Kulturutskottets betänkande 1998:507 Svenska kyrkans information inför år 2000

Ombudsmötet OK 1998:507

Till utskottet har hänvisats OMot 1998:523 av Sven Håkansson om Svenska kyrkans information inför 2000. I motionen hemställs

att ombudsmötet beslutar uppdra åt stiftelsestyrelsen att särskilt uppmärksamma infor-mations- och layoutfrågor inför 2000-talet och ta fram riktlinjer som stöd och vägledning för de kyrkliga organens information.

Motionen

Motionären konstaterar att Svenska kyrkan år 2000 blir ett trossamfund bland andra och att det då är viktigt att kyrkan framträder enhetligt i t.ex. annonser och trycksaker och i hemsidor och på Internet. Inför millennieskiftet bör därför riktlinjer utformas för informations- och layoutfrågor till stöd för församlingarnas och övriga kyrkliga organs information.

Bakgrund

Om Svenska kyrkans vapen

S:t Eriks vapen, den gula och röda skölden, har sedan slutet av 1970-talet använts som Svenska kyrkans logotyp. Stiftens vapen är i många fall av gammalt ursprung och aktualiserades under 1960-talet och infördes som logotypfunktion.

Svenska kyrkans vapensköld är gjord av konstnären Bengt-Olof Kälde och godkännandebeviset är utfärdat 1977 av dåvarande statsheraldikern Jan von Konow.

Ett firmamärke eller logotyp bestäms i bild. Ett vapen däremot fastställs inte till sin form utan genom att det beskrivs. Originalet är alltså en text och inte en bild. Svenska kyrkans vapen beskrivs enligt följande:

"I ett fält av guld ett rött kors belagd med en krona av guld"

Kyrkans vapen kan glida över och bli till en logotyp genom att man bestämmer att just denna konstnärs tolkning av vapnet är kyrkans logo. Detta hindrar dock inte andra från att göra tolkningar av vapnet och man kan här jämföra Kyrkokansliets tolkning med den som används vid t.ex. Pastoralinstitutet i Uppsala.

Svenska kyrkans vapen har långsamt spridit sig ut till församlingar och stift. I dag används det tämligen ofta antingen ensamt eller tillsammans med stiftets eller församlingens egen logotyp. Vapnet återfinns också på andra ställen som exempelvis på psalmböcker, som bordsstandar och på pennor och brevpapper.

Svenska kyrkans vapen är ett inregistrerat varumärke och skyddat, för närvarande till år 2005 Eftersom vapnet inte är en beslutad logotyp finns inte heller några framtagna regler för hur det får användas. I Centralstyrelsens delegationsordning föreskrivs att generalsekreteraren beslutar om tillstånd att använda Svenska kyrkans vapen, vilket speglar tanken att vapnet är logotyp för den nationella nivån och att medgivande fordras för annan användning.

Genom samordning av Svenska kyrkans presentation i telefonkatalogen har specifika riktlinjer tagits fram för detta; Svenska kyrkans vapen skall stå till höger och stiftets logotyp till vänster.

I företagsvärlden innebär en genomtänkt grafisk profil att det finns detaljerade bestämmelser för hur logotypen skall och får användas.

De flesta företag och organisationer vill att logotypen skall bidra till att ge en sammanhållen bild av vad företaget står för. Olika varumärken och symboler ger olika signaler. Man kan t.ex. jämföra Röda korsets kors och kyrkans kors.

Om stöd till församlingarnas information

Till hjälp i församlingarnas arbete med kommunikations- och informationsfrågor av strategisk såväl som praktisk art har under åren ett antal hjälpmedel tagits fram. I slutet av 1980-talet tog exempelvis dåvarande Nämnden för kommunikation och media(NKM) fram skriften "Nu ringer vi", ett inspirationsmaterial för att underlätta församlingarnas information. Detta har följts av andra material och insatser. För närvarande arbetar Svenska kyrkans information med ett nytt inspirationsmaterial som stöd till församlingarnas informationsarbete. Materialet, som i första hand är tänkt att ligga på kyrknätet, skall kunna tankas hem i sin helhet eller i delar. Allt utifrån de behov som finns. Inspirationsmaterialet vill vara ett stöd i församlingens kommunikationsarbete, i valet av målgrupp, utformandet av budskap, i kanalvalet. Inspirationsmaterialet består av allt från handfasta förslag till struktur för utformning av kommunikationsstrategier. Materialet beräknas finnas på Kyrknätet vintern 1998/våren 1999.

Utskottet

Utskottet delar motionärens uppfattning om behoven av informationsinsatser inför tusenårsskiftet. Enligt utskottets mening är det motionären önskar redan på väg att förverkligas. Utskottet anser det därför inte påkallat att utöver de insatser som nämnts ovan och de som finns angivna i SFRVs förslag till mål och rambudget för 1999 StSkr:501 ge ytterligare uppdrag åt Stiftelsestyrelsen på detta område.

Hemställan

Utskottet hemställer

att ombudsmötet avslår OMot 1998:523

Sigtuna den 21 augusti 1998

På kulturutskottets vägnar

Börje Finnstedt

Christer Swahn

Närvarande: Börje Finnstedt, ordf., Paul Trossö, Ann-Charlotte Svensson, Bo Norrgård, Monica Köpsén, Åke Bendix, Inga-Lis Moberg, Göran Lundquist, Birgitta Josefson-Hultgren, Staffan Holmgren, Sigvard Härnring, Magnus Liedholm.

Biskop Karl-Johan Tyrberg har deltagit i utskottets överläggning.