Församlingsutskottets betänkande 1998:511 Den psykosociala arbetsmiljön inom Svenska kyrkan

Ombudsmötet OF 1998:511

I detta betänkande behandlas en motion om hanteringen av den psykosociala miljön inom Svenska kyrkan.

I motion 1998:521 av Gunborg Engman-Eriksson och Reidar Gustafsson hemställs

1. att ombudsmötet hos stiftelsestyrelsen begär framtagande av ett måldokument för hanteringen av de psykosociala problemen inom Svenska kyrkan,

2. att ombudsmötet beslutar att detta måldokument tillställs stift och pastorat som handledning.

Motionen

I motion 521 behandlas frågor om hur den psykosociala arbetsmiljön hanteras inom Svenska kyrkan. Motionärerna påtalar att flera motioner om den psykosociala arbetsmiljön varit uppe till behandling vid ombudsmöten under 1990-talet. Av de betänkanden som skrivits framgår det att många insatser och åtgärder vidtagits inom detta område men motionärerna konstaterar att de tyvärr inte är tillräckliga. Alltför ofta via massmedia får vi läsa om misslyckade försök att lösa problem på de kyrkliga arbetsplatserna.

Vidare anser motionärerna att det är en brist att det inte finns en enhetlig grund i Svenska kyrkan för hur man handlägger problem inom den psykosociala arbetsmiljön. De vill därför att en handledning, med tydliga mål omkring hanteringen av de psyko-sociala problemen inom Svenska kyrkans arbetsplatser, utarbetas för att förbättra Svenska kyrkans skamfilade rykte som arbetsgivare.

Bakgrund

De kyrkliga arbetsplatserna inom pastorat och kyrkliga samfälligheter regleras av de lagar, avtal och bestämmelser som råder på den svenska arbetsmarknaden i övrigt. Bestämmelser om arbetsmiljön återfinns bland annat i arbetsmiljölagen (1977:1160). Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och även att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Genom lagen (3 kap. 1a§) åläggs arbetsgivare och arbets-tagare att samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Det är arbetsgivaren som har ansvar för att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten samt att se till att det finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet (3 kap. 2a§).

Det är Arbetarskyddsstyrelsen som utövar tillsynen över att arbetsmiljölagen efter-levs. De utfärdar också med stöd av bland annat arbetsmiljölagen föreskrifter om arbetsmiljön. I detta sammanhang kan följande föreskrifter nämnas

_ (AFS 1996:6) om internkontroll av arbetsmiljön

_ (AFS 1993:17) om kränkande särbehandling i arbetslivet

_ (AFS 1994:1) om arbetsanpassning och rehabilitering.

Svenska kyrkan som arbetsmiljö

I maj 1992 utkom en rapport från Svenska kyrkans forskningssekretariat "Svenska kyrkan som arbetsmiljö - en översikt". Rapporten innehåller en sammanfattning av forskning kring hur arbetsmiljön ser ut för anställda inom Svenska kyrkan. Det är framförallt prästernas arbetsmiljö som hitintills studerats och de undersökningar som gjorts av andra grupper av anställda har varit koncentrerade till ett begränsat geografiskt område. Den sammanställning som gjorts i rapporten pekar inte på att det entydigt råder en dålig arbetsmiljö i Svenska kyrkans församlingar. Tvärtom visar forskningen att åtminstone majoriteten av prästerna anser sig ha en god arbetsmiljö. I rapporten presenteras också mer eller mindre vanliga arbetsmiljöproblem. Några säkra uttalanden om den kyrkliga arbetsmiljön kunde man utifrån det föreliggande forskningsmaterialet inte göra men i rapporten ges förslag till hur en fortsatt forskning om kyrklig arbetsmiljö skulle kunna bedrivas för att vi skall få ett aktivt engagemang för en god kyrklig arbetsmiljö.

Svenska kyrkans Arbetslivscentrum

Svenska kyrkans Arbetslivscentrum är förlagt till Bräcke Diakonigård och är det centrum som svarar för Svenska kyrkans verksamhet på nationell nivå inom arbetsområdet kyrka-arbetsliv. Avtalet var det första som Svenska kyrkan på nationell nivå tecknade med diakoniinstitutionerna. Det ingicks redan under år 1996.

Arbetslivscentrum vill vara en mötesplats som bidrar till gemensam bearbetning och en ökad helhetssyn. I oktober 1997 startades ett projekt "Kyrkan som arbetsplats". Den tillsatta projektgruppen skall lämna en slutredovisning under hösten 1999. Den övergripande målsättningen för projektet beskrivs enligt följande: Ledarskap, yrkes-mässig mångfald och konfliktlösning.

Projektets mål är följande:

· Uppmärksamma utvecklingsarbete och ledarskap inom Svenska kyrkan som präglas av tydlighet, visioner och tilltro i form av en hög delegering av beslut.

· Uppmärksamma de olika yrkeskategoriernas och lekmännens plats i församlingsliv och gudstjänst i syfte att göra kyrkans arbetsplatser mer dynamiska.

· Uppmärksamma de goda konflikthanteringsexempel som finns inom och utanför kyrkans verksamhetsområden.

· Uppmärksamma de förväntningar vad gäller bemanning och kompetensbehov som finns bland anställda inom kyrkan efter år 2000.

Projektgruppen "Kyrkan som arbetsplats" vill stimulera och aktivera mötesplatsen Svenska kyrkans Arbetslivscentrum för att få till stånd breda diskussioner genom konferenser och artiklar. Vidare kommer de att beskriva modeller och arbetsmetoder som tillämpas och prövas inom kyrkan genom projekt, organisationsförändringar etc. De kommer att skapa en idé- och informationsbank med dels en teoretisk del med information om bl.a. metoder och modeller, och om var man kan få hjälp och stöd i utvecklingsarbete. Banken kommer även att innehålla en idé- och projektdel där det kommer att finnas tips att hämta om vad som är på gång runt om i Sverige. Arbetsgruppens förhoppning är att idé- och kunskapsbanken skall finnas tillgänglig i början av år 1999, med sin första information, genom kyrknätet och internet.

Inom projektet kommer också frågeställningar om kyrkans identitet/legitimitet, mål- och kvalitetsutvecklingsarbete, den kyrkliga arbetsplatsens särart/likhet med "vanliga" arbetsplatser, ledarskap samt förhållandet anställda/frivilliga att prioriteras. Konfliktlösningsmodeller kommer även att presenteras utifrån olika forskningsprojekt.

Utskottet

Det är förvisso så som motionärerna anför att det finns många olika psykosociala problem inom den kyrkliga arbetsmiljön. Utskottet anser att det av den anledningen måste finnas olika varianter av lösningar eftersom varje människa är unik och situationerna växlande.

Utskottet bejakar att det finns alltför många psykosociala problem på våra kyrkliga arbetsplatser men vill samtidigt betona att den typen av problem även återfinns på andra arbetsplatser i samhället. Svenska kyrkan har många arbetsplatser och de flesta är mycket små. Det ställer höga krav på förmågan att samarbeta och på konflikthantering. Därtill kommer de förväntningar som samhället i övrigt har på de som är anställda i kyrkan och på kyrkan som arbetsplats. Det är alltså ytterst utsatta positioner som anställda i kyrkan har.

Utskottet konstaterar att det är samma villkor som gäller såväl för kyrkan som för andra arbetsplatser när det gäller arbetsgivarnas ansvar för att det är en god arbetsmiljö. Utskottet vill särskilt betona vikten av att det bedrivs ett förebyggande arbetsmiljöarbete vilket arbetsgivarna är ålagda att göra genom den årliga internkontrollen. I Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om internkontroll av arbetsmiljön återfinner pastorat och stift vad som åläggs dem för att förebygga att psykosociala problem uppstår på arbetsplatsen. Något eget kyrkligt måldokument i denna fråga finns det inte anledning att utarbeta enligt utskottet.

Utskottet konstaterar att det arbete som bedrivs av Svenska kyrkans Arbetslivscentrum i projektet "Kyrkan som arbetsplats" kommer att innebära att de kyrkliga arbetsgivarna får möjlighet att öka sin kompetens inom arbetsmiljöområdet. De kommer även att kunna öka sin kunskap och få idéer om hur psykosociala problem på de kyrkliga arbetsplatserna kan förebyggas.

Hemställan

Utskottet hemställer beträffande Hanteringen av den psykosociala arbetsmiljön inom Svenska kyrkan

att ombudsmötet finner OMot 1998:521 besvarad med vad utskottet anfört om det arbete som Stiftelsestyrelsen givit Bräcke diakonigård i uppdrag att bedriva inom arbetsområdet kyrka-arbetsliv.

Sigtuna den 24 augusti 1998

På församlingsutskottets vägnar

Eivor Hultén

Marie Schött

Närvarande: Eivor Hultén, ordförande, Iréne Pierazzi, Håkan Engström, Nelly Wallenborg, Jörgen Silén, Lena Petersson, Åke Utterberg, Eva Forssell Aronsson, Christina Holmgren, Berit Bergman, Ingemar Öberg, Henry Svensson, Björn-Eric Carlsson, Annika Mellgren, Ann-Charlott Stegö.

Biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar.