17 Kyrkokansliets organisation
Kyrkostyrelsens förslag: Kyrkoordningen ändras så att det inte längre anges i bestämmelsen i 34 kap 5 § att det i kyrkokansliet skall finnas tjänster med benämningen generalsekreterare, kyrkosekreterare respektive kyrkojurist. Det skall istället anges att det i kyrkokansliet skall finnas anställd en person som är chef för kyrkokansliet, minst en person som är präst och har avlagt teologie doktorsexamen och minst en person som har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen. Instruktionen för Kyrkostyrelsen skall ändras så att bestämmelsen om att kyrkosekreteraren skall vara ställföreträdande sekreterare utgår. Likaså utgår bestämmelserna om kyrkosekreterarens särskilda ställning i övrigt i Kyrkostyrelsen.
Förslaget fanns inte med i promemorian och har inte varit utsänt på remiss.
17.1 Bakgrund
I 34 kap. 5 § kyrkoordningen anges att det i kyrkokansliet skall finnas anställd en generalsekreterare, en kyrkosekreterare som är präst och har avlagt teologie doktorsexamen, en kyrkojurist som har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen, samt det antal präster och diakoner och den personal i övrigt som behövs för verksamheten.
I kyrkoordningens förarbeten anges som motivering till bestämmelsen att denna inte innebär någon "egentlig förändring i förhållande till vad som nu gäller" (CsSkr 1999:3 sid. 2-235), dvs. att bestämmelsen speglar de förhållanden som rådde i kyrkokansliet vid tidpunkten för relationsförändringen. Beträffande kyrkosekreteraren finns frågan något ytterligare utvecklad:
För kyrkosekreteraren har föreskrivits ett särskilt kompetenskrav, att han eller hon skall ha avlagt teologie doktorsexamen. Härigenom markeras att posten som kyrkosekreterare inte bara kräver arbetsledarerfarenhet och teologisk sakkunskap, utan också vetenskapligt metodkunnande och dokumenterad analysförmåga (a.a. sid. 2-405).
I Instruktionen för Kyrkostyrelsen (SvKB 1999:4) anges att generalsekreteraren är sekreterare i Kyrkostyrelsen med kyrkosekreteraren som ställföreträdande sekreterare. Där anges vidare att generalsekreteraren och kyrkosekreteraren har rätt att få en avvikande mening antecknad till protokollet och att de har rätt att delta i Kyrkostyrelsens överläggningar men inte i besluten.
Bestämmelsernas innehåll är inte närmare berört vid Kyrkomötets beslut om Kyrkostyrelsens instruktion. I stor utsträckning torde det dock ha varit fråga om att kopiera vad som dittills hade gällt för Svenska kyrkans centralstyrelse.
17.2 Kyrkostyrelsens förslag
Avsikten med kyrkoordningsbestämmelsen torde ha varit att Kyrkomötet skulle försäkra sig om att kyrkokansliet dels har en verkställande tjänsteman, som benämns generalsekreterare, dels att kansliet har tillgång till teologisk och juridisk sakkunskap. Bestämmelsen balanserar också kraven på olika kompetenser på den nationella nivån mot kraven på övriga nivåer. Sådana - relativt utförliga - krav finns ju i kyrkoordningen, när det gäller stift och församlingar.
Med tanke på hur frågorna har reglerats för församlingar och stift skulle det te sig underligt, om kompetensbestämmelserna för kyrkokansliets personal helt utgår. Ett förslag om borttagande skulle också kunna uppfattas så att teologisk eller juridisk sakkunskap numera är utan betydelse för kyrkans nationella nivå. Samtidigt låser bestämmelsen ledningen för kyrkokansliet så att det alltid måste finnas en generalsekreterare, en kyrkosekreterare och en kyrkojurist.
Vi ser ett behov av att från tid till annan kunna variera kyrkokansliets ledningsorganisation. Kansliet måste dock enligt vår bedömning alltid ha en chef. Huruvida denna person i varje situation skall ges beteckningen generalsekreterare bör emellertid kunna lämnas öppet i kyrkoordningen. Kansliet måste vidare enligt vår mening alltid innehålla teologisk och juridisk sakkunskap, definierad på det sätt som kyrkoordningen nu gör. Det är däremot en onödig låsning att de personer som upprätthåller denna kompetens i varje situation skall betecknas kyrkosekreterare respektive kyrkojurist. Vårt förslag innebär därför att kyrkoordningens bestämmelser inriktas på den kompetens som erfordras i kyrkokansliets ledning, snarare än på beteckningar. Vi föreslår att kyrkoordningen fortsättningsvis skall reglera att det i kyrkokansliet skall finnas en chef för kansliet, minst en präst som har avlagt teologie doktorsexamen och minst en person som avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen.
Behov av ändring föreligger också i fråga om Kyrkostyrelsens instruktion. Där föreskrivs att generalsekreteraren är Kyrkostyrelsens sekreterare och att kyrkosekreteraren skall vara generalsekreterarens ställföreträdare. Med vårt tidigare ställningstagande att det inte i varje läge är nödvändigt att ha en person med beteckningen generalsekreterare föreslår vi att denna beteckning i Kyrkostyrelsens instruktion byts ut mot "chef för kyrkokansliet". Med vårt ställningstagande att det inte i varje läge måste finnas en kyrkosekreterare måste även denna beteckning tas bort ur instruktionen. Vi föreslår därvid att det i instruktionen lämnas öppet hur frågan om ställföreträdare för chefen för kyrkokansliet skall hanteras. Det bör vara Kyrkostyrelsen -- eller efter dess delegation chefen för kyrkokansliet - som utser ställföreträdare.
