Församlingsutskottets betänkande
1998:502
Barns behov av två föräldrar
|
Ombudsmötet
OF 1998:502
|
I detta betänkande behandlas en motion om barns behov av två föräldrar.
I motion 1998:520 av Martin Cruce hemställs
att ombudsmötet ger Församlingsnämnden och Biskopsmötet tillkänna vad som anförts i motionen.
Läronämnden har yttrat sig över motionen. Yttrandet Ln 1998:507 bifogas betänkandet som bilaga.
Motionen
I motion 520 påtalar motionären de svårigheter som familjesplittringar kan innebära för barn. De kan uppleva sig både rotlösa och vilsna. Familjesplittringar är inte bara en privat angelägenhet utan enligt motionären en angelägen samhällsfråga som berör många människor i Sverige.
Eftersom många äktenskap ingås enligt Svenska kyrkans ordning anser motionären att Svenska kyrkan har ansvar för att de människor som skall vigas enligt Svenska kyrkans ordning får hjälp med att vara väl förberedda för att leva som äkta makar så att familjesplittringarnas antal kan minska. Motionären anser därför att det är angeläget att kyrkan anordnar kurser som blivande brudpar kan gå före vigseln samt att kyrkan hjälper äkta makar att lösa de svårigheter som uppkommer i äktenskapet.
Bakgrund
Av 1997 års kyrkostatistik framgår det att 62 procent av alla ingångna äktenskap i Sverige under föregående år skedde enligt Svenska kyrkans vigselordning. Totalt under året ingicks i Sverige 32 000 äktenskap. Antalet giftermål har under början av 1990-talet minskat från 40 000 per år till nuvarande nivå, men sedan år 1993 har antalet varit konstant.
När det gäller antalet skilsmässor har de under 1990-talet uppgått till ca 20 000 per år. Under de senaste två åren 1996 och 1997 uppgick antalet skilsmässor till 21 000.
En tydlig minskning av antalet barn som föds i Sverige årligen kan noteras. År 1990 föddes det 124 000 barn och år 1997 91 000 barn. Den tydliga minskningen av antalet födda barn började år 1993.
Barn och unga under 18 år utgör en femtedel av Sveriges befolkning. Den fysiska hälsan hos barn och unga är god och alltfler överlever svåra sjukdomar och olycksdödligheten minskar. Barn och ungas familjesituation har också förändrats under 1990-talet om man jämför med tidigare årtionden. Det är fler föräldrar som skiljer sig och det får naturligtvis till resultat att fler barn och unga lever med bara en av sina biologiska föräldrar. Statistiska undersökningar, gjorda av Statistiska centralbyrån (SCB), visar dock att barnens och de ungas kontakter med den förälder de inte lever tillsammans med till vardags fortsätter att förbättras. Det framgår vidare av SCB:s fakta att det är 75 procent av alla barn och ungdomar som lever med sina bägge biologiska föräldrar.
Ombudsmötets tidigare behandling av frågor om äktenskapsskolor
Vid 1993 års ombudsmöte behandlades en motion om äktenskapsskolor (OMot 1993:519). Motionären önskade att Svenska kyrkan skulle erbjuda såväl par som hade för avsikt att ingå äktenskap som par som redan ingått äktenskap äktenskapsskolor. Församlingsutskottet (OF 1993:503) stödde motionärens intention och fann det angeläget att församlingarna sökte finna nya vägar och former för att stödja människor som skall eller nyligen har bildat familj. Utskottet pekade på att prästernas vigselsamtal skulle kunna utvecklas. Någon påtvingad äktenskapsskola ansåg inte utskottet vara den rätta vägen att gå och motionen avslogs därför. Läronämnden hade också yttrat sig med anledning av motionen (Ln 1993:506). I sitt yttrande påtalar de bl.a. vikten av att kyrkan på allt sätt stödjer relationer där människor söker leva tillsammans eftersom kyrkan lär att samlevnadens yttre form skall uttrycka äktenskapets syfte och mening. De påtalar även att en utbyggd familjerådgivning kan utgöra ett sådant stöd. Ombudsmötet beslöt i enlighet med utskottets förslag.
Frågan aktualiserades ånyo vid 1996 års ombudsmöte. Då behandlades en motion, skriven av årets motionär, om kyrkans ansvar inför förestående vigsel (OMot 1996:530). Motionären föreslog att minst en tre timmars kortkurs skall krävas av blivande vigselpar i Svenska kyrkan och att Stiftelsestyrelsen skall undersöka pastoratens behov av en sådan kortkurs. Församlingsutskottet (OF 1996:509) påpekade att de kyrkliga handlingarna kräver såväl förberedande som uppföljande kontakter men eftersom erfarenheten av samlevnad är olika måste formerna för förberedelsen inför äktenskapets ingående bedömas utifrån den individuella situationen och de lokala förhållandena. Vidare anförde utskottet att vigselsamtalet ofta tar upp frågor inför såväl vigseln som äktenskapet och utskottet ville därför betona vigselsamtalets betydelse då det fördjupar förberedelsen inför vigseln och kan bygga upp en förtroendefull relation mellan präst och vigselpar. Utskottet avvisade motionärens krav och ombudsmötet beslutade i enlighet med utskottets förslag att avslå motionen.
Utskottet
Barn har rätt till en god uppväxtmiljö men det är inte alla barn som har det i Sverige idag. Utskottet anser att den bild som motionären ger av dagens situation för den uppväxande generationen är alltför förenklad och att verkligheten är betydligt mer komplex.
Utskottet konstaterar att det är en stor andel äktenskap som ingås enligt Svenska kyrkans ordning men långt ifrån alla. Utskottet anser att kyrkans insatser, för att stödja människor som söker leva tillsammans i livslång trohet, skall riktas till alla oavsett om de ingått äktenskap enligt Svenska kyrkans ordning eller inte.
Utskottet vill särskilt betona läronämndens yttrande som väl sammanfattar motivet för att kyrkan skall stödja relationer där människor söker leva i livslång trohet samt pekar på den betydelse som en utbyggd familjerådgivning och andra former av stöd kan ge.
Det bedrivs och har bedrivits arbete i församlingar för att stödja de par som har för avsikt att ingå äktenskap och de par som redan lever tillsammans men mer kan göras. Kyrkans familjerådgivning utgör ett exempel på sådant stöd för framförallt familjer vars relationer har hamnat i kris. Utskottet vill även påtala att det är en viktig uppgift för kyrkan att bedriva förebyggande arbete och för att stödja familjer. Därför anser utskottet att det uppdrag som Svenska kyrkan på nationell nivå, sedan föregående år, givit Ersta diakonisällskap att inspirera och stödja stift och församlingar i deras arbete med familjerelationsfrågor är en viktig nysatsning på ett nytt arbetsområde. Arbetet har, enligt vad utskottet erfarit, ännu inte kommit igång och utskottet vill därför betona vikten av att det snarast påbörjas.
Hemställan
Utskottet hemställer beträffande Barns behov av två föräldrar
att ombudsmötet avslår OMot 1998:520.
Sigtuna den 21 augusti 1998
På församlingsutskottets vägnar
Eivor Hultén
Närvarande: Eivor Hultén, ordförande, Iréne Pierazzi, Nelly Wallenborg, Bo Lennart Anbäcken, Jörgen Silén, Lena Petersson, Åke Utterberg, Eva Forssell Aronsson, Christina Holmgren, Berit Bergman, Ingemar Öberg, Henry Svensson, Björn-Eric Carlsson, Annika Mellgren, Ann-Charlott Stegö.
Biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar.
Läronämndens yttrande
1998:507
med anledning av motion om barns behov av två föräldrar
Till läronämnden har för yttrande överlämnats OMot 1998:520 om barns behov av två föräldrar.
Läronämnden hänvisar till sitt yttrande Ln 1993:506, där följande anfördes:
Kyrkan lär att även samlevnadens yttre form skall uttrycka äktenskapets syfte och mening. Därför är det angeläget att kyrkan på allt sätt bidrar till att stödja relationer där människor söker leva tillsammans i livslång trohet.
En utbyggd familjerådgivning och andra former för stöd ligger i linje med vigselaktens ord om att 'äktenskapet är en Guds gåva, instiftat till samhällets bestånd, till människors hjälp och glädje, till inbördes stöd och fördjupad samhörighet i mörka och ljusa dagar'.
Uppsala den 11 augusti 1998
På läronämndens vägnar
KG HAMMAR
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Göran Bexell, vice ordförande, Birger Olsson, Björn Skogar, Cristina Grenholm, Curt Forsbring, Anna-Lena Weberup, Astrid Andersson Wretmark.
|