2 Redovisning av jämställdheten i Svenska kyrkan
I det följande ges en redovisning av en del av det jämställdhetsarbete som pågår i Svenska kyrkan och av några näraliggande frågor som har aktualiserats under den tid som har förflutit sedan 2000 års kyrkomöte senast behandlade frågan. Redovisningen inleds med en kommentar till det statistiska sifferunderlag som finns fogat som bilagor till skrivelsen. Så långt det har varit möjligt har Kyrkostyrelsen följt den tidigare använda modellen för att därigenom underlätta jämförelser med tidigare år.
När det gäller redovisningen av det konkreta jämställdhetsarbete som har skett under den aktuella perioden ligger tyngdpunkten – av praktiska skäl och i likhet med den redovisning som lämnades till 2000 års kyrkomöte – på det arbete som har skett på den nationella nivån.
2.1 Statistiska uppgifter
Köns- och åldersfördelningen för förtroendevalda på den nationella nivån framgår av bilaga 1. Dessa uppgifter motsvarar vad som redovisades i skrivelsen till 2000 års kyrkomöte, frånsett att här – i enlighet med de önskemål som uttalades av Kyrkomötet – har tillkommit material som visar åldersfördelningen bland dessa förtroendevalda. Det kan också noteras att av Kyrkostyrelsen och andra styrorgan på den nationella nivån tillsatta råd inte fullt ut motsvarar de som fanns tidigare; här har tillkommit Gudstjänstrådet och Delegationen för finskspråkigt arbete medan EFS-rådet inte längre finns kvar.
I bilagorna 2 och 3 redovisas könsfördelningen bland kyrkligt anställda på lokal nivå samt medellönen för kvinnor respektive män i denna kategori. Motsvarande uppgifter fanns även i redovisnigen år 2000. Vad gäller lönenivåerna har underlaget inhämtats från den senaste statistik som varit tillgänglig inför utarbetandet av denna skrivelse, vilket innebär att uppgifterna avser 2002 års löner.
I bilaga 4 finns uppgifter om antalet anställda biskopar, präster och diakoner i församlingar och stift, andelen kvinnor och män bland dem samt medellönen för de olika grupperna. Vad gäller diakoner fanns ingen motsvarande särredovisning i skrivelsen till 2000 års kyrkomöte; där återfinns diakonerna i den samlade tabellen över kyrkokommunalt anställda. Inte heller finns en fullt ut motsvarande uppdelning av olika diakonala funktioner i den tidigare skrivelsen varför en direkt jämförelse mellan tabellerna inte är möjlig att göra. Även redovisningen av medellönen är ny i och med denna skrivelse.
I bilaga 5 redovisas könsfördelningen bland anställda på den nationella nivån, dvs. i kyrkokansliet och på pastoralinstituten samt meddellönerna för kvinnor respektive män. I likhet med redovisningen år 2000 har de anställda indelats i tre kategorier; chefer, handläggare och assistenter.
Andelen kvinnor och män bland förtroendevalda i församlingar och stift fördelade på stiftsnivå framgår av bilaga 6. I likhet med tidigare år redovisas bara siffror för beslutande organ. Styrelseorgan i de aktuella enheterna och eventuella nämnder finns alltså inte med. Uppgifterna är de som fanns registrerade i Organisationsregistret mars månad 2004. Det kan i sammanhanget noteras att det i nämnda register finns möjlighet att se vissa uppgifter om könsfördelning även församlingsvis. Det gäller uppgifter om könsfördelningen av ledamöter i beslutande organ efter valet 2001 (finns att läsa under fliken ”Valstatistik” på respektive enhet).
2.2 Jämställdhetsarbete i Svenska kyrkan och närliggande frågor
Som redan har nämnts ges i denna skrivelse en redogörelse för en del av det jämställdhetsarbete som pågår inom Svenska kyrkan med tyngdpunkt på verksamhet som har bedrivits på nationell nivå.
Inom kyrkokansliet finns anställd dels en särskild handläggare för bl.a. jämställdhetsfrågor frågor i kyrkans inrikesverksamhet, dels en handläggare för mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhetsrelaterade frågor inom den internationella verksamheten. I det följande ges en beskrivning av några olika frågor som har varit aktuella i det nationella respektive internationella perspektivet. Vidare redogörs för det samtal mellan Jämställdhetsombudsmannen (JämO) och Svenska kyrkan som nyligen har förts.
Arbete med nationell inriktning
Huvudsyftet med verksamheten är att skapa medvetenhet om jämställdhetsrelaterade frågor i Svenska kyrkan och i det svenska samhället. Arbetet bedrivs inom olika områden, t.ex. diskriminerings- och mångfaldsfrågor samt mänskliga rättigheter (MR), sexuella övergrepp i kyrkliga sammanhang och abortfrågan.
Handläggaren är samordnare i ett nätverk av stiftens handläggare för jämställdhets- och kvinnofrågor. Två till tre nätverksträffar per år anordnas vid vilka särskilda teman belyses ur ett könsperspektiv. Som exempel på teman kan nämnas kyrkans barn- och ungdomsarbete samt ledarskapsfrågor i kyrkan.
I verksamheten ingår också att koordinera och utveckla arbetet i nätverket av stiftens kontaktpersoner för sexuella övergrepp. Årligen anordnas två seminarier på nationell nivå. Från stiften och de kyrkliga utbildningarna finns uttalade behov av central samordning och fortbildning i dessa frågor.
En annan uppgift gäller att höja kunskapen om mänskliga rättigheter och diskrimineringslagstiftningen i stiften, bland lärare och studenter vid de kyrkliga profilutbildningarna samt hos anställda och förtroendevalda som möter ”mångfaldens utmaningar” i sina sammanhang. I samarbete med Svenska kyrkans församlingsförbund erbjuds stiften endagskurser i frågor som rör jämställdhets- och diskrimineringsfrågor.
I sammanhanget kan också nämnas den utbildning som anordnas i samverkan mellan och som en följd av den i december 2002 ingångna överenskommelsen mellan Svenska kyrkan, Församlingsförbundet och Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO). Under perioden har samtliga stift erbjudits att delta i en endagsutbildning med särskild inriktning på frågeställningar om kyrkliga arbetsgivares skyldigheter vid rekrytering och anställning. Sju av de tretton stiften har när denna skrivelse avges genomgått utbildningen och för ytterligare tre finns bokade tillfällen. Vid utbildningen medverkar bl.a. personal från kyrkokansliet, och nationell nivå bidrar tillsammans med Församlingsförbundet även ekonomiskt till det arbete som utförs för att fullfölja de åtaganden som har gjorts i överenskommelsen.
På Kyrkomötets uppdrag pågår ett projekt att utarbeta en handlingsplan för arbetet med kvinnor som överväger att genomgå abort samt att skapa ett forum för att samla erfarenheter och kunskaper som kan tjäna stift och församlingar i deras arbete för och med kvinnor och ensamstående mödrar. Projektet kommer att avslutas under våren 2005.
Projektet Själavård för utnyttjade drivs av Göteborgs, Växjö och Lunds stift tillsammans med nationell nivå, som finns med som tematisk och ekonomisk resurs. Bräcke diakonigård är huvudman för projektet. Syftet är att öka kunskapen och stimulera metodutveckling så att kyrkan kan erbjuda själavård till människor som har utsatts för övergrepp och därmed synliggöra övergreppsproblematiken och själavårdens möjligheter i detta sammanhang. Resultaten skall komma samtliga stift till godo. Projektet avslutas i och med utgången av år 2004.
Handläggaren svarar också för omvärldsbevakning och analyser utifrån ett könsperspektiv. Relevant material såsom Kyrkornas nej till våld mot kvinnor (Lutherska världsförbundet), Mitt ibland oss – förebygga och hantera sexuella övergrepp mot barn (Svenska kyrkan, Församlingsförbundet och Svenska Kyrkans Unga), Ekumeniska riktlinjer vid sexuella övergrepp i kyrkliga miljöer (Sveriges Kristna Råd), Att bryta tystnaden kring sexuella övergrepp (Avdelningen för kyrkolivets utveckling) och Normgivande mångfald i Svenska kyrkan, ett projekt mot diskriminering på grund av sexuell läggning, distribueras till stiften, nätverken med flera.
Ett viktigt område under perioden har varit arbetet mot s.k. trafficking av kvinnor och barn. Svenska kyrkan stödjer flera projekt utanför Sverige som arbetar med dessa frågor samt deltar aktivt i sådana nätverk och aktioner i Sverige som rör prostitution och barnsexhandel, t.ex. ECPAT (End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficking of Children for Sexual Purposes). En samverkan sker här med den handläggare som i kyrkokansliets internationella verksamhet arbetar med MR- och jämställdhetsrelaterade frågor.
Till verksamheten hör också föredragsverksamhet vid nationella kyrkliga konferenser och stiftsarrangemang samt medverkan i de kyrkliga utbildningarna och vid diakoniinstitutionerna med olika föredrag. Kontaktytorna omfattar ekumeniska nätverk i och utanför Sverige, myndigheter och organisationer, kyrkliga organisationer och frivilligorganisationer.
Arbete med internationell inriktning
Svenska kyrkan är sedan mer än tio år medlem i Aprodev (Association of World Council of Churches Related Development Organisations in Europe), en europeisk samarbetsorganisation för biståndsorganisationer med kyrklig anknytning. Aprodev:s fokus ligger på utvecklingsfrågor och uppgiften är att påverka framför allt arbetet inom EU:s ministerråd, kommission samt parlament, att underlätta kontakten mellan medlemsorganisationerna och de tre institutionerna, att sprida information och erfarenheter som relaterar till EU samt att öka tillgängligheten till EU för partners i Syd.
Inom denna samarbetsorganisation växte under 1990-talet fram ett organiserat arbete för att synliggöra jämställdhetsfrågor i utvecklingssamarbete, Gender Orientation On Development (GOOD). Lutherhjälpen var drivande i bildandet av GOOD och har också bidragit till projektets budget. Arbetet med jämställdhetsfrågorna är sedan 2003 fullt ut en integrerad del av Aprodevs arbete och ligger numera inom Aprodevs ordinarie budget. En särskild handläggare har anställts och arbetsgruppen GOOD har övergått till att bli en Gender Reference Group. Gruppen träffas två gånger/år, vanligen mars och september. För närvarande deltar, förutom Svenska kyrkan, ICCO (Interchurch Organisation for Development Cooperation), CA (Christian Aid), NCA (Norwegian Church Aid), DCA (DanChurch Aid), HEKS (Hilfswerk der Evangelischen Kirchen Schweiz), BrfW (Brot für die Welt) och EED (Evangelischer Entwicklungsdienst) i gruppen.
En huvuduppgift för den tidigare GOOD-gruppen var att årligen ordna en kort konferens för handläggare inom organisationerna och värdskapet för denna cirkulerade mellan organisationerna. Syftet med konferenserna var att belysa jämställdhetsrelaterade aspekter i frågor aktuella för utvecklingssamarbete. År 2001 var Svenska kyrkan genom Lutherhjälpen värd för konferensen. Varje konferens har dokumenterats och redovisats i en skriftlig rapport. De senaste årens rapporter återfinns på Aprodevs hemsida, www.aprodev.net.
Svenska kyrkans internationella verksamhet samverkar med bl.a. Svenska Missionsrådet (SMR) och Stiftelsen Frivilligorganisationernas Fond för Mänskliga rättigheter arbete för jämställdhet. På regelbunden basis träffas stiftarorganisationerna för möten inom den s.k. kvinnogruppen. Det sker också ett ömsesidigt utbyte genom medverkan vid olika seminarier som anordnas av SMR och närliggande nätverk.
Det internationella verksamhetsområdet har också medverkat i framtagandet av olika publikationer för att främja jämställdhetsarbetet. Som exempel kan nämnas studien Att handla för jämställdhet – ett genderperspektiv på global handel och WTO tillsammans med bl.a. Sveriges Kristna Råd (serien Globala studier Nr 16 2003). Rapporten redovisades i ett seminarium för frivilligorganisationer våren 2003. Vidare har Lutherhjälpen inom ramen för det internationella katastrofsamarbetet ACT (Action by Churches Together) varit aktiv i utarbetat en manual för katastrofarbetet där jämställdhetsperspektivet är en integrerad del.
Under arbetsåret 2002/2003 publicerade Svenska kyrkan mission en temabok om mänskliga rättigheter där en av de tematiska artiklarna behandlade jämställdhet med utgångspunkt från aktiviteter vid en ekumenisk kursgård i Nicaragua. Under våren 2004 har temat jämställdhet uppmärksammats både av Svenska kyrkans missions och Lutherhjälpens tidningar och hemsidor.
Det pågår ett inventeringsarbete av de teologiska utbildningar som Svenska kyrkan har en partnerrelation till och temat jämställdhet har varit en av frågorna som aktualiserats där. Under 2003 har flera externa aktörer frågat efter dokument som beskriver hur kyrkan arbetar med jämställdhetsfrågorna i det internationella arbetet. Även partners och organisationer som Svenska kyrkan deltar i som medlemmar efterfrågar en jämställdhetspolicy för det internationella arbetet. Det ligger därför i verksamhetsplaneringen för den internationella verksamheten år 2004 att utarbeta ett förslag till en sådan policy.
Jämställdhetsperspektivet finns med dels i den förberedande kurs som ges för missionärskandidaterna, dels i de rapporteringsseminarier som årligen ordnas för missionärerna. Vid bearbetning av rapporterna framkommer att jämställdhetsfrågorna är centrala och borde ges mer tid för systematisk bearbetning. I den förberedande utbildningen sätts en heldag av för temat mänskliga rättigheter och jämställdhet. Jämställdhetsperspektivet finns också med inom den förberedande utbildning som ordnas för personal rekryterad för Svenska kyrkans katastrofpool.
Kontakter med Jämställdhetsombudsmannen (JämO)
I januari 2004 sammanträffade representanter för Jämställdhetsombudsmannen (JämO) och Svenska kyrkan. Bakgrunden till mötet var en anmälan till JämO från två kvinnliga präster som ifrågasatte de samtal om förutsättningar för enhet i mångfald inom Svenska kyrkan som initierats av Kyrkostyrelsen hösten 2003. I mötet deltog bland andra Jämställdhetsombudsmannen samt ärkebiskopen och två av Kyrkostyrelsens ledamöter. Mötet hade föregåtts av skriftväxling mellan JämO och Svenska kyrkan.
Vid överläggningen fördes en öppen och konstruktiv diskussion. Från Svenska kyrkan underströks att intentionen med samtalen aldrig varit att ge utrymme för någon som helst diskussion om kvinnliga prästers ställning i Svenska kyrkan, varken vad avser behörighet eller arbetsuppgifter. Syftet med samtalen är att – om möjligt – finna vägar att leva tillsammans trots de skilda trostolkningar, som förekommer mellan olika trosriktningar inom Svenska kyrkan.
Från JämO:s sida redovisades att den agerandes avsikter eller syfte saknar betydelse för frågan om en handling eller åtgärd utgör diskriminering. Det är innebörden, effekten eller konsekvensen av åtgärden, sett ur individens synvinkel, som är avgörande för bedömningen av om det som förekommit är diskriminerande. Enligt JämO kunde den inbjudan att delta i samtal om enhet i mångfald i Svenska kyrkan som hade skickats ut ge utrymme för en sådan tolkning av samtalens innehåll som anmälarna hade gjort.
Efter överläggningen rådde full enighet mellan JämO och Svenska kyrkan bl.a. om att det i de nu pågående samtalen inte skall förekomma att kvinnliga prästers ställning, arbetssituation och självklara rätt till yrkesutövning i Svenska kyrkan ifrågasätts. Samtidigt underströks att Kyrkostyrelsen inte har något formellt arbetsgivaransvar. JämO kunde efter mötet konstatera att uppgiften att motverka könsdiskriminering inom kyrkan är en gemensam angelägenhet för myndigheten och Svenska kyrkans ledning.
Vidare har JämO aviserat att myndigheten har för avsikt att under 2005 inleda en särskild utbildningssatsning riktad till arbetsgivare inom Svenska kyrkan. Syftet med utbildningen är att uppmärksamma arbetsgivarna på jämställdhetslagens krav och arbetsgivarnas skyldigheter. Utbildningssatsningen kommer att åtföljas av en granskning hos ett antal kyrkliga arbetsgivare för att JämO skall se om jämställdhetslagen efterlevs.
