Församlingsutskottets betänkande 1998:512 Förnyelse av inomkyrklig demokrati

Ombudsmötet OF 1998:512

Till utskottet har hänvisats motion 1998:518 av Nils Gårder, vari hemställs

att ombudsmötet hos stiftelsestyrelsen begär att en grundläggande utredning av inomkyrkliga demokratifrågor verkställes och att utredningsgruppen erhåller direktiv att framlägga förslag syftande till att öka delaktigheten.

Motionen

Utgångspunkten för motionären är de ansträngningar som gjordes för att öka intresset för 1997 års kyrkoval. Trots detta blev det ett lägre valdeltagande än vid tidigare kyrkoval.

Motionären menar dock att valdeltagandet inte var lågt i jämförelse med vad man hade att vänta sig. Anledningen till detta är att religionssociologiska undersökningar visar att en stor del av de kyrkotillhöriga inte känner samhörighet med den egna församlingen. Enligt motionärens uppfattning är det ett för de flesta medvetet val, när man inte röstar.

Slutsatsen av detta är, enligt motionären, att kyrkan bör respektera dem som väljer att inte rösta, men också sträva efter att bättre ta tillvara det intresse som visas av dem som deltar i valet. Då får fler kyrkotillhöriga närmare kontakt med församlingen, varigenom den kyrkliga demokratin befordras.

Kyrklig demokrati kan inte endast utgöra en spegelbild av hur medborgarna får inflytande i den borgerliga kommunen, menar motionären. Svenska kyrkan måste på nytt utveckla en för kyrkan lämpad livlig demokrati. Inför övergången till ett självstän-digt trossamfund bör Svenska kyrkan därför initiera en egen grundläggande demo-kratiutredning. En sådan utredning bör, enligt motionärens mening, ha stor frihet att lägga fram förslag till hur framtida kyrkoval skall äga rum. Eftersom det här handlar om ett långsiktigt inomkyrkligt utredningsarbete bör det ankomma på SFRV att fatta nödvändiga beslut.

Läronämnden har med anledning av motionen avgivit yttrande (Ln 1998:501). Yttrandet bifogas som bilaga till detta betänkande.

Kyrkomötet

De frågor som motionen aktualiserar har hittills huvudsakligen behandlats av kyrkomötet. Även i årets kyrkomöte finns två motioner som i någon mån berör hithörande frågor (OMot 1998:21, 23).

Vid 1994 års kyrkomöte motionerades (1994:69) om åtgärder för att stärka demo-kratin inom Svenska kyrkan. Frågan om det låga valdeltagandet berördes dock inte i motionen, eftersom Församlingsnämnden tidigare fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att öka valdeltagandet.

I en av Svenska kyrkans utredningar (SKU 1994:4) analyserade professor Göran Gustafsson de faktorer som skulle kunna vara orsaken till det minskade engagemanget i de kyrkliga valen. I utredningen pekades särskilt på fyra möjliga faktorer, nämligen att det finns ett minskande intresse för kyrkliga aktiviteter, att den röstande gruppen inte fylls på med förstagångsväljare, att kyrkovalen allt mindre uppmärksammas i dagspressen och att det på många håll finns praktiska svårigheter förknippade med att rösta.

Till 1995 års kyrkomöte avgav Svenska kyrkans Centralstyrelse, med anledning av den ovannämnda utredningen, en skrivelse (1995:4) om kyrkofullmäktigevalen. I skrivelsen föreslogs bl.a. att valet i fortsättningen skulle äga rum tredje söndagen i september och avse fyraåriga mandatperioder. Vidare föreslogs att bl.a. frågorna om direkta val till kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet, liksom frågan om ett ökat inslag av personval, närmare skulle utredas.

Till skrivelsen fogades också resultatet av en begränsad utvärdering av 1994 års kyrkofullmäktigeval. Av denna framgick att valdeltagandet ökade med 2%, men att trots detta bara hälften av dem som är flitiga gudstjänstbesökare deltog i kyrkofullmäktigevalet. I utvärderingen konstateras att den sannolika orsaken till det ökade valdeltagandet var att valet uppmärksammades mer än tidigare och att det gjordes en massiv rikstäckande informationsinsats.

Utöver den ovannämnda skrivelsen behandlade kyrkomötet motioner (1995:22, 34, 39, 46) om de kyrkliga valen.

Skrivelsen och motionerna behandlades av Första kyrkolagsutskottet (1KL 1995:9). Rörande informationsinsatserna inför 1994 års val tillstyrkte utskottet det i skrivelsen redovisade förslaget om att en arbetsgrupp skulle ges i uppgift att uppmärksamma behovet av informationsinsatser. I enlighet med utskottets förslag beslöt också kyrkomötet hemställa om sådana lagändringar att kyrkoval i fortsättningen skulle äga rum tredje söndagen i september och att mandatperioden skulle omfatta fyra år.

Ombudsmötet

Ombudsmötet 1996 behandlade en motion (1996:538) om breddad inomkyrklig debatt. I motionen framhölls att den nya informationstekniken erbjuder möjlighet till en breddad, fördjupad och snabbare inomkyrklig debatt. Motionären hemställde bl.a. om att dessa möjligheter skulle beaktas vid den fortsatta utvecklingen av IT-stödet för Svenska kyrkan. I sitt betänkande (OO 1996:510) instämde organisationsutskottet i att den nya informationstekniken är betydelsefull när det gäller att stimulera en inomkyrklig debatt och att Svenska kyrkan bör verka för att dessa möjligheter utnyttjas. Men med hänsyn till att ett sådant arbete redan pågick, hemställde utskottet om avslag på de i motionen framställda yrkandena. Ombudsmötet biföll utskottets hemställan.

Kyrkoordningsförslaget m.fl. utredningar

I inledningen till nionde avdelningen i förslaget till ny kyrkoordning (SKU 1998:1 s.128) ges en principiell bakgrund till den ordning med demokratiska val som föreslås.

Den del av motionen som handlar om behovet av klargöranden av vilka beslut som ankommer på kyrkoherden eller på kyrkorådet, har anknytning till en del av det som sägs i utredningen (SKU 1998:6 s.83f) om personal, tillsyn, överklagande.

Utskottet

De frågor som tas upp i motionen är av stor vikt. Församlingens verksamhet får inte vara en angelägenhet bara för förtroendevalda och anställda. Utskottet instämmer i Läronämndens yttrande att "det finns en allvarlig risk för försnävning i synen på ansvaret i kyrkan om detta blir en angelägenhet endast för förtroendevalda, präster eller andra anställda".

Även om en utveckling mot ett ökat deltagande i de kyrkliga valen är i hög grad önskvärd, anser utskottet att frågan om förnyelse av den inomkyrkliga demokratin är betydligt vidare än så. Det handlar om att alltfler skall känna delaktighet i församlingens verksamhet och kunna utöva ett inflytande på hur den utformas. I det sammanhanget är kontakten mellan dem som tillhör församlingen och de förtroendevalda mycket viktig. Utskottet instämmer i motionärens mening, att det inte handlar om att lösa vissa tekniska problem, utan om hur makt och insyn är fördelad och om hur den kyrkliga demokratin kan främjas.

Det är också utskottets uppfattning att det i Svenska kyrkans församlingar finns de som gärna skulle ställa tid och krafter till förfogande, men som inte känner sig efterfrågade. En viktig uppgift blir då att förlösa de resurser som faktiskt finns.

Däremot kan utskottet inte instämma i att det skulle vara motiverat att nu tillsätta en utredning för att arbeta med dessa frågor. Ett skäl för detta är att den kyrkliga demo-kratin berörs av det remissarbete, med anledning av förslaget till ny kyrkoordning, som nu pågår. Ett annat skäl är, enligt utskottets mening, att det, genom tidigare genomförda utredningar, redan finns relevant material att arbeta utifrån. Detta bör tas till vara. De i motionen aktualiserade frågorna löses enligt utskottets mening heller inte genom ytterligare utredningar, utan genom andra åtgärder, t.ex. seminarier i olika former. Bland de frågor som i det sammanhanget behöver tas upp är hur samverkan mellan förtroendevalda och anställda kan utvecklas vidare, liksom hur de anställda på ett aktivt sätt kan stimulera till ökade frivilliga insatser i verksamheten. Ett arbete i den riktningen bör, enligt utskottets mening, initieras av SFRV:s styrelse.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan sagda, hemställer utskottet beträffande förnyelse av inom-kyrklig demokrati

att ombudsmötet med anledning av OMot 1998:518 som sin mening ger SFRV:s styrelse till känna vad utskottet har anfört.

Sigtuna den 24 augusti 1998

Eivor Hultén

Michael Kjörling

Närvarande: Eivor Hultén, ordförande, Iréne Pierazzi, Håkan Engström, Kerstin Björk, Jörgen Silén, Lena Petersson, Åke Utterberg, Eva Forssell Aronsson, Christina Holmgren, Berit Bergman, Ingemar Öberg, Henry Svensson, Björn-Eric Carlsson, Annika Mellgren, Ann-Charlott Stegö.

Biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar.

Läronämndens yttrande

1998:501

med anledning av motioner om frivilliga resurser,
den dubbla ansvarslinjen och förnyelse av inomkyrklig demokrati

Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1998:21, 23 och OMot 518 om frivilliga resurser, den dubbla ansvarslinjen och förnyelse av inomkyrklig demokrati.

I sitt yttrande Ln 1997:11 berörde läronämnden den problematik som motionerna behandlar. Läronämnden angav följande:

Det är grundläggande för Svenska kyrkan som öppen folkkyrka att den förvaltas och leds av demokratiskt valda organ och ämbetsbärare i samverkan. I en öppen folkkyrka där inget be-kännelsekrav läggs på den enskilde kyrkotillhörige är det nödvändigt dels att ett särskilt ansvar läggs på ämbetsbärarna utifrån avgivna vigningslöften, dels att valda organ företräder de kyr-kotillhöriga. Läronämnden framhöll i sitt yttrande Ln 1995:17 att principen om den dubbla ansvarslinjen fortlöpande behöver tolkas och preciseras...

I sitt yttrande Ln 1997:11 pekade läronämnden på den grund som alla har i dopet samt det angelägna med en konkretisering i den kommande kyrkoordningen.

Läronämnden menar i likhet med motionärerna att det finns en allvarlig risk för försnävning i synen på ansvaret i kyrkan om detta blir en angelägenhet endast för förtroendevalda, präster eller andra anställda.

Uppsala den 11 augusti 1998

På läronämndens vägnar

KG HAMMAR

Klas Hansson

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Göran Bexell, vice ordförande, Birger Olsson, Björn Skogar, Curt Forsbring, Anna-Lena Weberup, Astrid Andersson Wretmark.