inriktningsmål:

_ Att förverkliga det som sägs i rådets instruktion om "bredast möjliga samarbete med berörda organ och verksamheter i övriga Norden och på Kolahalvön i Ryssland".

_ Att åtaganden som Svenska kyrkan gjort vid t.ex. Kyrkornas världsråds, Lutherska världsförbundets och Konferensens för europeiska kyrkor generalförsamlingar angående urbefolkningar (urfolk) följs upp.

Effektmål:

· Att samerna blir representerade i officiella delegationer.

· Att Samiska rådet blir en del av den världsvida kyrkan.

· Att samerna i internationella och ekumeniska organ och instanser kan vara med i urfolkens kamp för sina rättigheter.

· Att den samiska identiteten stärks.

4.10.3 Ekonomiska ramar

Samiskt kyrkoliv
	Utfall 1997	Budget 1998	Äskande 1999	Förslag till budget 1999
Intäkter
Kyrkofond, allmänt anslag	605	750	1 150	625
Summa intäkter	605	750	1 150	625
Kostnader i Sverige
Kanslikostnader	0	0
Verksamhet i Sverige	605	750	1 150	625
S:a kostnader i Sverige	605	750	1 150	625
Summa kostnader	605	750	1 150	625
Netto kapitalförvaltning
Resultat efter finansnetto	0	0	0	0
Förändr. Ändamålsdestinerat kapital
avsättning (+), ianspråktagande (-)
Resultat efter bokslutsdispositioner	0	0	0	0

4.10.3.1 Analys av kostnadsvolym för att uppnå effektmålen

I det betänkande som låg till grund för bildandet av Svenska kyrkans samiska råd (Svenska kyrkans utredningar 1995:3) ges ett förslag till en årsbudget för SKSR på 1 325 000 kronor. I det förslag till ram- och målbudget för 1998-2000 som Samiska rådet inlämnade till SFRV:s styrelse äskades för 1997 kr 750 000, för 1998 kr 920 000, för 1999 kr 1 150 000 och för år 2000 kr 1 325 000. För 1998 beviljades 750 000 kronor. Rådet har räknat med en ökande budget allt eftersom verksamheten kommer igång och finner sina former.

För år 1999 äskar Samiska rådet därför 1 150 000 kronor fördelade på de särskilda mål som beskrivits ovan enligt följande:

Kyrkliga böcker på samiska 350 000, Kyrkkåtor, investeringsstöd 525 000, Kontakter, internordiska, internationella, ekumeniska. 100 000, Rådets sammanträden, semi-narier, administration, resor 175 000.

4.10.4 Styrelsens bedömning

Svenska kyrkans samiska råd anger att man räknat med en ökande budget allt eftersom verksamheten kommer igång och finner sina former. Med krympande resurser för SFRV som helhet blir det inte möjligt att bereda verksamhetsområdet Samiskt kyrkoliv ett utökat ekonomiskt utrymme. Projektet kyrkliga böcker på samiska måste emellertid fullföljas.

Vad gäller kyrkkåtor, som även enligt styrelsen är ett angeläget projekt och som är den punkt som i stort sett helt förklarar skillnaden mellan rådets äskande och styrelsens förslag, bör i första hand prövas möjligheten till finansisering via de bidrag som utgår från kyrkofonden. Budgetförslaget innehåller därför inga medel till investeringsstöd för kyrkkåtor. Denna fråga har från styrelsens sida tagits upp vid överläggningar med företrädare för Kyrkofondens styrelse och styrelsen har anmodat Luleå stift att ansöka om anslag från kyrkofonden.

En placering av Samiska rådets kansli i Luleå stift planeras f.n.

4.11 Mission

4.11.1 Beskrivning av verksamhetsområdet

I enlighet med sin instruktion skall nämnden för Svenska kyrkans mission samordna Svenska kyrkans församlingars missionsengagemang och i gemenskap med hela Kristi kyrka delta i Guds mission i världen (se särskilt StSkr 1997:504 sid 22, 2 kap.). Den ansvarar härvid, på ombudsmötets uppdrag, självständigt för verksamhetens omfattning och inriktning i enlighet med vad som föreskrivs i instruktionen. Verksamhet bedrivs inom Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV), varvid nämnden beslutar självständigt om användningen av för nämnden ändamålsdestinerade resurser och verksamheten bedrivs inom ramen för av SFRV:s styrelse fastställd administrativ policy. Ärenden, som nämnden finner beröra Svenska kyrkans verksamhet i dess helhet, eller eljest avser även andra verksamhetsområden än nämndens, förs av nämnden till SFRV:s styrelse för prövning. Nämnden betjänas av Svenska kyrkans gemensamma kyrkokansli.

Budskapet om Guds rike skall förkunnas i hela världen och bli till ett vittnesbörd för alla folk (Matt 24:14). Svenska kyrkans mission har allt sedan tillkomsten varit en kyrkomission och betonar därmed att mission är hela kyrkans ansvar och en integrerad del av kyrkans verksamhet. Kyrkomission innebär också att SKM i första hand samverkar med kyrkor och ekumeniska organisationer för att på olika sätt utföra uppdraget att vittna om Kristus, att tjäna och upprätta människor och att leva i gemenskap och enhet i Gud.

Inriktningsmål för verksamhetsområdet Svenska kyrkans mission är:

_ Att bereda människor möjlighet att leva med i den världsvida kristenhetens kamp och glädje, smärta och hopp.

_ Att förkunna budskapet om Guds rike, om befrielsen i Kristus och om ett nytt liv i den heliga Andens kraft.

(Ur nu gällande "Riktlinjer på 1990-talet", antagna av missionsstyrelsen 1991).

Verksamhetsområdet Svenska kyrkans mission är organiserat i två övergripande huvudprogram:

_ Utland

_ Sverige.

Under huvudprogrammen sorterar delprogram i vilka verksamheterna organiseras i enlighet med nämndens prioriteringar.

Utlandsarbetet är inriktat på fem prioriterade områden, nämligen:

_ Kyrko- och församlingsutveckling

_ Teologisk utbildning och reflektion

_ Hälso- och sjukvård

_ Utbildning för förändring och ledarskapsutveckling

_ Mänskliga rättigheter och demokratiutveckling.

I Sverigearbetet ligger tyngdpunkten på:

_ Utbildning, främst av ombud och missionärer

_ Opinionsbildning/information

_ Insamling.

Huvudprogrammet Utland har följande delprogram:

· Globalt

· Afrika, särskilt Östra och Västra Afrika, Afrikas Horn och Södra Afrika

· Asien

· Europa

· Latinamerika

· Mellanöstern.

Huvudprogrammet Sverige har följande delprogram:

· Insamling

· Kommunikation och media

· Folkbildning och utbildning

· Opinionsbildning.

4.11.2 Huvudprogrammet Utland

Motivering

Gud är relationernas Gud. Därför är den bärande principen för utformningen av SKM:s verksamhet att bygga och vårda relationer: djupa, varaktiga, ömsesidiga relationer med syskon i den världsvida kyrkan. Svenska kyrkan behöver sådana relationer för att möta de andliga behoven i Sverige och indirekt bidraga till andlig förnyelse i vår egen världsdel.

SKM:s möjligheter att verksamt bidraga till ett samlat kristet vittnesbörd i världen har ökat på flera sätt. Till de viktigaste framstegen på senare tid hör fördjupade relationer dels med ortodoxa och österländska folkkyrkor (till exempel i Mellanöstern), dels med den romersk-katolska kyrkan (bland annat i Latinamerika och Gulfen). Borgåöverenskommelsen har gett ny näring åt samarbetet med medlemmar av den anglikanska kyrkokommunionen, till vilken bland andra Sydindiska Kyrkounionen (CSI) och Oberoende Filippinska Kyrkan (IFI) har nära band. Den ekumeniska traditionen är stark i Svenska kyrkan och bärs i hög grad vidare just av SKM, (som för övrigt har en väl inarbetad relation till Kyrkornas världsråd). Samtidigt känner vi behov av att dela våra ekumeniska erfarenheter med systerkyrkorna i Lutherska världsförbundet och där verka för en förnyelse av det gemensamma engagemanget i mission. Till SKM:s profil hör också en medveten satsning på möten med människor av annan tro. Ställd inför det akuta behovet av en pastoralt vägledande religionsteologi kan kyrkan i Sverige draga stor nytta av de erfarenheter som SKM:s partner har samlat sedan århundraden - ännu en dimension av det vi kallar Mission i retur!

De fem prioriterade områden som anges nedan och för vilka nämnden angett ett antal inriktningsmål utgör de grundläggande verksamhetstema som återkommer inom delprogrammen.

Inriktningsmål i relation till de av nämnden fem prioriterade områdena:

1. Kyrko- och församlingsutveckling

Inriktningsmål:

_ Att inom ramen för kyrkornas gemenskap, gudstjänstliv, vittnesbörd och diakoni delta i sådant som medverkar till trons fördjupning, kyrkornas enhet och förnyelse.

_ Att deltaga i försök att förnya och kontextualisera gudstjänstliv och evangelisation inom ramen för kyrkans katolicitet, dels genom att tillvarataga element i den lokala kulturen, dels genom att ösa ur den världsvida kyrkans skatter.

_ Att höja den administrativa kompetensen genom att vidta beroendeminskande åtgärder och mobilisera lokala resurser till kyrkornas centrala funktioner och församlingarnas mission.

Effektmål:

· Att kyrkornas enhet skall bli synlig och komma till uttryck bl.a. i ett kontextualiserat gudstjänstliv.

· Att kyrkornas oberoende växer.

Kommentar: För att kyrkor och församlingar ska utvecklas är det viktigt att insatser som syftar till enhet och förnyelse stöds. En källa till denna förnyelse är den egna kontexten, en annan den världsvida gemenskapen. Lokal resursmobilisering och administrativt kompetenshöjande är avgörande för att minska beroendet.

2. Teologisk utbildning och reflektion

Inriktningsmål:

_ Att stödja lokal prästutbildning på folkspråket och underlätta syd-syd-utbyte med unga teologer som målgrupp.

_ Att uppmuntra framväxten av kontextuell teologi inom ramen för kyrkans katolicitet och kyrkornas försök att med den lokala kulturen som gemensam bas möta människor av annan tro.

_ Att medverka till ekumeniska utblickar i konfessionella prästutbildningar.

Effektmål:

· Att unga teologer skall engageras i kontextualisering av teologin och i dialog med såväl andra kyrkor som andra religioner.

Kommentar: För att ge liv åt kontextualiseringen blir prästutbildning på folkspråk ett instrument. Den lokala kulturen är en bas för möte också med människor av annan tro. Men för att vidga dialogen blir det också viktigt att komplettera tyngdpunkten på det lokala med en ekumenisk, världsvid inriktning på utbildningen.

3. Hälso-och sjukvård

Inriktningsmål:

_ Att prioritera och lokalt förankra förebyggande hälsovård.

_ Att stödja lokalanpassad sjukvårdsutbildning samt syd-syd utbildning och utbyte.

_ Att stödja en fortsatt utveckling vad gäller helhetssyn på människan i vården.

_ Att belysa sambandet kroppslig och social hälsa.

_ Att stödja arbetet mot könsstympning.

_ Att stödja arbetet för amning med inriktning på information och utbildning.

_ Att i hiv-drabbade områden stödja lokalt upplysningsarbete samt verka för kondomanvänding för att förhindra spridning av sexuellt överförbara sjukdomar.

_ Att en helhetssyn på människan skall prägla hälso- och sjukvården, där förebyggande åtgärder får högsta prioritet.

Kommentar: Sjukvårdsutbildningen bör vara lokalanpassad och genomsyras av en holistisk syn på människan, där sambandet mellan kroppslig och social hälsa är tydligt. Förebyggande åtgärder i form av amningsstöd, familjeplanering, stöd till arbetet mot könsstympning och upplysningsarbete i hiv-drabbade områden är högprioriterade.

4. Utbildning för förändring och ledarskapsutveckling

Inriktningsmål:

_ Att medverka till medvetandegörande genom folkbildning och träning i demokrati.

_ Att stödja program för läskunnighet och underlätta flickors skolgång,

_ Att prioritera lärarutbildning och pedagogisk utveckling som stimulerar både till utblickar mot omvärlden och till fördjupad förståelse av lokala miljöer och kulturer.

_ Att genom relevant utbildning hjälpa kristna att stanna kvar i sina ursprungsområden.

_ Att bidra till en allmän ökad medvetenhet och en lokalt förankrad lärarutbildning.

Kommentar: För att en demokratisk utveckling ska kunna äga rum, krävs folkbildning och träning i demokrati samt utbredd läskunnighet. Insatser som underlättar för flickors skolgång blir avgörande. Lärarutbildningen behöver stimulera både till ett globalt engagemang och till förståelse av den egna kulturen.

5. Mänskliga rättigheter och demokratiutveckling

Inriktningsmål:

_ Att stödja MR-utbildningar inom och genom regionens kyrkor/ekumeniska råd, att hjälpa samarbetskyrkor i deras kamp mot slaveri och kvinnoförtryck respektive för religionsfrihet och mänskliga rättigheter, att särskilt beakta barns och gästarbetares situation.

_ Att medverka till att kvinnor ges möjlighet att delta på lika villkor i kyrka och samhälle.

_ Att bidra till en demokratisk utveckling, som slår vakt om människors rättigheter, och där ingen förhindras att delta på grund av exempelvis köns- eller religionstillhörighet.

Kommentar: För att mänskliga rättigheter ska komma att respekteras behövs stöd till lokala MR-utbildningar inom kyrkor och ekumeniska organ, och deras kamp mot slaveri, kvinnoförtryck och religionsförtryck behöver uppmuntras. Barnens och gästarbetarnas situation förtjänar speciell uppmärksamhet.

4.11.2.1 Delprogrammet Globalt

Inriktningsmål:

_ I samarbete med lokala kyrkor och ekumeniska- och lokala organisationer skall Svenska kyrkans mission
1. medverka till en bättre samordning av Svenska kyrkans engagemang och ansvarstagande för Kyrkornas världsråd, Lutherska världsförbundet och Konferensen för europeiska kyrkor,
2. tillsammans med den världsvida kyrkan förnya och kontextualisera gudstjänstliv och evangelisation,
3. tillsammans med kyrkor och organisationer kämpa mot all form av förtryck och för religionsfrihet och mänskliga rättigheter.

4.11.2.2 Delprogrammet Afrika

Inriktningsmål avseende Afrika regionalt:

_ I samarbete med lokala kyrkor och ekumeniska- och lokala organisationer skall Svenska kyrkans mission
1. tillsammans med kyrkor och organisationer i regionen utveckla ekumenisk samverkan i fullgörandet av missionsuppdraget,
2. tillsammans med partner bearbeta inriktning och kvalitet inom teologisk utbildning och uppmuntra till större kontextualitet inom ramen för kyrkans katolicitet,
3. med den lokala kulturen som grund främja möte och samlevnad mellan muslimer och kristna,
4. tillsammans med partner utveckla utbildning för förändring och utveckling,
5. ge kvinnor möjlighet till utbildning för ledarskap,
6. utveckla arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter,
7. samordna och vidareutveckla Svenska kyrkans (SKM/LH) relation till AACC.

Inriktningsmål avseende Östra och Västra Afrika:

_ I samarbete med lokala kyrkor och ekumeniska- och lokala organisationer skall Svenska kyrkans mission
1. utveckla och fördjupa ekumeniska kontakter och erfarenhetsutbyte inom regionen såväl som i andra delar av Afrika,
2. minska kyrkornas och organisationernas ekonomiska utlandsberoende genom att stimulera till en förbättring av den lokala finansieringen av deras centrala funktioner,
3. uppmuntra till en mer kontextuellt bestämd teologisk utbildning inom ramen för kyrkans katolicitet,
4. fortsatt stödja kyrkornas långsiktiga hälso- och sjukvårdsarbete, med betoning av förebyggande hälsovård,
5. långsiktigt minska hälso- och sjukvårdsarbetets ekonomiska utlandsberoende,
6. öka utbildning för ledarskap, med särskild inriktning på kvinnors ledarskap,
7. medverka till att kyrkor och ekumeniska organisationer aktivt skall verka för fred, demokrati, rättvisa och mänsklig värdighet inom regionen,
8. öka insikten om hur den globala ekonomin påverkar regionen,
9. avsluta stödet till NCCK (se texten under Afrika regionalt).

Inriktningsmål avseende Afrikas horn:

_ I samarbete med lokala kyrkor och ekumeniska- och lokala organisationer skall Svenska kyrkans mission
1. ömsesidigt öka förståelsen av vad det innebär att vara del av den världsvida kyrkan,
2. ömsesidigt öka insikten om kyrkans roll i utveckling mot fred, demokrati, rättvisa och mänskliga rättigheter,
3. medverka till att fördjupa ekumeniska kontakter och erfarenhetsutbyte inom regionen såväl som i den världsvida kyrkan,
4. medverka till en utvidgad och fördjupad teologisk utbildning,
5. minska beroendet av extern finansiering genom ökat lokalt ansvarstagande,
6. öka antalet kvinnor i ledarställning,
7. öka tonvikten på förebyggande hälsovård i kyrkornas långsiktiga hälso- och sjukvårdsarbete.

Inriktningsmål avseende Södra Afrika:

_ I samarbete med lokala kyrkor och ekumeniska- och lokala organisationer skall Svenska kyrkans mission
1. medverka till en ekumenisk och solidarisk gemenskap mellan kyrkorna i regionen,
2. medverka till ett Södra Afrika präglat av fred, demokrati och mänsklig värdighet,
3. fortsätta arbetet med hälso- och sjukvård.

4.11.2.3 Delprogrammet Asien

Inriktningsmål:

_ I samarbete med lokala kyrkor och ekumeniska- och lokala organisationer skall Svenska kyrkans mission
1. verka för att kyrkornas enhet, gemensamma vittnesbörd och tjänst, skall stå i fokus i alla kyrkorelationer,
2. med den lokala kulturen som grund främja ett religionsmöte som syftar till ömsesidig förståelse, respekt och fred,
3. verka för att allt hälso-, sjukvårds- och socialt arbete skall stimulera till eget ansvarstagande och bidra till samhällets utveckling,
4. främja folkbildningsarbete i kyrkor och samhälle,
5. i arbetet för mänskliga rättigheter, med tonvikt på kvinnors och barns rättigheter, särskilt uppmärksamma de globala rättvisefrågorna,
6. minska kyrkornas och organisationernas ekonomiska utlandsberoende genom att stimulera till en förbättring av den lokala finansieringen av deras centrala funktioner,
7. bidra till kunskapsutbyte och erfarenhetsflöde mellan kyrkliga utbildningar i Sverige och studiecentra, seminarier och forskningsprogram som arbetar med kontextuell teologi i Asien,
8. främja erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling mellan kyrkor i Asien och kyrkor på andra kontinenter,

9. medverka till att kvinnor ges möjlighet att delta på lika villkor i kyrka och samhälle.

4.11.2.4 Delprogrammet Europa

Inriktningsmål:

_ I samarbete med lokala kyrkor och ekumeniska- och lokala organisationer skall Svenska kyrkans mission
1. i samarbete med europeiska kyrkor och internationella/ekumeniska organ utarbeta en strategi för att konkretisera missionsuppdraget med särskild hänsyn till sekularisering, invandring och religionsmöten,
2. initiera en process i syfte att motverka materialism och själviskhet bland människor i Sverige och andra länder i Europa,
3. se Europa som en helhet, men beakta den särskilda situationen i Baltikum, centrala- och östra Europa, för att främja rättvisa fred och försoning.

4.11.2.5 Delprogrammet Latinamerika

Inriktningsmål:

_ I samarbete med lokala kyrkor och ekumeniska- och lokala organisationer skall Svenska kyrkans mission
1. stärka freds-och försoningsprocesserna i regionen genom organisering av lokalt och folkligt förankrade kyrkliga grupper,
2. förstärka respekten för mänskliga rättigheter,
3. arbeta med ledarutbildning med syftet att öka det folkliga deltagandet i beslutsprocesser,
4. befrämja utvecklingen av samhällsrelaterad och socialt ansvarig teologi,
5. medverka till att öka mobiliseringen av lokala resurser hos våra samarbetspartner,
6. öka medvetenheten kring jämställdhetsfrågorna hos oss i Sverige och hos våra samarbetspartner,
7. göra ökad regional samordning och fler syd-sydkontakter möjliga,
8. förstärka och fördjupa informationsflödet från Latinamerika till Sverige.

4.11.2.6 Delprogrammet Mellanöstern

Inriktningsmål:

_ I samarbete med lokala kyrkor och ekumeniska- och lokala organisationer skall Svenska kyrkans mission
1. stödja den kristna minoriteten för fortsatt kristen närvaro och vittnesbörd i regionen, främja ekumeniskt samarbete och initiativ för fred, rättvisa och försoning och bidra till en demokratisk utveckling med respekt för de mänskliga rättigheterna,
2. stärka den långa traditionen av diakoni och socialt engagemang inom kyrkor och kristna organisationer för utsatta grupper och verka för att kvinnors roll och inflytande i samarbetsorganisationer stärks,
3. bygga upp ett långsiktigt samarbete och partnerskap, främja beroendeminskande insatser och stärka människors självtillit,
4. verka för att den internationella vapenhandelns konsekvenser i Mellanöstern belyses och genom studier och opinionsbildning medverka till att den svenska krigsmaterielexporten till denna region upphör.

4.11.3 Huvudprogrammet Sverige

Motivering

Förändringarna i samhället har mycket stor betydelse för Svenska kyrkans mission. Den ekonomiska situationen, inställningen till solidaritetsarbete, sekulariseringen och den ökade kulturella mångfalden kan delvis upplevas som svårigheter. Men det utmanar också Svenska kyrkans mission att bidra med sådana erfarenheter och kunskaper från det internationella arbetet som är relevanta i ett förändrat Sverige. Hit hör också den personliga livsstilen, en fråga som det är vitalt för Svenska kyrkans mission att bearbeta.

Svenska kyrkans förändrade status efter år 2000 innebär en delvis ny situation även för Svenska kyrkans mission. Eftersom församlingarnas ekonomiska ansvar för den egna verksamheten kan antas öka, påverkar det rimligen också insamlingsarbetet för Svenska kyrkans mission. Samtidigt kan det ökade ansvar och engagemang som krävs i framtiden i församlingarna också vara positivt för Svenska kyrkans mission, men vi behöver arbeta med att stärka församlingarnas förtroende för Svenska kyrkans mission.

Genom sin ombudsorganisation har Svenska kyrkans mission sedan länge byggt mycket av sitt arbete i Sverige på frivillighet. Samtidigt vet vi att den goda struktur för frivilligt arbete som ombudsorganisationen är, måste fyllas med mer innehåll och liv för att möta förhållandena efter år 2000. Lyckas vi inte med det kommer Svenska kyrkans mission att få svårt att hålla sitt arbete på dagens nivå, både internationellt och i Sverige.

Inriktningsmål:

_ Svenska kyrkans mission skall genom information, utbildning och opinionsbildning förmedla kunskap om, skapa engagemang för och samla in pengar till kyrko- och församlingsutveckling, teologi och reflektion, hälso- och sjukvård, utbildning för förändring samt mänskliga rättigheter.

_ Svenska kyrkans mission skall arbeta för ett ömsesidigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan internationella samarbetspartner och stift och församlingar i Sverige samt verka för ett ökat internationellt engagemang inom Svenska kyrkan.

_ Svenska kyrkans mission skall stimulera teologisk reflektion i Svenska kyrkan kring församlingens uppdrag i mission lokalt och globalt.

4.11.3.1 Delprogrammet Insamling

Inriktningsmål:

_ Att skapa engagemang för mission och öka möjligheterna till givande.

Arbetet inom enheten för insamling innebär att skapa förtroende hos människor och visa på möjligheterna att ge till Svenska kyrkans mission.

Allt fler insamlingsorganisationer etablerar sig i Sverige. Om det blir samma utveckling här som i övriga världen, har vi bara sett början. I USA är insamlingsbranschen en av de tre största tillsammans med bl.a. bilbranschen. Detta innebär ett allt hårdare insamlingsklimat för Svenska kyrkans mission både i församlingarna - missionens viktigaste arbetsområde - och bland en bredare allmänhet.

För att behålla den nivå på insamlade medel som vi har idag, krävs att vi på ett mycket mera systematiskt och selekterat sätt kommunicerar med församlingar och givare. Det är viktigt att göra det enkelt för dem som vill visa sitt engagemang genom en gåva, dvs. att det finns flera olika sätt att ge.

Målsättningen är att positionera Svenska kyrkans mission i församlingen. Det skall vara självklart att vid så många tillfällen som möjligt ta upp kollekt till missionen. För den enskilde skall också givandet vara ett självklart sätt att uttrycka sin kristna tro på.

Effektmål:

· Under perioden 1999-2001 skall Svenska kyrkans mission samla in minst 71 miljoner kronor per år.

· År 2001 skall minst 80 procent av givarna ha stort förtroende för att pengarna används på rätt sätt.

· År 2001 skall minst 80 procent av givarna vara mycket nöjda med den information de får.

4.11.3.2 Delprogrammet Kommunikation och media

Inriktningsmål:

_ Att skapa engagemang för mission genom att kännedomen om SKM.

Inom programmet för kommunikation och media gäller arbetet att informera om och marknadsföra Svenska kyrkans missions verksamhet.

Allt fler ideella organisationer, många med insamlingsmål, träder in på arenan. De är med och gör sina röster hörda tillsammans med andra organisationer, myndigheter och kommersiella aktörer. Även kyrkfolket "drabbas" givetvis av de starka rösterna och de många budskapen som pockar på uppmärksamhet. Det finns risk att angelägna och viktiga budskap drunknar i mängden.

Masskommunikationen kan vara ett redskap för att stärka Svenska kyrkans mission profil som en trovärdig missionsorganisation både gentemot församlingskärnan och de kyrkotillhöriga som inte är så aktiva. Detta är viktigt inte minst med tanke på de insamlingsmål som är satta och som måste uppnås för att Svenska kyrkans mission skall kunna bedriva sin verksamhet.

Effektmål:

· År 2001 skall Svenska kyrkans mission profil ha tydliggjorts så att minst 30 procent av de kyrkotillhöriga känner till och känner förtroende för verksamheten.

· År 2001 skall minst 70 procent av de frivilliga, förtroendevalda och anställda känna till vad Svenska kyrkans mission står för och minst 40 procent av dessa skall känna engagemang för verksamheten.

4.11.3.3 Delprogrammet Folkbildning och utbildning

Inriktningsmål:

_ Att skapa engagemang för mission genom att öka kunskapen i församlingarna.

Inom området folkbildning och utbildning ryms ombudsutbildning, kyrklig utbildning, mission i retur, stipendieprogram och internationella gäster.

Varje församling är en del av den världsvida kyrkan. Ombuden har en särskild uppgift att levandegöra detta. Internationell mission stärker den lokala församlingens vittnesbörd och tjänst. Ombuden väljs av kyrkoråden. Tyvärr är alltför många ombud bara namn på papper. Svenska kyrkans mission har behov av en aktivare och yngre ombudskår.

Under perioden kommer samarbetet med stiftsmissionråd och stiftskanslier att utvecklas för att ge ombuden bättre stöd. Kyrkokansliet skall ha en konsultativ och stödjande funktion gentemot stift och församlingar.

De senaste årens utveckling med allt fler internationella grupper i församlingar och stift, kommer att följas och uppmuntras. I de internationella samrådsgrupperna engageras fler människor, medelåldern på ombuden är lägre och fler män deltar.

Församlingar och stift efterfrågar konkret information och helst också en relation med samarbetskyrkor. Att utveckla former för ömsesidigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan samarbetspartner och stift och församlingar i Sverige är därför en angelägen uppgift. Genom våra internationella kontakter skall vi stimulera teologisk reflektion kring församlingens uppdrag i mission lokalt och globalt.

I de kyrkliga utbildningarna är det internationella perspektivet fortfarande för svagt. De framtida anställda inom Svenska kyrkan är allför okunniga om SKM:s arbete. Organisationskunskapen är svag, det är inte ovanligt att studenter vid diakoniutbildning och pastoralinstitut är okunniga om vad förkortningen SKM står för.

Mission i retur rymmer flera olika arbetssätt. För att stärka och fördjupa Svenska kyrkans relationer med internationella partner kommer nya former för missionärsutbyte i båda riktningarna att utvecklas.

Unga människor utbildas av Svenska kyrkans mission i olika utbytesprogram, ofta i nära samverkan med Lutherhjälpen. De känner sig ofta dåligt använda. I samarbete med Svenska Kyrkans Unga skall missionen ta tillvara unga människors visioner och intiativ som syftar till förnyelse och förändring. Stipendieprogrammet Ung i den världsvida kyrkan skall utvecklas till att även förbereda församlingar i Sverige att ta emot internationella stipendiater.

Effektmål:

· År 2001 skall det i alla Svenska kyrkans församlingar finnas valda ombud för Svenska kyrkans mission.

· År 2001 skall det i alla stift finnas en samrådsgrupp, relaterad till stiftsstyrelsen, för kyrkans internationella arbete

· År 2001 skall unga människors kompetens och erfarenhet tydligt tas till vara i kyrkliga utbildningar, ombudsutbildningar och andra samlingar i stiften.

· År 2001 skall internationella gäster och/eller resurspersoner med internationell erfarenhet delta i minst 60 procent av kyrkliga utbildningar, ombudsutbildningar och andra samlingar i stiften.

· År 2001 skall minst 75 procent av hemkomna missionärer och stipendiater uppleva att deras erfarenheter och kompetens tas tillvara i Svenska kyrkan.

4.11.3.4 Delprogrammet Opinionsbildning

Inriktningsmål:

_ Att skapa engagemang för mission genom att väcka opinion för Svenska kyrkans karaktär som kyrkomission och för kyrkans internationella missionsansvar.

I linje med kyrkans missionsuppgift ligger en profetisk uppgift. Med den ökade globaliseringen blir det allt tydligare att kyrkan måste arbeta med uppgiften både genom att påverka nationella och globala makthavare och genom bredare opinionsbildning.

I det svenska samhället finns en växande insikt om behovet av att agera på den globala arenan och en oro över ökande klyftor samtidigt som en känsla av vanmakt är ganska utbredd. Påverkan på makthavare och bredare opinionsbildningsinsatser bör gå hand i hand och ske i samverkan med nationella och internationella organisationer i det civila samhället både i nord och syd.

Effektmål:

· Svenska kyrkans mission skall tillsammans med andra organisationer, främst Lutherhjälpen, delta i samhällsdebatt, påverkansarbete gentemot olika svenska myndigheter och relevanta internationella organ och bred opinionsbildning i frågor som rör global rättvisa, utvecklingssyn och mänskliga rättigheter.

· Svenska kyrkans mission skall öka kompetensen hos stiftsmissionsråden att delta i debatten om global rättvisa, utvecklingssyn och mänskliga rättigheter.

· Svenska kyrkans mission skall arbeta för att alla stiftsmissionsråd och minst 50 procent av ombuden är aktiva i namninsamlingen Jubel 2000.

· Svenska kyrkans mission skall verka för att Svenska kyrkans nationella organ fördjupar sin förståelse av globala rättvisefrågor, globalisering, utvecklingssyn och mänskliga rättigheter.

· Svenska kyrkans mission skall aktivt verka för att främja rättvisemärkningen.

· Svenska kyrkans mission skall, så långt det är möjligt, medverka till att företrädare för SKM:s samarbetspartner finns med i allt påverkansarbete och all opinionsbildning.

4.11.4 Ekonomiska ramar

Internationell mission
	Utfall 1997	Budget 1998	Äskande 1999	Förslag till budget 1999
Intäkter
Kyrkofond, allmänt anslag	2 607	3 200	3 200	4 700
Kyrkofond, ändamålsdestinerat
Övriga anslag / Sverige	7 692	4 027	3 800	3 800
Kollekter, gåvor och bidrag	62 936	66 175	67 400	67 400
Ramanslag Sida	34 841	37 000	36 800	36 800
Katastrofanslag Sida
Internt förvaltade fonder		2 000	2 000	2 000
Externt förvaltade fonder	561	700	700	700
Övriga anslag / ej Sverige	362
Övriga intäkter / försäljning	259	30
Summa intäkter	109 259	113 132	113 900	115 400
Kostnader i Sverige
Kanslikostnader	20 107	20 710	21 332	21 332
Verksamhet i Sverige	7 999	6 869	10 900	10 900
S:a kostnader i Sverige	28 106	27 579	32 232	32 232
Kostnader i utlandet	- 12 913	- 14 515	- 11 400
Personal i utlandet	19 363	24 444	20 000	20 000
Verksamhet i utlandet	65 274	63 558	63 668	65 168
S:a kostnader i utlandet	84 637	88 002	83 668	85 168
Summa kostnader	112 743	115 581	115 900	117 400
Netto kapitalförvaltning	2 854	2 449	900	900
Resultat efter finansnetto	-630	0	-1 100	-1 100
Förändr. Ändamålsdestinerat kapital	-630		-1 100	-1 100
avsättning (+), ianspråktagande (-)
Resultat efter bokslutsdispositioner	0	0	0	0

4.11.4.1 Analys av kostnadsvolym för att uppnå effektmålen

Intäktsvolymen är i dag budgeterad till 115 275 tkr och en försiktig prognos visar att den år 2001 har minskat till 114 850 tkr. Den totala kostnadsvolymen står i direkt relation till intäkterna.

Kostnadsvolymen (anslagen) vad avser utlandsarbetet kommer enligt vår prognos för perioden att minska från drygt 87 565 tkr till drygt 81 379 tkr medan kostnaderna för sverigearbetet kommer att öka från 7 000 tkr till 11 500 tkr.

Den post som i 1998 års budget, budgeterats till 20 710 tkr och benämnts kanslikostnader bör definieras och preciseras i administrativa kostnader respektive kanslikostnader. Budgetposten innehåller i dag vissa verksamhetskostnader t.ex. resekostnader som rimligen är en verksamhetskostnad på Internationella avdelningen.

Nämnden skall på ombudsmötets uppdrag samordna Svenska kyrkans församlingars missionsengagemang och i gemenskap med hela Kristi kyrka delta i Guds mission i världen.

För att fullgöra detta uppdrag måste SKM till största delen finansiera sin verksamhet själv. Därför är insamlingsarbetet, som både skall finansiera utbildnings- och opinionsbildningsarbete i Sverige samt utlandsarbetet, ryggraden i SKM:s arbete.

Vi märker att det blir svårare och dyrare att samla in de pengar som behövs för att SKM skall kunna fullgöra sitt uppdrag. Insamlingsresultatet beror mycket på SKM:s förmåga att tillvara ta och kanalisera det missionsengagemang som finns i församlingarna och att man kan visa på att pengarna verkligen kommer fram och används på det sätt som givaren avsett samt att de administrativa kostnaderna inte är för höga utan står i proportion till de övriga arbetet. Det är i det perspektivet intressant att fundera över uppdragsgivarens, Svenska kyrkans, ansvar för finansieringen av administrationen för samordningen av församlingarnas missionsengagemang

SKM erhåller en i jämförelse med många andra nämnder låg summa, 3 200 tkr från kyrkofonden, vilket innebär att mer av de insamlade medlen används för att administrera detta arbete istället för att kanaliseras till samarbetspartner.

4.11.4.2 Konsekvensanalys - prioriteringar

Verksamhetsutvecklingen syftar till att en ökad samordning av Svenska kyrkans församlingars missions engagemang och att utveckla former för att i gemenskap med hela Kristi kyrka delta i Guds mission i världen.

Detta innebär att det inte alltid finns ett givet samband mellan ökade intäkter och verksamhetsutveckling. Det är dock helt klart att intäkterna har en otvetydig roll i en förtroendefull samarbetskyrkorelation, där fluktuationer inom en avtalsperiod är förödande. För en gynnsam verksamhetsutveckling måste intäkterna, dvs. SKM:s anslag till en partner, följa en uppgjord plan, där en eventuell minskning sker successivt i samförstånd med partner. På detta sätt kan en minskning av intäkter t.o.m. ha en positiv inverkan på enskilda samarbetsrelationer.

En begränsad omfördelning av resurser mellan utland och sverigearbetet, planeras för perioden 1999-2001. Anledningen till detta är

att skapa bättre förutsättningar för ett ökat engagemang i Sverige för SKM:s arbete.

att säkerställa ökade insamlingssiffror

att intensifiera opinionsbildningsarbetet.

Det står mer och mer klart att SKM:s arbete inte så lätt kan delas upp i ett nationellt och ett internationellt arbete utan det handlar mer om ett globalt perspektiv, där insatserna är beroende av varandra.

4.11.5 Styrelsens bedömning

I skrivelsens avsnitt 3.2 ovan har vi redovisat vårt förslag att i linje med vad som tidigare sagts från ombudsmötets sida utöka kyrkofondsfinansiering med 1,5 miljoner kronor till kostnaderna för Kyrkokansliet. Detta förutsätter dock ett allmänt kyrkofondsanslag på 111 miljoner kronor. Därmed kan en motsvarande summa av insamlade medel frigöras till förmån för den verksamhet som finansieras med insamlade medel.

Vid diskussioner med företrädare för SKM har vi erfarit att nämnden anser att det finns ett akut behov av vissa tjänster för vilka medel inte äskats och som alltså inte finns med i budgetförslaget. Beträffande dessa tjänster behöver diskussioner föras om finansieringen liksom förutsättningarna för vissa omprioriteringar. En ökad kyrkofondsfinansiering av SKM:s kanslikostnader är av betydelse i detta sammanhang.

4.12 Internationell diakoni

4.12.1 Beskrivning av verksamhetsområdet

Nämnden för Lutherhjälpen/Internationell diakoni skall samordna Svenska kyrkans och dess församlingars arbete för internationell diakoni (se särskilt StSkr 1997:504, sid. 34, 2 kap.). Nämnden ansvarar därvid, på ombudsmötets uppdrag självständigt för verksamhetens omfattning och inriktning i enlighet med vad som föreskrivs i instruktionen. Dess verksamhet bedrivs inom Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV), varvid nämnden beslutar självständigt om användningen av för nämnden ändamålsdestinerade resurser. Verksamheten bedrivs inom ramen för av SFRV:s styrelse fastställd administrativ policy. Ärenden, som nämnden finner beröra Svenska kyrkans verksamhet i dess helhet, eller eljest avser även andra verksamhetsområden än nämndens, förs av nämnden till SFRV:s styrelse för prövning.

Lutherhjälpen samarbetar med kyrkor, ekumeniska organisationer och andra grupper för att på olika sätt utföra uppdraget om att vittna om Kristus, att tjäna och upprätta människor, att förvalta Guds gåvor och att leva i gemenskap och enhet med Gud.

Diakonin har sitt ursprung i Kristus själv, i inkarnationen, och är ett uttryck för en kyrka i aktion. Lutherjälpen betonar därmed att det inte handlar om en isolerad sektor av kyrkans verksamhet eller som något vid sidan av eller utanför kyrkan. Diakoni är att agera som kyrka i världen i trohet mot sitt innersta väsen, som en del av Guds mission.

För Lutherhjälpen innebär det att i samverkan med samarbetspartner hävda en kristen människosyn och att solidarisera sig med människor som kämpar för rättvisa, mänsklig värdighet och varaktig fred.

Inriktningsmålet för verksamhetsområdet Internationell diakoni är:

_ Att utifrån kyrkans diakonala uppdrag arbeta för att skapa människovärdiga livsvillkor, rädda liv samt avslöja och bekämpa orsaker till orättvisa, fattigdom och förtryck.

(Ur nu gällande "Verksamhetsidé för Lutherhjälpen", antagen av Lutherhjälpens styrelse 1994).

Verksamhetsområdet Lutherhjälpen [internationell diakoni], vars ansvar och mandat är att samordna Svenska kyrkans och dess församlingars arbete för internationell diakoni, är organiserat i två övergripande huvudprogram:

_ Utland

_ Sverige

Under huvudprogrammen sorterar delprogram i vilka verksamheterna organiseras i enlighet med nämndens prioriteringar.

Huvudinriktningen för verksamheten den kommande verksamhetsperioden ligger fast och är för utlandsarbetet inriktat på fyra prioriterade områden, nämligen:

_ Integrerade utvecklingsprogram

_ Katastrofbistånd

_ Utbildning

_ Hälso- och sjukvård.

Insatserna i utlandsarbetet skall särskilt accentuera:

_ Bekämpande av fattigdom och orättvisor

_ Befrämjandet av social utjämning

_ Befrämjandet av en hållbar utveckling

_ Ett fördjupat partnerskap.

I Sverigearbetet ligger tyngdpunkten särskilt på:

_ Utbildning och opinionsbildning

_ Insamling

_ Information.

Huvudprogrammet Utland har följande delprogram:

· Globalt

· Afrika, särskilt Östra och Västra Afrika, Afrikas Horn och Södra Afrika

· Asien

· Europa

· Mellanöstern

· Latinamerika och Karibien.

Huvudprogrammet Sverige har följande delprogram:

· Insamling

· Kommunikation och media/marknadsföring

· Folkbildning och utbildning

· Opinionsbildning.

4.12.2 Huvudprogrammet Utland

Huvudprogrammet Utland har följande övergripande inriktningsmål:

_ Lutherhjälpen skall bidra till att människor befrias från fattigdom och orättvisor.

Motivering

Huvudprogram Lutherhjälpen utland utgörs av det internationella diakoniarbete som är relaterat till bistånds- och utvecklingsinsatser i samarbete med partner.

Huvuduppgifterna för utvecklingssamarbetet är att bekämpa fattigdom och orättvisor, samt att skapa förutsättningar för att människor skall få självkänsla och oberoende. Utveckling är en process som bygger på människors initiativ, vilja och arbete för förändring. Kvinnor och män behövs lika mycket i detta arbete och därför vill Lutherhjälpen i sitt arbete främja jämställdhet mellan könen.

Lutherhjälpen vill också befrämja en social utjämning. Därför är primärhälsovård, inte minst med inriktning på kvinnor och barn, viktig. Lokal resursmobilisering, vilket inkluderar såväl kapacitetsstärkande insatser (ledarskapsutbildning, administrativ och ekonomisk utbildning) som alternativa biståndsformer såsom spar- och kreditprogram i produktiva och inkomstgenererande verksamheter, är ytterligare en komponent. I katastrofförebyggande syfta arbetar Lutherhjälpen också med freds- och försoningsfrågor.

Lutherhjälpen vill genom sitt arbete befrämja en hållbar utveckling. Därför är miljöhänsyn en viktig komponent i utvecklingssamarbetet. Mat- och vattenförsörjningsfrågor är avgörande för miljoner människors liv. Att bruka jorden så att den kan försörja människor utan att förstöras för kommande generationer blir därför angeläget. För att i tid förhindra katastrofer är katastrofförebyggande perspektivet på detta arbete viktigt.

Biståndet har präglats av ett givar-mottagarförhållande. Att byta ut det förhållandet mot en större ömsesidighet är en långvarig process. Utgångspunkten för ett partnerskap är att vi behöver varandra, att vi är lemmar i samma kropp. Vi måste se oss som medvandrare på en gemensam väg. Partnerskap i dess djupare mening måste präglas av ömsesidighet. Det krävs respekt för varandra och ett intresse för varandras tänkande. Vi måste vilja dela både materiella och andliga resurser.

Metoder

Större delen av Lutherhjälpens arbete är det långsiktiga utvecklingssamarbetet. En huvudkomponent i det arbetet är integrerade utvecklingsprogram som tar hänsyn till människors totala livssituation.

I katastrofarbetet gör Lutherhjälpen akuta överlevnadsinsatser. Men också det humanitära biståndet måste ha ett långsiktigt perspektiv, inte minst därför att många katastrofer är långvariga och komplicerade.

Allt viktigare metoder för att åstadkomma förändringar kommer opinionsbildning, lobbyarbete och advocacy att vara. Våra partner med sina erfarenheter måste själva vara med och påverka sina regeringar och andra relevanta instanser.

Lutherhjälpen verkar främst inom det multilaterala samarbetet och främst de kyrkliga nätverken Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet.

Gemensamma inriktningsmål för huvudprogrammet Utland är:

_ Social utjämning. Att människor får möjlighet till självkänsla och oberoende, kan försörja sig själva.

Kommentar: För att närma sig en ökad social utjämning är en ökning av insatser relaterade till lokal resursmobilisering viktig. Denna inkluderar såväl kapacitetsstärkande insatser (ledarskapsutbildning, administrativ och ekonomisk utbildning) som alternativa biståndsformer såsom spar- och kreditprogram i produktiva och inkomstgenererande verksamheter. Förebyggande hälsovård, speciellt med inriktning på kvinnors hälsa, bidrar också till denna utjämning.

_ Miljöhänsyn. Att resurser används så att miljön bevaras för framtida generationer.

Kommentar: För att värna miljön behöver insatser relaterade till miljö, vatten, skogsbruk och markvård utvecklas. Särskilt fokus skall vara på kvinnor och barn. Insatser som är produktionsinriktade och inkomstgenererande prioriteras.

_ Ökad jämställdhet. Att utvecklingssamarbetet främjar jämställdhet mellan kvinnor och män, samt att ett genderperspektiv får genomlysa all verksamhet.

Kommentar: För att komma närmare jämställda samhällen och gemenskaper behöver kvinnor och mäns roller lyftas fram i det samarbete Lutherhjälpen står i.

_ Fördjupat partnerskap. Att ett fördjupat, ömsesidigt och utmanande partnerskap skall utvecklas.

Kommentar: För att fördjupa ett partnerskap behöver erfarenhets- och kunskapsutbyte i ökad utsträckning bli komplement till/ersättning för ekonomiska transaktioner. Gemensamma utvärderingar av utvecklingssamarbetet och biståndet måste få ett större utrymme för att därmed kunna höja kvalitén på samarbetet och insatserna.

Lobby, advocacy och opinionsbildning, t.ex. genom informationsdelande, kommer att bli en allt viktigare arbetsmetod för att bekämpa fattigdom och orättvisor. Partner måste få utveckla egna metoder för lokal opinionsbildning. För Lutherhjälpen är det väsentligt att ett antal partner får möjlighet att framföra sina synpunkter på Jubel 2000 kampanjen.

_ Katastrofbistånd. Att lindra den akuta nöden för människor som drabbats av katastrofer och bistå dem som drivits på flykt.

Kommentar: Ett långsiktigt perspektiv måste anläggas på allt katastrofarbete, inklusive flyktingarbete.

Effektmål avseende delprogrammen inom huvudprogrammet Utland

· Av det samlade biståndsarbetet bör 75 procent utgöra långsiktigt utvecklingsarbete.

Lutherhjälpen väljer att arbeta multilateralt. 85 procent av den totala biståndsbudgeten bör kanaliseras multilateralt.

4.12.2.1 Delprogrammet Globalt

Inriktningsmål avseende övergripande globalt:

_ I samarbete med lokala kyrkor och ekumeniska- och lokala organisationer skall Lutherhjälpen
1. utifrån gemensamma plattformar, multilaterala nätverk, förmedla och fördela resurser till långsiktigt utvecklingssamarbete och effektivt katastrofbistånd,
2. tilldela multilaterala nätverk ekonomiska och personella resurser för rationell och effektiv administration, genomförande och rapportering.

Inriktningsmål avseende global ekonomi:

_ I samarbete med lokala kyrkor och ekumeniska- och lokala organisationer skall Lutherhjälpen
1. stödja partner och engagerade människor i Syd som arbetar med analys av globaliseringen och dess konsekvenser,
2. stödja organ i Syd att bygga upp kompetens i lobby/advocacy-frågor,
3. stödja organ i Nord som samverkar med partner i Syd i frågor om global handel, u-ländernas skulder, strukturanpassning, hållbar utveckling, finansiella marknaders betydelse för social utveckling och livsmedelssäkerhet.

Inriktningsmål avseende lokal resursmobilisering:

_ I samarbete med lokala kyrkor och ekumeniska- och lokala organisationer skall Lutherhjälpen
1. bedriva långsiktigt utvecklingssamarbete genom multilaterala nätverk,
2. vidareutveckla alternativa biståndsformer som sparande och krediter.

Inriktningsmål avseende katastrof:

_ I samarbete med lokala kyrkor och ekumeniska- och lokala organisationer skall Lutherhjälpen
1. med humanitär hjälp lindra den akuta nöden för människor som drabbats av katastrofer och bistå dem som drivits på flykt.

Inriktningsmål avseende Lutherska världsförbundet:

I samarbete med lokala kyrkor och ekumeniska- och lokala organisationer skall Luther-hjälpen
1. sträva efter att det långsiktiga utvecklingssamarbetet och katastrofarbetet genom multilaterala nätverk utgör merparten av Lutherhjälpens arbete,
2. utveckla ett fördjupat, ömsesidigt och utmanande partnerskap.

Inriktningsmål avseende Kyrkornas världsråd:

_ I samarbete med lokala kyrkor och ekumeniska- och lokala organisationer skall Lutherhjälpen
1. aktivt medverka i Kyrkornas världsråds policy- och målsättningsarbete vad gäller utvecklingssamarbete och katastrofarbete,
2. använda de mötesplatser som Kyrkornas världsråd inbjuder till för erfarenhetsutbyte, dialog och solidaritet.

4.12.2.2 Delprogrammet Afrika

Inriktningsmål avseende Östra och Västra Afrika:

_ I samarbete med lokala kyrkor och ekumeniska- och lokala organisationer skall Lutherhjälpen
1. verka för att kyrkor och organisationer aktivt arbetar för en utveckling i riktning mot fred, rättvisa, demokrati och mänsklig värdighet inom regionen,
2. medverka till att människor själva, genom egen jordbruksproduktion och annan inkomstbringande verksamhet, skall kunna tillgodose sina basbehov, framför allt när det gäller mat och vatten,
3. stödja jordbruksproduktion på landsbygden som bedrivs på ett miljöriktigt sätt för att bevara naturresurser och motverka jordförstöring,
4. utveckla och fördjupa ekumeniska kontakter och erfarenhetsutbyte inom regionen såväl som i andra delar av Afrika,
5. öka utbildning för ledarskap, med särskild inriktning på kvinnligt ledarskap,
6. verka för att ett långsiktigt perspektiv anläggs på katastrofinsatser,
7. öka medvetenheten om lokala och globala miljöfrågor,
8. öka medvetenhet och opinionsbildning om hur den nuvarande globala ekonomin bidrar till fattiggörelsen och den sociala nedrustningen i regionen.

Inriktningsmål avseende Afrikas Horn:

_ I samarbete med lokala kyrkor och ekumeniska- och lokala organisationer skall Lutherhjälpen
1. stärka den ekumeniska samverkan mellan kyrkor och nationella kristna råd,
2. verka för att öka antalet kvinnor i ledarställning,
3. medverka till att människor själva skall kunna tillgodose sina basbehov, framför allt när det gäller mat och vatten,
4. skydda naturresurserna, framför allt genom markvård, eftersom jordförstöring på många håll är ett allvarligt hot mot möjligheten till långsiktig självförsörjning på landsbygden,
5. öka utbildning och medvetengörande för ökad respekt för mänskliga rättigheter,
6. utveckla katastrofförebyggande arbete.

Inriktningsmål avseende Södra Afrika:

_ I samarbete med lokala kyrkor och ekumeniska- och lokala organisationer skall Lutherhjälpen
1. verka för att Södra Afrika skall präglas av fred, demokrati och mänsklig värdighet,
2. medverka till att människor, framför allt genom utbildning och folkbildning skall se och mobilisera sina möjligheter att försörja sig själva, framför allt när det gäller mat och vatten,
3. verka för att hindra fortsatt miljöförstöring, framför allt när det gäller utarmning av jordbruksmark, och bidra till att utsatt mark rehabiliteras,
4. verka för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män,
5. sträva efter att samverkan mellan Lutherhjälpen och partner i södra Afrika skall präglas av jämlikhet och ömsesidighet, och i allt mindre utsträckning handla om överföring av ekonomiska medel.

4.12.2.3 Delprogrammet Asien

Inriktningsmål:

_ I samarbete med lokala kyrkor och ekumeniska- och lokala organisationer skall Lutherhjälpen
1. fördjupa och stärka relationerna till Lutherhjälpens multilaterala partner, LVF, KV och ACT, genom att ta en mer aktiv del i planeringen av det gemensamma utvecklingssamarbetet i Asien,
2. stödja kyrkorna och de ekumeniska organisationerna i deras sociala- och utbildningsprogram för att skapa medvetenhet hos människor om att de kan påverka sin egen situation till en förändring,
3. verka för integrerad landsbygdsutveckling med särskild betoning på produktionsinriktade och inkomstgenererande åtgärder samt miljövårdande insatser,
4. följa upp satsningen på kreditgivning genom EDCS för att se vilka målgrupper som nås,
5. utarbeta en tydlig strategi för utvecklingssamarbete och katastrofinsatser i Asien,
6. stimulera sina samarbetsorganisationer att finna alternativa former för självständighet och ekonomiskt oberoende,
7. verka för att förbättra kvinnors situation, kapacitet och för att de uppmärksammas i samarbetsorganisationernas utvecklingsarbete.

4.12.2.4 Delprogrammet Europa

Inriktningsmål:

_ I samarbete med lokala kyrkor och ekumeniska- och lokala organisationer skall Lutherhjälpen
1. befrämja ett långsiktigt utvecklingssamarbete genom olika multilaterala nätverk och ekumeniska organ,
2. prioritera förebyggande hälsovård med särskild inriktning på kvinnors och barns hälsa,
3. göra insatser som syftar till förbättrad miljö vad gäller markvård, vatten, skogsbruk samt produktionsinriktade och inkomstgenererande insatser på landsbygden, med särskilt fokus på kvinnor,
4. verka för lokal resursmobilisering, vilket inkluderar insatser för ledarskapsutbildning, administrativ och ekonomisk utbildning,
5. vidareutveckla ömsesidiga relationer som i stället för ekonomiska transaktioner har sin utgångspunkt i utbyte av erfarenheter och kunskaper för att befrämja människors värdighet och ansvarstagande.

4.12.2.5 Delprogrammet Mellanöstern

Inriktningsmål:

_ I samarbete med lokala kyrkor och ekumeniska- och lokala organisationer skall Lutherhjälpen
1. genom utvecklingssamarbete, dialog och opinionsbildning främja fredsskapande initiativ, öka delaktigheten i samarbetsprojekt och bidra till demokratiska mönster med respekt för mänskliga rättigheter,
2. stärka den långa traditionen av diakoni och socialt engagemang inom kyrkor och kristna organisationer och stödja fortsatt kristen närvaro i regionen,
3. nå de mest utsatta och marginaliserade grupperna i samhället,
4. synliggöra kvinnorna, ta vara på deras resurser, stärka deras roll i samarbetsorganisationer och verka för jämlika rättigheter mellan kvinnor och män,
5. stärka människors självtillit, bryta isolering och öka möjligheterna till ett socialt ansvarstagande samt främja helhetssynen på människan,
6. bygga upp långsiktiga och ömsesidiga relationer med främjande av samarbete och beroendeminskande insatser,
7. verka för att den internationella vapenhandelns konsekvenser i Mellanöstern belyses och att den svenska krigsmaterielexporten till denna konfliktladdade och instabila region upphör.

4.12.2.6 Delprogrammet Latinamerika och Karibien

Inriktningsmål:

_ I samarbete med lokala kyrkor och ekumeniska- och lokala organisationer skall Lutherhjälpen
1. stärka freds- och försoningsprocesserna i regionen genom organisering av lokalt och folkligt förankrade kyrkliga grupper,
2. förstärka respekten för mänskliga rättigheter,
3. arbeta med ledarutbildning i syfte att öka det folkliga deltagandet i beslutsprocesser,
4. medverka till att öka det ekonomiska oberoendet hos våra samarbetspartner, och verka för utvecklingssamarbete som ger konkret försörjning för enskilda,
5. öka medvetenheten kring jämställdhetsfrågorna hos oss och våra samarbetspartner,
6. göra ökad regional samordning och fler syd-sydkontakter möjliga,
7. förstärka informationsutbytet mellan Latinamerika och Sverige.

4.12.3 Huvudprogrammet Sverige

Huvudprogrammet Sverige har följande inriktningsmål:

_ Lutherhjälpen skall skapa engagemang för den internationella diakonin, särskilt det internationella utvecklingssamarbetet.

Motivering

Förändringarna i samhället har mycket stor betydelse för Lutherhjälpen. Den ekonomiska situationen, inställningen till solidaritetsarbete, sekulariseringen, den ökade kulturella mångfalden kan delvis upplevas som svårigheter. Men det utmanar också Lutherhjälpen att bidra med sådana erfarenheter och kunskap från det internationella arbetet som är relevanta i ett Sverige i förändring. Hit hör också den personliga livsstilen, en fråga som det är vitalt för Lutherhjälpen att bearbeta.

Svenska kyrkans förändrade status efter år 2000 innebär en delvis ny situation även för Lutherhjälpen. Eftersom församlingarnas ekonomiska ansvar för den egna verksamheten kan antas öka, påverkar det rimligen också insamlingsarbetet för Lutherhjälpen. Samtidigt kan det ökade ansvar och engagemang som krävs i framtiden i församlingarna, också vara positivt för Lutherhjälpen. Men vi behöver arbetar på att stärka församlingarnas förtroende för Lutherhjälpen som deras uppdragstagare för den internationella diakonin.

Genom sin ombudsorganisation har Lutherhjälpen sedan decennier byggt mycket av sitt arbete i Sverige på frivillighet. Samtidigt vet vi att den goda struktur för frivilligt arbete som ombudsorganisationen är, måste fyllas med mer innehåll och liv för att möta förhållandena efter år 2000. Lyckas vi inte med det kommer Lutherhjälpen att få svårt att hålla sitt arbete på dagens nivå, både internationellt och i Sverige.

Huvudinriktning

Lutherhjälpen skall värna mångfalden och bredden när det gäller människors sätt att uttrycka sitt engagemang för internationell solidaritet. Delaktighet är ett nyckelord, inte minst när det gäller att ge utrymme åt unga människors engagemang och kompetens.

Svenska kyrkans församlingar är Lutherhjälpens primära målgrupp. Parallellt med detta skall arbetet fortsätta med att göra Lutherhjälpen känd av allmänheten och att öka dess förtroende för Lutherhjälpen.

I linje med alltfler samarbetspartners tydliga önskan bör Lutherhjälpens arbete med opinionsbildning och lobbying stärkas och bli tydligare. Lutherhjälpen skall i samarbete med det övriga civila samhället stärka de marginaliserades röst. Detta skall ske genom att avlyssna partner i syd och föra fram deras tolkning, perspektiv och förslag i ett genomtänkt påverkansarbete och i bredare opinionsbildning. Lutherhjälpen skall sträva efter att de fattiga själva blir synliga i lobby- och opinionsbildningsarbetet.

4.12.3.1 Delprogrammet Insamling

Inriktningsmål:

_ Att skapa engagemang för internationell diakoni och öka möjligheterna till givande.

Arbetet inom enheten för insamling innebär att skapa förtroende och visa på möjligheter att ge gåvor till Lutherhjälpen.

Allt fler insamlingsorganisationer etablerar sig i Sverige. Om det blir samma utveckling här som på andra håll, har vi bara sett början. I USA är insamlingsbranschen en av de tre största tillsammans med bl.a. bilbranschen. Detta innebär ett allt hårdare insamlingsklimat både i församlingarna och bland en bredare allmänhet.

För att behålla de insamlade medlen på samma nivå som idag, krävs att vi på ett mycket mera systematiskt och selekterat sätt kommunicerar med församlingar och givare. Det är viktigt att göra det enkelt för dem som vill visa sitt engagemang genom en gåva, dvs. att det finns flera olika sätt att ge.

Målsättningen är att positionera Lutherhjälpen i församlingen så att det är självklart att vid så många tillfällen som möjligt ta upp kollekt till Lutherhjälpen. Också givandet skall vara ett självklart sätt för den enskilde att uttrycka sin tro på.

Effektmål:

· Under perioden 1999-2001 skall Lutherhjälpen skall samla in 119 miljoner kronor per år.

· År 2001 skall 80 procent av givarna ha stort förtroende för att pengarna används på rätt sätt.

· År 2001 skall 80 procent av givarna vara mycket nöjda med den information de får.

4.12.3.2 Delprogrammet Kommunikation och media/marknadsföring

Inriktningsmål:

_ Att skapa engagemang för internationell diakoni genom att öka kännedomen om Lutherhjälpen.

Lutherhjälpsarbetet inom enheten för kommunikation och media gäller att marknadsföra Lutherhjälpens verksamhet.

Vi utsätts för tusentals budskap varje dag. Avsändaren har bara några få sekunder på sig att fånga läsarens/tittarens uppmärksamhet. Därför gäller det både att "skrika högt" och på rätt sätt för att höras i massmediebruset. Att det är så starkt beror bl.a. på att antalet aktörer på marknaden ständigt ökar. Många är mycket resursstarka och satsar på marknadsföring. Nya informationstekniker bidrar också till att bruset blir allt starkare.

Med de mycket begränsade resurser Lutherhjälpen har för denna del av sitt arbete, är det extra viktigt att försöka använda dem där de "hörs" bäst och når längst. Dessutom måste vi ha klart för oss vilken arena som är den viktigaste för oss. Lutherhjälpen är Svenska kyrkans organisation för utvecklingssamarbete, men mycket återstår innan det är en självklarhet i alla församlingar. Därför är det viktigt att satsa inåt kyrkan. Samtidigt behöver Lutherhjälpen bredda sin bas genom att allt mer vända sig till allmänheten. När vi gör det kan vi räkna med att i hög grad också nå kyrkfolket. Val av målgrupp för olika satsningar påverkar också valet av tekniker och kanaler.

Det är viktigt att bygga upp ett sådant samarbete med journalister inom olika medier att Lutherhjälpen blir känd som en kunskapsrik och pålitlig organisation med gedigna och värdefulla kontakter i många olika delar av världen.

Det övergripande syftet med marknadsföringen är att göra Lutherhjälpens namn och verksamhet känd. Varje aktivitet är, beroende på innehållet, ett bidrag till och ett inslag i information, insamling eller opinionsbildning.

Lutherhjälpens information/kommunikation skall präglas av att människorna i syd skildras på ett värdigt och respektfullt sätt, framför allt genom att de själva kommer till tals.

Lutherhjälpens information/kommunikation skall finnas tillgänglig för så många som möjligt genom flera olika kanaler.

Effektmål:

· År 2001 skall 30 procent av svenska folket känna till Lutherhjälpen som Svenska kyrkans internationella diakoni.

· År 2001 skall Lutherhjälpen vara en av de tre mest kända och högst uppskattade biståndsorganisationerna i Sverige.

· År 2001 skall 90 procent av församlingarna/pastoraten ha fyra profilerande lutherhjälpsaktiviteter om året t.ex.

4.12.3.3 Delprogrammet Folkbildning och utbildning

Inriktningsmål:

_ Att skapa engagemang för internationell diakoni genom att öka kunskapen i församlingarna.

Varje församling är en del i den världsvida kyrkan. I arbetet med folkbildning och utbildning är församlingen utgångspunkt och mål för aktiviteterna. Församlingar, stift och kyrkliga utbildningar kommer att erbjudas kunskap och inspiration. Arbetet med internationella frågor stärker den lokala församlingens vittnesbörd och tjänst.

Inom detta arbetsfält ryms ombudsutbildning, kyrklig utbildning, stipendieprogram och internationella gäster.

Under de kommande åren skall samarbetet med stiftskommittéer och stiftskanslier utvecklas för att ge ombuden bättre stöd. Kyrkokansliets arbete skall ha en konsultativ och stödjande funktion gentemot stift och församlingar.

De senaste årens utveckling med allt fler internationella grupper i församlingar och stift, kommer att följas och uppmuntras. I de internationella samrådsgrupperna är det fler som engagerar sig, medelåldern på ombuden är lägre och fler män deltar.

Unga människor som utbildats av Lutherhjälpen i olika utbytesprogram, ofta i nära samverkan med Svenska kyrkans mission, skall ges ökad delaktighet inom Lutherhjälpen och hela Svenska kyrkan. I samarbete med Svenska Kyrkans Unga skall Lutherhjälpen ta tillvara unga människors visioner och initiativ som syftar till förnyelse och förändring. Stipendieprogrammet Ung i den världsvida kyrkan skall utvecklas till att även förbereda svenska församlingar att ta emot internationella stipendiater.

Effektmål:

· År 2001 skall 80 procent av församlingarna/pastoraten ha aktiva lutherhjälpsombud.

· År 2001 skall 80 procent av stiften ha bildat en samrådsgrupp för kyrkans internationella arbete.

· År 2001 skall unga människors kompetens och erfarenheter finnas med i 80 procent av aktiviteter och utbildningar.

· År 2001 skall internationella gäster och resurspersoner delta i 60 procent av kyrkliga grundutbildningar, ombudsutbildningar och andra samlingar i stiften.

4.12.3.4 Delprogrammet Opinionsbildning

Inriktningsmål:

_ Att skapa engagemang för internationell diakoni genom att väcka opinion för internationella rättvisefrågor.

I och med den ökade globaliseringen blir det allt tydligare att kyrkan måste ta sin profetiska uppgift på allvar både genom påverkan på nationella och globala makthavare och bredare opinionsbildning. I det svenska samhället finns en växande insikt bland vanliga människor om behovet av att agera på den globala arenan och en oro över växande klyftor samtidigt som en känsla av vanmakt är ganska utbredd. Påverkan på makthavare och bredare opinionsbildningsinsatser bör gå hand i hand och ske i samverkan med nationella och internationella organisationer i det civila samhället både i nord och syd.

Effektmål:

· Lutherhjälpen skall både ensam och tillsammans med andra organisationer, främst SKM, delta i samhällsdebatt, påverkansarbete och opinionsbildning gentemot svenska myndigheter och relevanta internationella organ i frågor som rör global rättvisa, utvecklingssamarbete och livsmedelssäkerhet.

· Lutherhjälpen skall öka kompetensen hos stiftskommittéerna/stiftsombuden för att delta i debatten om global rättvisa, t.ex. i frågor om u-ländernas skulder, strukturanpassning, global handel, Loméavtalet.

· Lutherhjälpen skall verka för att alla stiftskommittéer/stiftsombud och 50 procent av kontraktsombuden är aktiva i namninsamlingen Jubel 2000.

· Lutherhjälpen skall verka för att Svenska kyrkans nationella organ fördjupar sin förståelse av globala överlevnadsfrågor och globalisering.

· Lutherhjälpen skall aktivt verka för att främja rättvisemärkningen.

· Lutherhjälpen skall aktivt verka för att synliggöra partner i allt påverkansarbete och all opinionsbildning.

4.12.4 Ekonomiska ramar

Internationell diakoni
	Utfall 1997	Budget 1998	Äskande 1999	Förslag till budget 1999
Intäkter
Kyrkofond, allmänt anslag	1 483	2 000	2 000	3 500
Kyrkofond, ändamålsdestinerat
Övriga anslag / Sverige	5 151	2 527	5 200	5 200
Kollekter, gåvor och bidrag	117 314	118 150	119 800	119 800
Ramanslag Sida	28 540	30 000	34 300	34 300
Katastrofanslag Sida	32 743	45 000	30 000	30 000
Internt förvaltade fonder	0	800	800	800
Externt förvaltade fonder	422	400	400	400
Övriga anslag / ej Sverige	3 858	5 000	2 500	2 500
Övriga intäkter / försäljning	17 219	180
Summa intäkter	206 731	204 057	195 000	196 500
Kostnader i Sverige
Kanslikostnader	17 483	18 007	18 548	18 548
Verksamhet i Sverige	16 598	13 731	20 000	20 000
S:a kostnader i Sverige	34 081	31 738	38 548	38 548
Kostnader i utlandet	- 12 913	- 14 515	- 11 400
Personal i utlandet
Verksamhet i utlandet	173 008	179 068	161 552	163 052
S:a kostnader i utlandet	173 008	179 068	161 553	163 052
Summa kostnader	207 089	210 806	200 100	201 600
Netto kapitalförvaltning	2 166	1 749	1 300	1 300
Resultat efter finansnetto	1 808	-5 000	-3 800	-3 800
Förändr. Ändamålsdestinerat kapital	1 808	-5 000	-3 800	-3 800
avsättning (+), ianspråktagande (-)
Resultat efter bokslutsdispositioner	0	0	0	0

4.12.4.1 Analys av kostnadsvolym för att uppnå effektmålen

Intäktsvolymen är i dag budgeterad till 205 500 tkr och en försiktig prognos visar att den år 2001 har minskat till 193 000 tkr. Den totala kostnadsvolymen står i direkt relation till intäkterna.

Kostnadsvolymen (anslagen) vad avser utlandsarbetet kommer enligt vår prognos för perioden att minska från drygt 186 000 tkr till drygt 153 000 tkr medan kostnaderna för sverigearbetet kommer att öka från 14 630 tkr till 20 000 tkr.

Den post som i 1998 års budget, budgeterats till 18 007 tkr och benämnts kanslikostnader bör definieras och preciseras i administrativa kostnader respektive kanslikostnader. Budgetposten innehåller i dag vissa verksamhetskostnader t.ex. resekostnader som rimligen är en verksamhetskostnad på internationella avdelningen.

Nämnden skall på ombudsmötets uppdrag samordna Svenska kyrkans och dess församlingars arbete för internationell diakoni.

För att fullgöra detta uppdrag måste Lutherhjälpen till största delen finansiera sin verksamhet själv. Därför är insamlingsarbetet, som både skall finansiera utbildnings-och opinionsbildningsarbete i Sverige samt utlandsarbetet, ryggraden i Lutherhjälpens arbete.

Vi märker att det blir svårare och dyrare att samla in de pengar som behövs för att Lutherhjälpen skall kunna fullgöra sitt uppdrag. Resultatet beror mycket på Lutherhjälpens trovärdighet som bistånds- och insamlingsorganisation. Trovärdigheten hänger i sin tur samman med att Lutherhjälpen har en hög kvalitet i sitt internationella arbete, att man kan visa på att pengarna verkligen kommer fram och används på det sätt som givaren avsett och att de administrativa kostnaderna inte är för höga utan står i proportion till de övriga arbetet. Det är i det perspektivet intressant att fundera över uppdragsgivarens, Svenska kyrkans ansvar för finansieringen av administrationen för den internationella diakonin.

LH erhåller en i jämförelse med många andra nämnder en låg summa, 2000 tkr från kyrkofonden, vilket innebär att mer av de insamlade medlen används för att administrera detta arbete istället för att kanaliseras till samarbetspartner.

4.12.4.2 Konsekvensanalys - prioriteringar

Verksamhetsutvecklingen inom den internationella diakonin syftar till en ökad solidaritet och därmed en ambition att finna former för ett minskat negativt beroende av resurser utifrån.

Detta innebär att det inte alltid finns ett givet samband mellan ökade intäkter och verksamhetsutveckling. Det är dock helt klart att intäkterna har en otvetydig roll i en förtroendefull partner relation, där fluktuationer inom en avtalsperiod är förödande. För en gynnsam verksamhetsutveckling måste intäkterna dvs. LHs anslag till en partner följa en uppgjord plan, där en eventuell minskning sker successivt i samförstånd med partner. På detta sätt kan en minskning av intäkter t.o.m. ha en positiv inverkan på enskilda samarbetsrelationer.

En begränsad omfördelning av resurser mellan utland och Sverigearbetet, planeras för perioden 1999-2001. Anledningen till detta är

att skapa en bättre förutsättningar för ett ökat engagemang i Sverige för Lutherhjälpens arbete,

att säkerställa ökade insamlingssiffror,

att intensifiera opinionsbildningsarbetet.

Det står mer och mer klart att Lutherhjälpens arbete inte så lätt kan delas upp i ett nationellt och ett internationellt arbete utan det handlar mer om ett globalt perspektiv, där insatserna är beroende av varandra.

4.12.5 Styrelsens bedömning

I skrivelsens avsnitt 3.2 ovan har vi redovisat vårt förslag att i linje med vad som tidigare sagts från ombudsmötets sida utöka kyrkofondsfinansiering med 1,5 miljoner kronor till kostnaderna för Kyrkokansliet. Detta förutsätter dock ett allmänt kyrkofondsanslag på 111 miljoner kronor. Därmed kan en motsvarande summa av insamlade medel frigöras till förmån för den verksamhet som finansieras med insamlade medel.

Vid diskussioner med företrädare för Lutherhjälpen har vi erfarit att nämnden anser att det finns ett akut behov av vissa tjänster för vilka medel inte äskats och som alltså inte finns med i budgetförslaget. Beträffande dessa tjänster behöver diskussioner föras om finansieringen liksom förutsättningarna för vissa omprioriteringar.

En ökad kyrkofondsfinansiering av Lutherhjälpens kanslikostnader är av betydelse i detta sammanhang.

4.13 Svenska kyrkan i utlandet

4.13.1 Beskrivning av verksamhetsområdet

Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) skall samordna Svenska kyrkans arbete bland svenskar i utlandet. Nämnden ansvarar därvid, på ombudsmötets uppdrag självständigt för verksamhetens omfattning och inriktning i enlighet med vad som föreskrivs i instruktionen. Dess verksamhet bedrivs inom Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV), varvid den beslutar självständigt om användningen av för nämnden ändamålsdestinerade resurser.

Verksamheten bedrivs inom ramen för av SFRV:s styrelse fastställd administrativ policy.

Ärenden, som nämnden finner beröra Svenska kyrkans verksamhet i dess helhet, eller eljest avser även andra verksamhetsområden än nämndens, förs av nämnden till SFRV:s styrelse för prövning.

Inriktningsmål för verksamhetsområdet Svenska kyrkan i utlandet:

_ Svenska kyrkan i utlandet skall med inriktning på gudstjänstliv, undervisning, diakoni och mission bedriva Svenska kyrkans verksamhet bland svenskar i utlandet i enlighet med av kyrkomöte/ombudsmöte given instruktion och i den tradition som kännetecknar den Svenska kyrkan av idag. Detta skall ske med beaktande av de behov som finns i målgrupperna och de speciella förutsättningar som råder för svenskar i utlandet.

_ Svenska kyrkan i utlandet skall ta tillvara de speciella möjligheter för kyrklig verksamhet som föreligger för att därigenom i ord och handling nå människor med evangeliet.

_ Svenska kyrkan i utlandet skall verka för utlandskyrkans förankring i hemmakyrkan och bland allmänheten och för ökande bidrag till verksamheten.

Verksamhetsområdet Svenska kyrkan i utlandet har som ansvar och mandat att ansvara för Svenska kyrkans arbete bland svenskar i utlandet. Det är organiserat i fyra övergripande huvudprogram:

_ Verksamhetsutveckling

_ Utlandspersonal

_ Utlandsekonomi

_ Sverigearbete.

På nivån under huvudprogrammen finns i vissa fall delprogram i vilka verksamheterna organiseras i enlighet med nämndens prioriteringar.

Nämnden genomför under våren ett brett upplagt policyarbete, vilket syftar till att ge ett så bra beslutsunderlag som möjligt till den nämnd som tillträder efter årets kyrkomöte. Att detta arbete ännu inte avslutats då nämnden fastställde föreliggande förslag till mål- och rambudget, leder till att framför allt effektmålen i vissa fall bara kan formuleras preliminärt. I andra fall avser nämnden att formulera effektmål först då policyarbetet avslutats.

Huvudprogrammet Verksamhetsutveckling har följande delprogram:

· Verksamhetens formella ram

· IT-frågor

Huvudprogrammet Sverigearbetet har följande delprogram:

· Information/profilering

· Insamling

· Ombudsarbete

4.13.2 Huvudprogrammet Verksamhetsutveckling

Inriktningsmål:

_ Att säkerställa att utlandskyrkans verksamhet, inom ramen för tillgängliga resurser, bedrivs på de platser och på det sätt, som bäst motsvarar behoven. För att uppnå detta mål skall en kontinuerlig uppföljning av verksamhetens utveckling ske, avseende såväl kvantitet som kvalitet.

Motivering

Huvudprogrammet skall arbeta med frågor som rör utvecklingen av Svenska kyrkans arbete bland svenskar i utlandet. I detta sammanhang är det väsentligt att både kvalitets- och kvantitetsfrågorna får sin rätta plats. Som exempel på detta kan nämnas att det finns kvalitetsaspekter på att det upprätthålls rimliga relationer mellan antalet besök och den tjänstevolym som finns på verksamhetsplatsen.

Antalet svenskar i utlandet ökar i takt med samhällets globalisering. Huvudprogrammet syftar till att ge ett så bra beslutsunderlag som möjligt när frågor om nuvarande och eventuellt nya verksamhetsplatser ställs mot varandra. Inom ramen för huvudprogrammet skall också en kontinuerlig omvärldsbevakning ske.

Metoder

Instrument för detta skall bl.a. vara regelbunden inhämtning och bearbetning av verksamhetsstatistik, analys av kyrkornas verksamhetsberättelser och övriga rapporter samt regelbundna besöksresor. Kontinuerligt samråd med cheferna för huvudprogrammen för Utlandspersonal och Utlandsekonomi skall härvid ske.

Omvärldsanalysen skall bl.a. ske genom att kontakt upprätthålles med svenska utlandsmyndigheter och med svenska företag med internationell verksamhet. Fortlöpande kontakt skall också hållas med Avdelningen för internationell mission, ekumenik och diakoni. Då så bedöms ändamålsenligt skall rekognosceringsbesök vid potentiellt nya verksamhetsplatser kunna göras.

Effektmål:

· Frekvensen för rapportering av månatlig verksamhetsstatistik skall vid utgången av 1999 ha nått en nivå så att 70 procent av verksamhetsplatserna rapporterar med högst tre månaders fördröjning.

· Samtliga verksamhetsplatser skall under en treårsperiod ha fått uppföljningsbesök.

4.13.2.1 Delprogrammet Utlandskyrkans IT-frågor

Inriktningsmål:

_ För att uppnå huvudmålet skall IT-utvecklingen vid utlandskyrkorna främjas. Detta gäller såväl det interna användandet av lämpliga programvaror som ett ökat utnyttjande av e-post och informationsteknik för extern kommunikation.

Effektmål:

· Vid utgången av år 2001 skall samtliga verksamhetsplatser med året-runt personal vara anslutna till internet.

· Vid utgången av år 1999 skall samtliga verksamhetsplatser som är anslutna till internet ha egna hemsidor, med länkar till Svenska kyrkans hemsida, och utformade enligt en av Kyrkokansliet framställd mall.

4.13.3 Huvudprogrammet Utlandspersonal

Inriktningsmål:

_ Att utlandskyrkorna, i enlighet med SKUT:s mål och verksamhetens behov skall vara försedda med kvalificerad personal.

_ Att utsänd personal skall ha fått en relevant introduktionsutbildning.

_ Att all personal skall få relevant arbetslagsutveckling och fortbildning.

Motivering

Den utsända personalen är verksamhetens viktigaste resurs. Det blir därmed väsentligt att rekrytering sker så att verksamhetsplatserna tillförs så goda medarbetare som möjligt. För att underlätta för den utsända personalen att utföra sina uppgifter, är det viktigt att de personaladministrativa rutinerna fungerar bra.

Utbildning och fortbildning har stor betydelse och skall därför ges tillräckligt utrymme inom huvudprogrammet.

Inom huvudprogrammet är många frågor av avtals- eller personalpolitisk karaktär och därför gemensamma för all den utlandspersonal som är anställd av SFRV. I dessa avseenden relaterar huvudprogrammet till Förvaltningsdelegationen.

Metoder

Rekryteringen underlättas genom att ett intresseregister hålls aktuellt och genom att årlig rekryteringshelg anordnas. Samverkan sker med de rekryteringshandläggare som arbetar inom de övriga internationella verksamhetsområdena.

Varje år anordnas en utbildningsvecka för nyanställd personal. Enligt rullande schema kallas den utsända personalen till arbetslagskonferenser. Prästerna kallas vart tredje år till särskilt möte.

Effektmål:

· Att vid utgången av år 2001 utsänd personal vid samtliga verksamhetsplatser regionvis skall ha kallats till arbetslagskonferens.

· Att utveckla introduktionsutbildningen för nyanställd personal så att, senast år 2000, alla utsända anser sig ha fått en relevant introduktion i arbetet.

4.13.4 Huvudprogrammet Utlandsekonomi

Inriktningsmål:

_ Att säkerställa den ekonomiska ram inom vilken verksamheten bedrivs.

_ Att stimulera verksamhetsplatserna till en ökad grad av självfinansiering.

Motivering

Även om verksamhetsplatserna bär en stor del av sina egna kostnader, är den ekonomistyrning som sker från Sverige väsentlig. Det gäller de ramanslag som fördelas, liksom frågan om kapitalbildningen vid verksamhetsplatserna. Inom huvudprogrammet bevakas hur intäkterna fördelas mellan kyrkofondsanslaget och den insamling som sker i Sverige. Förvaltning av SKUT:s utlandsfastigheter är också en viktig del av huvudprogrammet.

Metoder

Ekonomistyrningen sker dels genom ledning och samordning av verksamhetsplatsernas budget- och bokslutsarbete, dels genom de verksamhets- och reparationsanslag som beviljas över SKUT:s budget.

Effektmål:

· Minst 80 procent av budgeten skall vid utgången av år 1999 hänföras till utlandsverksamheten.

· Omsättningshastigheten på det kapital som finns vid verksamhetsplatserna skall vid utgången av år 1999 inte ha minskat i förhållande till det som gällde under år 1997.

· Ägarförhållandena för utlandsverksamhetens fastigheter skall vara klarlagda senast vid utgången av år 1999.

4.13.5 Huvudprogrammet Sverigearbetet

Inriktningsmål:

_ Att i enlighet med nämndinstruktion och fastlagd policy informera om och insamla medel till utlandsverksamheten.

_ Att bedriva ombudsarbete så att SKUT:s verksamhet blir känd och bejakad i Svenska kyrkans församlingar och bland allmänheten.

Motivering

Den verksamhet som SKUT bedriver är en fortsättning av det arbete som Svenska kyrkans församlingar i Sverige utför. Många av de människor som kommer till SKUT:s verksamhetsplatser tillhör en svensk hemmaförsamling. För SKUT är det därför av stor betydelse att upprätthålla en levande kontakt med församlingarna i Sverige. För att arbeta med dessa frågor har SKUT ett huvudprogram för Sverigearbete. Huvudprogrammet är indelat i tre olika delprogram för att fånga upp viktiga aspekter av Sverigearbetet. Det är delprogram för information/profilering, insamling och ombudsarbete.

Arbetet med information/profilering och insamling, liksom ombudsarbetet, är delar av en samordnad insats. Arbetet inom vart och ett av de tre delprogrammen är beroende av det som sker i de båda övriga.

4.13.5.1 Delprogrammet Information/profilering

Inriktningsmål:

_ Att nå ut till svenska kyrkans alla församlingar och allmänheten med information om SKUT:s verksamhet och väcka positivt intresse och engagemang för denna.

Effektmål:

· Vid slutet av år 1999 ha kännedom om de attityder till, och kunskaper om, SKUT:s verksamhet som finns hos Svenska kyrkans förtroendevalda och anställda.

4.13.5.2 Delprogrammet Insamling

Inriktningsmål:

_ Att i enlighet med SKUT:s insamlingspolicy genom insamlingsaktiviteter i samarbete med informations- och ombudsverksamheten anskaffa medel till SKUT:s verksamhet.

Effektmål:

· Antalet SKUT-vänner vid utgången av år 1999 skall ha ökat med 10 procent, jämfört med slutet av år 1997.

4.13.5.3 Delprogrammet Ombudsarbete

Inriktningsmål:

_ Att stödja, utbilda och inspirera och föryngra ombudskåren.

_ Att se ombudsverksamheten som en viktig folkrörelse i kyrkan, ta till vara ombudens frivilliga engagemang och se dem som en förstärkning i församlingen, en resurs i framtidens kyrka.

Effektmål:

· Vid utgången av år 2001 skall samtliga församlingars ungdomsgrupper ha fått information om utlandskyrkan.

· Vid utgången av år 2001 skall 80 procent av stiften ha bildat samrådsgrupp för det internationella arbetet

4.13.6 Ekonomiska ramar

Svenska kyrkan i utlandet
	Utfall 1997	Budget 1998		Äskande 1999		105 Mkr 1999		Förslag till budget 1999
Intäkter
Kyrkofond, allmänt anslag	1 012	1 000		1 000				1 000
Kyrkofond, ändamålsdestinerat	37 000	37 000		37 000		37 000		37 000
Övriga anslag / Sverige	43	720
Kollekter, gåvor och bidrag	14 047	11 680		12 700		12 700		12 700
Internt förvaltade fonder	13	858
Externt förvaltade fonder	72
Övriga anslag / ej Sverige	344
Övriga intäkter / försäljning*	1 410	1 050		600		600		600
Summa intäkter	53 941	52 308		51 300		50 300		51 300
Kostnader i Sverige
Kanslikostnader	8 012	8 252		8 500		8 500		8 500
Verksamhet i Sverige	2 574	2 575		2 300		2 300		2 300
S:a kostnader i Sverige	10 586	10 827		10 800		10 800		10 800
Kostnader i utlandet	- 12 913	- 14 515		- 11 400
Personal i utlandet	28 660	28 104		28 000		28 000		28 000
Verksamhet i utlandet	16 258	13 748		13 300		12 300		13 300
S:a kostnader i utlandet	44 918	41 852		41 300		40 300		41 300
Summa kostnader	55 504	52 679		52 100		51 100		52 100
Netto kapitalförvaltning	1 453	374		800		800		800
Resultat efter finansnetto	-110	3		0		0		0
Förändr. Ändamålsdestinerat kapital	-110	3
avsättning (+), ianspråktagande (-)
Resultat efter bokslutsdispositioner	0	0		0		0		0

4.13.6.1 Analys av kostnadsvolym för att uppnå effektmålen

De effektmål som har fastställts kan i allt väsentligt uppnås inom den ordinarie kostnadsramen. Dock kan det förväntas att den undersökning av attityder och kunskaper till SKUT som omtalas i effektmålet för huvudprogrammet Sverigearbetet och dess delprogram för information/profilering, kommer att innebära kostnader som går utöver ordinarie ram.

4.13.6.2 Konsekvensanalys - prioriteringar

Underlag för en samlad bedömning av verksamhetsplatserna och därav följande prioriteringar tas för närvarande fram av nämnden. Det arbetet skall också ses i sammanhang med den utredning om verksamhetens utbredning och finansiering som beslutats av SFRV:s styrelse. Nämnden vill dock erinra om den bedömning som görs i verksamhetsberättelsen för 1997:

Tyvärr har kyrkofondsbidraget inte ökat under de gångna sex åren, vilket betyder att ekonomin nu är den mest oroande och verksamhetsbegränsande faktorn för SKUT. Därför står nämnden inför uppgiften att av ekonomiska skäl behöva skära ner betydelsefulla delar av SKUT:s verksamhet.

4.13.7 Styrelsens bedömning

I skrivelsen (StSkr 1998:503) med redogörelse för styrelsens verksamhet första halvåret 1998 redovisas det utredningsarbete beträffande SKUT som påbörjas i höst. En långsiktig bedömning beträffande SKUT-arbetets inriktning, omfattning och finansiering får göras när resultatet av detta arbete föreligger.

Vi har i avsnitt 3.2 redovisat som vår bedömning att det blir nödvändigt att göra en besparing avseende SKUT om det allmänna kyrkofondsanslaget blir lägre än 111 miljoner kronor. Nämnden för SKUT får då pröva vilka åtgärder som behöver vidtas om endast det ändamålsdestinerade anslaget återstår.

4.14 Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens utlandsverksamhet

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen har alltsedan tillkomsten 1856 varit en självständig missionsrörelse och var till en början ett missionssällskap med tydlig koppling till enskilda gruppers missionsinitiativ. I och med att missionsarbetet resulterade i självständiga kyrkobildningar redan på 1920-talet har EFS i realiteten fungerat som en kyrkomission med relationer till självständiga lutherska kyrkor i Afrika och Asien. EFS sedan mitten av 1970-talet med Sudans kristna råd samt med lokala somaliska myndigheter för att bistå flyktingar och hemlösa som på grund av väpnade konflikter och naturkatastrofer tvingats lämna sina hem.

Rådet skall samordna rörelsens engagemang för EFS utlandsverksamhet. Mission är att överskrida gränser med budskapet om Jesus Kristus, och på så sätt främja Kristi rikes tillväxt. EFS är en del av Guds mission och har del i Guds uppdrag till hela den världsvida kyrkan att gå ut med hela evangeliet till hela människan i hela världen. EFS mission är därmed insatt i en världsvid gemenskap av kristna människor som tillsammans bär ett och samma uppdrag, att gestalta Guds evangelium i världen. (Ur riktlin-jer för EFS utlandsarbete samt programförklaring för EFS 1998 - 2000).

En för Svenska kyrkan gemensam administration, avdelningen för Internationell mission och diakoni samt ekumenik, verkställer de beslut som EFS-rådet fattar avseende EFS utlandsverksamhet och dess ändamålsdestinerade medel. Ansvarig chef för rådets verksamhetsområde är avdelningschefen vid avdelningen för Internationell mission, diakoni samt ekumenik.

4.14.1 Beskrivning av verksamhetsområdet

EFS utlandsverksamhet har följande prioriterade områden:

_ kyrko- och församlingsutveckling

_ teologisk utbildning och reflektion

_ hälso- och sjukvård

_ integrerade utvecklingsprogram

_ katastrofarbete

För att markera stödet till prioriterade områden har EFS en tydlig profil:

_ att kalla, utrusta och sända missionärer

_ att betona utbildningen av lekmän för tjänst i den lokala församlingen.

Under senaste årtiondena har EFS genom katastrofinsatser försökt möta akuta behov av hjälp i området Afrikas Horn.

Verksamhetsområdet EFS utlandsverksamhet har ett huvudprogram, benämnt Utlandsprogrammet.

Under huvudprogrammet sorterar delprogram i vilka verksamheterna organiseras i enlighet med rådets prioriteringar.

Utlandsprogrammet har följande delprogram:

· Afrika, särskilt Östra Afrika och Afrikas Horn

· Asien, särskilt Indien

4.14.2 Huvudprogrammet Utland

Inriktningsmål:

_ Att tillsammans med partner i Afrika och Asien gestalta Guds evangelium i världen.

Huvudprogrammet Utland har följande inriktningsmål i relation till de av EFS-rådet prioriterade områdena:

1. Kyrko- och församlingsutveckling

_ att inom ramen för kyrkornas gemenskap, gudstjänstliv, vittnesbörd och diakoni delta i sådant som medverkar till trons fördjupning, kyrkornas enhet och förnyelse,

_ att höja den administrativa kompetensen genom att vidta beroendeminskande åtgärder och mobilisera lokala resurser till kyrkornas centrala funktioner och församlingarnas mission.

2. Teologisk utbildning och reflektion

_ att stödja utbildning av ledare i kyrkan på folkspråket,

_ att medverka till ekumeniska utblickar i konfessionella prästutbildningar.

3. Hälso-och sjukvård

_ att prioritera förebyggande hälso- och sjukvård,

_ att bidraga till en helhetssyn på människan i vården.

4. Integrerade utvecklingsprogram

_ att människor själva ska kunna tillgodose sina basbehov framför allt när det gäller mat och vatten,

_ att stödja utbildningar och integrerade utvecklingsprojekt, vilka kan förebygga uppkomst och spridning av sjukdomar,

_ att medverka till medvetandegörande genom folkbildning och träning i demokrati,

_ att stödja program för läskunnighet och underlätta flickors skolgång.

5. Katastrofarbete

_ att inom ramen för delprogrammen ha beredskap att med lokal partner möta akuta behov av nödhjälp.

4.14.2.1 Delprogrammet Afrika

Inriktningsmål avseende Afrika regionalt:

_ Att tillsammans med kyrkor och organisationer i regionen utveckla ekumenisk samverkan i fullgörandet av missionsuppdraget.

_ Att tillsammans med partner bearbeta inriktning och kvalitet inom teologisk utbildning och uppmuntra till större kontextualitet inom ramen för den världsvida kyrkan.

_ Att med den lokala kulturen som grund främja möte och samlevnad mellan muslimer och kristna.

_ Att tillsammans med partner utveckla utbildning för förändring och utveckling.

Inriktningsmål avseende Östra Afrika:

_ Att utveckla och fördjupa ekumeniska kontakter och erfarenhetsutbyte inom regio-nen såväl som i andra delar av Afrika.

_ Att minska kyrkornas och organisationernas ekonomiska utlandsberoende genom att stimulera till en förbättring av den lokala finansieringen av deras centrala funktioner.

_ Att uppmuntra till en mer kontextuellt bestämd teologisk utbildning inom ramen för den världsvida kyrkan.

_ Att fortsatt stödja kyrkornas långsiktiga hälso- och sjukvårdsarbete, med betoning av förebyggande hälsovård.

_ Att öka utbildning för ledarskap, med särskild inriktning på kvinnors ledarskap.

_ Att medverka till att kyrkor och ekumeniska organisationer aktivt skall verka för fred, demokrati, rättvisa och mänsklig värdighet inom regionen.

_ Att öka insikten om hur den globala ekonomin påverkar regionen.

Inriktningsmål avseende Afrikas Horn:

_ Att ömsesidigt öka förståelsen av vad det innebär att vara en del av den världsvida kyrkan.

_ Att ömsesidigt öka insikten om kyrkans roll i utveckling mot fred, demokrati, rättvisa och mänskliga rättigheter.

_ Att medverka till att fördjupa kontakter och erfarenhetsutbyte inom regionen såväl som i den världsvida kyrkan.

_ Att medverka till en utvidgad och fördjupad teologisk utbildning.

_ Att minska beroendet av extern finansiering genom ökat lokalt ansvarstagande.

_ Att öka antalet kvinnor i ledande ställning.

_ Att öka tonvikten på förebyggande hälsovård i kyrkornas långsiktiga hälso- och sjukvårdsarbete.

Inriktningsmål avseende Tanzania:

_ Att tillsammans med ELCT och andra kyrkor i regionen utveckla ekumenisk samverkan i fullgörandet av missionsuppdraget.

_ Att minska ELCT:s ekonomiska utlandsberoende genom att stimulera till en förbättring av den lokala finansieringen av kyrkans centrala funktioner, såväl som av hennes åtaganden inom sjukvård och utbildning.

_ Att utveckla ömsesidiga samverkansformer mellan ELCT och hennes partner inom Lutheran Mission Cooperation (LMC) -samarbetet.

_ Att stödja utvecklandet av en mer kontextuellt bestämd teologisk utbildning.

_ Att med den lokala kulturen som grund främja möte och samlevnad mellan muslimer och kristna.

_ Att fortsatt stödja ELCT:s långsiktiga hälso- och sjukvårdsarbete, främst i södra Tanzania, med tonvikt på förebyggande hälsovård.

_ Att uppnå en ökad lokal finansiering av kyrkans hälso- och sjukvårdsarbete.

_ Att öka utbildning för ledarskap, med särskild inriktning på kvinnors ledarskap.

_ Att tillsammans med samarbetspartner medverka i ömsesidig opinionsbildning i frågor kring fattiggörelse, global ekonomi och resursfördelning.

Inriktningsmål avseende Malawi:

_ Att i samverkan med Lutherska kyrkan i Tanzania ge fortsatt stöd till ELCM att fullfölja sitt missionsuppdrag i församlingsarbetet, diakonala uppgifterna och undervisningen.

Inriktningsmål avseende Eritrea:

_ Att som partner till ECE stödja kyrkan i dess strävan att hitta former för sitt arbete i en politiskt svårtolkad situation.

_ Att fördjupa gemenskapen och samverkan med ECE.

_ Att fullfölja dokumentationen av EFS och ECE:s gemensamma historia.

_ Att med personalinsatser delta i den teologiska reflektionen inom ECE.

Inriktningsmål avseende Etiopien:

_ Att gemensamt bearbeta och förstå innebörden av partnerskap.

_ Att tillsammans förändra det generella anslagets omfattning och inriktning mot en mer flexibel fördelning.

_ Att med personal stödja kyrkans arbete med teologisk utbildning, hälso- och sjukvårdsarbete samt lokal resursmobilisering.

Inriktningsmål avseende Sudan:

_ Att visa solidaritet med kristna som lever under mycket svåra förhållanden.

_ Att utveckla ett långsiktigt och fördjupat partnerskap med kyrkorna i Sudan.

_ Att bidra till fördjupad kunskap rörande den situation som råder i Sudan.

_ Att öka den administrativa kompetensen hos SCC.

Inriktningsmål avseende Somalia:

_ Att utvecklingssamarbetet med Sida samt lokala råd ska bidra till stabilitet och normalisering av förhållanden i Middle Juba.

_ Att befolkningen i Middle Juba får tillgång till rent vatten, hälsovård och utbildning.

_ Att tillgodogöra sig erfarenheter från missionärernas möte med människor av annan tro för att kunna fördjupa den egna reflektionen över vad kristen närvaro i ett muslimskt land betyder.

4.14.2.2 Delprogrammet Asien

Inriktningsmål:

_ Att stärka relationerna mellan den Evangeliskt lutherska kyrkan i Madya Pradesh, Indien och dess ekumeniska omvärld i Indien och Asien.

Inriktningsmål avseende Indien:

Målen för EFS samverkan i Indien gäller ELCMP (med undantag av det sista målet).

_ Att följa upp överenskommelsen mellan EFS och ELCMP genom återkommandekonsultationer.

_ Att uppmana till ett tydligt målsättnings- och prioriteringsarbete bl.a. för att nå fram till vad av kyrkans verksamhet som anses omistligt.

_ Att söka relevanta beroendeminskande åtgärder för ökad självfinansiering och därigenom främja lokal resursmobilisering.

_ Att kapacitetsstärkande - och därmed förtroendeskapande - åtgärder genomförs.

_ Att organisationsutvecklande åtgärder gällande decentralisering och lokalt medinflytande genomförs så långt det är möjligt med hänsyn tagen till rådande samhällsförhållanden.

_ Att söka relevanta former för kunskaps- och erfarenhetsutbyte för att främja och inspirera till förnyelse av gudstjänst- och församlingsliv i en öppen ekumenisk anda.

_ Att en plan för fortbildningsinsatser för kyrkans anställda utarbetas.

_ Att arbeta för närmare relationer mellan kyrkans institutioner och projekt å ena sidan och dess församlingar å andra sidan.

_ Att finna fungerande former för samordning av kyrkans behov gällande hälso- och sjukvård, och att en genomtänkt resursfördelning mellan kyrkans sjukhus genomförs.

_ Att genom en tydligt utarbetad policy nå fram till en genomtänkt barn- och skolhemsverksamhet utifrån reella behov, med adekvata resurser, en förnyad pedagogik, samt regelbunden relevant information.

_ Att prioritera olika slags utbildningsinsatser som inriktar sig på kvinnor.

_ Att främja en syn på utveckling som präglas av att göra det möjligt för fattiga människor att själva förändra sina levnadsvillkor och därmed påverka sin utveckling, samt att göra detta genom att stödja strategiska pilotprojekt.

_ Att bidra till att insatserna genom WYES håller god kvalitet, att arbetet förankras lokalt i Indien samt att återkopplingen till den svenska situationen förstärks.

4.14.3 Ekonomiska ramar

EFS utlandsarbete Mål- och rambudget 1999
	Utfall 1997	Budget 1998	Budget 1999
Intäkter
Övriga anslag / Sverige	13 864	14 200	13 500
Ramanslag Sida	4 192	5 300	4 400
Katastrofanslag Sida	4 914	4 000	3 000
Summa intäkter	22 970	23 500	20 900
Kostnader i Sverige
Kanslikostnader	1 800	1 740	1 620
Verksamhet i Sverige
S:a kostnader i Sverige	1 800	1 740	1 620
Kostnader i utlandet	- 12 913	- 14 515	- 11 400
Personal i utlandet	8 171	8 717	9 000
Verksamhet i utlandet	11 649	13 040	10 280
S:a kostnader i utlandet	19 820	21 756	19 280
Summa kostnader	21 620	23 496	20 900
Netto kapitalförvaltning
Resultat efter finansnetto	1 350	4	0
Förändr. Ändamålsdestinerat kapital	1 350	4
avsättning (+), ianspråktagande (-)
Resultat efter bokslutsdispositioner	0	0	0

Det bör noteras att när det anges att den största intäktsposten av "övriga anslag" är detta snarast att se som ett budgettekniskt uttryck. Det är fråga om insamlade medel som formellt anslås av EFS till verksamheten eftersom den bedrivs inom ramen för SFRV.

4.15 Lednings- och planeringsfunktionen

4.15.1 Beskrivning av funktionens uppgifter

Lednings- och planeringsfunktionen är i Kyrkokansliet knuten till lednings- och planeringsenheten. Huvuduppgiften är att utgöra sekretariat åt Svenska kyrkans centralstyrelse/SFRV:s styrelse och dess förvaltningsdelegation samt att svara för samordnings- och planeringsarbetet i relation till den samlade ledningen av Kyrkokansliets arbete.

Funktionens övergripande inriktningsmål är:

_ Att genom god planering och ändamålsenlig samordning stödja Svenska kyrkan på nationell nivå i att fullgöra sitt uppdrag.

Som sekretariat åt styrelsen har funktionen att svara för planläggningen på längre och kortare sikt av styrelsens och arbetsutskottets sammanträden och av andra överläggningar som styrelsen eller arbetsutskottet har, t.ex. med övriga nämnder och råd, Biskopsmötet, stiftsledningarna, Kyrkofondens styrelse, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Sveriges Kyrkliga Studieförbund och de frivilliga organisationerna. Till uppgiften hör också genomförande, uppföljning och dokumentation av dessa sammanträden och överläggningar.

I funktionens uppgift som sekretariat åt styrelsen ingår handläggningen av en stor mängd allmänna ärenden och för hela organisationen gemensamma ärenden samt ansvaret för ärendeflödet hos styrelsen och fördelning och samordning av de ärenden som bereds i de olika delarna av Kyrkokansliet.

Styrelsen är kyrkomötets/ombudsmötets beredande och verkställande organ. Därav följer att lednings- och planeringsfunktionen har omfattande uppgifter relaterade till kyrkomötet och ombudsmötet. Detta innebär ett innehållsligt samordningsansvar, t.ex. för skrivelser till och från kyrkomötet/ombudsmötet. Det innebär också ett praktiskt planerings-, genomförande och uppföljningsansvar.

Lednings- och planeringsfunktionen gentemot Förvaltningsdelegationen innebär motsvarande uppgifter som i förhållande till styrelsens arbete och sammanträden.

En annan sida av lednings- och planeringsfunktionen är att biträda generalsekreteraren och kyrkosekreteraren i ledningsarbetet inom Kyrkokansliet, i uppdraget att utåt företräda organisationen och vid handläggningen av övergripande ärenden och samordningsuppgifter som rör såväl Kyrkokansliet som Svenska kyrkan på riksnivå i vidare mening. Till denna del av funktionen hör också att ge administrativt stöd åt Kyrkokansliets ledningsgrupp, där generalsekreteraren är ordförande.

Till lednings- och planeringsfunktionen hör också utvecklandet av gemensamma administrativa rutiner i Kyrkokansliet beträffande ärendehandläggning, styrelse- och nämndadministration, dokumenthantering m.m. I dessa avseenden har lednings- och planeringsfunktionen direktivrätt i hela Kyrkokansliet.

Inom lednings- och planeringsfunktionen finns fem delprogram:

· Kyrkomötet

· Styrelsen

· Förvaltningsdelegationen

· Kyrkokansliets ledning

· Gemensamma administrativa rutiner

4.15.2 Program inom lednings- och planeringsfunktionen

4.15.2.1 Delprogrammet kyrkomötet

Inriktningsmål:

_ Kyrkomötets auktoritet såsom Svenska kyrkans högsta beslutande organ skall främjas genom de åtgärder som vidtas av dess beredande och verkställande organ och i Kyrkokansliet.

_ Kyrkomötets arbete skall underlättas genom god planering såväl innehållsligt i fråga om skrivelser och andra beslutsunderlag som praktiskt i fråga om yttre faciliteter.

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Med nuvarande regelverk sammanträder kyrkomötet normalt en gång årligen i augusti. Under 1999 kommer kyrkomötets sammanträde att tidigareläggas och äga rum tiden 27 maj-12 juni. Detta ställer särskilda krav på planering och förberedelser under våren 1999. Enligt föreliggande förslag till kyrkoordning skall kyrkomötet från och med år 2000 sammanträda i två sessioner, dels i maj, dels i september. Skulle detta bli gällande ordning måste delvis nya rutiner utarbetas.

Effektmål:

· Kyrkomötets ärenden är en integrerad del av arbetet i beslutsorganen och Kyrkokansliet på nationell nivå och bildar navet i den årscykel som styr arbetet.

· Kyrkomötet bemannas helt med personal ur Kyrkokansliet.

· Rutiner för planering, innehållsliga och praktiska förberedelser samt genomförande och uppföljning av kyrkomötet har anpassats till det regelverk som gäller från och med år 2000.

4.15.2.2 Delprogrammet Styrelsen

Inriktningsmål:

_ Styrelsens arbete skall vara ett uttryck för fullgörandet av den nationella nivåns uppdrag i Svenska kyrkan.

_ En förstärkt planering av den kyrkliga riksorganisationens arbete skall byggas upp. Därigenom skall samstämmigheten mellan mål, verksamhet och resurser förstärkas.

_ Styrelsens arbete skall underlättas genom en god och långsiktig planering, systematisk sammanträdesadministration och kontinuerlig uppföljning.

_ Styrelsens beslut skall grundläggas genom en snabb, kunnig och tillförlitlig handläggning av de ärenden som faller på lednings- och planeringsenheten och en god samordning i beredningen av de ärenden som handläggs i andra delar av den kyrkliga riksorganisationen.

En intensifiering av styrelsens arbete och sammanträdesbehov kan förutses under åren 1999 och 2000 med hänsyn till förberedelserna för och genomförandet av de ändrade relationerna mellan Svenska kyrkan och staten. Framför allt torde behovet av internatsammanträden öka för att möjliggöra bearbetningen av vissa större ärenden, främst kyrkoordningen.

Till de större återkommande ärenden som bereds hos lednings- och planeringsenheten hör verksamhetsberättelser, mål- och rambudgetskrivelse och rikskollektbeslut.

Effektmål:

· Sammanträdesplaneringen, inklusive nämndernas och rådens sammanträden, sker utifrån en övergripande årscykel.

· En ändamålsenlig samordning sker inom den kyrkliga riksorganisationen och mellan denna och Biskopsmötet, ärkebiskopsämbetet och de andra organ med vilka styrelsen i olika frågor samverkar.

· Arbetsformer och samordning har utvecklats på ett sådant sätt att såväl lednings- och planeringsfunktionen som Kyrkokansliet i dess helhet står beredd att på ett kompetent sätt stödja den kyrkostyrelse Svenska kyrkan får den 1 januari 2000.

4.15.2.3 Delprogrammet Förvaltningsdelegationen

Inriktningsmål:

_ Förvaltningsarbetet i den kyrkliga riksorganisationen skall stödja Svenska kyrkan på nationell nivå i att fullgöra sitt uppdrag.

_ Förvaltningsfrågorna - som ett grundläggande stöd för den kyrkliga riksorganisationen - skall i de förtroendevalda organens arbete ges erforderlig uppmärksamhet.

_ Den förtroendevalda organisationen bidrar genom tydliga mål och prioriteringar till att bringa arbetsuppgifter och resurser i balans.

_ En tydlig definition av begreppet kansli i den kyrkliga riksorganisationen skall arbetas fram och börja tillämpas med den ansvarsfördelning den nya definitionen kräver.

_ Förvaltningsdelegationens arbete skall underlättas genom en god och långsiktig planering, systematisk sammanträdesadministration och kontinuerlig uppföljning.

_ Förvaltningsdelegationens beslut skall grundläggas genom en snabb, kunnig och tillförlitlig handläggning av de ärenden som faller på lednings- och planeringsenheten och en god samordning i beredningen av de av delegationens ärenden som handläggs av personal- och ekonomiavdelningarna.

Den för SFRV:s styrelse och de fem nämnderna gemensamma Förvaltningsdelegationen har sin bakgrund i att all verksamhet i riksorganisationen från och med 1997 bedrivs inom SFRV och att all personal är anställd i SFRV. Genom delegationen säkerställs styrelsernas för stiftelserna Svenska kyrkans mission, Svenska kyrkan i utlandet och Lutherhjälpen inflytande över de gemensamma budget-, personal- och förvaltningsfrågorna i SFRV. Behovet av en särskild förvaltningsdelegation efter den 1 januari 2000 låter sig inte nu bedömas.

Effektmål:

· Förvaltningsdelegationens instruktion har fått en sådan tillämpning att en för hela riksorganisationen gemensam årscykel följs.

· Förvaltningsdelegationen skall under 1999 ha träffat samtliga nämnder och råd för överläggning.

· Det integrerade arbetssätt, som det under 1997-98 i Kyrkokansliet genomförda verksamhetsområdesprojektet syftar till, tillämpas fullt ut.

4.15.2.4 Delprogrammet Kyrkokansliets ledning

Inriktningsmål:

_ Generalsekreteraren och kyrkosekreteraren skall få erforderligt stöd i sitt ledningsarbete i Kyrkokansliet, i sina funktioner gentemot styrelsen och i sina övriga uppgifter i fråga om intern samordning och i fråga om att externt företräda Svenska kyrkan nationellt och internationellt.

_ Kyrkokansliets ledningsgrupp skall genom lednings- och planeringsfunktionen få administrativt stöd i sitt arbete.

Generalsekreteraren är Kyrkokansliets chefstjänsteman och styrelsens sekreterare och huvudföredragande. Kyrkosekreteraren är generalsekreterarens ställföreträdare och huvudföredragande i styrelsen i teologiska ärenden. Generalsekreteraren är ordförande i Kyrkokansliets ledningsgrupp, där samtliga avdelningschefer ingår. Ledningsgruppen är ett samråds- och samordningsforum. Ledningsgruppen sammanträder i regel varannan vecka. Vartannat sammanträde är ett heldagssammanträde.

Effektmål:

· Generalsekreteraren och kyrkosekreteraren arbetar främst med de övergripande lednings- och företrädaruppgifterna.

· Ledningsgruppen är ett uttryck för avdelningschefernas gemensamma ansvar för Kyrkokansliets inre arbete i enlighet med den kanslidefinition som arbetats fram.

4.15.2.5 Delprogrammet Gemensamma administrativa rutiner

Inriktningsmål:

_ Svenska kyrkans riksorganisation skall ha ett gemensamt och integrerat administrativt arbetssätt.

_ Arbetssätt, system och rutiner skall präglas av kvalitet, effektivitet, professionalitet och säkerhet. De skall också leda till en god arbetsmiljö, god intern kontroll och en väl fungerande kommunikation.

_ Genom den dokumentation som sker skall offentlighetsprincipen tryggas.

_ En enhetlighet skall tillämpas i fråga om ärendehantering i den kyrkliga riksorganisationen. Därigenom skall både effektivitet och rättssäkerhet tryggas.

_ Samtliga databaserade system inom den kyrkliga riksorganisationen skall anpassas till den förändring millennieskiftet innebär.

_ En effektiv systemförvaltning skall byggas upp.

Kyrkokansliet har förändrats i två steg från ingången av 1997. Först genomfördes, på ombudsmötets begäran, en mer integrerad organisation. Därefter har arbete pågått med att även skapa ett bättre integrerat arbetssätt. För att den nya sammanhållna organisationen skall fungera väl och kunna koncentrera sig på de verksamheter som styrelse, nämnder och råd beslutar om fordras en väl fungerande intern administration. Arbetet med en sådan skall fullföljas under 1999.

Effektmål:

· Den handläggande personalen har genomgått utbildning i ärendehandläggning och styrelse- och nämndadministration före halvårsskiftet 1999.

· Diarieföring och tillämpning av arkiv- och dokumenthanteringsregler sker.

· En hela verksamheten omfattande verksamhets- och resursplanering har införts från och med 1999 års verksamhet.

· En i avdelningarna väl förankrad distribuerad systemförvaltning fungerar från och med 1999.

4.15.2.6 Projektet Kyrkans böcker

Inriktningsmål:

_ En översyn och revision av Svenska kyrkans gudstjänstböcker genomförs så att ett samlat föreslag kan föreläggas kyrkomötet 2001 för beslut.

Arbetet med översyn av Den svenska kyrkohandboken och Den svenska evangelieboken och med revision av En liten bönbok pågår i olika arbetsgrupper, knutna till Svenska kyrkans församlingsnämnd. Med tanke på Centralstyrelsens ansvar för en kommande remissbehandling och för utarbetandet av skrivelser med slutliga förslag till kyrkomötet har en särskild ledningsgrupp utsetts med företrädare för arbetsgrupperna, nämnden och styrelsen.

Effektmål:

· De områden som är gemensamma för översynsarbetet, exempelvis frågor om ekumeniska versioner av trosbekännelserna och Herrens bön och frågor om inklusivt språk, principer för bibelcitering m.m. har behandlats på ett samordnat sätt när förslagen läggs fram.

· Förslag föreligger för remittering i början av år 2000.

4.15.2.7 Projektet Svenska kyrkans riksmöte

Inriktningsmål:

_ Svenska kyrkans riksmöte skall genomföras år 2000 i Göteborg i samverkan med Göteborgs stift.

_ Riksmötet skall vara en manifestation av Svenska kyrkan som folkkyrka i det nya årtusendet.

_ Planeringen sker i nära samverkan mellan SFRV som huvudarrangör och stiftet.

En ledningsgrupp för riksmötesplaneringen och en projektledare, avlönad av Göteborgs stift, har utsetts gemensamt av styrelsen och stiftet. Från SFRV:s sida ingår i ledningsgruppen två personer med uppgifter på programplaneringsområdet respektive det ekonomiadministrativa området. För riksmötet upprättas en separat budget.

Effektmål:

· En väl sammanhållen planering har tagit sig uttryck i såväl ett brett programutbud under ett samlande tema och en budget under kontroll.

4.15.3 Styrelsens bedömning

Kostnaderna för delprogrammen Styrelsen och Förvaltningsdelegationen utgörs så gott som uteslutande av sammanträdeskostnader inklusive arvoden och ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Särskilt för styrelsen är en ökad sammanträdesfrekvens att förutse under de två närmaste åren. Styrelsen kommer preliminärt att genomföra en studieresa under år 2000.

För delprogrammet Gemensamma administrativa rutiner gäller att utbildningsinslagen till största delen sker internt med egna resurser. Särskilda kostnader uppkommer inte för utvecklingen av ärendehantering m.m. Mycket kostnadskrävande är dock det mål som avser anpassning av de databaserade systemen till millennieskiftet. Den samlade ramen för detta har beräknats till 8,9 miljoner kronor varav 4,4 faller på 1999. Kostnaderna täcks genom ändamålsdestinerade anslag från kyrkofonden.

Arbetet med Svenska kyrkans riksmöte i Göteborg drivs nu med full kraft. En särskild ledningsgrupp med företrädare för Kyrkokansliet och stiftet svarar för detta arbete. Särskild uppmärksamhet ägnas åt intäkter och kostnader i anslutning till riksmötet. Behovet av ekonomiska insatser från den nationella nivåns sida kommer att behandlas av 1999 års kyrkomöte då mål och rambudget för år 2000 behandlas.

Medel motsvarande tjänsten som direktor med inriktning på missionsfrågor föreslås i detta budgetförslag överförda till den internationella verksamheten. Inom lednings- och planeringsfunktionen har som redan nämnts skapats förutsättningar för ett fungerande mål- och rambudgetarbete, uppföljning och utvärdering.

4.16 Personalfunktionen

4.16.1 Beskrivning av stödfunktionen

Personalfunktionen är en av stödfunktionerna i Kyrkokansliet och har som sådan en viktig roll. Personalavdelningen arbetar utifrån Kyrkokansliets verksamhetsplan för att stödja Svenska kyrkan på nationell nivå att fullgöra sitt uppdrag och bidra till verksamhetens samlade resultat.

Avdelningens primära uppdrag gäller de strategiska personalfrågorna inom organisationen i sin helhet, dvs. både avseende kansliets personal och utlandspersonalen. Avdelningen bistår cheferna (avdelningschefer, enhetschefer, ansvariga för utlandspersonal och verksamhetsområdeschefer) med såväl konsultativt stöd i strategiska personalfrågor som löpande personalfrågor och såväl utifrån de behov verksamheten står i nu som i framtiden.

Personalavdelningen har att utgå ifrån Förvaltningsdelegationens inriktningsmål, dvs. att

_ Svenska kyrkans riksorganisation skall ha ett gemensamt och integrerat administrativt arbetssätt.

_ Arbetssätt, system och rutiner skall präglas av kvalitet, effektivitet, professionalitet och säkerhet. De ska också leda till en god arbetsmiljö, god intern kontroll och en väl fungerande kommunikation.

Utöver Förvaltningsdelegationens allmänna inriktningsmål gäller följande inriktningsmål för personalfunktionen:

_ Kraftfulla insatser skall göras beträffande kompetensförsörjningen inom Kyrkokansliet. Parallellt med intern kompetensutveckling skall höga krav ställas på dem som anställs i fråga om fackkompetens men också i fråga om formell kunskap om ärendehantering och projektarbete, ekonomihantering och personalhantering.

_ De personaladministrativa rutinerna skall utvecklas.

_ Väl fungerande samarbetsformer skall finnas med de fackliga organisationerna. De avtal som sluts skall fullt ut vara anpassade till vår arbetsplats och den verksamhet som bedrivs.

Avdelningen ansvarar för långsiktig planering av Kyrkokansliets kompetensförsörjning och för samordning och utveckling av personalarbetet. Vid avdelningen skall finnas en samlad kompetens som svarar mot personalområdets olika delar. Det gäller de strategiska frågorna avseende t.ex. personalpolitik, ledarskap, kompetensförsörjning, arbetsmiljö, arbetsrätt. Det gäller även delområden och löpande personalarbete som t.ex. förhandling, psykosociala frågor, rekrytering, avveckling, lönerevision och jämställdhet.

Avdelningen skall vara känd för kvalitet, effektivitet, professionalitet och säkerhet i sina uppdrag. Det betyder att avdelningen skall vara känd för såväl sin kunnighet inom personalområdet som om de förutsättningar verksamheten fungerar under. Det betyder även att avdelningen skall vara känd för sitt behovs- och serviceinriktade arbets- och förhållningssätt.

Personalavdelningen arbetar utifrån tre perspektiv:

1. Personalstrategi: att utforma strategier och direktiv som syftar till att säkerställa att organisationen har beredskap för att möta framtida konkurrens och prövning från omvärlden. Den primära intressenten i detta arbete är kansliets chefer.

2. Löpande personalarbete: att utifrån uttryckta behov fortlöpande bistå verksamheten i personalfrågor. Insatserna riktas till kansliets anställda i vid mening, dvs. såväl arbetstagare som chefer.

3. Personaladministration: att utforma rutiner och direktiv som syftar till att säkerställa att gällande lagar, avtal och policies följs och som följer den standard och utveckling som sker i samhället i stort avseende dessa frågor. Insatserna riktas till kansliets anställda i vid mening, dvs. såväl arbetstagare som chefer.

Personalfunktionens arbete sker inom ramen för fyra huvudprogram:

_ Övergripande personalfrågor.

_ Sverigerelaterade personalfrågor.

_ Arbetsmiljö Sverige och utland.

_ Utlandsrelaterade personalfrågor.

Inom huvudprogrammen finns följande delprogram:

Övergripande personalfrågor

· Företagskultur.

· Ledarförsörjning.

· Organisationsförändring.

· Strategier och policies.

· Övergripande arbetsrätt.

· Jämställdhet.

Sverigerelaterade personalfrågor

· Kompetensförsörjning: rekrytering, utveckling, avveckling.

· Personaladministrativa rutiner.

· Lagar och avtal.

Arbetsmiljö Sverige och utland

· Internkontroll.

· Friskvård.

· Arbetsmiljö: fysisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö.

Utlandsrelaterade personalfrågor

· Kompetensförsörjning: rekrytering, utveckling, avveckling.

· Personaladministrativa rutiner.

· Lagar och avtal.

För huvudprogrammet Utlandsrelaterade personalfrågor har följande ansvars-fördelning skett:

a) Mission, diakoni, katastrof, internationella nätverk (LVF, KV).

b) Arbete bland svenskar utomlands.

4.16.2 Huvudprogrammet Övergripande personalfrågor

Inriktningsmål:

_ Tillvarata mångfalden i vår organisation för att möjliggöra en stärkt, tydlig företags-kultur.

_ Säkerställa för verksamheten relevant chefs- och ledarförsörjning.

_ Genom att ständigt utveckla och förändra policies, strategier och organisation anta de utmaningar en förändrad omvärld, såväl extern som intern, ställer på oss.

För att säkerställa att organisationen har beredskap för att möta framtida interna och externa utmaningar i form av konkurrens och prövning, speciellt inför år 2000, är det viktigt att organisationen är stabil, förändringsbenägen, omvärldsbejakande och tydlig. Delprogrammen visar att detta sker genom en tydlig identitet/kultur, goda ledare, i tiden tydliga personalpolicies och -strategier, en flexibel, dynamisk och jämställd organisation.

4.16.3 Huvudprogrammet Sverigerelaterade personalfrågor

Inriktningsmål:

_ Att tillsammans med berörda chefer säkerställa för verksamheten relevant kompetensförsörjning.

_ De personaladministrativa rutinerna skall utvecklas. Rutinerna skall vara tydliga och kända av Kyrkokansliets anställda.

_ Väl fungerande samarbetsformer skall finnas med de fackliga organisationerna. Allt personalarbete skall följa gällande lagar och avtal avseende våra verksamheter.

Med omställningen inför år 2000 anger de tre delprogrammen viktiga områden för såväl stabilitet som utveckling. Det handlar om att säkerställa kompetensförsörjningen inom Kyrkokansliet i ett nuläge såväl som ett långsiktigt perspektiv, att utveckla, dokumentera och förmedla enhetliga rutiner samt att arbetsgivaren i god samverkan med arbetstagarorganisationerna säkerställer att gällande lagar och avtal följs.

4.16.4 Huvudprogrammet Arbetsmiljö Sverige och utland

Inriktningsmål:

_ Kansliorganisationen i sin helhet skall präglas av en såväl god fysisk som psykosocial arbetsmiljö.

_ Arbetsmiljöfrågorna skall följa gällande lagar och avtal avseende våra verksamheter.

_ Arbetsmiljöarbetet skall primärt ske i förebyggande syfte.

Med omställningen inför år 2000 anger de tre delprogrammen viktiga områden för såväl stabilitet som utveckling. De tre delprogrammen är tyngdpunkten i arbetsmiljön. Fokusering sker på lagar och avtal, men framförallt det förebyggande arbetet. När det gäller internkontrollen är det viktigt att följa de lagar och föreskrifter som finns inom området, att i samverkan med företagshälsovården ta fram en handlingsplan för arbetet. Friskvård är viktigt för den anställde. Genom olika typer av friskvård och också genom att initiera olika aktiviteter får vi en frisk och aktiv personal med en god livsstil. Tillsammans med företagshälsovården skall den fysiska såväl som den psykiska arbetsmiljön utvecklas för att uppnå en god balans mellan arbete och fritid.

4.16.5 Huvudprogrammet Utlandsrelaterade personalfrågor

Inriktningsmål avseende Mission, Diakoni, Katastrof, Internationella nätverk:

_ Att tillsammans med berörda chefer och ansvariga för utlandspersonalen säkerställa för verksamheten relevant kompetensförsörjning.

_ Att verka för en positiv övergång mellan utlandstjänst och arbete i Sverige.

_ De personaladministrativa rutinerna skall utvecklas. Rutinerna skall vara tydliga och kända av Kyrkokansliets (kansliplacerade såväl som utlandsplacerade) anställda.

_ Väl fungerande samarbetsformer skall finnas med de fackliga organisationerna.

_ Allt personalarbete skall följa gällande lagar och avtal avseende våra verksamheter.

Med omställningen inför år 2000 anger de tre delprogrammen viktiga områden för såväl stabilitet som utveckling. Det handlar om att säkerställa kompetensförsörjningen för verksamheten i ett nuläge såväl som ett långsiktigt perspektiv, att utveckla, dokumentera och förmedla enhetliga rutiner samt att arbetsgivaren i god samverkan med arbetstagarorganisationerna säkerställer att gällande lagar och avtal följs.

För övrigt kan noteras att avdelningen har att ombesörja konsulära ärenden för utlandsplacerad personal. Idag saknas finansiell säkring för arbetet.

Inriktningsmål avseende Svenska kyrkan i utomlandet:

_ Att tillsammans med berörda chefer säkerställa för verksamheten relevant kompetensförsörjning, dvs. att utlandskyrkorna, i enlighet med SKUT:s mål och verksamhetens behov, skall vara försedda med kvalificerad personal, att utsänd personal skall ha fått en relevant introduktionsutbildning, att all personal skall få relevant arbetslagsutveckling och fortbildning. (SKUT:s inriktningsmål).

_ Att verka för en positiv övergång mellan utlandstjänst och arbete i Sverige.

_ De personaladministrativa rutinerna skall utvecklas. Rutinerna skall vara tydliga och kända av Kyrkokansliets (kansliplacerade såväl som utlandsplacerade) anställda.

_ Väl fungerande samarbetsformer skall finnas med de fackliga organisationerna. Allt personalarbete skall följa gällande lagar och avtal avseende våra verksamheter.

Med omställningen inför år 2000 anger de tre delprogrammen viktiga områden för såväl stabilitet som utveckling. Det handlar om att säkerställa kompetensförsörjningen för verksamheten i ett nuläge såväl som ett långsiktigt perspektiv, att utveckla, dokumentera och förmedla enhetliga rutiner samt att arbetsgivaren i god samverkan med arbetstagarorganisationerna säkerställer att gällande lagar och avtal följs.

4.16.6 Styrelsens bedömning

En stark arbetsplatskultur och goda ledare kräver investering i utvecklingsinsatser. Med tydliga satsningar minskas kostnaderna på poster som t.ex. sjukskrivningar, övertid, skadestånd och avgångsvederlag. När tillräckliga medel ges personalarbetets olika delar ökar förutsättningarna att uppnå en trygg, flexibel organisation, med tydlig identitet och med goda och kompetenta ledare.

"Kraftfulla insatser beträffande kompetensförsörjningen" kräver ekonomiska investeringar för att inriktnings- såväl som effektmål skall vara realistiska. Utan investeringar i underhåll, utveckling och avveckling av kompetens stagnerar organisationen och kompetensen urholkas, vilket innebär förlängd tidsåtgång och större behov av externa resurser för att uppnå verksamhetens mål. Urholkas kompetensen är inte Kyrkokansliet konkurrenskraftigt för framtiden. Antar vi inte omvärldens utmaningar isoleras organisationen från ett större utvecklande sammanhang till en egen ö som saknar förbindelse med omvärlden.

Om arbetsmiljöarbetet inte prioriteras riskerar Kyrkokansliet få en dålig arbetsmiljö. Utan aktiv friskvård finns en risk att medarbetare dels inte orkar med sitt arbete, dels för ökade kostnader för sjukskrivningar. I en föränderlig organisation behövs möjligheten till t.ex. stödsamtal. Utan förebyggande åtgärder gällande den fysiska och psykosociala arbetsmiljön kan en konsekvens bli fler långtidssjukskrivna och därmed både psykiskt och ekonomiskt lidande.

Som vi redovisat i avsnitt 3.2 har vi funnit det nödvändigt att göra vissa omprioriteringar för att under 1999 kunna göra en särskild satsning på personal- och kompetensutveckling.

4.17 Ekonomifunktionen

4.17.1 Beskrivning av stödfunktionen

Ekonomiavdelningen är en av stödfunktionerna i Kyrkokansliet och har som sådan en viktig roll. Avdelningen arbetar utifrån Kyrkokansliets verksamhetsplan för att stödja Svenska kyrkan på nationell nivå att fullgöra sitt uppdrag och bidra till verksamhetens samlade resultat.

Avdelningens uppdrag gäller ekonomifrågorna inom organisationen som helhet. Avdelningen bistår chefer och styrande organ med såväl konsultativt stöd i strategiska ekonomistyrningsfrågor som löpande ekonomihantering. Detta sker utifrån den situation och de behov verksamheten står i nu och i framtiden.

Ekonomiavdelningen har att utgå ifrån Förvaltningsdelegationens inriktningsmål:

_ Svenska kyrkans riksorganisation skall ha ett gemensamt och integrerat administrativt arbetssätt.

_ Arbetssätt, system och rutiner skall präglas av kvalitet, effektivitet, professionalitet och säkerhet. De ska också leda till en god arbetsmiljö, god intern kontroll och en väl fungerande kommunikation.

Ekonomiavdelningen är organiserad som fyra delfunktioner, redovisningsfunktionen, lönefunktionen, utlandsekonomifunktionen samt utvecklingsenheten. Avdelningen leds av ekonomichefen.

Arbetet skall bedrivas integrerat med det övriga Kyrkokansliet, det vill säga att ett väl fungerande, effektivt och kommunikativt arbetssätt skall tillämpas vilket skall bidra till en god intern kontroll och medvetenhet om redovisningens roll i verksamheten hos anställda och förtroendevalda. Härvid skall särskild vikt läggas vid löpande rapportering och till detta kopplad kompetensutveckling inom det ekonomiska och administrativa området för organisationens chefer. Detta inriktningsmål nämns särskilt för ekonomiavdelningen i Förvaltningsdelegationens den 20 mars 1998 fastställda mål för den rikskyrkliga organisationen vilket formulerats som att

_ Aktuella ekonomiska rapporter till beslutande organ föreligger vid varje styrelse-, nämnd-, råds- eller delegationssammanträde.

En väl fungerande rapportering bygger på att flödet kan hanteras på ett effektivt sätt. Här skall ekonomiavdelningen sträva mot ytterligare dokumentation och implementering av rutiner kring daglig hantering av från verksamheten genererade behov. Härvidlag skall strävas efter enkelhet och säkerhet. De rutiner som gäller inom Kyrkokansliet skall vara tillgängliga och förståeliga.

Vidare sägs, i samma dokument:

_ Det ekonomiadministrativa arbetet i Kyrkokansliet genomförs med egna resurser.

Detta betyder att ett arbete kring avdelningens dimensionering och arbetsfördelning kopplat till möjlig kompetensutveckling av medarbetarna inom avdelningen skall genomföras. Detta arbete kommer att prioriteras.

Avdelningen svarar för den löpande ekonomihanteringen, utveckling av ekonomiadministrativ policy, ekonomistyrning genom utveckling av budgetering och rapportering som ett styrinstrument för verksamheten. Avdelningen har inom sitt ansvarsområde direktivrätt i hela organisationen. Arbetet bedrivs i stor utsträckning med hjälp av tekniskt administrativt stöd, t.ex. ekonomi-, löne-, insamlings- och projekthanteringssystem. Inom avdelningen skall finnas en samlad kompetens som svarar mot ekonomiområdets olika delar. Det gäller t.ex. redovisnings- och skattefrågor, budgetering, ekonomisk analys och kompetens avseende systemstöd.

Avdelningen skall sträva mot att vara känd för kvalitet, effektivitet, professionalitet och säkerhet i sina uppdrag. Det betyder att avdelningen skall kännetecknas av kunnighet inom ekonomiområdet såväl som om de förutsättningar verksamheten fungerar under. Det betyder att avdelningen har ett serviceinriktat arbets- och förhållningssätt med verksamhetens behov i centrum.

4.17.2 Program inom ekonomifunktionen

Ekonomifunktionen arbetar med flera delprogram. Då ett väl fungerande administrativt arbete bygger på förutsättningen att samarbete sker gränsöverskridande är ekonomiavdelningens delprogram avdelningsöverskridande men också intimt sammankopplade med varandra. Synsättet är också att det åvilar ekonomiavdelningen internt ett gemensamt ansvar att på bästa sätt lösa uppgifterna inom delprogrammen. De delprogram är följande:

· Löpande redovisning och policyfunktion.

· Utbildning och kommunikation.

· Rapportering och analys.

4.17.2.1 Delprogrammet Löpande redovisning och policyfunktion

Den löpande redovisningen är grunden för all verksamhet från en ekonomiadministrativ synvinkel. Här skall särskild vikt läggas vid att få tekniskt stöd, redovisningsstruktur, ansvarsfördelning, rutiner och medarbetare att fungera i samklang med varandra.

Avdelningen ansvarar för utveckling av ekonomiadministrativ policy som syftar till att utforma rutiner och direktiv vilka säkerställer att gällande lagstiftning, avtal och direktiv följs och utvecklas enligt den standard och utveckling som sker i samhället i övrigt.

Härvidlag skall följande särskilda effektmål gälla i enlighet med Förvaltningsdelegationens beslut den 20 mars 1998

· Antalet kostnadsställen har halverats när 1999 års detaljbudget läggs fram.

Detta fokuserar alltså redovisningsstrukturen och därmed redovisningens förmåga att avspegla verksamheten och dess delar. Målet innebär naturligtvis en önskan om att också minska antalet attestberättigade personer inom Kyrkokansliet. Detta för att med mindre insats kunna genomföra målsättningar under följande delprogram.

4.17.2.2 Delprogrammet Utbildning och kommunikation

Genom en öppen dialog skall det regelverk och de förutsättningar som gäller för redovisningen tydliggöras i organisationen. Detta skall lägga grunden till större medvetenhet och kunskap för att i förlängningen skapa förutsättningar för en högre kvalitet i organisationens arbete. Konsekvensen av utbildning och förbättrad kommunikation skall också vara att upplevelsen av Ekonomiavdelningen som stödfunktion skall stärkas.

Härvidlag skall följande särskilda effektmål gälla i enlighet med Förvaltningsdelegationens beslut den 20 mars 1998:

· Samtliga kostnadsställeansvariga har utbildats för sin uppgift.

Härmed förstås uppgiften att kontinuerligt öka dessa personers ekonomiska kompetens och förståelse för att genom detta uppnå en högre kvalité i organisationens rapporterings- och analysarbete.

4.17.2.3 Delprogrammet Rapportering och analys

En av nycklarna till en effektiv organisation återfinns i rapportering och uppföljning. Ekonomiavdelningen vill förmedla en bild av redovisningen som avspeglande verksamheten. Oavsett rapporteringsnivå skall en bild av verkligheten alltså alltid förmedlas. Detta skall vara och upplevas som ett viktigt bidrag till organisationens uppföljnings-, utvärderings- och planeringsprocesser. En ständigt förbättrad exakthet och innehållsmässig kvalitet skall eftersträvas och rapportinstruktioner skall hållas aktuella och tydliga. Genom detta skall alltid rätt beslutsunderlag kunna tillhandahållas vid rätt tidpunkt för att stödja medarbetare, chefer och förtroendevalda i sitt arbete.

Härvidlag skall följande särskilda effektmål gälla i enlighet med Förvaltningsdelegationens beslut den 20 mars 1998:

· Tertialrapportering fungerar.

Detta innebär en vidare strävan i den självklara ambitionen att kunna presentera rätt besluts-, utvärderings- och planeringsunderlag i rätt tid.

4.17.3 Styrelsens bedömning

Den ursprungliga grundbemanning för Ekonomiavdelningen som fastställdes vid Kyrkokansliets omorganisation har utökats. Detta har varit nödvändigt för att ge avdelningen möjlighet att fungera på ett tillfredsställande sätt. Ett omfattande utbildnings- och utvecklingsarbete pågår dessutom för den personal som inom Kyrkokansliet har att arbeta med ekonomiadministrativa frågor.

SFRV/1998-06-05