16 Rätt för den som har fyllt 16 år att begära beslutsprövning

Kyrkostyrelsens förslag: Bestämmelserna i 57 kap. 8 § kyrkoordningen förtydligas, så att det klart framgår att den som har fyllt 16 år även har rätt att själv begära beslutsprövning.

Promemorians förslag: Överensstämmer med vårt.

Remissinstanserna

Stiftsstyrelsen i Luleå noterar att förslaget får som konsekvens att en och samma ungdom på 16 år i princip har rätt att begära laglighetsprövning av beslut fattade inom den kyrkliga beslutsprocessen men inte motsvarande rätt vad gäller beslut fattade inom den kommunala beslutsprocessen. Stiftsstyrelsen finner dock att kopplingen av överklagningsrätten till rösträttsåldern väger så tungt att förslaget tillstyrks.

Domkapitlet i Visby tillstyrker förslaget. Man konstaterar därvid att om 16-åringar får besvära sig över beslut de själva inte får fatta kan detta tänkas uppmuntra deras delaktighet.

Överklagandenämnden instämmer i förslaget och nämner att man tidigare framfört dessa synpunkter i annat sammanhang.

16.1 Bakgrund

Vid utformningen av regleringen om beslutsprövning i kyrkoordningen utgjorde bestämmelserna om laglighetsprövning av kyrkokommunala beslut en förebild. Bestämmelserna i 57 kap. kyrkoordningen om beslutsprövning motsvarar i allt väsentligt den tidigare gällande laglighetsprövningen i 22 kap. kyrkolagen (1992:300). Laglighetsprövning finns även idag i 10 kap. kommunallagen (1991:900) för överprövning av kommunala organs beslut. Beslutsprövningen är, i likhet med laglighetsprövningen, en prövning av formell karaktär. Dess syfte är att tillse att den kyrkliga beslutprocessen utövas på ett lagenligt sätt. Den skiljer sig från en "vanlig" överprövning bl.a. på så sätt att den bara kan resultera i att det överklagade beslutet antingen består eller skall upphävas. Något nytt, "lämpligare" beslut kan inte sättas i dess ställe.

Av 57 kap. 8 § första stycket kyrkoordningen framgår att den som tillhör en församling inom Svenska kyrkan har en generell rätt att få församlingens beslut prövade. Rätten att begära beslutsprövning av en samfällighets beslut tillkommer enligt andra stycket, samtliga kyrkotillhöriga i de församlingar som ingår i samfälligheten samt församlingarna själva. Rätten att begära beslutsprövning av stiftets beslut har enligt tredje stycket, dels de som är kyrkotillhöriga i stiftets församlingar, dels församlingarna och samfälligheterna i stiftet.

Varken 35 kap.1 § kyrkoordningen eller 1 kap. 4 § kommunallagen anger någon åldersgräns för tillhörighet respektive medlemskap. Med hänsyn till hur reglerna om beslutsprövning respektive laglighetsprövning är utformade skulle det teoretiskt innebära även en underårig kyrkotillhörig/kommunmedlem har rätt att begära beslutsprövning/laglighetsprövning. Regeringsrätten har dock i ett avgörande klargjort att den som inte har uppnått myndig ålder, inte själv kan begära laglighetsprövning (RÅ 2:43). Besvärsskrivelsen i det aktuella fallet hade undertecknats av två personer med angivande av vars och ens födelsetid. Uppgifterna visade att ingen av dem vid tiden för överklagandet av kommunstyrelsens beslut uppnått myndig ålder. Vid sådant förhållande och då talan inte förts av deras förmyndare såsom ställföreträdare, ansåg Regeringsrätten, att länsstyrelsen inte hade bort ha tagit upp besvären till prövning. Till följd härav undanröjde Regeringsrätten länsstyrelsens beslut.

Även i den allmänna domstolsprocessen finns begränsningar i klagorätten beroende på ålder. Enligt 11 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken kan envar vara part i rättegång. Om parten inte råder över det som tvisten avser, eller om tvisten rör en rättshandling som hon eller han inte själv får ingå, förs enligt andra stycket talan av den som är partens ställföreträdare. Innebörden av reglerna är att alla fysiska personer kan vara parter i rättegång, d.v.s. ha partsbehörighet. Däremot föreligger i vissa fall bristande behörighet att självständigt föra talan i en rättegång, d.v.s. bristande processbehörighet. Denna behörighet hänger samman med den civilrättsliga handlingsförmågan, vilken är begränsad för bl.a. underåriga enligt föräldrabalken. Det betyder t.ex. att underårig som har fyllt 16 år och som enligt 8 kap. 3 och 4 §§ föräldrabalken har rättslig förmåga att råda över viss egendom, och får föra talan i mål angående sådan egendom. Detsamma gäller i undantagsfall även den som inte är 16 år.

Någon motsvarande praxis eller reglering som klargör vad som gäller för beslutsprövningen i detta avseende finns dock inte. Frågan om rätt för underårig att begära beslutsprövning uppmärksammades genom en motion vid 2002 års kyrkomöte (Mot 2002:88). Tillsyns- och uppdragsutskottet anförde i sitt betänkande (TU 2002:10) att det inte finns några skäl att knyta rätten att begära beslutprövning till myndighetsåldern 18 år, eftersom denna rätt inte innefattar något åtagande av rättslig karaktär. Utskottet såg det därför som "en logisk och konsekvent åtgärd" att rätten att begära beslutsprövning knyts till Svenska kyrkans rösträttsålder, dvs. 16 år, och föreslog att kyrkoordningen skulle klargöras i enlighet med det. Kyrkomötet biföll förslaget (KmSkr 2002:14).

16.2 Kyrkostyrelsens förslag

För rösträtt krävs enligt 4 kap. 2 § kommunallagen att man senast på valdagen skall ha fyllt 18 år, dvs. blivit myndig. Vid kyrkliga val är rösträttsåldern numera 16 år enligt 33 kap. 2 § kyrkoordningen. Det är därför i nuläget ovisst vilken betydelse nämnda avgörande från Regeringsrätten skulle få om ett motsvarande fall kom att prövas av Överklagandenämnden. Det kan dock tyckas rimligt att den som har betrotts att få rösta på vilka som skall finnas med i de beslutande organen inom Svenska kyrkan också skall kunna använda det kontrollinstrument som beslutsprövningen utgör för beslut som har fattats av samma organ. För övrigt har 16-åringar redan enligt nu gällande bestämmelser i 38 kap. kyrkoordningen, rätt att överklaga beslut rörande valfrågor. Ett förtydligande av kyrkoordningen på denna punkt, innebärande att 16-åringar även har rätt att begära beslutsprövning, torde också vara förenligt med de tidigare angivna principerna om underårigs rätt att föra talan som finns i domstolsprocessen.

Det föreslås därför att bestämmelserna i 57 kap. 8 § kyrkoordningen förtydligas så att det klart framgår, att den som har fyllt 16 år även självständigt äger begära beslutsprövning. Därmed följer av 57 kap. 19 § att 16-åringen också får överklaga domkapitlets beslut i ett sådant ärende. Vad som gäller i detta avseende i övriga fall där överklagande får ske och där 16-åringar inte redan idag har klagorätt enligt kyrkoordningen, får dock avgöras genom Överklagandenämndens praxis.