Motion till ombudsmötet 1998:534 av Nils Gårder om mål- och rambudget för SFRV 1999-2001

Ombudsmötet OMot 1998:534

Med anledning av StSkr 1998:501

Stiftelsestyrelsen redovisar i skrivelsen med mål- och rambudget för perioden 1999-2001 planeringen inför millennieskiftet. För verksamhetsområdet Församlingsutveckling redovisas att vissa speciella satsningar planeras inför tusenårsskiftet. Sålunda beredes enligt budgetförslaget utrymme för arbete med skuldsaneringskampanjen Jubel 2000, med den nya bibelöversättningen Bibel 2000, med projektet Kyrkliga böcker samt med utvecklandet av underlag för församlingarnas arbete med diakonipastoral.

Jag har inte någon erinran mot styrelsens förslag men tror att det saknas något.

Tusenårsskiftet är snart en realitet. Många har en vag känsla av att vår generation får vara med om något stort. Naturligtvis är årsskiftet 1999-2000 i de flesta avseenden inte märkligare än andra årsskiften. På senare tid har uppmärksamheten främst knutits till de presumtiva datorproblem, som har samband med årsskiftet.

Tusenårsskiftet inträffar endast för den del av världen, som tillämpar vår tideräkning. Tideräkning med utgångspunkt från Kristi födelse är inte i den dagliga praktiken en bekännelsehandling. Årtalen uppfattas inte annorlunda än månadernas och dagarnas ordningstal. I grunden är dock årtalen ett uttryck för kristen kultur. Endast på grund av denna kristna kultur inträffar nu ett årtusendeskifte.

För människor i hög samhällsställning kommer nyåret år 2000 sannolikt att firas under särskilt festliga former. Allmänna och enskilda medel kommer att ställas till förfogande. Hos de flesta finns en önskan att få uppleva årtusendeskiftet under högtidliga former. Högtiden bör inte vara något förbehållet ett fåtal. Kyrkans viktigaste uppgift är att alltid vända sig till dem, som inte andra vänder sig till. Det är dock svårt att leva upp till det.

För huvuddelen av Svenska kyrkans medlemmar är kontakten med gudstjänsten knuten till de stora familjehändelserna i glädje och sorg: dop, konfirmation, vigsel och jordfästning. Endast ett fåtal deltager i den söndagliga gudstjänsten. Undantaget är f.n. första söndagen i Advent. Kan tusenårsskiftet bli ett skäl till ytterligare ett kyrkobesök?

Att Jesus föddes i världen är den största händelsen sedan skapelsen själv. Den gemenskap med människor som Gud visar i Jesu födelse är skäl till inre glädje hos alla. Att vår tideräkning uppmärksammar detta är något gott. Troligen väntar sig många att kyrkan, som just finns till endast på grund av Jesu födelse, död och uppståndelse, skall leda firandet av tusenårsskiftet.

Inom den kristna kyrkan finns såvitt jag förstår skilda uppfattningar. Den romerska katolska kyrkan synes förbereda ett särskilt jubileum. I vissa församlingar har enskilda redan i åratal sparat pengar för att kunna deltaga i pilgrimsresor. Inom Svenska kyrkan upplever jag en försiktigare hållning. Försiktigheten har olika orsaker. Vissa tycks anse att tillfälliga manifestationer är olämpliga därför de kan leda till besvikelser. Andra anser att tideräkningen är en borgerlig ordning utan särskild betydelse. Några hänvisar till historisk osäkerhet kring när Jesus föddes och anser tidpunkten sannolikt ligga redan mer än 2000 år tillbaka. Av skrivelsen drar jag slutsatsen att Centralstyrelsen/Stiftelsestyrelsen vill understödja skuldsaneringsuppropet Jubel 2000 samt arbetet med nya kyrkliga böcker som tecken på det nya millenniet. Jag saknar ett stöd för särskilda gudstjänster i anledning av årtusendeskiftet.

Min utgångspunkt är följande: Tideräkningen är i huvudsak historiskt rättvisande. Jesus föddes för omkring 2000 år sedan. Tideräkningen är därför en påminnelse om evangeliet att Gud kom till oss som människa, delade våra villkor och besegrade döden. Ingen har bättre skäl än kyrkan att uppmärksamma att 2000 år förflutit sedan Jesus föddes. Kyrkans sätt att fira detta är som alltid i gudstjänsten.

Svenska kyrkan bör bjuda in alla till högtiden. Kyrkorummet är den enda festsalen, som står öppen för alla. Det är en utmaning för kyrkan att inbjuda inte endast de regelbundna gudstjänstbesökarna utan också kyrkans övriga medlemmar liksom andra till jubileumsgudstjänst år 2000 e.Kr.

Mina närmare tankar är följande: Jubileumsgudstjänsten bör vara mycket kort. Den skall vara enhetligt utformad som gudstjänst utan nattvard. Centrum är en lämplig evangelietext. Texten utläggs i en teologiskt väl förberedd kort predikan. En särskild bön bedjes. Gudstjänstmusiken skall stödja glädjebudskapet. Jubileumsgudstjänsten skall göras välkänd i hela landet och firas i alla församlingar samt på t.ex. sjukhus och fängelser. Predikan utformas lokalt men även en tryckt predikan t.ex. ärkebiskopens sprides över landet eventuellt såsom flygblad. Denna predikan kan användas då jubileumsgudstjänsten leds av lekman, för att sprida ökad delaktighet osv. Naturligtvis kan jubileumsgudstjänsten inte firas samtidigt överallt. Målsättningen är inte att den skall firas under själva nyårshelgen utan den kan firas valfri helgdag eller vardag under första kvartalet. Den korta enkla men högtidliga och gemensamma formen ger likväl möjlighet till känsla av allmän delaktighet. Om intresse från media finns kan naturligtvis vissa TV-sändas. Det vore då lämpligt att påvisa helheten genom utsändning såväl från t.ex. domkyrka eller slottskyrka som från en institution och en vanlig församlingskyrka. Jubileumsgudstjänsten skall markera att Svenska kyrkan som öppen folkkyrka i glädje går in i det tredje årtusendet efter Jesu födelse. Syftet med den gemensamma utformningen av gudstjänsten skall vara att tydliggöra att jubileumsgudstjänsten är lika för alla.

Firandet av den särskilda jubileumsgudstjänsten - formellt en temagudstjänst - hindrar naturligtvis inte att även andra festgudstjänster t.ex. i högmässans form firas. Den korta jubileumsgudstjänsten, som bör ges ett lämpligare namn, har ett särskilt syfte nämligen att nå fler än dem, som regelbundet deltager i gudstjänsterna.

För att förbereda, stödja och informera om ett sådant projekt bör avdelningen för kyrkolivets utveckling anvisas extra medel. Sådana bör kunna ställas till förfogande av kyrkofonden. Kostnaden kan bedömas som måttlig. På församlingsplanet torde projektet kunna genomföras inom ramen för befintliga resurser.

Med anledning av ovanstående yrkar jag

att ombudsmötet beslutar om tillägg till mål- och rambudgeten för 1999-2001 innefattande ett uppdrag till Stiftelsestyrelsen att genomföra projektet samt anvisande av resurser för detta.

Falköping den 23 juli 1998

Nils Gårder