Previous PageTable Of ContentsNext Page

Församlingsutskottets betänkande

1998:508

Svenska kyrkans abortpolicy


Ombudsmötet

OF 1998:508

I detta betänkande behandlas en motion om Svenska kyrkans policy när det gäller den grupp kvinnor som överväger att genomgå en abort:

Motion 1998:511 av Britta Olinder och Marianne Pettersson, i vilken hemställs

att ombudsmötet beslutar att kyrkans policy för denna stora grupp människor utformas och ett forum skapas för att samla upp erfarenheter och kunskap som kan tjäna stift och församlingar.

Läronämnden har yttrat sig över motionen. Yttrandet Ln 1998:504 bifogas betänkandet som bilaga 1.

Motionen

OMot 1998:511 utgår från det faktum att det varje år görs omkring 30 000 aborter i Sverige. Man kan anta att vissa av dessa aborter ångras i efterhand men att kvinnan i den svåra situation hon har varit inte har haft någon att vända sig till. I församlingarna saknas ofta kompetens för att hantera denna känsliga fråga. Till svårigheten att hantera frågan bidrar också kyrkans tidigare tradition av att fördöma aborter. Situationen blir särskilt allvarlig då många människor i dag saknar det nätverk som familjen har utgjort för tidigare generationer. Motionärerna föreslår att Svenska kyrkan engagerar sig i detta arbete, dels genom att utforma en policy syftande till att stödja kvinnor i en känslig situation, dels genom att skapa ett forum där kompetens och erfarenheter finns samlade.

Bakgrund

Den svenska abortlagen, som trädde i kraft 1975, gör klart att abort får utföras före utgången av artonde havandeskapsveckan, samt därefter endast om synnerliga skäl föreligger och socialstyrelsen medger tillstånd. Lagen föreskriver också att kvinnor som begärt abort skall erbjudas stödsamtal innan åtgärden utförs.

Till 1992 års ombudsmöte hade en motion (OMot 1992:525) inkommit om Svenska kyrkans ansvar i abortfrågan och behovet av att en idégrupp för abortfrågor i förebyggande och stödjande syfte skapades. I sin behandling av motionen föreslog församlingsutskottet avslag med motiveringen att beslut om tillsättande av en sådan grupp redan hade fattats av Församlingsnämnden i september 1991.

Frågan om Svenska kyrkans abortpolicy har också behandlats vid 1993 och 1994 års ombudsmöten. I OMot 1993:555 efterlystes ett kraftigt vittnesbörd från kyrkan till statsmakten att söka påverka abortdebatten i allmänhet och behandlingen av förslaget till ny abortlag i synnerhet. I församlingsutskottets betänkande påpekades att frågan är mer komplicerad än vad som framgått av motionen, men att abort alltid är ett etiskt problem och att Svenska kyrkan bör sträva efter att påverka samhället till att tydligare uppmärksamma detta. I OMot 1994:520 återkom den senare motionären till behovet av ett klarare kyrkligt ställningstagande i abortfrågan, där det bland annat klart skulle framgå att fostret ses som en människa redan från konceptionsögonblicket och att abort därför innebär att en människa dödas. Motionären pekade också på behovet av att kyrkan ger stöd till kvinnor som fött sina barn samt själavård och gemenskap till kvinnor som genomgått en abort. På den sista punkten yrkade församlingsutskottet bifall till hemställan (OF 1994:509), medan avslag yrkades på övriga punkter. Yttrande hade inkommit från Läronämnden, som pekade på att det i kyrkan funnits olika uppfattningar om hur man bör se på det ofödda barnet, men att fostret alltid skall ses som en människa i vardande. Något entydigt avståndstagande från abort kan Svenska kyrkan inte göra, men allvaret i abortfrågan samt det etiska dilemma det innebär bör betonas. Utskottet fann att kyrkan har en uppgift att stödja kvinnor i deras svåra beslut och att dessa kvinnor behöver mötas med själavård samt att den rikskyrkliga organisationen på sikt bör utarbeta riktlinjer för pastoralt handlande och själavård på detta område. Ombudsmötet beslutade i enlighet med utskottets hemställan.

Kring kyrkans ställningstagande i abortfrågan har också ett antal böcker och forskningsrapporter skrivits. Bland de senare kan nämnas Tro & Tanke 1991:7, Abort, fosterdiagnostik, människovärde, där frågan behandlas i ett flertal uppsatser. Denna rapport inleds dessutom med ett Uttalande i abortfrågan av Svenska ekumeniska nämnden med anledning av önskemålen från Biskopsmötet och Svenska Baptistsamfundet om en utvärdering och översyn av gällande abortlagstiftning samt Den gravida kvinnan och fostret - två individer. Det senare uttalandet utgjorde Svenska kyrkans remissvar på fosterdiagnostikutredningen. I uttalandet från Svenska ekumeniska nämnden (föregångaren till Sveriges Kristna Råd) framhölls att kyrkorna var "eniga i sin uppfattning att också det ofödda livet har människovärde och skall skyddas". Nämnden föreslog bland annat

    att en rad abortförebyggande åtgärder vidtas i samhället och i församlingarna, så att den som befinner sig i en abortsituation också kan se ett verkligt alternativ till aborten att med samhällets och omgivningens stöd kunna föda det väntade barnet

Något närmare uttalande om stöd för kvinnor som har genomgått eller överväger att genomgå abort gjorde dock inte Svenska ekumeniska nämnden.

Centralstyrelsens beslut om ovanstående remissvar innebar bland annat att en vidare bearbetning av abortfrågan skulle ske. Detta skedde genom ett seminarium, anordnat av Svenska kyrkans forskningssekretariat i november 1993. Detta seminarium har dokumenterats i Tro & Tanke/Supplement nr 5/1994, Aborten - ett nödvändigt ont.

Det arbete som Svenska kyrkans församlingar bedriver i denna fråga sker som regel inom ramen för det diakonala arbetet, och det är rimligt att anta att många diakoner besitter en kompetens inom området. Däremot saknas i dag det forum för mer samlad kunskap som efterlyses i motionen.

Utskottet

Utskottet instämmer med motionärerna i behovet av att erfarenheter och kunskap samlas in för att komma hela kyrkan till godo. Skälen till detta är flera. För det första berör frågan en situation som ofta är mycket känslig, varför det är viktigt att man i församlingarna kan förmedla de rätta kontakterna och har kunskap om en lämplig samtalsmetodik i mötet med kvinnor som behöver stöd och hjälp i samband med en abortsituation. Dessutom är det inte bara diakoner och präster som kommer i kontakt med dessa kvinnor, varför sådan kunskap kan behöva spridas till bredare grupper inom församlingarna.

Mot denna bakgrund är det angeläget att kunskapen finns samlad och att den kan redovisas på lämpligt sätt. Särskilt viktigt är det att ta tillvara erfarenheter från samhällsinstitutioner och frivilliga stödgrupper.

Enligt styrelsens för SFRV verksamhetsberättelse för 1997 (StSkr 1998:502, bilaga 3) förbereder Församlingsnämnden ett arbete för att kring abortfrågan "utarbeta en samtalsmetodik för dem som arbetar inom kyrkan och att genom utbildning även skapa handlingsberedskap för församlingarna". Utskottet välkomnar detta arbete och menar att det vore en lämplig ram för att vidare utreda frågan om hur man bäst skapar det forum för kunskaper och erfarenheter som motionärerna efterlyser i sin hemställan.

Hemställan

Med anledning av vad som ovan anförts hemställer utskottet

att ombudsmötet med anledning av motion 1998:511 beslutar att ge stiftelsestyrelsen i uppdrag att inom ramen för det planerade arbetet kring abortfrågan finna lämpliga former för att samla in och redovisa erfarenheter som kan tjäna stift och församlingar.

Sigtuna den 24 augusti 1998

På församlingsutskottets vägnar

Eivor Hultén

              Jonas Alwall

Närvarande: Eivor Hultén, ordförande, Iréne Pierazzi, Håkan Engström, Nelly Wallenborg, Jörgen Silén, Lena Petersson, Åke Utterberg, Eva Forssell Aronsson, Christina Holmgren, Berit Bergman, Ingemar Öberg, Henry Svensson, Björn-Eric Carlsson, Annika Mellgren, Ann-Charlott Stegö.

Biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar.

Läronämndens yttrande

1998:504

med anledning av motion om stöd i abortsituationer

Till läronämnden har för yttrande överlämnats OMot 1998:511 om stöd i abortsituationer.

Läronämnden understryker vikten av att både kvinnan och mannen i en abortsituation ges adekvat stöd och pastoral omsorg, både när abort övervägs och olika alternativ diskuteras och efter det att en abort genomförts.

Den pastorala omsorgen kan ges i samtal och upprättande och stärkande av sociala nätverk, där mannen, familjen, kyrkan och samhället i stort kan bidra på olika sätt. Det är angeläget att de kvinnor som övervägt abort men fullföljt graviditeten får det stöd de behöver.

Beträffande det etiska dilemmat i en abortsituation hänvisar läronämnden till sitt yttrande Ln 1994:504.

Uppsala den 11 augusti 1998

På läronämndens vägnar

KG HAMMAR

                      Ingemar Söderström

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Göran Bexell, vice ordförande, Birger Olsson, Björn Skogar, Cristina Grenholm, Curt Forsbring, Anna-Lena Weberup, Astrid Andersson Wretmark.

Previous PageTable Of ContentsNext Page

Kyrkomötet Hemsidan för Kyrkomötet 1998 Ombudsmötet