|
Andra kyrkolagsutskottets betänkande
1998:7
Konkretisering av "den dubbla ansvarslinjen"
|
Kyrkomötet
2KL 1998:7
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas en motion om förtydligande och konkretisering av begreppet "den dubbla ansvarslinjen". Utskottet föreslår att motionen avslås.
Motionen
I motion 1998: 23 av Gunborg-Engman-Eriksson och Reidar Gustafsson hemställs
att kyrkomötet som sin mening ger Centralstyrelsen till känna vad i motionen anförts om ett förtydligande och konkretiserande av begreppet den dubbla ansvarslinjen inför sekelskiftet.
Yttrande
I ärendet föreligger ett yttrande från Läronämnden (Ln 1998:5), vilket är fogat till betänkandet som bilaga.
Bakgrund
I direktiven för utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation har Centralstyrelsen angivit att det är "ytterst angeläget att i arbetet med den framtida kyrkliga organisationen den etablerade principen om 'den dubbla ansvarslinjen', dvs. föreningen av folkligt förankrad självstyrelse och ämbetsförvaltning, preciseras inom ramen för kyrkans gemensamma uppdrag."
Frågor avseende "den dubbla ansvarslinjen" behandlas i flera delbetänkanden från utredningsarbetet. Vissa grundläggande överväganden redovisas i personalutredningens betänkande Personal, tillsyn, överklagande (Svenska kyrkans utredningar 1998:6, främst sid. 83 f och 121). I betänkandet Bekännelse, gudstjänst, kyrkomöte (Svenska kyrkans utredningar 1998:2, sid. 106 ff.) behandlas ansvarsfördelningen för församlingens gudstjänstliv och därvid görs en koppling till "den dubbla ansvarslinjen". Även nivåutredningen anknyter i betänkandet Arbetet på olika kyrkliga nivåer (Svenska kyrkans utredningar 1998:3, bl.a. sid. 72 ff., 104 och 218 ) till "den dubbla ansvarslinjen".
I motion 1998:23 sägs att begreppet "den dubbla ansvarslinjen" varit föremål för olika behandling under ett antal år utan att det har lett fram till en slutlig tolkning. Motionärerna pekar på att andra kyrkolagsutskottet vid behandlingen av RegSkr 1997:2 Staten och trossamfunden - grundläggande frågor framhållit att begreppet "den dubba ansvarslinjen" måste konkretiseras i den kommande kyrkoordningen. De menar att utredningsförslaget innehåller väldigt lite av konkreta tolkningar och ser det som en stor brist att man i utredningsarbetet inte tagit tillvara möjligheten till en djupare analys och tolkning. Inför sekelskiftet bör "det populära uttrycket" definieras. Vidare sägs i motionen att det torde finnas ett stort behov av utbildning på det område motionen behandlar. I första hand torde gemensamma utbildningssatsningar för "förtroendemannakåren" och "ämbetsmannakåren" vara av värde.
Utskottet
Begreppet "den dubbla ansvarslinjen" växte fram och blev ett etablerat begrepp för c:a 20 år sedan. Möjligen användes det första gången av domprost Carl Strandberg i ett föredrag om ämbets- och representationsstruktur i församlingen. Då sades, att problemet att i en öppen folkkyrka ha en beslutsstruktur som slår vakt om kyrkans identitet "har kyrkan löst genom den dubbla ansvarslinje, som är hennes karakteristikum".
Ett annat begrepp med i huvudsak samma innebörd är "kombinationen av folkligt förankrad självstyrelse och prästerligt ämbetsansvar". Detta återfinns i ett avsnitt om rättsliga identitetsfrågor i betänkandet Samhälle och trossamfund (SOU 1972:36).
Begreppet "den dubbla ansvarslinjen", vilket snabbt fått ett mycket starkt genomslag, är alltså av relativt sent datum. Den sak det avser att beskriva är däremot inte någon sentida företeelse. Redan under medeltiden samverkade sockenmännen med kyrkoherden i vården av socknens angelägenheter. Den närmare utformningen av samverkan och ansvarsfördelning har skiftat. Vad saken gäller är det förhållandet att det finns dels ett särskilt ämbetsansvar knutet till vigningslöften, för vilket prästen svarar inför biskop och domkapitel, dels ett ansvar som förtroendevald, vilket utkrävs av dem som genom ett valförfarande givit uppdraget.
Alla som tillhör kyrkan har del i kyrkans uppdrag och därmed också del i ett grundläggande ansvar för att kyrkans uppgifter blir utförda. Ett särskilt uppdrag att svara för Ordets förkunnelse och utdelandet av sakramenten ges i prästvigningen, vilken också innehåller en förpliktelse till kyrkans tro och ordning.
Det kyrkoordningsförslag som nu är ute på remiss innehåller bestämmelser som rör ansvarsfördelningen mellan präster - särskilt kyrkoherden - och förtroendevalda. Ansvarsfördelningen behandlas också i inledningstexter i kyrkoordningen. Avsikten med remissarbetet är att inhämta synpunkter på bl.a. den föreslagna ansvarsfördelningen och därmed på den konkreta utformningen av "den dubbla ansvarslinjen". Det får förutsättas att remissarbetet också ger en bild av hur man bedömer de principiella överväganden som redovisas i betänkandena och om det behövs ytterligare motive-ringar och förtydliganden.
Enligt utskottets mening saknas skäl för kyrkomötet att nu ta några initiativ av det slag som föreslås i motionen. Kyrkomötets ställningstagande till hur ansvarsfördelningen konkret skall utformas kommer att göras nästa år. Därmed ges en konkret inne-börd i begreppet "den dubbla ansvarslinjen". Motion 1998:23 bör därför avslås.
I motionen pekas också på behovet av utbildning. Utskottet instämmer i att det finns ett sådant behov. I utbildningen kring den nya kyrkoordningen blir det nödvändigt att belysa frågor om samverkan och ansvarsfördelning. Det finns goda skäl att ta upp detta i gemensamma utbildningar. Initiativ på detta område bör primärt tas i stiften och det saknas skäl för kyrkomötet att vidta några särskilda åtgärder. Då det gäller utbildningen kring kyrkoordningen är det naturligt att den nationella nivån samverkar med stiften på ett motsvarande sätt som skett beträffande informationen om kyrkoordningsförslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
att kyrkomötet avslår motion 1998:23
Sigtuna den 25 augusti 1998
På andra kyrkolagsutskottets vägnar
Torgny Larsson
Närvarande: Torgny Larsson, ordförande, Mari Lönnerblad, Tor Frylmark, Lars Johnsson, Hans-Olof Hansson, Inger Dafgård, Vivianne Wetterling, Elisabeth Engberg, Thomas Söderberg, Herbert Sjödin, Anna-Lena Forsdahl, Per Åke Axelsson, Robert Schött, Ingrid Johansson Fjelkman och Erna Arhag.
Biskoparna Christina Odenberg och Bengt Wadensjö har deltagit i utskottets överläggningar.
Läronämndens yttrande
1998:5
med anledning av motioner om frivilliga resurser,
den dubbla ansvarslinjen och förnyelse av inomkyrklig demokrati
Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1998:21, 23 och OMot 518 om frivilliga resurser, den dubbla ansvarslinjen och förnyelse av inomkyrklig demokrati.
I sitt yttrande Ln 1997:11 berörde läronämnden den problematik som motionerna behandlar. Läronämnden angav följande:
Det är grundläggande för Svenska kyrkan som öppen folkkyrka att den förvaltas och leds av demokratiskt valda organ och ämbetsbärare i samverkan. I en öppen folkkyrka där inget bekännelsekrav läggs på den enskilde kyrkotillhörige är det nödvändigt dels att ett särskilt ansvar läggs på ämbetsbärarna utifrån avgivna vigningslöften, dels att valda organ företräder de kyrkotillhöriga. Läronämnden framhöll i sitt yttrande Ln 1995:17 att principen om den dubbla ansvarslinjen fortlöpande behöver tolkas och preciseras...
I sitt yttrande Ln 1997:11 pekade läronämnden på den grund som alla har i dopet samt det angelägna med en konkretisering i den kommande kyrkoordningen.
Läronämnden menar i likhet med motionärerna att det finns en allvarlig risk för försnävning i synen på ansvaret i kyrkan om detta blir en angelägenhet endast för förtroendevalda, präster eller andra anställda.
Uppsala den 11 augusti 1998
På läronämndens vägnar
KG HAMMAR
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Göran Bexell, vice ordförande, Birger Olsson, Björn Skogar, Curt Forsbring, Anna-Lena Weberup, Astrid Andersson Wretmark.
  
|