Andra kyrkolagsutskottets betänkande
1996:3

Frågor rörande prästtjänster

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas fyra motioner rörande prästtjänster. De avser frågorna om vem som i framtiden skall vara arbetsgivare för prästerna, hur kyrkoherdar skall tillsättas och möjligheten att vid anställning på en prästtjänst tillämpa ordningen med sex månaders provtjänstgöring. Utskottet konstaterar att de i motionerna aktualiserade frågorna behandlas i utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation och föreslår mot denna bakgrund avslag på samtliga motioner.

Motionerna

Motion KMot 1996:1 av Per-Olof Fristorp vari hemställs

    att kyrkomötet som sin mening ger Centralstyrelsen till känna att pastoratsprästerna bör vara stiftsanställda, något som dock inte bör hindra pastoraten från att få medansvar bl. a. när det gäller anställningsförfarandet.

Motion KMot 1996:5 av Börje Finnstedt vari hemställs

    att kyrkomötet hos Centralstyrelsen begär att en utredning tillsätts med uppgift att undersöka huruvida det är möjligt att stiften förblir prästernas arbetsgivare och ansvarar för prästernas löner enligt ovan.

Motion KMot 1996:8 av Bengt Nilsson vari hemställs

    att kyrkomötet beslutar begära att Centralstyrelsen uppdrar åt den utredningsgrupp som skall utforma riktlinjer för tillsättning av kyrkoherdar att arbeta fram regler i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motion KMot 1996:43 av Bengt Englund och Ingemar Öberg vari hemställs

    att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen tillsätter en arbetsgrupp med uppgiften att tillse att 6 månaders provtjänstgöring gäller även för präster.

Yttrande

I ärendet föreligger ett yttrande från Läronämnden (Ln 1996:3), vilket avser motionerna 1, 5 och 8. Det är fogat till betänkandet som bilaga.

Utskottet

Arbetsgivare för präster

Motionerna

I motion 1996:1 konstateras att den planerade relationsförändringen mellan Svenska kyrkan och staten innebär att den statliga regleringen av prästtjänsterna kommer att upphöra. Där sägs att en ordning där stiften avlönar prästerna skulle vara naturlig eftersom stiften svarar för tilldelningen av prästtjänster i pastoraten. Detta skulle enligt motionären innebära att tilldelningen av prästtjänster skulle ske utifrån verksamhetsaspekter och utan hänsynstagande till pastoratens ekonomi. Stiften skulle lösa frågor om rehabilitering, förflyttning, personlig tjänst och liknande på ett enklare sätt än för närvarande. Motionärens slutsats är att stiften bör få ett heltäckande arbetsgivaransvar

Även i motion 1996:5 argumenteras för att stiften skall vara arbetsgivare för prästerna och svara för deras löner. Hemställan innebär önskemål om en utredning huruvida en sådan ordning är möjlig. Argumenten i motionen är i huvudsak två. För det första sägs, att Svenska kyrkan åtagit sig att vara rikstäckande och att en ordning där stiften ansvarade för prästernas löner skulle hjälpa de små och betalningssvaga landsbygdsförsamlingarna så att även dessa kan klara lönerna till sina präster. För det andra hävdas att med en ordning där pastoraten blir prästernas arbetsgivare så försvinner eller i varje fall fördunklas den dubbla ansvarslinjen.

Bakgrund

Svenska kyrkans centralstyrelse beslutade den 14 december 1995 om direktiv för det kyrkliga utredningsarbetet med anledning av principbeslutet om ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten. I direktiven redovisas vissa gemensamma principer av betydelse för utredningsarbetet i dess helhet. Bl.a. sägs där, att det råder full samstämmighet om att Svenska kyrkan skall förbli en öppen folkkyrka, demokratiskt uppbyggd och med episkopal struktur, rikstäckande med församlingar och stift, som ansvarar för verksamheten lokalt och regionalt samt med gemensamt ansvar för beslut och vissa angelägenheter på den nationella nivån. I direktiven anges vidare att en av de fyra utredningsgrupperna skall utreda frågor rörande kyrkans personal, tillsyn över ämbetsbärare och överprövning i kyrkan. Beträffande frågorna rörande arbetsgivare för prästerna sägs i direktiven följande.

Oavsett hur man ser på frågan om vem som "egentligen" är arbetsgivare för prästerna står det klart att det är fråga om statligt reglerade tjänster med olika arbetsgivarfunktioner fördelade på skilda organ nämligen domkapitel, stiftsstyrelse och pastorat. Förändrade kyrka-statrelationer kommer att innebära att biskops- och prästtjänster inte längre är statligt reglerade. Det kyrkliga utredningsarbetet rörande övergången från statligt reglerade tjänster till tjänster direkt hos Svenska kyrkan måste ske i nära samverkan med det statliga arbetet med personalfrågorna. Då det gäller arbetsgivarfunktionerna för präster måste ett mål vara att ersätta dagens i många stycken oklara situation med klara och entydiga bestämmelser.

Arbetet med frågorna om arbetsgivarskapet för prästtjänsterna måste bygga på en analys av vilka bestämmelser som behövs för att prästerna bäst skall kunna fullfölja uppdraget att rent och klart förkunna evangeliet och rätt förvalta sakramenten. En utgångspunkt skall också vara att det gäller en tjänst i och för församlingen. Vid utarbetandet av förslag om det framtida arbetsgivarskapet för prästerna skall hänsyn tas till hur tillsynsansvaret lämpligen bör utövas. Härvid skall belysas hur den ordning som brukar sammanfattas i begreppet den dubbla ansvarslinjen närmare skall utformas med nya rättsliga förutsättningar. En ytterligare utgångspunkt är därför det som sägs i avsnittet med gemensamma principer om den kallelse till tjänst som ligger i det allmänna prästadömet, om det särskilda ämbetsansvaret och om samverkan mellan förtroendevalda och ämbetsbärare. På detta område måste en nära samverkan äga rum med utredningen om arbetet på olika kyrkliga nivåer. Ytterligare en utgångspunkt för utredningsarbetet bör vara att samtliga kyrkligt anställda i princip skall omfattas av samma anställningsvillkor.

Med dessa utgångspunkter skall ett förslag utarbetas om hur arbetsgivarskapet för prästerna skall utformas. Därvid skall också prövas vad den arbetsrättsliga lagstiftningen innebär när det gäller möjligheterna att på olika sätt utforma bestämmelserna på detta område.

Resultatet av det pågående utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation skall slutligt redovisas senast till mars 1998 och därefter remissbehandlas innan förslag läggs fram för beslut i kyrkomötet år 1999. Tillsättning av kyrkoherdar

Motionen

I motion 1996:8 kritiseras ordningen med att domkapitlet var tredje gång en tjänst är ledig tillsätter denna eftersom "man i många fall går emot kyrkoråd och fack". Istället förespråkas att tillsättningsnämnd alternativt kyrkoråd i samråd med berörd personal bör svara för alla tillsättningar av kyrkoherdetjänster. Därmed skulle förtroendevalda och anställda få ett större ansvar för att samarbetet med

kyrkoherden kommer att fungera.

Bakgrund

Bestämmelser om tredjegångstillsättning av kyrkoherdar finns 33 kap. 11 kyrkolagen (1992:300). Där sägs att var tredje gång tjänsten som kyrkoherde blir ledig i ett pastorat tillsätts den av domkapitlet, om inte den skall tillsättas genom förflyttning enligt de särskilda regler som finns beträffande detta. Innan tjänsten tillsätts skall kyrkorådet i varje församling i pastoratet ges tillfälle att yttra sig över de sökande som är behöriga till tjänsten.

Ordningen med tredjegångstillsättningar har motiverats med att domkapitlet bör ha möjlighet att utarbeta en strategi i tillsättningsärenden med beaktande av stiftets behov. Det har även funnits som ett motiv att förtjänta präster skall ges möjlighet till befordran.

Vad som skall gälla i framtiden beträffande tillsättning av prästtjänster och då även kyrkoherdar behandlas i det kyrkliga utredningsarbetet med anledning av principbeslutet om ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten. Enligt Centralstyrelsen direktiv har utredningsgruppen rörande kyrkans personal, tillsyn över ämbetsbärare och överprövning i kyrkan ansvaret för att lägga fram förslag på detta område. I direktiven sägs härom följande.

Förslag skall vidare utarbetas beträffande ordningen för tillsättning av prästtjänster. Härvid skall prövas om den sedan 1989 gällande ordningen med särskilda tillsättningsnämnder bör bibehållas eller om någon ändring skall ske. Vidare måste domkapitlets roll i tillsättningsförfarandet uppmärksammas. Förslagen på detta område blir i hög grad beroende av hur arbetsgivarskapet utformas. Provtjänstgöring för präster

Motionen

I motion 1996:43 sägs att då "vi" anställer andra medarbetare inom Svenska kyrkan än präster sker det automatiskt med 6 månaders provtjänstgöring. Vidare pekas på svårigheterna att veta vem som är rätt person att tillsätta på en tjänst, och att det ibland kan råda stor tveksamhet på denna punkt. Det kan råda oenighet beträffande bedömningen av en person. Enligt motionärerna skulle en ordning med sex månaders provtjänstgöring då vara välgörande för att både prästen och församlingen-pastoratet fick möjlighet att lära känna varann i praktiskt arbete.

Bakgrund

Bestämmelser om provanställning finns i 6 lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Där anges att avtal om provanställning får träffas om prövotiden är högst sex månader. Om arbetsgivaren eller arbetstagaren inte vill att anställningen skall fortsätta efter prövotidens slut, skall besked lämnas till motparten senast vid prövotidens utgång. Sker inte detta övergår provanställningen till en tillsvidareanställning. Om inte något annat har avtalats får en provanställning avbrytas även före prövotidens slut. Enligt föreskrifter i 2 LAS får genom kollektivavtal, som har slutits eller godkänts av central arbetstagarorganisation, göras avvikelser från bl.a. bestämmelserna om provanställning.

I 2 LAS sägs att om det i annan lag eller i förordning som meddelats med stöd av lag finns särskilda föreskrifter som avviker från LAS, gäller de föreskrifterna. I kyrkolagens åttonde avdelning finns särskilda föreskrifter om biskops- och prästtjänster. I 33 kap. 25 anges att prästtjänster och vikariat på sådana tjänster tillsätts med förordnande. I samma kapitel 26 föreskrivs att förordnanden gäller tills vidare utan tidsbegränsning. Dock får förordnanden tidsbegränsas om det föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet eller om anställningen gäller vikariat. Däremot finns inga bestämmelser om provanställning i kyrkolagen.

Vad som skall gälla i framtiden beträffande formerna för prästanställningar behandlas i det kyrkliga utredningsarbetet med anledning av principbeslutet om ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten. Enligt Centralstyrelsen direktiv har utredningsgruppen rörande kyrkans personal, tillsyn över ämbetsbärare och överprövning i kyrkan ansvaret för att lägga fram förslag på detta område.

Utskottets bedömning

Utredning av olika frågor rörande kyrkans personal, och då inte minst vilka bestämmelser som i framtiden skall finnas beträffande prästtjänsterna, är en huvuduppgift för en av de fyra utredningsgrupperna inom utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation. Beträffande prästtjänsterna är en utgångspunkt att den nuvarande statliga regleringen skall upphöra. Detta innebär att de förslag som nu utarbetas skall anpassas till nya rättsliga förutsättningar där den allmänna arbetsrätten får en annan betydelse för regleringen av prästtjänsterna än vad som nu är fallet.

Det kan konstateras att de olika frågor som behandlas i detta betänkande hör hemma inom det pågående utredningsarbetet. I stor utsträckning finns de också direkt nämnda i direktiven. Däremot anger direktiven inte de konkreta lösningarna utan endast vissa principer som skall gälla i framtiden. Enligt utskottets mening är det inte heller lämpligt eller möjligt att kyrkomötet nu lägger fast vad som skall bli utredningsarbetets resultat. Det är dock angeläget att utredningsarbetet sker i så stor öppenhet som möjligt. Det är av värde om de frågor som behandlas i de olika delutredningarna också kan diskuteras på ett bredare plan. Utskottet förutsätter att de som är engagerade i och bär ett ansvar för utredningsarbetet lyssnar till synpunkter från många olika håll. Utan ett sådant förhållningssätt kan det uppenbart bli svårt att utarbeta förslag som är väl förankrade inom kyrkan. I det sammanhanget måste naturligtvis också de synpunkter som framkommer vid kyrkomötets diskussioner kring olika frågor vägas in.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande arbetsgivare för präster

    att kyrkomötet avslår motionerna KMot 1996:1 och KMot 1996:5

2. beträffande tillsättning av kyrkoherdar

    att kyrkomötet avslår motion KMot 1996:8

3. beträffande provtjänstgöring för präster

    att kyrkomötet avslår motion KMot 1996:43.

Sigtuna den 22 augusti 1996

På andra kyrkolagsutskottets vägnar

Torgny Larsson

/Gunnar Edqvist

---
Närvarande: Torgny Larsson, ordförande, Birgith Wiklund Molberg, Gunnar Lindberg, Wivi-Anne Radesjö, Tor Frylmark, Sune Holgersson, Anna-Lena Forsdahl, Thomas Söderberg, Herbert Sjödin, Ingrid Johansson Fjelkman, Berith Öhrnberg, Gunnar Sibbmark, Fredrik Sidenvall, Elisabeth Engberg och Britt Louise Agrell.

Biskoparna Lars Eckerdal och Bengt Wadensjö har deltagit i utskottets överläggningar.

Bilaga

Läronämndens yttrande Ln 1996:3 med anledning av motioner om anställning av präster