|
Församlingsutskottets betänkande
1998:509
Utveckling av det diakonala arbetet
|
Ombudsmötet
OF 1998:509
|
Till utskottet har hänvisats motion 1998:506 av Marianne Petersson, vari hemställes
att ombudsmötet beslutar uppdra åt stiftelsestyrelsen att tillsätta en arbetsgrupp som snarast genomför riktlinjer för kyrkans befattningshavare samt ej att förglömma nödvändig utbildning härtill i syfte att visa att kyrkan finns aktivt i samhället och att Svenska kyrkan bryr sig.
Motionen
Motionären menar sig har sett att det sociala skyddsnätet blir allt glesare. Allt oftare möter de som arbetar inom Svenska kyrkan medmänniskor plågade av arbetslöshet, märkta av psykiska/fysiska funktionshinder och sociala problem. I motionen framhålls att kyrkans uppgift inte är att ersätta kommunen i det som enligt socialtjänstlagen åligger denna, men att gå in som ett komplement. Vidare frågar motionären om det finns en medvetenhet om de inskränkningar i rätten till överklagande som förändringarna i socialtjänstlagen har medfört.
Bakgrund
Diakonin och utvecklingen av det diakonala arbetet har behandlats vid ett flertal ombuds-möten. Vid 1993 års ombudsmöte kunde församlingsutskottet (OF 1993:507) konstatera att ett omfattande arbete med syfte att utveckla den diakonala verksamheten pågick i Svenska kyrkan. Utskottet framhöll att de diakonala insatserna behövde öka, men att kyrkan också måste göra klart att hennes uppgift inte är att ta över samhällets ansvar. I stället måste, enligt utskottets uppfattning, Svenska kyrkan och dess församlingar uppmärksamma kommuner och landsting på deras lagfästa ansvar och skyldigheter.
I en motion till ombudsmötet (1996:529) framfördes att de förändringar som skett och sker i det svenska samhället ger skäl till att fråga om inte också kyrkan borde se över sina insatser. Därför hemställdes "att ombudsmötet skulle begära att SFRV:s styrelse tillsatte en utredning med uppgift att analysera Svenska kyrkans diakonala/sociala insatser i vårt framtida samhälle".
Församlingsutskottet behandlade motionen i sitt betänkande 1996:508. Härvid underströk utskottet att de av motionären aktualiserade frågorna utgör en av de viktigaste frågorna både för Svenska kyrkan och för diakonin, nämligen uppgiften att som levande kyrka inte stelna i gångna tiders verksamhetsformer och självbild. Med tillfredsställelse kunde utskottet konstatera att det redovisats flera exempel på ett framåtsyftande analysarbete på det diakonala området. Vidare noterade utskottet att ett av Folkkyrkostudiens projekt syftade till att belysa folkkyrkotankens förnyade innebörd i ett samhälle statt i förändring. Slutligen konstaterade utskottet att det ankommer på Svenska kyrkan att i det fortsatta arbetet ta sitt ansvar i angelägna samhällsfrågor på allvar och på ett aktivt och insiktsfullt sätt levandegöra det såväl i ord som i handling. Utskottet hemställde att ombudsmötet skulle ge stiftelsestyrelsen till känna vad utskottet hade anfört. Ombudsmötet biföll utskottets hemställan.
Vid 1997 års ombudsmöte behandlade utskottet hithörande frågor i två betänkanden (OF 1997:501,502) Det första av de två betänkandena tog sin utgångspunkt i en motion (OMot 1997:501) om helhetssyn och integration i kyrkans arbete. I motionen framhölls att den stora linjen i kyrkans verksamhet är utåtriktningen till människorna i vardagen. De frivilliga medarbetarna är här en viktig resurs. Motionären underströk att det inte är möjligt att anställa så många som skulle behövas för att täcka det stora behov som finns. I motionen hemställdes att församlingsnämnden skulle få i uppdrag att arbeta vidare med motionens innehåll. Utskottet instämde i sitt betänkande i att diakonin är en del av kyrkans väsen och självförståelse, och att den därför måste vara en integrerad del i kyrkans arbete. Men med hänvisning till att mycket arbete redan pågår på olika nivåer i kyrkan, hemställde utskottet om avslag på motionens yrkande. Ombudsmötet biföll denna hemställan.
I sitt betänkande 1997:502 behandlade församlingsutskottet de socialetiska frågorna, utifrån motioner om arbetslöshetens etik (OMot 1997:502), om aktörer för social rätt-visa (OMot 1997:512) och om kyrkans ansvar för de nödlidande (OMot 1997:518). I sin motion 1997:512 föreslogs att ombudsmötet skulle uppdra åt SFRV:s styrelse att initiera ett projekt för att bl.a. bearbeta frågan om vilka som i dagens samhälle är och bör vara rättvisans aktörer, d.v.s. hur ansvaret bör fördelas mellan stat och kommun å ena sidan och Svenska kyrkan och andra icke-statliga organisationer å den andra. Även om utskottet inte ansåg sig kunna tillstyrka det föreslagna projektet i den detaljerade form i vilket det presenterats i motionen, fann utskottet frågan mycket angelägen och ville därför likväl tillstyrka att SFRV:s styrelse skulle initiera ett arbete av det slaget. Beträffande alla tre motionerna hemställde utskottet att ombudsmötet skulle ge SFRV:s styrelse till känna vad utskottet anfört. Ombudsmötet biföll hemställan.
Diakonifrågorna behandlas i två skrivelser till årets ombudsmöte. I styrelsens verksamhetsberättelse för 1997 (StSkr 1998:502) finns i den del som avser Församlingsnämnden ett avsnitt under rubriken Diakoni i utveckling (s. 19f).
I rapporten över första halvåret 1998 (StSkr 1998:503 s.3) redovisas det arbete som satts igång med anledning av ombudsmötet beslut rörande ett projekt med uppgift att bearbeta frågan om samhällets och kyrkans insatser för social och ekonomisk rättvisa.
Utskottet
Diakonin är ett av kyrkans centrala ansvarsområden. Förändringar i samhället ställer nya krav på det diakonala arbetet i kyrka och församlingar. Enligt utskottets mening finns det hos dem som, på olika nivåer, ansvarar för det diakonala arbetet både vilja och beredskap att möta de krav som nya omständigheter kräver.
Exempel på detta är, enligt utskottets mening, de samarbetsavtal som träffats mellan Församlingsnämnden och sex diakoniinstitutioner om olika diakonala verksamhetsområden.
Det är utskottets uppfattning att de som arbetar inom det diakonala området följer de förändringar i regelverk m.m. som sker. I detta sammanhang vill emellertid utskottet samtidigt understryka betydelsen av fortbildning och kompetensutveckling. Det gäller framför allt när arbetets förutsättningar på olika sätt ändras. Det är väsentligt att dessa behov i möjligaste mån tillgodoses när tillgängliga resurser fördelas.
Utskottet instämmer i motionärens uppfattning att kommun och församling har olika roller, men vill för sin del med tillfredsställelse notera att det ofta förekommer ett fruktbärande samarbete dem emellan. Genom de nätverk som byggs, utvecklas denna samverkan ytterligare. Därför vill utskottet uppmuntra vidare ansträngningar i den riktningen.
I mål- och rambudget för de kommande åren (StSkr 1998:501 s.31f) anges inriktnings- och effektmål för Församlingsnämndens huvudprogram för diakoni. Det är utskottets mening att den inriktning som där anges för de kommande årens arbete, väl svarar mot de intentioner som den nu föreliggande motionen ger uttryck för.
Mot bakgrund av det som ovan sagts avstyrker utskottet motion 1998:506.
Hemställan
Utskottet hemställer beträffande utveckling av det diakonala arbetet
att ombudsmötet avslår motion 1998:506.
Sigtuna den 24 augusti 1998
Eivor Hultén
Närvarande: Eivor Hultén, ordförande, Iréne Pierazzi, Håkan Engström, Nelly Wallenborg, Jörgen Silén, Lena Petersson, Åke Utterberg, Eva Forssell Aronsson, Christina Holmgren, Berit Bergman, Ingemar Öberg, Henry Svensson, Björn-Eric Carlsson, Annika Mellgren, Ann-Charlott Stegö.
Biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar.
  
|