Motion till ombudsmötet 1998:533 av Tomas Forsner om missionsuppgiften i Sverige

Ombudsmötet OMot 1998:533

Med anledning av StSkr 1998:501

Enligt instruktionen för Församlingsnämnden har nämnden uppdraget

att främja utvecklingen av församlingarnas evangeliserande arbete och därvid ta tillvara de kontaktytor kyrkan redan har, dels söka efter nya uttrycksformer och nya vägar för kyrkans budskap.

Det svenska samhället blir alltmer pluralistiskt. Alternativa livsåskådningar liksom andra religioner väcker människors intresse. Det talas mycket om det andliga sökandet och det anses idag accepterat att beteckna sig som sökare. Många gånger efterfrågas kyrkans svar på tidens och människors existentiella, andliga frågor. Allt detta ställer kyrkan inför utmaningen att samtidigt som den ödmjukt och lyhört lyssnar till människors upplevelser och frågor, också visa på, förmedla och kommunicera den kristna tron. Uppdraget kommer från Herren Jesus Kristus, men vägarna och formerna behöver anpassas till varje tids förutsättningar.

Under 1990-talet har ett stort och givande arbete skett genom bl.a. gudstjänstförnyelse, bekännelsearbetet, Lilla och Stora boken, Folkkyrkostudien m.m. Detta arbete är avsett att få en fortsättning och konkretisering. I Svenska kyrkan på nationell nivå har Styrelsen för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet och särskilt Församlingsnämnden det tydligaste uppdraget att främja stiftens och församlingarnas arbete med evangelisation och mission inom landet. Vid genomläsning av verksamhetsberättelser och målarbete verkar många andra åtaganden ha tagit överhanden och detta uppdrag nedtonats. Även om mycket kan rymmas i begreppet evangelisation, eller om man föredrar begreppet mission, verkar detta i mål- och rambudgeten 1999-2001 få en undanskymd plats. Gudstjänst, diakoni och undervisning får egna huvudprogram, liksom kyrkans språkliga minoriteter, men ej evangelisation eller mission.

I utredningsförslaget till kyrkoordning är gudstjänst, undervisning, diakoni och mission församlingarnas huvuduppgifter. I en församlingsinstruktion förväntas pastorala program formuleras för varje församling för vart och ett av dessa områden. På många håll finns genomtänkta program eller målsättningar för de tre förstnämnda.

I en tid som präglas av individualism och subjektivitet, och där kyrkans arbete förväntas ha både öppenhet och respekt för andras tankar och tro, men också förväntas äga en tydlig identitet i den kristna tron, är evangelisation och mission något som behöver dels aktualiseras och definieras och dels bearbetas och utvecklas. Om uppmärksamheten kring Svenska kyrkan vid sekelskiftet enbart kommer att handla om förändringar i organisationen, finns risken att Svenska kyrkan också fortsättningsvis upplevs i första hand som mer som en institution, än levande församlingar med ett aktuellt kristet budskap för vår tid.

Många erfarenheter kan hämtas från Svenska kyrkans utlandsarbete kring mission och dialog, och begreppet mission behöver tydliggöras som uttryck för kyrkans uppdrag både inom landet och i världen i övrigt.

Mot bakgrund av ovanstående hemställes

att ombudsmötet ger Stiftelsestyrelsen i uppdrag att initiera ett utvecklingsprogram kring Svenska kyrkans arbete med mission inom landet.

Götene den 23 juli 1998

Tomas Forsner