|
Organisationsutskottets betänkande
1998:1
Svenska kyrkans centralstyrelses verksamhetsberättelse för år 1997
|
Kyrkomötet
KO 1998:1
|
Till organisationsutskottet har för beredning hänvisats Svenska kyrkans centralstyrelses verksamhetsberättelse för år 1997 (CsSkr 1998:2). Revisionsberättelse för år 1997 har överlämnats av kyrkomötets revisorer.
Till utskottet har vidare hänvisats motion:
1998:30 av Göran Wahlström och Eskil Jinnegård i vilken hemställs
att kyrkomötet beslutar uttala det önskemålet att Sveriges statsöverhuvud även i fortsättningen ska bekänna sig till den kristna religionen och den evangelisk-lutherska läran.
I samband med behandlingen har utskottet haft tillfälle att ställa frågor till generalsekreteraren Sören Ekström, ekonomichefen Helén Ottosson Lovén, planeringschefen Anders Lindberg samt revisorn Åke Blomqvist.
1. Verksamhetsberättelsen
Verksamhetsberättelsen innehåller följande avsnitt:
1 Inledning
2 Centralstyrelsens sammansättning, organisation m.m.
3 Centralstyrelsens utredningar och kommittéer
4 Samrådsorgan och representation
5 Behandlingen av kyrkomötets ärenden
6 Remisser och yttranden
7 Ekumeniskt och internationellt arbete
8 Verksamheten i övrigt
9 Svenska kyrkans författningssamling
10 Svenska kyrkans utredningar
11 Ekonomi
12 Kyrkomötets skrivelser till regeringen
Till verksamhetsberättelsen är fogat förutom kyrkomötets, Centralstyrelsens och Centrala kollektkontots årsredovisningar, ett flertal bilagor.
2. Yttranden
Med anledning av verksamhetsberättelsen har yttranden inhämtats från ekumenik-utskottet (KEu 1998:1y) och ekonomiutskottet (KEo 1998:1y). Yttrandena bifogas betänkandet.
3. Bakgrund
3.1 Motionen
Motionärerna refererar i sin motion till Centralstyrelsens yttrande till regeringen med anledning av betänkandet Rättslig reglering (SOU 1997:4) (CsSkr 1998:2, sid. 59f.). I detta yttrande uttalar Centralstyrelsen bl.a. följande om bekännelsekravet för statschefen (i vissa fall förkortat):
... inte längre behövs föreskrifter om att något statsråd skall tillhöra Svenska kyrkan. ... Vi menar att statschefen i detta avseende snarare bör jämställas med statsråden än med biskopar och präster i trossamfund. ... Frågan om vilka behörighetskrav som staten ställer på statschefen kan avgöras oberoende av förslagen om ändrade kyrka-statrelationer.
Motionärerna anför med anledning av yttrandet över remissen vidare:
Med den minst tusenåriga tradition som Sverige har när det gäller vårt statsöverhuvud, dvs. kungen eller drottningen, när det gäller religion, vore det mycket säreget med en annan religions trosbekännare på "tronen".
4. Utskottet
4.1 Motionen
Frågan om bekännelsekravet på statschefen behandlades av det extra kyrkomötet 1997. Andra kyrkolagsutskottet konstaterade i sitt betänkande (2KL 1997:8) ang. RegSkr 1997:2, att regeringen till kyrkomötet inte lagt fram något förslag som innebär förändringar av nuvarande bekännelsekrav för statschefen och för prinsar och prinsessor av Kungliga huset. Med anledning av en motion i vilken yrkades att regeringen skulle lägga fram förslag om att 4 § successionsordningen (SO) skulle upphöra att gälla vid utgången av år 1999, uttalade utskottet följande (avsnitt 6.3.3):
Utskottet noterar inledningsvis att denna fråga visserligen berördes i en bilaga till regeringsskrivelsen men inte direkt omfattas av 1995 års kyrkomötesbeslut och inte heller av riksdagens principbeslut om nya relationer mellan Svenska kyrkan och staten. Utskottet får vidare framhålla att det för Svenska kyrkan som nådesamfund inte är förenligt med dess grunder att någon person tillhör detta av tvång. Samtidigt mottar kyrkan givetvis med glädje var och en som önskar tillhöra henne. Det förtjänar också påpekas att de nu gällande bestämmelserna fordrar av statschefen att denne "alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den uti den oförändrade Augsburgska bekännelsen samt Uppsala mötes beslut av år 1593 antagen och förklarad är", men inte uttryckligen anger att statschefen skall tillhöra just Svenska kyrkan. Bekännelsekravet har dock i praktiken kommit att uttolkas på detta sätt.
Således kan varken Konungen eller prinsar eller prinsessor av Kungliga huset komma att tillhöra Svenska kyrkan annat än efter dop eller anmälan på det sätt som gäller för kyrkotillhöriga i allmänhet. Vidare innebär religionsfriheten att det för var och en står fritt att tillhöra det trossamfund som han eller hon önskar. Om det från statlig utgångspunkt emellertid befinns att krav bör ställas på statschefen och andra kungliga personer när det gäller bekännelse eller tillhörighet till visst trossamfund är detta primärt inte en fråga för Svenska kyrkan. Enligt utskottets mening finns det mot denna bakgrund inte skäl för kyrkan att ytterligare behandla denna fråga. Utskottet anser att motion 1997:52 skall avslås.
Utskottet delar i sak motionärernas uppfattning men konstaterar att riksdagen i ett första grundlagsbeslut (jfr. Konstitutionsutskottets betänkande 1997/98:KU20, rskr 1997/98:284) inte föreslagit någon ändring i successionsordningen och att denna grundlag även efter år 1999 därför kommer att ha en lydelse som motsvarar intentionen hos motionärerna. Den nuvarande ordningen bibehålles.
Utskottet vill i detta sammanhang även hänvisa till sitt yttrande (KO 1998:4):
Kyrkan söker sitt beskydd hos Gud. Om konungen har kyrkan inte använt begreppet högste beskyddare utan "primum membrum ecclesiae" (kyrkans främste medlem) vilket framgår av läronämndens yttrande. Enligt utskottets mening brukar en beskyddare stå utanför föremålet för nämnda beskydd. Konungen tillhör Svenska kyrkan och betjänar henne med sina gåvor.
Konungen har en viktig roll i kyrkan i enlighet med en gammal och för båda parter värdefull och levande tradition.
4.2 Barn och ungdomars plats i förkunnelse och liturgi
Utskottet noterar i anslutning till verksamhetsberättelsen sid. 6, att barn och ungdomars plats i förkunnelse och liturgi behöver förtydligas. Frågeställningar kring detta har diskuterats under en rad kyrkomöten och för närvarande pågår samtal mellan Församlingsnämnden och Svenska kyrkans unga för att finna en ansvarsfördelning som både ger stöd och rum för utveckling. Utskottet pekar på vikten av att dessa diskussioner snarast leder fram till handlingsplaner och åtgärder.
Ekumenikutskottet har, mot bakgrund av åldersstrukturen i ombudskåren, i sitt yttrande över verksamhetsberättelsen (KEu 1998:1y med hänvisning till sitt yttrande i ombudsmötet OEu 1998:501y) uppmärksammat frågan om vikten av att unga integreras i verksamheten.
4.3 IT-frågor
Centralstyrelsens formella ansvarstagande för Kyrknätet och IT-verksamheten inskränker sig i princip till kyrkobokföringen och den upphandling som gjordes under 1996. Som en följd av detta blir redogörelserna för denna strategiskt viktiga verksamhet något summariska. Utskottet vill notera, att det planerade införandedatumet den 1 september 1997 i verkligheten senarelades p.g.a. av olika omständigheter.
Efter år 1999 kommer det gemensamma datorsystemet att få en ännu större betydelse för verksamheten, exempelvis som bärare av viss ekonomisk redovisning, valsystem m.m. Utskottet vill därvidlag notera vikten av att genomförandefaser och datorprojekt kvalitetssäkras.
4.4 Övrigt
Utskottet noterar att resultatet av det omfattande arbetet med en ny kyrkoordning kommer att behandlas vid 1999 års kyrkomöte.
Utskottet vill uttrycka sin tacksamhet för det arbete som redovisas i verksamhetsberättelsen.
5. Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet
1. beträffande bekännelsekravet på statschefen
att kyrkomötet avslår motion 1998:30,
2. beträffande IT-frågor
att kyrkomötet ger Centralstyrelsen tillkänna vad utskottet anfört,
3. beträffande Centralstyrelsens skrivelse CsSkr 1998:2
att kyrkomötet med godkännande lägger Centralstyrelsens verksamhetsberättelse för år 1997 till handlingarna.
Sigtuna den 25 augusti 1998
På organisationsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
Närvarande: Birgitta Johansson, ordförande, Inger Krantz, Börje Henriksson, Birgitta Björner, Lars Öhlén, Sten-Åke Engdahl, Fredrik Sidenvall, Runar Patriksson, Ann Larsson, Bengt Englund, Stig-Göran Fransson, Christina Åkerlund, Margareta Holmberg, Kristian Nylund och Lennart Andersson.
Biskopen Tord Harlin har deltagit i utskottets överläggningar.
Reservation
av Fredrik Sidenvall
Jag reserverar mig mot utskottsmajoriteten och menar att utskottet under rubriken Utskottet bort haft en underrubrik - Kyrkan och homosexualiteten.
Jag anser att utskottets betänkande på denna punkt borde ha följande lydelse:
I en innehållslig revision utifrån vår kyrkas bekännelseskrifter är frågan om homosexualitet redan avgjord av den Heliga Skrift som är vår Kyrkas normerande norm, t.ex. Rom 1:26-28, 1 Kor 6:9, Judas brev.
Homosexualitet är en synd som avviker från Guds vilja, och kyrkliga beslut som döljer eller frångår detta skriftens avgörande saknar legitimitet. Kyrkans kallelse är att pastoralt hjälpa människor som kämpar med frestelsen till homosexualitet att bli fria att leva efter Guds plan.
Ekumenikutskottets yttrande
1998:1y
över styrelsens verksamhetsberättelse för år 1997
Till organisationsutskottet
Ekumenikutskottet har beretts tillfälle yttra sig över CsSkr 1998:2 - avsnitt 7, Ekumeniskt och internationellt arbete.
Utskottet hänvisar till sitt yttrande OEu 1998:501y.
Sigtuna den 21 augusti 1998
Olof Lönneborg
Närvarande: Olof Lönneborg, ordf, Bo E Nilsson, Maja Larsson, Bengt Nilsson, Barbro Ingwall, Jan-Anders Ekelund, Nils Möller, Kerstin Zetterberg, Gunhild Bolander, Allis Olsson, Åsa Ingårda, Juhani Rantanen, Christina Schnackenburg, v ordf, Christina Hjertén, Johan Lothigius.
Biskoparna Biörn Fjärstedt och Caroline Krook har deltagit i utskottets arbete.
Ekonomiutskottets yttrande 1998:1y
KEo 1998:1y
Med anledning av CsSkr 1998:2
Till Organisationsutskottet
Ekonomiutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över verksamhetsberättelsen för år 1997 från Svenska kyrkans centralstyrelse (CsSkr 1998:2).
Utskottet har inte något att erinra mot verksamhetsberättelsen.
Sigtuna den 20 augusti
På ekonomiutskottets vägnar
Suzanne Fredborg
Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Lars Rydje, Lisen Ridne, Lars Starkerud, Inga-Lisa Eklundh, Yngve Kalin, Joakim Svensson, Bertil Nimmersten, Birger Palo, Lennart Dahlin, Ulla Samuelsson, Gösta Äng, Conny Tyrberg, Bengt Olof Dike, Boris Olson.
Biskop Rune Backlund har deltagit i utskottets överläggningar.
  
|