|
Utbildningsutskottets betänkande
1998:501
Kyrkoherdens roll och ledarskapsutveckling
|
Ombudsmötet
OUb 1998:501
|
I detta betänkande behandlas OMot 1998:524 av Hans-Olof Andrén, vari hemställs
att ombudsmötet som sin mening ger stiftelsens styrelse tillkänna vad som i motionen anförts om chefsämnen bland prästerskapet och ledarskapsutbildning av präster.
Motionen
I motionen refererar motionären till undersökningar som visat att kyrkoherderollen bör bli tydligare och att kyrkoherdarna bör få en bredare utbildning. En genomgång i några stift visar att antalet befordrade emeritipräster är stort. Motionären frågar sig om det finns så många chefsämnen inom prästerskapet och efterlyser vidare vilken utbildning dessa bör ha. Frågan bör, menar motionären, vara grundläggande för framtida pastoratsreglering. Hur stora skall de minsta pastoraten vara för att det totala antalet kyrkoherdetjänster skall bli sådant att det blir möjligt att rekrytera chefsämnen till dessa? Detta bör bli föremål för studie inom Forskningsavdelningen. Utbildning till kyrkoherde avser således idag en majoritet av prästerskapet varför en eventuell ledarskapsutbildning redan måste påbörjas under det pastoralteologiska året. Skall en obligatorisk fortbildning krävas av alla präster i detta avseende? Dessa frågor bör studeras av Utbildningsnämnden skriver motionären.
Bakgrund
Svenska kyrkans utbildningsnämnd aktualiserade redan i början på 1980-talet frågan om en s.k. pastoralexamen. En sådan examen, utöver den teologiska grundexamen, var behörighetsgrundande för befordran till kyrkoherde i Svenska kyrkan fram till 1884 och är det alltjämt i den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Den mindre utredning som gjordes när frågan om pastoralexamen togs upp på nytt, ledde dock inte till några praktiska resultat.
En s.k. kyrkoherdekurs omfattande en vecka har sedan många år anordnats av Svenska kyrkans utbildningscentrum i samarbete ursprungligen med Svenska kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete, därefter med Svenska kyrkans utbildningsnämnd och numera i samarbete med Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Denna kurs, som varit förlagd till Sigtuna, har varit inriktad på arbetsrätt, kyrkolagfarenhet och administrativa frågor. Många stift har dessutom under lång tid anordnat egna kurser i ledarskap för nyutnämnda kyrkoherdar.
Utbildningsnämnden har under åren 1991-95 bedrivit utvecklingsarbete kring chefs- och ledarskapsfrågor i tre faser: förberedande chefs- och ledarskapsutveckling, kyrkoherdeutveckling och kvinnligt - manligt ledarskap. Detta arbete resulterade i en utbildningsplan för förberedande chefs- och ledarskapsutbildning, som nu sker med stiften som ansvariga. Denna utbildning har haft en stark betoning på den personliga utvecklingen och syftar till att deltagarna själva skall komma fram till huruvida de passar för att inneha arbetsledande tjänst.
Utbildningsnämnden har aviserat att man avser att i samråd med stiften undersöka behoven av ytterligare utveckling av förberedande ledarskaps- och mentorsutveckling. I samråd med arbetsgivarorganisationen skall möjligheter till kollegial handledning under det första halvåret efter genomgången utbildning undersökas.
Vad gäller de kyrkliga profilutbildningarna av präster, diakoner, pedagoger och musiker måste konstateras att dessa visserligen tränas i ledarskap, men inte i att vara chefer i organisationen. När de nyprästvigda pastorsadjunkterna efter ett år kallas till en fortbildningsvecka vid Pastoralinstituten i Uppsala och Lund penetreras ledarskapsfrågor.
Den utredning som Centralstyrelsen - på kyrkomötets uppdrag - tillsatte 1993 med uppgift att utreda frågor rörande prästtjänster, resulterade i betänkandet "Utredning om vissa frågor rörande prästtjänster" (SKU 1994:9). Däri fanns ett resonemang om särskilda behörighetskrav för blivande kyrkoherdar. Utredningen konstaterade emellertid efter bl.a. samtal med Utbildningsnämnden att den inte var beredd "att förorda ett absolut krav på genomgången arbetsledarutbildning eller motsvarande för rätt att söka kyrkoherdetjänst." Av remissammanställningen framgår att flera remissinstanser menar att ett sådant behörighetskrav f.n. inte är aktuellt.
Tillsammans med den pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet genomför Stiftelsen Fjellstedtska skolan sedan några år tillbaka ett ledarskapsprogram kallat Kyrkledarhögskolan. Detta program erbjuder präster en möjlighet att fördjupa sin egen förståelse av den kyrkliga organisationen, få distans till sin egen verksamhet och skaffa sig redskap för utvecklings- och förnyelsearbete. Fjellstedtska skolan har även inom sin kursverksamhet givit utbildning i kvinnligt ledarskap.
Utskottet
Utskottet uppfattar att motionen har två delar, dels frågan om pastoratens storlek i förhållande till antalet presumtiva kyrkoherdar bland prästerna, dels ledarskapsutbildning för blivande kyrkoherdar. Utskottet finner båda frågorna angelägna.
När det gäller pastoratens storlek har enligt vad utskottet har sig bekant inte någon undersökning gjorts. Det är viktigt för framtiden att pastoraten får en lämplig storlek, både med hänsyn till pastorala behov och till tjänsteorganisationen. Strukturutskotten i stiften har här en viktig uppgift. Som i alla andra sammanhang måste resurser, personella och ekonomiska ställas i relation till uppgiften eller verksamheten. Utskottet menar att det är en uppgift för SFRV:s styrelse att ta initiativ till att dessa frågor belyses.
Den andra frågan rör ledarskapsutbildning för kyrkoherdar. Det sedan några år nya antagningssystemet för prästkandidater borde innebära att de blivande prästerna bör ha bättre förutsättningar för sitt blivande arbete och för ledande uppgifter. Befordringsgången i Svenska kyrkan är förhållandevis snäv och ensartad och tjänst som kyrkoherde är, med få undantag, det som står till buds för den som önskar erhålla en chefstjänst på mellannivå.
Utskottet vill framhålla det angelägna i att uppdraget från ombudsmötet 1994 till styrelsen angående en magisterexamen snarast kan fullföljas (Oskr 1994:503, OUb 1994:503). Ärendet är överlämnat till Utbildningsnämnden. Av de direktiv nämnden fastställt framgår att det i utredningsuppdraget skall övervägas vart olika vidareutbildningar tjänstemässigt kan leda.
Önskvärt vore att alla präster genomgick en förberedande ledarutbildning för att därunder få möjlighet att komma till insikt om lämpligheten för chefsuppdraget. Därefter skulle de som erhöll kyrkoherdetjänst genomgå chefsutbildning och erhålla stöd genom kontinuerliga utvecklingssamtal och kompetensutveckling genom fortbildning.
Motionären refererar till undersökningar gjorda av docenten Bert Stålhammar och docenten Per Hansson ang. kyrkoherdarnas uppgifter och arbetsvillkor. Större tydlighet i tjänsterna efterlyses. I den av Biskopsmötet, Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund gemensamt utgivna promemorian "Kyrkoherdens övergripande samordnings- och tillsynsansvar" (1995) fastslås att kyrkoherden har ett övergripande samordnings- och tillsynsansvar i församlingen, vilket betyder att kyrkoherden skall vara dess andlige ledare, ha personalledning, administrativ ledning och utöva chefskap. Det är därvid angeläget att den dubbla ansvarslinjen fungerar. Denna innebär en uppdelning i olika kompetensområden inom ramen för ett gemensamt uppdrag.
Med hänvisning till de omständigheter som ovan anförts hemställs att motionen inte blir föremål för någon ombudsmötets åtgärd.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställer utskottet
att ombudsmötet avslår OMot 1998:524.
Sigtuna den 21 augusti 1998
På utbildningsutskottets vägnar
Margarethe Isberg
Närvarande: Margarethe Isberg, ordförande, Rune Entelius, Vanja Björsson, Ingmar Ullén, Kerstin Kedvall, Anna Lundblad Mårtensson, Margareta Nybelius, Monica Karlsson, Bengt Gustafsson, Göran Wahlström, Sonja Grunselius, Sven Janson, Gunvor Joelsson, Gunnar Strömbäck och Göran Östling.
Biskopen Martin Lind har deltagit i utskottets överläggningar.
  
|