|
Församlingsutskottets betänkande
1998:1
Svenska kyrkan och underordningsteologin
|
Kyrkomötet
KF 1998:1
|
I detta betänkande behandlas en motion om den så kallade underordningsteologin och dess konsekvenser för Svenska kyrkan:
Motion 1998:26 av Sigvard Härnring, i vilken hemställs
att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen tar initiativ till en grundläggande, fördjupad studie av underordningsteologin och dess konsekvenser i kyrkans liv och tradition.
Läronämnden har yttrat sig över motionen. Yttrandet Ln 1998:12 bifogas betänkandet som bilaga 1.
Motionen
Kmot 1998:26 utgår från det projekt, "Kvinnligt, manligt, mänskligt - människosyn och gudsuppfattning", inom vilket Centralstyrelsen har uppdragit åt Svenska kyrkans forskningsråd att genomföra studier kring:
· Hantering och uppfattning av inklusivt språk i Svenska kyrkan idag,
· Hur förståelsen av förhållandet mellan biologiskt och socialt kön påverkar teologiska ställningstaganden,
· Förståelsen av makt- och tolkningsföreträde inkluderande synen på skrift och traditioner från auktoritetssynpunkt i Svenska kyrkan,
· Överväganden kring relevansen av ett studium av ämbetsfrågan ur ett sociologiskt perspektiv.
Trots att Svenska kyrkan alltså arbetar med frågor kring underordningsteologin och dess konsekvenser ser motionären brister i kyrkans uppgörelse med underordnings-teologin och efterlyser ett klart ställningstagande mot denna teologi samt en mer grund-läggande studie av dess konsekvenser i kyrkans liv och tradition.
Bakgrund
Med begreppet "underordningsteologin" skall i första hand förstås en teologi som betonar kvinnans underordning i förhållande till mannen, men termen kan också förstås i en vidare bemärkelse, nämligen som en teologi som mer allmänt ger företräde åt makt och överhet, alltså en teologi i strid med vad som kan sägas vara demokratiska ideal. Biblisk och kristen tradition har till stora delar präglats av en sådan teologi, även om också andra tendenser blivit tydliga i sådan teologisk reflektion som har betonat frigörelse av förtryckta, jämställdhet och demokrati.
Med anledning av kyrkomötets tidigare behandling av frågor om studium av inklusivt språk, Svenska kyrkans ämbetssyn och jämställdheten i Svenska kyrkan (KG 1993:2, 2KL 1994:3 med Ln 1994:16 och StSkr 1995:509) har Svenska kyrkans teologiska kommitté fått Centralstyrelsens uppdrag att initiera ett samlat studium kring ämnet Kvinnligt, Manligt, Mänskligt - människosyn och gudsuppfattning. Som ett led i detta arbete genomförde teologiska kommittén i oktober 1997 en offentlig utfrågning kring gudsbild och människosyn. Utfrågningen har redovisats i Tro & Tanke/Supplement nr 2/1998. I sin rapport tydliggjorde kommittén att frågan om kön och makt utgör en viktig aspekt av en könsteoretisk analys av Svenska kyrkans förhållningssätt. I rapporten ställdes också en rad frågor kring makt och maktlöshet samt över- och underordning ur ett könsperspektiv:
Vem har makt och vem är maktlös? Hur ser förhållandet ut mellan makt och maktlöshet på individplanet och strukturellt? I kristen tradition har maktlösheten i Kristi efterföljelse varit ett starkt ideal för många, men vad händer när maktlöshetsideal och lydnad predikas för dem som inte har någon makt att avstå ifrån och vilken makt ligger i själva rätten att predika? Finns det en motsättning mellan talet om ödmjukhet och lydnad respektive "empowerment" eller handlar det om olika målgrupper för budskapet? Och hur relaterar vi idag en tolkningstradition som i mycket hög utsträckning framstår som bärare av patriarkala värderingar?
Teologiska kommittén påtalade också behovet av att på ett djupare plan studera frågor kring kön, makt och tolkningsföreträde utifrån bland annat ämbetsfrågan. Resultatet blev det i motionen citerade uppdraget från Centralstyrelsen till Svenska kyrkans forskningsråd. Forskningsavdelningen har därefter uppdragit åt forskare att i ett första steg studera frågeställningarna kring hanteringen och uppfattningen av inklusivt språk i Svenska kyrkan i dag samt hur förståelsen av förhållandet mellan biologiskt och socialt kön påverkar teologiska ställningstaganden. I detta sammanhang har doktoranden Annika Borg vid teologiska fakulteten vid Uppsala universitet från Svenska kyrkans forskningsråd fått ett forskningsstipendium för att genomföra en studie kallad Tolkning och underordning - kvinnans underordning som hermeneutisk kategori. Under-sökningen belyser hur svenska teologer under 1900-talet tolkat och kommenterat Nya Testamentets brevtexter om över- och underordning. Forskningsrådet står även i begrepp att till sig knyta relevant kompetens för att kunna genomföra studier av förståelsen av makt och tolkningsföreträde, inkluderande synen på Skrift och tradition ur auktoritetssynpunkt i Svenska kyrkan.
Även andra vetenskapliga studier bedrivs för närvarande inom detta ämne, bland annat i form av ett större forskningsprojekt vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet, "Underordning i teologin: bärande princip eller tyngande barlast?", som genomförs av docent Cristina Grenholm och doktoranderna Annika Borg, Maria Jansdotter, Maria Södling och direktor Madeleine Åhlstedt. Ett annat forskningsprojekt bedrivs vid teologiska fakulteten vid Lunds universitet, där doktoranden i etik Johanna Gustafsson i sitt avhandlingsarbete behandlar hur synen på man och kvinna i sexualitet och äktenskap har uttryckts i svenskkyrklig teologi under efterkrigstiden. I detta sammanhang är frågorna kring över- och underordning centrala. Studien ingår i ett större projekt inom etikämnet, "Värdetraditioner, värdegemenskap och värdekonflikter i svenskt kulturarv och samhälle under 1900-talet".
Anknytning till frågan om underordningsteologins ställning och konsekvenser har också det arbete som bedrivs inom det pågående projektet Äktenskap och familj inför 2000-talet.
Utskottet
Utskottet instämmer i behovet av en fördjupad studie av underordningsteologin och dess konsekvenser och påpekar att en sådan studie bör vara samlad och mångsidig, det vill säga analysera konsekvenserna av underordningsteologin i den vidare bemärkelse som berörs i Läronämndens yttrande.
Behovet av en samlad och mångsidig belysning av frågan är alltså tydligt, vilket också Läronämnden har framhållit i sitt yttrande. Utskottet konstaterar att mycket forskning bedrivs kring underordningsteologin, varför det primära behovet inte är att genomföra ytterligare vetenskapliga studier. Däremot förefaller det angeläget att en samordning av forskningsresultaten sker och att dessa sätts i ett vidare sammanhang, både vad gäller underordningsteologins innebörd och vad gäller dess samlade konsekvenser för kyrkan. Frågan om hur en sådan samordning bäst skall kunna ske behöver dock utredas vidare.
Hemställan
Mot bakgrund av vad som ovan anförts hemställer utskottet
att kyrkomötet med anledning av KMot 1998:26 ger Centralstyrelsen i uppdrag att utreda behovet av en fördjupad studie av underordningsteologin och dess konsekvenser i kyrkans liv och tradition.
Sigtuna den 24 augusti 1998
På församlingsutskottets vägnar
Eivor Hultén
Närvarande: Eivor Hultén, ordförande, Nelly Wallenborg, Håkan Engström, Kerstin Björk, Jörgen Silén, Lena Petersson, Åke Utterberg, Eva Forssell Aronsson, Christina Holmgren, Berit Bergman, Ingemar Öberg, Henry Svensson, Björn-Eric Carlsson, Annika Mellgren, Ann-Charlott Stegö.
Biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar.
Läronämndens yttrande
1998:12
med anledning av motion om Svenska kyrkan och underordningsteologin
Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1998:26 om Svenska kyrkan och underordningsteologin.
Motionären vill ha "en grundläggande, fördjupad studie av underordningsteologin och dess konsekvenser i kyrkans liv och tradition." Former av över- och underordning genomsyrade de samhällen där de bibliska böckerna kom till. Underordningsmönstren i de bibliska texterna är därför inte något unikt för Bibeln utan något som Bibeln delar med sin omgivning. Samtidigt finns det enskilda bibelställen som kan tolkas mot sådana ordningar, t ex 1 Mos 1:27 och Gal 3:28.
Enligt läronämnden bedömning har temat underordning i Bibeln och i kyrkans tradition en mycket stor betydelse med konsekvenser inom många områden: synen på man och kvinna, synen på husbönder och slavar, synen på barnen, synen på sexualitet, synen på kyrkliga hierarkier m.m. En fördjupad studie leder till uppgörelser med både samhälleliga och kyrkliga strukturer. Om en utredning kommer till stånd bör den behandla både underordning i vidare mening och kvinnans underordning under mannen, särskilt de relationer som nämns i den även i Sverige starka lutherska hustavle-traditionen. En uppgörelse med tidigare underordningsmönster kräver en grundlig bearbetning av frågan om hur vi i dag skall tolka och tillämpa de många underordningstexterna i Bibeln. Ur läro-mässig synpunkt är det av stor vikt att temat underordning i dagens situation med god hjälp av aktuell forskning får en samlad och mångsidig bearbetning inom vår kyrka.
Uppsala den 11 augusti 1998
På läronämndens vägnar
KG HAMMAR
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Göran Bexell, vice ordförande, Birger Olsson, Björn Skogar, Cristina Grenholm, Curt Forsbring, Anna-Lena Weberup, Astrid Andersson Wretmark.
  
|