|
Gudstjänstutskottets betänkande
1998:2
Luthers Lilla katekes
|
Kyrkomötet
KG 1998:2
|
I motion 22 till kyrkomötet framläggs förslag om Luthers Lilla katekes.
I motion 1998:22 av Per-Anders Grunnan m.fl. hemställs
att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen utreder anledningen till att katekesens ställning försvagats,
att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen utreder möjligheten att uppmuntra konfirmandhandboksförfattarna att dra nytta av katekesens disposition och formuleringar,
att kyrkomötet som sin mening uttalar att år 1999 är ett katekesens år i Svenska kyrkan, då präster och församlingar uppmanas att lyfta fram de centrala trossanningar som kommer till uttryck i Luthers Lilla katekes.
Läronämnden har yttrat sig över motion 1998:22. Läronämndens yttrande bifogas som bilaga 1. Församlingsutskottet och Kulturutskottet har yttrat sig över vissa delar i motion 1998:22. Dessa yttranden bifogas som bilaga 2 och 3.
Bakgrund
Motionärerna lyfter i motion 1998:22 fram den stora betydelse som Luthers Lilla katekes har haft i svensk kyrkotradition, särskilt på undervisningens område. De anser att katekesen är värd att lyfta fram också i vår tid. Utifrån den betydelse som motionärerna tillmäter katekesen hemställer de att Centralstyrelsen skall utreda varför katekesens ställning har försvagats och begära att Centralstyrelsen uppmuntrar konfirmandboksförfattare att dra nytta av katekesen samt föreslår att nästa år skall bli ett katekesens år i Svenska kyrkan.
Läronämnden bekräftar i sitt yttrande över motionen, Ln 1998:11, den betydelse som katekesen har haft. Läronämnden visar samtidigt att katekesundervisningen varit präglad av en auktoritär pedagogik. Kyrkan behöver fortsätta arbetet med att tolka vad det är att vara en evangelisk-luthersk kyrka idag.
Genom beslut vid kyrkomötet 1992 bekräftades ännu en gång att Luthers Lilla katekes räknas in bland Svenska kyrkans grundläggande dokument avseende tro, bekännelse och lära. I den kyrkliga kungörelsen SKFS 1992:9 heter det:
1 § Svenska kyrkans tro bekännelse och lära,
som gestaltas i gudstjänst och liv,
är grundad i Guds heliga ord, såsom det är givet i Gamla och Nya testamentets profetiska och apostoliska skrifter,
är sammanfattad i den apostoliska, den nicenska och den athanasianska trosbekännelsen samt i den oförändrade augsburgska bekännelsen av år 1530,
är bejakad och erkänd i Uppsala mötes beslut år 1593,
är förklarad och kommenterad i Konkordieboken
samt i andra av Svenska kyrkan bejakade dokument.
Eftersom Luthers Lilla katekes ingår i Konkordieboken tillhör katekesen de skrifter som förklarar och kommenterar vår kyrkas tro, bekännelse och lära. Bakgrunden till beslutet vid 1992 års kyrkomöte och om Lilla katekesens ställning i bekännelsebildningen finns publicerat av Centralstyrelsen i "TRO BEKÄNNELSE LÄRA. Svenska kyrkans grundläggande dokument", utgiven år 1993.
Den svenska psalmboken har sedan 1600-talet innehållit Luthers Lilla katekes. I den nuvarande psalmboksutgåvan finns en språkligt bearbetad form av Martin Luthers Lilla katekes. Bearbetningar har även gjorts vid flera tillfällen tidigare för att göra innehållet möjligt att läsa. Bakgrunden till den senast gjorda språkliga översynen är följande.
Till 1985 års kyrkomöte presenterade Centralstyrelsen i en skrivelse (CsSkr 1985:3) det som tänktes ingå i den kommande nya utgåvan av Den svenska psalmboken. I skrivelsen förutsattes att Lilla katekesen skulle bli omtryckt i den då gällande språkliga formen.
Med anledning av Centralstyrelsens skrivelse väcktes genom två motioner, 1985:34 av Gunnar Edqvist och 1985:41 av Ingmar Björk, frågan om inte katekesen skulle nyöversättas eller språkligt bearbetas innan den fördes in i den kommande nyutgåvan av psalmboken.
Evangelisationsutskottet kunde i sitt betänkande, KE 1985:6, konstatera att någon språklig bearbetning av katekesen inte var planerad. Frågan om en sådan bearbetning hade inte behandlats i kyrkomötet sedan 1957. En innehållslig bearbetning skulle, enligt utskottet, leda till att det inte längre var Luthers Lilla katekes. Närmast till hands låg, enligt utskottet, att nu utföra en "mer eller mindre djupgående språklig revision".
Utskottet ville inte förneka katekesens stora betydelse, men menade, att den speglade ett förgånget samhälle även om en språklig bearbetning gjordes. Gränsen mellan vad som är en rent språklig revidering och vad som påverkar det teologiska innehållet är i många fall svår att dra.
Utskottet såg fram emot bekännelsekommitténs arbete med en kortfattad utläggning av den kristna tron för dagens människor. Utskottet rekommenderade att en mycket varsam bearbetning av katekesen skulle göras för att därefter införas i Den svenska psalmboken.
Uppdraget att utföra bearbetningen av katekesen lämnades till dåvarande Nämnden för Gudstjänstliv och Evangelisation (NGE). Sedan arbetet utförts redovisades det för kyrkomötet i Centralstyrelsens halvårsredogörelse, CsSkr 1986:8. I redovisningen av sitt uppdrag gjorde nämnden en genomgång av de problem som aktualiserats av det utförda arbetet. Genom sin tradition och folkliga förankring är det svårt att hävda att katekesen inte längre skall finnas med i psalmboken. Samtidigt återspeglar även en språkligt bearbetad utgåva av katekesen ett förgånget samhälle. Svårigheterna att dra gränsen mellan vad som är språkligt och vad som har teologiska implikationer var uppenbara.
Det som presenterades för kyrkomötet var därför inte en katekes anpassad till dagens människor utan främst ett 1500-talsdokument som kunnat göras mer begripligt genom ett mer aktuellt ordval.
Den version som presenterades i Centralstyrelsens halvårsredogörelse till 1986 års kyrkomöte kom dock inte att införas i psalmboken. En av ledamöterna i läronämnden, professor Per Erik Persson, lämnade synpunkter på den utförda bearbetningen vilka visade på felöversättningar och missuppfattningar som gjorts vid bearbetningen. Hans synpunkter underströk ytterligare de svårigheter som fanns med att dra gränsen mellan det som påverkar språket och det som påverkar det teologiska innehållet.
Med anledning av de inlämnade synpunkterna bearbetades Lilla katekesen ytterligare och infördes därefter i psalmboken. Den version som idag ingår i Den svenska psalmboken har inte varit föremål för kyrkomötets behandling eller blivit formellt godkänd.
I samband med den pågående översynen av Evangelieboken och revisionen av En liten bönbok har ännu en gång frågan om Lilla katekesen aktualiserats. Vid ett sammanträde med ledningsgruppen för översyn och revision av kyrkans böcker i mars 1998 diskuterades olika framtida möjligheter. Som huvudalternativ hade tidigare i ledningsgruppen diskuterats att Lilla katekesen antingen utgår ur psalmboken eller blir föremål för en grundlig bearbetning. Två ytterligare möjligheter togs nu upp vid detta sammanträde. En möjlighet skulle vara att behålla Lilla katekesen i huvudsak i nuvarande version men försedd med ett förklarande förord. En annan möjlighet skulle vara att endast ta med utdrag. Redan den nuvarande versionen består ju av utdrag ur Luthers Lilla katekes genom att biktundervisningen och hustavlan saknas.
De svårigheter som finns med en utgivning av Lilla katekesen understryks än mer av att nyöversättningen av Nya Testamentet 1981 och den kommande nyöversättningen av Gamla testamentet innehåller texter som kommenteras i katekesen. De tio budorden, dopets instiftelseord, nattvardens instiftelseord, Herrens bön är exempel på sådant som idag används i annan översättning än i katekesen. Användningen av en ekumenisk översättning av den apostoliska trosbekännelsen kan också vara svår att sammanfoga med Luthers kommentarer.
Tydligast blir denna problematik i valet av översättning av Herrens bön där Luthers kommentarer inte går att direkt föra samman med 1981 års svenska översättning eller den ekumeniska översättningen av Herrens bön. Skall då 1917 års översättning stå kvar i katekesen?
Bokförlaget Pro Veritate publicerade år 1979 en grundligt bearbetad version av Luthers Lilla katekes. Utgivningen var motiverad av att det var 450 år sedan den första tyska upplagan utkommit. I ett förord av förre domprosten G.A. Danell ges en kort redogörelse för de problem som finns vid en nyöversättning eller grundlig bearbetning av katekesen. Vissa formuleringar "som förutsätter ett annat samhällssystem än vårt" har förändrats så att "tillämpningen på vår tids förhållanden underlättas". Det gällde exempelvis Luthers förklaring till fjärde budet, där det stod att vi inte skall "förakta eller förtörna våra föräldrar och herrar". I 1979 års utgåva har detta ändrats till "föräldrar eller överordnade".
I biktanvisningen stod: "Så skall du säga till din biktfader: 'Högvördige, käre herre, jag beder dig att höra min bikt och för Guds skull uttala förlåtelsen till mig'." I 1979 års utgåva föreslås: "Så här skall du säga till din biktfader: 'Fader, låt mig få bikta mig för er...'". I hustavlan har på liknande sätt rubriken "För drängar och pigor, daglönare och arbetare" ändrats till "För anställda och underordnade".
Detta exemplifierar den problematik som hör samman med en nyutgåva av Luthers Lilla katekes.
Utskottet
Det bekännelsearbete som ägt rum inom Svenska kyrkan har bland annat lett fram till utgivningen av Lilla boken om kristen tro, samt Befrielsen den s.k. stora boken om kristen tro. Stora och nödvändiga resurser har satsats av Svenska kyrkan på att finna vägar att formulera och uttrycka kristen tro i vår samtid. Detta arbete med att förmedla vår kyrkas tro och bekännelse till människor i vår egen tid måste fortsätta. Att söka efter pedagogiska medel och kommunikationsmodeller som kan förmedla kyrkans tro är en ständig kallelse för kyrkan. Även i andra länder arbetar kyrkorna med att formulera kristen tro för vår tid. På några ställen har detta skett genom utgivning av nya katekeser. De flesta av dessa nya "katekeser" kan dock knappast kallas för kortfattade.
Arbetet med att nyformulera vad kristen tro är måste fortsätta. Samtidigt menar utskottet att Lilla katekesen är det främsta exemplet på en kortfattad framställning av de mest centrala delarna av kristen tro och utan motstycke när det gäller att ha haft genomslagskraft och förmåga att förmedla till generationer av kristna i vårt land det som är kärnan i luthersk trosuppfattning. Utskottet ser dock stora problem med att idag lyfta fram katekesen i kyrkans undervisning på det sätt som föreslås i motionen. Lilla katekesens formuleringar speglar en föråldrad samhällssyn med starkt framhävd över- och underordning mellan människor. Denna syn slår inte bara igenom i hustavlan, som ju inte tagits med i Den svenska psalmboken, utan även i andra delar av katekesen.
Utskottet ser ett tydligt behov av en sammanfattning av de centrala delarna i kristen tro på ett för vår samtid lättillgängligt sätt. Lilla katekesen kan på grund av de svårigheter som nämnts inte fullt ut fylla det behovet. Därför ser utskottet det som viktigare att satsa kyrkans resurser på ett fortsatt arbete med denna inriktning än att utreda varför katekesens ställning har försvagats. Utskottet yrkar därför på avslag på det första yrkandet i motion 1998:22.
Både läronämnden och församlingsutskottet förespråkar i sina yttranden, Ln 1988:11 och KF 1998:1y, en nyöversättning av Lilla katekesen. Gudstjänstutskottet kan se ett behov av en sådan översättning, inte minst med tanke på att katekesen är ett av Svenska kyrkans mera lättillgängliga lärodokument och därför borde göras tillgängligt på nutida svenska. Utskottet delar här läronämndens mening att katekesens dåtida innebörd måste klargöras som en del av kyrkans pågående tolkningsarbete.
Utskottet ställer sig dock tveksamt till om det är en uppgift för kyrkomöte och Centralstyrelse att fatta ett beslut om nyöversättning innan det är avgjort vilken plats Lilla katekesen skall få i den kommande psalmboksutgåvan. Ledningsgruppen för det pågående arbetet med en översyn och revision av kyrkans böcker har, som redovisats tidigare i detta betänkande, redan övervägt fyra olika alternativ inför den planerade nyutgåvan: att låta Lilla katekesen utgå ur den kommande psalmboken, att ta med den efter en grundlig bearbetning, att ta med den i psalmboken i nuvarande version med ett förklarande förord, eller som det fjärde alternativet, att endast låta utdrag ur katekesen finnas med i psalmboken. Utskottet vill inte föregripa gruppens arbete utan har förtroende för att dessa alternativ utreds ingående innan ett förslag läggs fram för kyrkomötet i samband med att förslagen till översedda och reviderade kyrkliga böcker presenteras.
Med tanke på det stora behov av bearbetning och nytolkning som finns kan inte utskottet heller ställa sig bakom församlingsutskottets tanke på katekesen som en resurs i dagens undervisning. Användning av Lilla katekesen - i gammal eller ny översättning - utan kommentarer skulle föra vidare den samhällssyn och människosyn som katekesen återspeglar.
Motionärerna begär i motionens andra yrkande att Centralstyrelsen utreder möjligheten att uppmuntra konfirmandboksförfattarna att dra nytta av katekesens disposition och formuleringar. Utskottet instämmer i att det är möjligt att dra nytta av vissa av katekesens kärnfulla formuleringar av tron i konfirmandarbetet. En styrka med katekesen och det pedagogiska program som Martin Luther drev genom katekesen, är att den relaterar den kristna tron till den egna personen: "Jag tror, att Gud har skapat mig..." Liknande ambitioner ligger bakom de nya riktlinjer för konfirmandarbetet som Svenska kyrkan antagit. Enligt dessa skall konfirmandundervisningen sträva efter att möta ungdomarnas livsfrågor och hjälpa dem att tyda sina egna liv i ljuset av dopet. Däremot är de pedagogiska modellerna annorlunda idag. Lilla katekesens uppläggning med färdigformulerade frågor och svar upplevs av flertalet som föråldrad. En genomgång av konfirmandmaterial producerade efter de nya riktlinjernas antagande visar dock att trons artiklar, sakramenten, bönen och buden är och säkert även fortsättningsvis kommer att vara aktuella. Utskottet hemställer därför om avslag även på detta yrkande i motion 1998:22.
Utskottet har tagit del av kulturutskottets yttrande, KK 1998:1y. I detta yttrande lyfts fram de möjligheter som finns att redan under år 1999 ta till vara katekesen och katekesens stora betydelse i vårt land i projektet Framtidstro, som drivs av landets länsmuseer. Utskottet delar kulturutskottets ställningstagande att det inte nu finns möjligheter att inom Svenska kyrkan starta ett eget katekesprojekt som skulle kunna ta vara på katekesen under nästa år. Därtill är tiden alltför knapp. Utskottet menar dessutom att de olustfyllda associationer som många svenskar har inför själva begreppet katekes, något som läronämnden påpekar i sitt yttrande, möjligen skulle vara en anledning att inte låta just katekesen bli kyrkans bidrag till ett projekt med namnet Framtidstro. Med anledning av detta hemställer utskottet om avslag även på det tredje yrkandet i motion 1998:22.
Sammanfattningsvis menar utskottet således att Luthers lilla katekes är ett viktigt och på många sätt inspirerande dokument. Det är dock uppenbart att både samhälle och pedagogiska metoder förändrats så mycket under de århundraden som ligger mellan katekesens tid och vår egen att den är svår att använda i kyrkans undervisning i sin ursprungliga utformning. Utskottet vill starkt understryka behovet av nya sammanfattningar av tron för vår tid. Utskottet menar vidare att kyrkomötet bör avvakta resultat från det pågående arbetet med kyrkans böcker, där frågan om katekesens plats i psalmboken behandlas, innan några åtgärder vidtas för att nyöversätta eller bearbeta den. Utskottet hemställer därför om avslag på motionen i dess helhet.
Hemställan
Utskottet hemställer med hänvisning till det som anförts
att kyrkomötet med avslag på motion 1998:22 ger Centralstyrelsen till känna vad utskottet här har anfört.
Sigtuna 21 augusti 1998
På gudstjänstutskottets vägnar
Glenn Håkansson
Närvarande: Glenn Håkansson, ordf., Ulla-Britt Emanuelsson, Timmy Leijen, Britt Andersson, Lars Ekblad, Kerstin Hesslefors Persson, Åke Blomqvist, Anders Åkerlund, Elsa Spännar, AnnMarie Nylander, Martin Cruce, Per-Göran Rosén, Lena Herbst, Helga Karo och Tony Guldbrandzén.
Biskoparna Claes-Bertil Ytterberg och Jonas Jonson har deltagit i utskottets överläggning.
Läronämndens yttrande
1998:11
med anledning av motion om Luthers lilla katekes
Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1998:22 om Luthers lilla katekes.
Med sin korta och pedagogiska sammanfattning av den kristna trons elementa har Luthers lilla katekes kommit att spela en unik roll i lutherskt kyrkoliv. Genom tiderna har stora insatser gjorts att göra texten begriplig och användbar, särskilt i kristendomsunder-visningen för ungdom. Eftersom en auktoritär pedagogik länge präglade kyrkans undervisning har dock användningen av katekes och katekesförklaringar för många kommit att bli förknippad med olust och tvång.
Luthers lilla katekes borde aktualiseras genom att utges i en nyöversättning, och dess dåtida innebörd klargöras. Samtidigt blir detta en utmaning till kyrkan att fortsätta det nödvändiga tolkningsarbetet av vad det är att vara en evangelisk-luthersk kyrka i nuet.
Uppsala den 11 augusti 1998
På läronämndens vägnar
KG HAMMAR
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Göran Bexell, vice ordförande, Birger Olsson, Björn Skogar, Cristina Grenholm, Curt Forsbring, Anna-Lena Weberup, Astrid Andersson Wretmark.
Församlingsutskottets yttrande
1998:1y
med anledning av motion om Luthers Lilla katekes
Till gudstjänstutskottet
Utskottet har beretts tillfälle att yttra sig över KMot 1998:22 om Luthers Lilla katekes i de delar som berör utskottets beredningsområde.
I likhet med läronämnden anser utskottet att Luthers Lilla katekes har spelat en stor roll i svenskt kyrko- och samhällsliv. Det är angeläget att en nyöversättning av Luthers Lilla katekes görs så att den blir begriplig och användbar idag. Utskottet anser att den fortfarande har sin giltighet och att det är angeläget att den aktualiseras.
Utskottet vill därför påtala att en nyöversättning av Luthers Lilla katekes skulle innebära en resurs som på olika sätt skulle kunna komma till användning i kyrkans undervisning.
Sigtuna den 20 augusti 1998
På församlingsutskottets vägnar
Eivor Hultén
Närvarande: Eivor Hultén, ordförande, Iréne Pierazzi, Håkan Engström, Kerstin Björk, Jörgen Silén, Lena Petersson, Åke Utterberg, Eva Forssell Aronsson, Christina Holmgren, Berit Bergman, Ingemar Öberg, Henry Svensson, Björn-Eric Carlsson, Annika Mellgren, Ann-Charlott Stegö.
Biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar.
Kulturutskottets yttrande
1998:1y
om Luthers Lilla katekes
Till Gudstjänstutskottet
Kulturutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över motion 1998:22 av Per-Anders Grunnan m.fl. avseende den del där motionärerna hemställer att kyrkomötet som sin mening uttalar att år 1999 är katekesens år i Svenska kyrkan, då präster och församlingar uppmanas att lyfta fram de centrala trossanningar som kommer till uttryck i Luthers Lilla katekes.
Med anledning av Gudstjänstutskottets begäran om yttrande anför kulturutskottet följande.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om det goda i att aktualisera katekesen. För församlingar, som så önskar, kan ett sätt att lyfta fram katekesen och den betydelse den haft, har och kan tänkas få i framtiden vara inom ramen för projektet Framtidstro. Detta äger rum under 1999. Församlingarna kan då kontakta respektive länsmuseum.
Om man vill göra en större gemensam satsning bör en sådan föregås av samtal mellan olika organ och nivåer i Svenska kyrkan. Sådana samtal tar tid om de ska omfatta såväl idéens innehåll som former för dess förverkligande. En gemensam satsning kan inte ske 1999, eftersom förberedelsetiden är alltför kort.
Sigtuna den 20 augusti 1998
På kulturutskottets vägnar
Börje Finnstedt
Närvarande: Börje Finnstedt, ordf., Paul Trossö, Ann-Charlotte Svensson, Reidar Gustafsson, Christina Mårtensson, Anders Reinholdson, Ebbe Westergren, Åke Bendix, Britt Beijer, Inga-Lis Moberg, Göran Lundquist, Birgitta Josefson-Hultgren, Benny Jönsson, Sigvard Härnring, Magnus Liedholm.
Biskop Karl Johan Tyrberg har deltagit i utskottets överläggningar.
  
|