Svenska kyrkans hemsida

Kyrkomötet
Skrivelser
Motioner
Betänkanden
Frågor

Beslut

Sök
 


18 Kyrkoordningskommentarer

3 kap.

1 och 3 §§

Den föreslagna ändringen innebör att det anges en tidpunkt vid vilken, i de fall frågan är aktuell, skall göras en avstämning för att pröva om en församling uppfyller kriterierna för att få ha kyrkostämma som beslutande organ. Som grund för avstämningen skall ligga antalet personer som den 1 december året före valåret finns registrerade som tillhöriga församlingen. Uppgifterna kan tas fram lokalt. Det är fråga om uppgifter i det register som skall finnas enligt föreslagna 56 § 1 §.

8 §

Se den allmänna motiveringen i avsnitt 8.2.2. Antalet röstberättigade som de är definierade i paragrafens fjärde stycke kan komma att skilja sig något från det verkliga antalet röstberättigade i den röstlängden som upprättas mer än tio månader efter det tillfälle när avstämningen skall göras. Uppgifterna om antalet röstberättigade kan tas fram lokalt. Det är fråga om uppgifter i det register som skall finnas enligt föreslagna 56 § 1 §.

9 §

Den nya bestämmelsen om att stiftsstyrelsen får fatta beslut om antalet ledamöter om det inte har fattas något beslut lokalt medför att stiftsstyrelsen måste ha kontroll över om det är några församlingar som haft kyrkostämma och som den 1 december året har mer än 500 röstberättigade. Om kyrkostämman inte i ett sådant fall har beslutat införa direktvalt kyrkoråd skall den enligt 3 kap. 1 § första stycket ha kyrkofullmäktige som beslutande organ.

53 §

Se kommentaren till 8 §.

4 kap.

12 §

Utöver motsvarande ändring som i 3 kap. 8 och 53 §§ vad gäller bestämningen av antalet röstberättigade har också gjorts ett förtydligande i andra stycket genom att ange att ett decimaltal skall avrundas till närmaste högre "hela" tal. Detta överensstämmer också med hur motsvarande bestämmelser är utformade i 3 kap. 8 och 53 §§.

14a §

Paragrafen är ny och reglerar vad som sker om kyrkofullmäktige efter ett omval eller en ny sammanräkning har fått en ändrad sammansättning såvitt gäller fördelningen av mandat mellan nomineringsgrupperna. Bestämmelserna är således inte tillämpliga om det endast har skett en förändring i fråga om vilka personer som har utsetts till ledamöter. Se vidare den allmänna motiveringen i avsnitt 8.10.2.

18 §

Se den allmänna motiveringen i avsnitt 11.2. Sedan val skett av kyrkoråd, kyrkonämnd respektive stiftsstyrelse finns det dubbla verkställande organ i församlingar, samfälligheter och stift fram till det närmaste årsskiftet, då de tidigare valda organens mandattid går ut. Nyvalda kyrkorådet ges genom bestämmelsen möjlighet att sammanträda före årsskiftet, då detta tillträder sitt uppdrag (4 kap. 14 §). Genom gällande hänvisningsbestämmelser blir samma ordning tillämplig för kyrkonämnd (se 4 kap. 32 §) och stiftsstyrelse (se 7 kap. 15 §). Det skall särskilt noteras att de nytillträdande organen enligt bestämmelsen endast kan besluta att välja personer till de uppdrag inom församlingen/samfälligheten/stiftet som avser tiden efter valåret.

25 §

Genom den föreslagna ändringen blir bestämmelserna i 14a § tillämpliga på av kyrkofullmäktige valda nämnder.

32 §

Genom den föreslagna ändringen blir bestämmelserna i 14a § tillämpliga på kyrkonämnder och övriga nämnder i en samfällighet.

38 §

Paragrafen är ny och är en konsekvens av den föreslagna nya 14a §. Om kyrkofullmäktige efter omval eller ny sammanräkning har valt ett nytt kyrkoråd bör detta nya kyrkoråd välja nya representanter i pastoratsnämnden.

7 kap.

Genom den föreslagna ändringen blir bestämmelserna i 4 kap. 14a § tillämpliga på stiftsfullmäktige, stiftstyrelsen och av stiftsfullmäktige tillsatta nämnder.

9 kap.

4 §

Ändringen innebär att andra stycket avseende delegation har strukits. Bestämmelser om delegation finns nu i nya 5a och 5b §§.

5a §

I bestämmelserna regleras vad som gäller generellt i fråga om delegation av domkapitlets ärenden. I punkten 1 anges att ordföranden eller vice ordföranden får besluta på domkapitlets vägnar i alla ärenden frånsett sådana som rör befogenhetsprövning, obehörigförklaring av präst eller diakon, beslutsprövning och överklagande. Beslutanderätten avser även beslut som inte innebär en prövning i sak, t.ex. beslut om rättidsprövning eller beslut om avvisning. Beträffande åtgärder för ett ärendes beredande framgår av punkten 2 att även sekreteraren kan ges delegation. Detta överensstämmer med vad som nu gäller.

5b §

I bestämmelsen regleras vad som gäller i fråga om delegation av ärenden om befogenhetsprövning, obehörigförklaring av präst eller diakon, beslutsprövning och överklagande.

Punkten 1 är ny. Den innebär att domkapitlets ordförande eller vice ordförande i två fall kan få fatta beslut om obehörigförklaring av en präst eller diakon. Dels då en präst eller diakon genom en egen ansökan har begärt att få bli obehörigförklarad, dels då en präst eller diakon har utträtt ur Svenska kyrkan.

Punkten 2 är ny. Den medger att en grupp av domkapitlets ledamöter kan få besluta om yttranden och behörigförklaring vid anställning av präst eller diakon enligt bestämmelserna i 34 kap. Det krävs dock att gruppens ledamöter är eniga för att gruppen skall få besluta. Uppnås inte enighet måste ärendet om yttrande eller behörigförklaring återgå till domkapitlet som då har att besluta i frågan på vanligt sätt.

Punkten 3 innebär en utvidgning såvitt gäller till vem som delegation får ske av icke slutliga beslut och beslut som inte innebär någon prövning i sak. Även domarledamoten och hans eller hennes ersättare kan nu få besluta i sådana frågor på delegation.

Punkten 4 innebär i sak inget nytt.

Som framgår av den allmänna motiveringen kan beslut om delegation enligt denna paragraf beslutas såväl i form av bestämmelse i en arbetsordning som genom särskilda beslut. Delegationsbeslutet kan utformas så att det avser ett visst ärende eller en grupp av ärenden efter vad som anses mest lämpligt.

7 §

Endast redaktionell justering har gjorts för att göra tydligt vad syftningen i andra stycket avser.

10 §

Bestämmelserna om förhandsröstning motsvarar i huvudsak vad som gällde enligt 44 kap. kyrkolagen med den förändringen att valsedlarna kan sändas in såväl med post som med bud. Avgörande är att de är valförrättaren tillhanda innan mötet börjar. Vidare har beaktats att val av ersättare kan komma att ske med acklamation. Det har inte bedömts som nödvändigt att, såsom var fallet tidigare, två vittnen skall behöva skriva på kuverten med valsedlar. Se vidare kommentaren till 15 §.

15 §

Vid val med slutna sedlar överensstämmer förfarandet beträffande de valsedlar som sänts in med vad som gällde enligt 44 kap. kyrkolagen.

Att valsedlar sänts in för val av ersättare utgör inte hinder för att valet sker med acklamation. Valet skall ske med slutna sedlar om röstberättigad som deltar i mötet begär omröstning.

Om valet av ersättare sker genom acklamation skall insända kuvert med valsedlar förstöras utan att ha öppnats.

14 kap.

8 §

Bestämmelsen har justerats med hänsyn till att det nu blir möjligt för en biskop att överklaga Ansvarsnämndens beslut i behörighetsfrågor (se 30 kap. 8 §). Däremot är det inte avsett att andra beslut som Ansvarsnämnden har att fatta, t.ex. beslut rörande behörigheten att biskopsvigas hos dem som har erhållit röster vid provvalet enligt 8 kap. 8 §, skall få överklagas.

29 kap.

7-8 §§

Se den allmänna motiveringen i avsnitt 4.2. Bestämmelserna har också ändrats med avseende på vems mottagande av meddelande eller anmälan om inträde respektive utträdesanmälan som avgör tidpunkten för inträde eller utträde. Nuvarande regel om att kyrkotillhörigheten upphör då meddelande eller anmälan kommit in till kyrkoherden bortser enligt sin ordalydelse från att meddelande eller anmälan i vissa fall skall lämnas till annan präst i församlingen än kyrkoherden (29 kap. 6 § tredje stycket) respektive till Kyrkostyrelsen (29 kap. 6 § fjärde stycket).

30 kap.

5 §

Se den allmänna motiveringen i avsnitt 5.2.

8 §

Bestämmelsen är ny. Den innebär att en biskop får rätt att överklaga dels beslut om obehörigförklaring av honom eller henne enligt 30 kap. 4 och 5 §§, dels beslut om att han eller hon inte skall förklaras åter behörig enligt 30 kap. 6 §. De närmare motiven framgår av avsnitt 14.2.2 I konsekvens med detta ändras också bestämmelsen i nuvarande 14 kap. 8 § enligt vilken Ansvarsnämndens beslut inte får överklagas.

31 kap.

12 §

Se den allmänna motiveringen i avsnitt 5.2.

18 §

Bestämmelserna i andra stycket har ändrats för att klargöra vilka som har rätt att överklaga de beslut av domkapitlet som enligt kapitlet kan överprövas av Överklagandenämnden. Den i punkten 1 angivna klagorätten för den präst som berörs av beslutet, är inget nytt utan har gällt även tidigare. Med präst "som berörs" avses den präst för vilken behörigheten att utöva uppdraget som präst är i fråga. Motiven för att nu införa en uttrycklig möjlighet även för biskopen att överklaga vissa beslut, enligt andra stycket punkten 2, framgår av avsnitt 14.1.2.

32 kap.

9 §

Ändringarna innebär ett förtydligande av i vilka fall en diakon, trots sin tystnadsplikt, får röja en uppgift som har anförtrotts vid själavårdande samtal, utan att det skall ses som ett brott mot tystnadsplikten. En samordning har också skett med motsvarande bestämmelser i 54 kap. om röjande av uppgifter i handlingar. Motiven för ändringarna framgår av avsnitt 12.3.2. Den skyldighet som kan föreligga enligt lag att i vissa fall röja uppgifter kan vara av olika slag. Exempel på uppgiftsskyldighet kan t.ex. vara 2 kap. 11 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, om en diakon medverkar i någons hälso- och sjukvård enligt vad som där sägs. Anmälningsskyldighet kan t.ex. föreligga enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Oavsett hur skyldigheten betecknas i lagstiftningen skall det vara möjligt för en diakon att, utan hinder av kyrkoordningen, lämna uppgifter i sådana fall.

12 §

Se den allmänna motiveringen i avsnitt 5.2.

18 §

Ändringarna motsvaras av de som har gjorts i 31 kap. 18 § avseende klagorätten för domkapitlets beslut rörande präster. Här kan därför hänvisas till kommentaren till den bestämmelsen.

33 kap.

3 §

Ändringen har gjorts för att förtydliga att röstlängden enbart är av betydelse då det gäller att avgöra rösträtten vid de direkta valen. Det finns bestämmelser i kyrkoordningen i övrigt där det talas om röstberättigade eller dem som har rösträtt. Det gäller t.ex. i 4 kap. 24 § om vem som får väljas till kyrkvärd eller i föreslagna 57 kap. 8 § om vem som får begära beslutprövning. I dessa fall avses de personer som uppfyller kriterierna för rösträtt enligt 33 kap. 2 § när kyrkvärdar väljs respektive när beslutsprövning begärs.

34 kap.

9 och 10 §§

Villkoren om behörighetsprövning och yttrande av domkapitlet gäller inte vid vikariatsanställning på längst tre månader för kyrkoherde och domprost, samt sex månader för komminister, kontraktsadjunkt och stiftsadjunkt.

Villkoret i 34 kap. 8 § att endast den som enligt bestämmelserna i 30 kap. är behörig att utöva uppdraget som präst får vara anställd som sådan gäller alla anställningsformer, alltså även kortare vikariat och andra visstidsanställningar.

14 §

Villkoret om yttrande av domkapitlet gäller inte vid vikariatsanställning på längst sex månader.

Villkoret i 34 kap. 8 § att endast den som enligt bestämmelserna i 31 kap. är behörig att utöva uppdraget som diakon får vara anställd som sådan gäller alla anställningsformer, alltså även kortare vikariat och andra visstidsanställningar.

37 kap.

6-7 §§

Se den allmänna motiveringen i avsnitt 7.2. Ändringen avser att det nuvarande förfarandet för samråd och yttranden vid mindre församlingsgränsändringar inte längre skall vara obligatoriskt. Däremot föreligger inget hinder mot att t.ex. stiftsstyrelsen, utan att detta är föreskrivet, vid behov tillfrågar ett eller flera av de organ som finns angivna i 6 och 7 §§. Regelmässigt skall dock något mera omfattande arbete för samråd och yttrande inte fortsättningsvis behöva läggas ned på dessa ärenden.

Uppdelning av tidigare första stycket av 6 § i två stycken avser att klargöra att stiftsstyrelsen alltjämt har en utredningsplikt för alla ärenden om ändringar i församlingsindelningen, således även för de ärenden där det obligatoriska förfarandet för samråd och yttranden föreslås borttaget. Utredningens omfattning skall dock givetvis anpassas till frågans betydelse. Vidare avses med uppdelningen av stycket framgå att församlingar och samfälligheter liksom idag skall hjälpa till i utredningsarbetet, även när det gäller de nu aktuella mindre församlingsgränsändringarna.

38 kap.

1-3 §§

Motsvaras helt av tidigare 1-2a §§.

4 §

Se den allmänna motiveringen i avsnitt 8.5.2.

5-8 §§

Motsvaras helt av tidigare 2b-5 §§.

9 §

Motsvaras i huvudsak av tidigare 6 §. En ändring har gjorts i tredje stycket eftersom det inte längre, genom föreslagna nya 56 kap., skall regleras i kyrkoordningen vilka konkreta register som skall finnas. I föreslagna 56 kap. 1 § 1 anges dock att det skall finnas register som har som ändamål att tillhandahålla uppgifter om dem som tillhör Svenska kyrkan. Registret som har detta syfte får ligga till grund för att fastställa antalet röstberättigade. Bestämmelserna i sista stycket i tidigare 6 § om inskränkt valbarheten gäller till skillnad mot det som regleras i övrigt i pargrafen ett beslut som fattas av samfällda kyrkofullmäktige. Sista stycket föreslås därför bli en egen paragraf.

10 §

Motsvaras i sak helt av tidigare 7 §.

11 §

Motsvaras i huvudsak av tidigare 8 §. Beträffande ändringen i tredje stycket som innebär att stiftsstyrelsen i vissa fall får besluta om särskild valkretsindelning se den allmänna motiveringen i avsnitt 8.3.2.

12 §

Motsvaras helt av sista stycket i tidigare 6 §.

13-19 §

Motsvaras i sak helt av tidigare 10-16 §§. I 14 och 18 §§ har i likhet med i 9 § gjorts en hänvisning till 56 kap. 1 § 1. Ordningen mellan paragraferna 18 och 19 har kastats om.

20 §

Motsvaras i huvudsak av tidigare 17 §. Den ändringen har gjorts att stiftsstyrelsen skall samråda med valnämnden i stället för med kyrkoråd och kyrkonämnd vid beslut om delning av en församling i flera valdistrikt. Det förutsätts, som också framgår av den allmänna motiveringen i avsnitt 8.5.2 att valnämnden svarar för att det sker ett lokalt samråd så att berörda församlingar i en samfällighet får möjlighet att ge sin syn till känna och påverka besluten.

21 §

Motsvaras i huvudsak av tidigare 19 §. Sista dag för ansökan om registrering av en gruppbeteckning har ändrats från 15 juni till 15 maj. Se härom i den allmänna motiveringen i avsnitt 8.4.2. I andra stycket har vidare införts en hänvisning till 95 §. I den paragrafen anges att Valprövningsnämnden skall besluta om omval när stiftsstyrelsen anmält att mindre än hälften av det bestämda antalet ledamöter har blivit utsett vid val till kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd, samfällda kyrkofullmäktige eller stiftsfullmäktige. Det är endast när det har beslutats om omval på den grunden som nya gruppbeteckningar kan registreras inför omvalet. I stället för att som tidigare ange inom vilken tidrymd en ansökan om registrering av gruppbeteckning får göras inför ett omval får Kyrkostyrelsen besluta om detta samtidigt som styrelsen beslutar om dag för omval.

22 och 23 §§

Motsvaras helt av tidigare 20 och 21 §§.

24 §

Motsvaras i sak helt av tidigare 25 §.

25 §

Motsvaras helt av tidigare 26 §.

26 §

Motsvaras i sak av tidigare 21a §. För att det inte skall råda någon tvekan om att en nomineringsgrupp alltid skall ha ett ombud har kopplingen till 21 § i andra stycket 3 strukits.

27 §

Motsvaras i huvudsak av tidigare 28 §. I andra stycket har gjorts en ändring av senaste tidpunkt för ombud att lämna ett meddelande som en konsekvens av den ändrade tiden i 21 § för att ansöka om registrering av gruppbeteckning. Även hänvisningen till 95 § är en konsekvens av bestämmelserna i 21 §.

28 §

Första stycket motsvaras helt av tidigare 23 §, andra stycket av tidigare 22 § tredje stycket och tredje stycket av tidigare 22 § andra stycket.

29 §

Motsvaras i huvudsak av tidigare 24 §. I tredje stycket har dock gjorts en sådan ändring att det direkt framgår vad som gäller i fråga om tid för anmälan vid ordinarie val och vid omval. Liksom i fråga om ansökan om registrering av gruppbeteckningar bör även vid anmälan av kandidater inför ett omval ansökningstiden fastställas av Kyrkostyrelsen i samband med beslutet om valdag.

30 §

Motsvaras i huvudsak av tidigare 27 §. Konsekvensändringar har dock gjorts beträffande angivna tider. Eftersom tiden för anmälan av kandidater enligt 29 § löper ut den 15 maj skall avstämningen i fråga om det har anmälts tillräckligt antal i alla valkretsar göras den dagen. Som framgår av den allmänna motiveringen i avsnitt 8.4.2har också gjorts den ändringen att tiden för att ansöka om registrering av gruppbeteckning och att anmäla kandidater har utsträckts till en månad. Det innebär att samma sluttid gäller vid beslut om förlängning som enligt nuvarande bestämmelser gäller för samtliga ansökningar och anmälningar. Eftersom det är fråga om ett begränsat antal som tillkommer efter ordinarie ansöknings- och anmälningstids utgång bör detta inte vålla några stora svårigheter.

31 §

Motsvaras i sak helt av tidigare 29 §.

32 §

Första stycket motsvaras helt av tidigare 30 § första stycket. Andra stycket motsvaras i huvudsak av tidigare 30 § tredje stycket. I det sistnämnda stycket talas om var "valsedlar" skall finnas. Det som avses i sammanhanget är blanka valsedlar och därför anges just detta. En definition ges också av begreppet "blanka valsedlar". Den är hämtad från tidigare 34 § i dess ursprungliga lydelse före den ändring som gjordes av 2000 års kyrkomöte (SvKB 2000:3). Den ändringen hade inte till ändamål att ta bort definitionen av "blanka valsedlar" utan endast att upphäva bestämmelsen att blanka valsedlar skulle skickas till väljarna tillsammans med röstkortet.

33 §

Motsvaras i sak helt av tidigare 31 §. I första stycket talas inte längre om bidrag enligt andra eller tredje stycket eftersom paragrafen endast har två stycken. I andra strecksatsen har jämte direktvalt kyrkoråd också förts in kyrkofullmäktige i en församling som ingår i en samfällighet. Även vid val till kyrkofullmäktige i en sådan församling måste det vara samfälligheten som beslutar om bidrag till tryckning av valsedlar.

34 §

Motsvaras helt av tidigare 30 § andra stycket.

35 och 36 §§

Motsvaras helt av tidigare 30a och 30b §§.

37 §

Bestämmelsen att Kyrkostyrelsen skall upprätta en röstlängd för varje valdistrikt överensstämmer med vad som har gällt enligt tidigare 32 §. Eftersom det i förslaget till 56 kap. inte längre finns några bestämmelser om ett centralt referensregister anges i stället att det är uppgifterna i det register som avses i 56 kap. 1 § 1 som skall ligga till grund för uppgifterna i röstlängden. I den nämnda punkten i 56 kap. 1 § sägs att det skall finnas register som har som ändamål att tillhandahålla uppgifter om dem som tillhör Svenska kyrkan. Den förändringen har gjort att uppgifterna i röstlängden skall baseras på registeruppgifterna 45 dagar istället för 30 dagar före den ordinarie valdagen. Skälen för detta framgår av de allmänna motiveringarna i avsnitt 8.2.

38 §

Motsvaras i huvudsak av tidigare 36 §. Beträffande ändringen i första stycket om tiden för att begära en rättelse i röstlängden se den allmänna motiveringen i avsnitt 8.9.2. Som en följd av att röstlängden enligt föreslagna 37 § skall baseras på förhållandena 45 dagar före den ordinarie valdagen anges att det som skett efter den tidpunkten inte kan föranleda en rättelse i röstlängden. Skiljer sig de faktiska förhållandena 45 dagar före valet från registeruppgifterna skall en rättelse göras.

39 §

Motsvarar tidigare 37 § på det viset att det anges att Kyrkostyrelsen skall sända röstlängden till valnämnden. Enligt tidigare bestämmelser skulle röstlängden skickas ut först sedan samtliga rättelser hade förts in. Som framgår av de allmänna motiveringarna i avsnitt 8.6.2 föreslås förändringar vad gäller hanteringen av röstlängden. Röstlängden skall sändas till valnämnden så snart som möjligt. Någon exakt tid för när den skall skickas ut anges inte i kyrkoordningen. Avsikten är att den skall skickas ut i sådan tid att den finns tillgänglig för granskning under en vecka. Det betyder att röstlängden behöver finnas hos valnämnden en vecka innan tiden för att begära rättelse har löpt ut. För att de röstande skall ha möjlighet att granska röstlängden måste den finnas på en lämplig och väl tillgänglig plats. Vilka tider röstlängden skall finnas tillgänglig för granskning beslutas av Kyrkostyrelsen. Detta beslut bör finnas bland Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val. Liksom i fråga om öppettider på expeditioner för förhandsröstning kan det vara rimligt att det fastställas vissa generella tider med möjlighet för stiftsstyrelsen att besluta om vissa avvikelser.

40 §

Bestämmelsen är ny och är beroende av att röstlängden skall skickas ut innan rättelser begärs. Se vidare de allmänna motiveringarna i avsnitt 8.6.2

41 §

Bestämmelsen motsvarar delvis tidigare 33 §. Till skillnad mot vad som anges i den paragrafen skall det dock inte längre vara obligatoriskt att skicka ut röstkort till var och en som finns upptagen i röstlängden. Detta kan göras om Kyrkostyrelsen så beslutar. Var och en som begär det skall dock ha rätt att få ett röstkort. Beträffande skälen för ändringarna och hanteringen av röstkort enligt den föreslagna nya ordningen hänvisas till de allmänna motiveringarna i avsnitt 8.6.2.

42 §

Motsvaras i huvudsak av tidigare 38 §. Den ändringen har gjorts att det endast finns reglerat att det skall finnas valkuvert och kuvert för brevröstning. Dessa kuvert behandlas i andra bestämmelser i kyrkoordningen. Det finns därför skäl att nämna dem särskilt. I övrigt får Kyrkostyrelsen besluta vilka kuvert som skall finnas. Det är av värde att inte närmare ange benämningar på olika slags kuvert i kyrkoordningen. Även om hittills gällande bestämmelser helt bygger på vallagen och därmed från tidigare kyrkoval och de allmänna valen kända benämningar bör det finnas så stort utrymme som möjligt för Kyrkostyrelsen att använda benämningar som förenklar hanteringen och klargör olika kuverts funktion.

43-46 §§

Motsvaras helt av tidigare 39-42 §§.

47 §

Motsvaras i sak av tidigare 46 § andra och tredje styckena. Begreppet "expedition för förhandsröstning" ersätter det tidigare "pastorsexpedition, församlingsexpedition eller motsvarande". I det föreslagna andra stycket har i förhållande till tidigare 46 § tredje stycket gjorts den preciseringen att det är den som brevröstar enligt 54 § som skall lämna sitt röstkort. I 54 § regleras brevröstning genom postbefordran vilket tidigare var den enda formen för brevröstning. Vid den nu föreslagna brevröstningen genom bud enligt 55 och 56 §§ behöver inte röstkort lämnas.

48 §

Motsvaras i stor utsträckning av tidigare 43 §. Bl.a. är uppställningen av bestämmelserna dock annorlunda genom att det görs en numrerad uppräkning av de olika slags röstningslokaler som finns på och före valdagen.

I första stycket anges de möjligheter som finns att rösta på valdagen. I sin vallokal kan alla rösta som tillhör valdistriktet i fråga. På expeditioner för förhandsröstning kan alla väljare rösta oavsett var de bor i landet. Detta framgår av 53 §. Det framgår av bestämmelserna i 53 § att det på valdagen kan finnas en expedition för förhandsröstning som är gemensam för flera pastorat inom en valnämnds ansvarsområde. Till skillnad mot vad som gäller för vallokaler och expeditioner för förhandsröstning är det inte obligatoriskt att inrätta särskilda röstmottagningsställen. Det är valnämnden som beslutar om detta. Ett särskilt röstmottagningsställe avser inte längre endast väljarna inom det pastorat där röstmottagningsstället finns. Bestämmelserna innebär att de som tillhör en flerpastoratssamfällighet kan rösta på ett särskilt röstmottagningsställe i något av pastoraten inom den egna samfälligheten.

I andra stycket finns bestämmelser om hur röstning kan ske före valdagen. På expeditioner för förhandsröstning kan alla väljare rösta. Särskilda röstmottagningsställen avser endast väljarna inom en viss valnämnds ansvarsområde. Den tidigare begränsningen som innebar att särskilda röstmottagningsställen endast hålls öppna till och med onsdagen före valdagen och på valdagen gäller inte längre. Särskilda röstmottagningsställen kan ordnas varje dag fram t.o.m. valdagen. Den tredje möjligheten till förhandsröstning, som är brevröstning, gäller för alla väljare. Brevröster kan i enlighet med vad som anges i 54-57 §§ ske genom att brevrösten skicka via posten eller lämnas av ett bud.

49 §

Motsvaras i huvudsak av tidigare 44 §. Den ändringen har gjorts att det inte längre anges att "försändelsen" från väljarens tidigare röstning skall återlämnas oöppnad vid ångerröstning. Detta skall istället gälla ytterkuvert med valsedlar. Se vidare den allmänna motiveringen i avsnitt 8.7.2.

50 §

Första stycket motsvaras av tidigare 45 §, andra stycket av 48 § första stycket och tredje stycket delvis av 50 § första stycket. Genomgående har gjorts den förändringen att det är valnämnden som fattar beslut om röstningslokaler. Därtill är det enligt andra stycket valnämnden som beslutar om ett särskilt röstmottagningsställe skall anordnas. Därav följer att nämnden också beslutar var det skall finnas. Beträffande expeditioner för förhandsröstning kan noteras att enligt 53 § kan det efter beslut av stiftsstyrelsen finnas en för flera pastorat gemensam expedition på valdagen och dagarna närmast före valdagen. Se vidare den allmänna motiveringen i avsnitt 8.5.2.

51 §

Motsvaras i sak helt av tidigare 48 §.

52 §

Motsvaras delvis av tidigare 18 § och 49 § samt 50 § tredje stycket. Bestämmelsen i tidigare 18 § om att valnämnden skall utse en ordförande bland valförrättare förslås utgå ur kyrkoordningen. Det är en bestämmelse av det slaget att den bör finnas bland Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser. Valnämnden skall utse röstmottagare för såväl ett särskilt röstmottagningsställe som för en expedition för förhandsröstning. Det har enligt tidigare bestämmelser varit beslut som fattats av stiftsstyrelsen respektive kyrkoherden. Bestämmelserna i tidigare 49 och 50 §§ om att det alltid skall finnas två tjänstgörande röstmottagare när röstmottagning pågår har utgått. Avsikten är dock att detta fortsättningsvis skall regleras i Kyrkostyrelsens bestämmelser. Det råder för närvande en inkonsekvens genom att valförrättarnas tjänstgöring regleras i 17 § Kyrkostyrelsen beslut (SvKB 2000:1 ) med närmare bestämmelser om direkta val och röstmottagarnas tjänstgöring i kyrkoordningen. I stället för att föra in ytterligare bestämmelser om valförrättare i kyrkoordningen förelås alltså att bestämmelserna om röstmottagare får utfärdas av Kyrkostyrelsen.

53 §

Motsvaras av tidigare 50 § men stora förändringar har gjorts. Tillägg har gjorts om att förhandsröstning skall äga rum på minst en expedition i varje pastorat enligt den indelning som gäller den 1 januari året efter valåret. Bestämmelser om på vilken eller vilka expeditioner det skall ordnas förhandsröstning och vem som utser röstmottagare har förts över till föreslagna 51 respektive 52 §§.

Enligt tidigare bestämmelser skulle förhandsröstningen pågå till och med onsdagen i veckan före valdagen. Enligt de nu föreslagna bestämmelserna skall förhandsröstning på expeditioner pågå ända fram till och med valdagen. Beträffande motiven för detta, se skrivelsens avsnitt 8.7.2. Det bör noteras att med vardagar avses även lördagar. En expedition för fröhandsröstning kan hållas stängd söndagen före valdagen utan något särskilt beslut från stiftsstyrelsen.

Stiftstyrelsen har genom bestämmelserna i tredje stycket getts ökade möjligheter att besluta om inskränkning i angivna öppettider. Se vidare härom i den allmänna motiveringen i avsnitt 8.7.2. Bestämmelserna i tidigare 50 § femte stycket om den fortsatta hanteringen av de röster som avgivits på expeditioner för förhandsröstning har utgått. Bestämmelser på det området får ges av Kyrkostyrelsen. Därvid bör gälla att enbart förhandsröster som avgivits av väljare som inte tillhör en församling som hör till den valnämnds område där expeditionen finns, skall skickas till stiftstyrelsen.

Behovet av att förhandsrösta på en expedition bör minska dagarna före valdagen och särskilt på valdagen. Stiftsstyrelsen har därför möjlighet att besluta att flera pastorat inom en flerpastoratssamfällighet får ha en gemensam expedition för förhandsröstning från och med torsdagen i veckan före valdagen. Det gäller alltså den tillkommande öppettiden i förhållande till vad som gällde vid valet år 2001.

54 §

Motsvaras i huvudsak av tidigare 51 §. I tredje stycket har gjorts den förändringen att det anges att en brevröst skall ha kommit in till stiftsstyrelsen senast onsdagen i veckan före valdagen. I sak skall detta inte innebära någon förändring. Bestämmelsen överensstämmer dock med vad som annars gäller och det finns en väl utvecklad praxis vad gäller tolkningen. Ett nytt fjärde stycke har lagts till. Där anges att väljare som befinner sig utomlands har möjlighet att skicka sin brevröst till Kyrkostyrelsen. Se vidare om detta i den allmänna motiveringen i avsnitt 8.8.2.

55 och 56 §§

Bestämmelserna är nya. Utöver att skickas med post kan en brevröst också lämnas med hjälp av ett bud. Se vidare den allmänna motiveringen om brevröstning genom bud i avsnitt 8.7.2.

57 §

Motsvaras i sak helt av tidigare 52 §.

58 och 59 §§

Motsvaras helt av tidigare 54 och 55 §§.

60 §

Motsvaras i huvudsak av tidigare 56 §. En ändring har gjorts i andra stycket. Där sägs inte längre att alla namn skall anses som obefintliga när det finns flera valseldar i ett valkuvert som är lika i fråga om gruppbeteckning men skiljer sig åt beträffande de särskilda personrösterna. I stället anges att ingen personröst skall räknas i ett sådant fall. Som konstateras i den allmänna motiveringen i avsnitt 8.10.2 har det ingen betydelse om ett namn anses obefintligt eller ej när det är ordningen mellan kandidaterna på grupp- och kandidatförteckning som avgör vem som skall utses till ledamot eller ersättare i de fall ett personligt röstetal inte fäller utslaget. Det är däremot av betydelse om en kandidat skall få en personröst eller ej. Därför anges att ingen personröst skall räknas om valsedlar i samma valkuvert skiljer sig åt i fråga om markering av personröster.

61 §

Motsvaras delvis av tidigare 56a §. Det som regleras är dock inte frågan om obefintliga namn utan om när personröster inte skall räknas. Se härom kommentaren till 61 §. Grunderna för att en personröst inte kan räknas överensstämmer i huvudsak med tidigare bestämmelser om när ett namn skulle anses vara obefintligt. På en punkt finns en skillnad. I tidigare 61 § angavs att ett namn skulle anses som obefintligt om det inte klart framgick vem som avsågs. Den strecksatsen har strukits i 62 § eftersom den inte tillför något nytt. Det är tillräckligt med bestämmelsen att en personröst inte skall räknas när det inte framgår vem personrösten avser.

62 och 63 §§

Motsvaras i sak helt av tidigare 57 och 58 §§.

64 §

Motsvaras i huvudsak av tidigare 59 §. Den ändringen har dock gjorts i tredje stycket att det är ordningen mellan kandidaterna på grupp- och kandidatförteckningen som avgör vem som utses till ledamot när ett tillräckligt antal ledamöter inte kan utses med tillämpning av personligt röstetal. Se den allmänna motiveringen i avsnitt 8.10.2.

65 §

Paragrafen är ny och behandlar s.k. dubbelvalsavveckling. Den motsvaras i sak helt av nu gällande 70 § och föreslagna 79 §. Nuvarande 70 § avser dock, som framgår av rubriksättningen, valen till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet. Trots detta var det nödvändigt att tillämpa bestämmelserna i 70 § även för de lokala valen vid 2001 års kyrkoval. Någon annan bestämmelse som reglerar den situation som uppstår när samma person vid val till samfällda kyrkofullmäktige får mandat i mer än en valkrets finns inte i nuvarande 38 kap. men föreslås nu En bestämmelse om dubbelvalsavveckling måste finnas även för de lokala valen.

66 §

Motsvaras i sak helt av tidigare 61 §.

67 och 68 §§

Bestämmelserna är nya. De har hämtats från Kyrkostyrelsen beslut (SvKB 2001:2) om hur ersättare utses till samfällda kyrkofullmäktige och stiftsfullmäktige, se avsnitt 8.1.1. Bestämmelserna bygger på föreskrifterna i 20 kap. 7 och 8 §§ vallagen (1997:157).

Även om det inte finns någon uttrycklig föreskrift i vallagen så synes denna förutsätta att det skall utses minst en ersättare för varje ledamot. Möjligen kan sägas att det ligger i sakens natur att det också skall utses en ersättare för varje ledamot vid val enligt kyrkoordningens bestämmelser. Det medför i sin tur att det kan komma att utses fler ersättare än samfällda kyrkofullmäktige har bestämt. Motsvarande konsekvens kan också uppstå när vallagens föreskrifter tillämpas. Med hänsyn till den koppling som finns mellan vallagen och kyrkoordningens valbestämmelser kan det inte ses som problematiskt att ha motsvarande bestämmelser om de kyrkliga valen med samma konsekvenser som vallagens föreskrifter.

I 68 § första stycket anges att det skall utses en ersättare för varje ledamot. Eftersom det kan utses flera ersättare för en ledamot sägs att det skall utses minst en ersättare. Bestämmelsen medför att det skall utses minst en ersättare från varje valkrets där en nomineringsgrupp har fått ett mandat. En förutsättning är att gruppen i valkretsen har någon eller några kandidater som kan utses. Ersättare, liksom ledamöter, utses alltid valkretsvis.

Utses det endast en ersättare per valkrets där en nomineringsgrupp är representerad är detta i många fall inte tillräckligt för att det skall bli så många ersättare som samfällda kyrkofullmäktige har beslutat. Bestämmelserna i 68 § andra stycket anger den fortsatta gången efter att en ersättare har utsetts i varje valkrets. Då utses ytterligare en ersättare för de ledamöter som delar ersättare med minst två ytterligare ledamöter. Har fortfarande inte ett tillräckligt antal ersättare utses skall enligt 68 § tredje stycket ytterligare ersättare utses för de ledamöter som delar ersättare med fyra andra ledamöter eller fler. På detta sätt fortsätter man till dess ett tillräckligt antal ersättare har utsetts.

Enligt 3 kap. 53 § skall det alltid utses minst två ersättare så snart en nomineringsgrupp har fått något mandat. Det kan uppstå den situationen att en och samma person blir ersättare i två olika valkretsar för två olika personer. Då har alltså nomineringsgruppen endast en ersättare. Bestämmelserna i 69 § klargör i vilken valkrets den andra ersättaren skall utses i ett sådant fall.

69-79 §§

Motsvaras i sak helt av tidigare 61-71 §§.

80 och 81 §§

Bestämmelserna är nya och motsvarar vad gäller stiftsfullmäktige helt det som gäller för samfällda kyrkofullmäktige enligt föreslagna 68 och 69 §§. Se kommentarerna till dessa paragrafer.

Det behövs inga motsvarande bestämmelser för Kyrkomötet. För Kyrkomötet anges i 11 kap. 5 § att det för varje ledamot skall utses lika många ersättare som ledamotens nomineringsgrupp har fått mandat i valkretsen. Ersättarna skall alltså utses valkretsvis enligt den bestämmelsen och med tillämpning av föreslagna 80 §. Några ytterligare bestämmelser behövs inte.

82-86 §§

Motsvaras i sak helt av tidigare 72-76 §§.

87 §

Motsvaras i huvudsak av tidigare 77 §. Ett förtydligande har gjorts som anger att personligt röstetal fastställs endast för de kandidater som har fått så många personröster att dessa röster blir av betydelse när ledamöter och ersättare utses.

88 och 89 §§

Motsvaras helt av tidigare 77a och 78 §§.

90 §

Motsvaras i huvudsak av tidigare 79 §. Punkt 2 avser både ett beslut av stiftsstyrelsen att fastställa samfällda kyrkofullmätige beslut om valkretsindelning och ett eventuellt beslut om valkretsindelning i samfällda kyrkofullmäktiges ställe.

Punkterna 9, 11 och 12 i tredje stycket är nya. Se beträffande dessa den allmänna motiveringen i avsnitt 8.9.2.

91 §

Motsvaras av tidigare 80 §. Beträffande ändringarna se den allmänna motiveringen i avsnitt 8.9.2.

92 §

Motsvaras i hudsak av tidigare 81 §. Vidare har tillägg har gjorts i sista stycket beträffande tiden för överklagande av ett beslut om att avvisa en anmälan av kandidater. Ett tillägg har också gjorts beträffande senaste tidpunkten för att överklaga ett beslut om rättelse i röstlängd. Se den allmänna motiveringen i avsnitt 8.9.2.

93 §

Motsvaras i huvudsak av tidigare 82 §. Som framgår av de allmänna motiveringarna i avsnitt 8.9.2 har i första stycket 1 gjorts en ändring så att det framgår att det endast är en åtgärd som ett kyrkligt organ svarar för som kan överklagas. Åtgärder som vidtas av en nomineringsgrupp kan inte bli föremål för prövning. Om t.ex. någon som inte har en uppgift som funktionär i valet verkar på ett sätt som uppfattas som otillbörligt i anslutning till vallokalen kan den saken inte prövas av Valprövningsnämnden.

94 §

Motsvaras i sak helt av tidigare 83 §.

42 kap.

2 §

Se den allmänna motiveringen i avsnitt 9.2.

6 §

Förändringen, som inte har behandlats tidigare i skrivelsen, avser att klargöra att även de icke-territoriella församlingarna skall omfattas av clearingbestämmelserna.

46 kap.

6 §

Se den allmänna motiveringen i avsnitt 10.2.

48 kap.

1 §

Se den allmänna motiveringen i avsnitt 11.2.

50 kap.

1 §

Se den allmänna motiveringen i avsnitt 11.2. Det skall noteras att stiften, till skillnad från församlingar och samfälligheter, normalt skall ha minst en auktoriserad revisor. Endast undantagsvis, och då efter särskilt beslut av Kyrkostyrelsen, kan ett stift ha en godkänd revisor i stället för en auktoriserad.

54 kap.

1 §

Bestämmelsens andra stycke har justerats så att där inte längre sägs att förbudet inte gäller om den enskilde medger att en uppgift lämnas ut. Som framgår av den allmänna motiveringen i avsnitt 12.3.2 har en samordning av bestämmelserna om tystnadsplikt och förbud mot röjande av uppgifter för diakoner skett. De undantag som gäller från förbudet att röja uppgifter som har anförtrotts en diakon vid själavårdande samtal, framgår nu i sin helhet av 14 § i detta kapitel. Bland de där nämnda finns alltjämt undantaget vid enskilds medgivande varför ändringen i denna bestämmelse inte innebär någon saklig skillnad.

4a §

Bestämmelserna är nya. De innebär att det införs ett direkt skydd för personliga uppgifter i kyrkans tillsyns- och överprövningsverksamhet. Tidigare har ett sådant skydd bara kunnat åstadkommas indirekt, genom överföring av förbud mot att röja uppgifter från någon annan verksamhet där uppgiften varit skyddad. Motiven för ändringarna framgår av avsnitt 12.2.2.

Med kyrkans tillsyns- och överprövningsverksamhet avses motsvarande verksamhet som kan vara mottagare enligt bestämmelserna om överföring av förbud enligt 54 kap. 13 §. Vilka som bedriver sådan tillsyns- och överprövningsverksamhet framgår i huvudsak av 57 kap. Där framgår att biskopen, domkapitlet, Biskopsmötet och Svenska kyrkans ansvarsnämnd utövar tillsyn inom sina respektive ansvarsområden (se även 8 kap. 1 § samt 10 kap. 7, 8 och 10 §§). Överprövning sker genom beslutsprövning och överklagande hos domkapitlen och Svenska kyrkans överklagandenämnd men också, vad gäller överklagande i valfrågor, hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd enligt bestämmelserna i 10 kap. 9 § och 38 kap. Detta innebär att en och samma uppgift i vissa fall skulle kunna vara skyddad både enligt överföringsbestämmelsen i 54 kap. 13 § och enligt denna bestämmelse. Så kan vara fallet om domkapitlet i ett ärende om obehörigförklaring har inhämtat uppgifter som efter överklagande överlämnas till Överklagandenämnden. Eftersom uppgifterna i sådant fall skyddas av samma förbud - det som gäller för uppgifter inom kyrkans överprövnings- och tillsynsverksamhet - är det naturligt att tillsyns- och överprövningsorganet då i första hand tillämpar den "egna" förbudsregeln. Skulle däremot en och samma uppgift dels ha inhämtats hos ett överprövningsorgan, dels ha kommit dit via överföring från t.ex. den församlingsvårdande verksamheten, bör överföringsförbudets skydd tillämpas eftersom det innebär ett för den enskilde starkare skydd.

Av andra stycket framgår att en uppgift som inte får röjas hos ett tillsyns- och överprövningsorgan, förlorar det skyddet om uppgiften tas in i ett beslut. Skälet för undantaget är att förbudet mot röjande av uppgifter, vilket innebär en inskränkning av den inomkyrkliga offentlighetsprincipen, inte skall få alltför långtgående verkningar (jfr här t.ex. 13 kap. 6 § sekretesslagen [1980:100]).

11a §

Bestämmelsen är ny. Den har motiverats närmare i avsnitt 12.4.2. Som har angetts där avses med uppgifter enligt bestämmelsen t.ex. utredningar och förslag, förhandlingstaktiska överväganden, även uppgifter som har inhämtats utifrån. Skyddet gäller hos kyrkliga arbetsgivare och hos dem som i övrigt omfattas av kyrkoordningens bestämmelser. Av bestämmelserna i 54 kap. 15 § följer att en skyddad uppgift får röjas bl.a. till en företrädare för en arbetstagarorganisation och till ett skyddsombud när det föreligger uppgifts- eller informationsskyldighet enligt lag eller kollektivavtal.

11b §

Bestämmelsen är ny. Den är avsedd att motsvara vad som gäller enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen. Den har närmare motiverats i avsnitt 12.1.2.

14 §

Bestämmelserna i andra stycket är nya. De har formulerats på motsvarande sätt som tystnadsplikten för diakoner enligt 32 kap. 9 §. Här kan därför hänvisas till vad som har sagts i kommentaren till den bestämmelsen och i den allmänna motiveringen, avsnitt 12.3.2. Bestämmelsen i första stycket innefattar att den enskilde har medgett att en uppgift får lämnas ut och motsvarar i den delen vad som tidigare fanns i 1 § andra stycket i detta kapitel och vad som gäller för tystnadsplikten enligt 32 kap. 9 §. Det kan också tilläggas att ett medgivande från den enskilde bör avse såväl vilka uppgifter som får lämnas ut som till vem/vilka de får lämnas. Innebörden av ändringarna är att undantagen från förbud mot röjande av uppgifter som har anförtrotts en diakon vid själavårdande samtal, nu i sin helhet regleras av denna paragraf. I konsekvens med detta har hänvisningarna till 1 § andra stycket strukits i de efterföljande paragraferna (15 och 16 §§).

15 §

Bestämmelserna har justerats så att där inte längre hänvisas till 1 § andra stycket i detta kapitel som anger den tystnadsplikt som diakonen har för uppgifter som har anförtrotts vid själavårdande samtal och som förekommer i skriftlig form. Som framgår av den allmänna motiveringen i avsnitt 12.3.2 och de övriga ändringar som har gjorts i detta kapitel och i 32 kap. 9 § när det gäller röjande av uppgifter som hänför sig till sådana samtal, är avsikten att diakonens tystnadsplikt bara skall kunna brytas i de fall som anges i 32 kap. 9 §. Innebörden av att hänvisningen till 1 § andra stycket har strukits är att det inte blir möjligt för en diakon att lämna uppgifter som omfattas av tystnadsplikten till kyrkans organisation för revision, tillsyn och överprövning eller på grund av kollektivavtalsreglering, annat än om den enskilde har medgett ett sådant utlämnande. En sådan generell rätt att röja uppgifter vid den enskildes medgivande framgår av 14 § första stycket och har också en "muntlig" motsvarighet i 32 kap. 9 §. Vad gäller uppgiftslämnande enligt punkten 2 och punkten 3 i övrigt, får sådan lagstadgad uppgiftsskyldighet som där anges anses rymmas i den uppräkning som finns i nya andra stycket till 54 kap. 14 § och någon förändring i den delen är alltså inte avsedd.

Vidare har bestämmelserna i punkten 3 förtydligats med hänsyn till att det nu införs ett förbud mot att röja uppgifter som skall användas vid facklig förhandling (se vidare kommentaren till 11a §). Inte bara en företrädare för en arbetstagarorganisation utan också ett skyddsombud kan ha rätt till information enligt den arbetsrättsliga lagstiftningen. I sådana fall skall den lagstadgade informationsskyldigheten kunna följas utan hinder av eventuellt förbud mot röjande av uppgifter i kyrkoordningen.

16 §

Bestämmelserna har justerats så att där inte längre hänvisas till 1 § andra stycket i detta kapitel som anger den tystnadsplikt som diakonen har för uppgifter som har anförtrotts vid själavårdande samtal och som förekommer i skriftlig form. I likhet med vad som har sagts i kommentaren till 15 § i detta kapitel, innebär detta ingen ändring i sak eftersom den enskildes medgivande även i fortsättningen gör det tillåtet att röja en annars "hemlig" uppgift. Detta framgår av 14 § första stycket. De situationer som räknas upp i denna bestämmelse torde i många fall vara sådana att de omfattas av en anmälnings- eller uppgiftsskyldighet enligt lag och i så fall kan ett röjande ske med stöd av 14 § andra stycket. Om ingen av undantagssituationerna enligt 14 § är för handen har dock diakonens tystnadsplikt, och det därtill kopplade förbudet mot röjande av uppgifter som har anförtrotts vid själavårdande samtal, företräde. Skälen för denna avvägning framgår av den allmänna motiveringen i avsnitt 12.3.2.

56 kap.

1 §

Förslaget innebär att Svenska kyrkan även framledes skall ha tillgång till uppgifter så att kyrkan skall kunna fullgöra sin uppgift enligt gällande lag och enligt kyrkoordningen. De i paragrafen uppställda ändamålen för kyrkobokföringen överensstämmer i stort med innehållet i de register som reglerades i den tidigare 1 § punkterna 1-4. Kyrkans olika nivåer är genom förslaget inte som tidigare bundna av att skapa ett antal namngivna register, utan kan gemensamt utnyttja nya tekniska lösningar för att uppnå ändamålen. Anledningen till att paragrafen endast innehåller de register som tillhör kyrkobokföringen framgår av den allmänna motiveringen i avsnitt 13.2.

2 §

De i paragrafen uppställda ändamålen med registren överensstämmer i stort med innehållet i de register som reglerades i de tidigare bestämmelserna och som inte utgör register enligt 1 §.

Paragrafens punkt 5 stadgar att det skall finnas register som innehåller underlag som möjliggör genomförandet av de kyrkliga valen. Någon direkt motsvarighet till dessa register fanns inte i de tidigare bestämmelserna. Paragrafen stadgar inte att det, i likhet med den tidigare 6 §, skall finnas register över dem som är anställda som präster och diakoner i församlingar, samfälligheter och stift. Då dessa uppgifter är nödvändiga för att biskopsval och val till domkapitlen skall kunna genomföras förutsättes att de ingår i de register som omfattas av punkt 8.

Av paragrafen framgår inte att det skall finns register vars ändamål är att tillhandahålla uppgifter om ledamöter och ersättare i Kyrkomötet samt styrelser och nämnder på den nationella nivån i likhet med den tidigare 9 §. Det får förutsättas att Kyrkostyrelsen jämlikt 2 §, när den finner det lämpligt, beslutar om att sådana register skall finnas.

3 §

Se den allmänna motiveringen i avsnitt 13.2.

4 §

De bestämmelser Kyrkostyrelsen får utfärda om registrens innehåll förväntas i huvudsak motsvara det sakliga innehållet i de tidigare 2-26 §§.

5 §

Motsvaras helt av den tidigare 28 §.

6 §

Motsvaras helt av den tidigare 29 §.

7 §

Motsvaras helt av den tidigare 30 § med de följdändringar som krävs p.g.a. ändrad paragrafnumrering.

8 §

Motsvaras helt av den tidigare 31 § med de följdändringar som krävs p.g.a. ändrad paragrafnumrering.

57 kap.

8 §

Bestämmelserna i första-tredje styckena innebär att det nu blir möjligt för den som har fyllt 16 år att begära beslutsprövning. Genom att knyta klagorätten till den faktiska åldern vid tidpunkten för begäran blir det enkelt att kontrollera om en person uppfyller villkoret eller inte. Ändringarna har närmare motiverats i avsnitt 16. En mindre språklig justering har också gjorts i tredje stycket.

58 kap.

8 §

Bestämmelsen har förtydligats för att närmare klargöra partsställningen hos det överprövande organet när ett ärende överklagas enligt kapitlet. Ändringen har motiverats i avsnitt 15.2.

Innebörden är att den instans som först har beslutat i ett ärende skall inta ställning som klagandens motpart hos överprövningsinstansen. I ett överklagat beslutsprövningsärende kommer alltså den församling eller samfällighet eller det stift vars beslut är överklagat att vara klagandens motpart hos domkapitlet. Klaganden kan i sin tur vara en enskild eller - om det är fråga om en samfällighet eller ett stifts beslut - en annan församling eller samfällighet. Om ärendet överklagas vidare till Överklagandenämnden gäller detsamma om domkapitlet har beslutat att inte upphäva det prövade beslutet. Om domkapitlet däremot har upphävt detsamma kommer den instans som först beslutade i saken i stället att vara klagande i processen hos Överklagandenämnden och motpart blir då den ursprunglige klaganden som alltså kan vara en enskild eller en annan enhet. Eftersom det i bestämmelsen bara talas om vad som gäller i fråga om "motpartsställningen" - den som klagar anses i regel vara "part" varför det inte behöver regleras - används formuleringen "i förekommande fall" för att täcka in alla situationer.

I ett ärende om obehörigförklaring av en präst/diakon eller en biskop kommer domkapitlet respektive Ansvarsnämnden att vara klagandens motpart hos Överklagandenämnden. I övriga ärenden kan partsställningen variera beroende på hur överklagandebestämmelserna i kyrkoordningen har utformats. Domkapitlet och Valprövningsnämnden (när fråga är om särskild omprövning enligt 58 kap. 18 §) kommer dock inte med den utformning som bestämmelsen nu har fått, att inta motpartsställning hos Överklagandenämnden i sådana ärenden där de själva har varit överprövande instanser i ett tidigare skede.

Previous PageInnehållsförteckningNext Page


TillbakaUpp