8 Direkta val

Kyrkostyrelsens förslag: Nuvarande 38 kap. om direkta val ersätts av ett nytt 38 kap. med i huvudsak motsvarande innehåll. Det skall inte längre vara obligatoriskt att skicka röstkort till alla röstberättigade, se avsnitt 8.6. Möjligheterna till förhandsröstning kommer att utvidgas, se avsnitt 8.7.

En viss omredigering görs och nya mellanrubriker införs i syfte att tydligare hålla ihop bestämmelser som reglerar samma förhållanden och för att öka överskådligheten. En ordinär löpande numrering genomförs också.

Promemorians förslag: Överensstämmer med vårt förutom vad avser röstkorten och den utvidgade förhandsröstningen.

Remissinstanserna

Överklagandenämnden noterar att i 4 kap. 32 § och 7 kap. 15 § beskrivs innebörden av den föreslagna bestämmelsen i 4 kap. 14a § på olika sätt vilket förefaller inkonsekvent. Nämnden saknar förslag när det gäller bestämmelse om fördelning av överskjutande mandat i kyrkofullmäktige och samfällda kyrkofullmäktige. Sådana bestämmelser finns på stiftsnivån och den nationella nivån.

8.1.1 Bakgrund

Valfrågorna hörde till de mest omdiskuterade vid kyrkoordningens tillkomst. I första hand diskuterades i vilken utsträckning det skulle vara fråga om direkta val utöver till församlingens beslutande organ. I kyrkoordningsskrivelsen till 1999 års kyrkomöte föreslog Svenska kyrkans centralstyrelse direkta val även till samfällda kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och Kyrkomötet. Detta blev också Kyrkomötets beslut. I utredningsarbetet om kyrkoordningen hade föreslagits direkta val i församlingar och stift och indirekta val i samfälligheter och till Kyrkomötet. När Centralstyrelsens kyrkoordningsskrivelse utarbetades gjordes därför relativt stora bearbetningar av valbestämmelserna. Även vid den slutliga utskottsberedningen av kyrkoordningen vid 1999 års kyrkomöte ändrades valbestämmelserna på ett antal punkter. Det gällde bl.a. i fråga om ansvarsfördelningen mellan stiften och den lokala nivån. Centralstyrelsen hade inte föreslagit några lokala valnämnder men sådana infördes när kyrkoordningen slutligt fastställdes. Även på flera andra punkter, t.ex. när det gäller vilken typ av valsedlar som används vid valet, ändrades genom Kyrkomötets beslut Centralstyrelsens förslag. Den bearbetning av valbestämmelserna som gjordes under 1999 års kyrkomöte innebar såväl ändringar i de föreslagna bestämmelserna som att helt nya bestämmelser fördes in i kyrkoordningen. Detta arbete med de relativt komplexa valbestämmelserna skedde under mycket stark tidspress.

Kyrkoordningens bestämmelser om direkta val motsvarar en i stor utsträckning det som enligt vallagen (1997:157) gäller vid de allmänna valen till riksdag, kommuner och landsting. Kyrkoordningen innehåller dock betydligt färre bestämmelser än vallagen. Många detaljerade bestämmelser och bestämmelser av verkställighetskaraktär i vallagen har inte någon motsvarighet i kyrkoordningen. Det gäller t.ex. valförrättarnas uppgifter vid röstning i en vallokal. Bestämmelser av detta slag är nödvändiga för att så långt möjligt säkerställa att valen genomförs på ett korrekt sätt. Istället för att ta med alla bestämmelser i kyrkoordningen har Kyrkostyrelsen givits befogenhet att på ett stort antal områden besluta närmare bestämmelser. Större delen av de bestämmelser som Kyrkostyrelsen har beslutat finns i Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2000:1) med närmare bestämmelser om direkta val.

Redan under förberedelsearbetet inför genomförandet av det första valet enligt bestämmelserna i kyrkoordningens kapitel 38 visade det sig att vissa justeringar behövde göras. Såväl år 2000 som år 2001 beslutade Kyrkomötet därför på Kyrkostyrelsens förlag om vissa ändringar i valbestämmelserna (SvKB 2000:3 och 2001:9). Behovet av justeringar hängde till en del samman med att förändringarna av valbestämmelserna, som gjorts under stark tidspress i olika skeden av arbetet med kyrkoordningen, inte alltid blivit fullt konsekventa.

Utöver att Kyrkomötet måste besluta om vissa ändringar i valbestämmelser blev det också nödvändigt att Kyrkostyrelsen fattade beslut om bestämmelser som egentligen borde ha funnits i kyrkoordningen. Det gäller Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2001:2) om hur ersättare utses till samfällda kyrkofullmäktige och stiftsfullmäktige. I dessa bestämmelser regleras hur ersättare fördelas mellan valkretsarna vid val av samfällda kyrkofullmäktige och stiftsfullmäktige. Bestämmelser av detta slag bör med hänsyn till vad som i övrigt är reglerat i kyrkoordningens kapitel 38 ingå i detta. För att ersättare skulle kunna utses och för att i tid kunna konstruera det datasystem som fanns som stöd för valets genomförande var det nödvändigt att Kyrkostyrelsen beslutade de nämnda bestämmelserna.

I Kyrkostyrelsens skrivelse (KsSkr 2002:8) Utvärdering av kyrkovalet 2001 redovisas resultatet av den utvärdering som gjordes av 2001 års kyrkoval. I skrivelsen konstaterade Kyrkostyrelsen sammanfattningsvis att valet kunnat genomföras i enlighet med kyrkoordningens bestämmelser och intentioner med ett valdeltagande som var väsentligt högre än senare tiders kyrkoval. Utvärderingen visade att ansvariga såväl i valnämnder som i stift och i kyrkokansliet var nöjda med hur valet kunnat genomföras. Samtidigt framkom i utvärderingen ett stort antal förslag till förbättringar rörande många olika detaljer i valadministrationen. Beträffande det lokala genomförandet av valen riktades mer återkommande kritik främst mot regelverket kring förhandsröstning och brevröstning. Även frågor kring valdistriktsindelningen och ansvarsfördelningen mellan stift och valnämnder berördes återkommande i utvärderingen. Även när det gällde stiftens ansvarsområde nämndes hanteringen av förhandsröster som ett område där problem uppstått återkommande. Vidare efterlystes ett enklare och tidigarelagt anmälningsförfarande för grupper och kandidater, enklare hantering av valsedelsbeställning och betalning för valsedlar. I utvärderingen framkom också att gällande regelverk behöver ses över vad avser valdistriktsindelningen samt konsekvenser av indelningsändringar och pastoratsregleringar.

I Kyrkostyrelsens skrivelse om utvärderingen av kyrkovalet noterades behov av översyn på tre områden. Det första gällde ändringar i kyrkoordningens kapitel 38 om direkta val. Utöver vissa smärre ändringar av redaktionell karaktär fanns följande punkter.

Det andra området som lyftes fram i skrivelsen var behov av ändringar av kyrkoordningsbestämmelser i övrigt relaterade till kyrkovalet: Dessa gällde följande punkter.

För det tredje pekades på behov av översyn av administrativa lösningar i övrigt: Det gällde följande punkter.

8.1.2 Kyrkostyrelsens förslag

2001 års kyrkoval genomfördes på ett sätt som en stor majoritet av dem som i olika funktioner var involverade i valet var tillfredsställda med. Till grund för valet låg bestämmelserna i kyrkoordningens kapitel 38. Detta skulle kunna tala för att det inte finns några egentliga behov att göra några ändringar i bestämmelserna. Utvärderingen och andra erfarenheter från valet har dock visat att det finns utrymme för förbättringar.

Vad gäller bestämmelsernas närmare utformning medförde de omfattande förändringar som gjordes från utredningsarbetet och fram till Kyrkomötets beslut om kyrkoordningen vissa brister. Det saknades, som tidigare noterats, fullständiga bestämmelser om hur ersättare skall utses vid vissa val. Ett annat exempel är att det inte finns någon bestämmelse om s.k. dubbelvalsavveckling i det avsnitt av nuvarande kapitel 38 som behandlar hur ledamöter utses i de lokala valen. En sådan bestämmelse finns endast i 38 kap. 70 § som gäller valen till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet. Trots att 70 § egentligen inte gäller de lokala valen var det nödvändigt att tillämpa det som sägs där även vid de lokala valen. I många fall hade det annars inte varit möjligt att utse ledamöter i främst samfällda kyrkofullmäktige. Dessa båda exempel och ytterligare förhållanden som redovisas i det följande visar att det behövs vissa justeringar i bestämmelserna.

Härtill kommer att utvärderingen av 2001 års kyrkoval visat att det på några punkter finns önskemål om vissa sakliga ändringar. Det gäller t.ex. en förenklad hantering av beslut om röstningslokaler, valförrättare och röstmottagare (avsnitt 8.5). Även på andra punkter finns anledning att göra vissa sakliga ändringar.

Det kan finnas anledning att även göra vissa ändringar av redigeringskaraktär. Införande av fler mellanrubriker ökar möjligheterna att tydligare se var olika förhållanden är reglerade och att få överblick över bestämmelserna. En viss omflyttning av paragraferna så att t.ex. frågor om registrering av gruppbeteckningar behandlas i ett block och anmälan av kandidater i ett annat kan göras i samma syfte.

Sammantaget blir det fråga om så pass omfattande förändringar att det finns anledning att formellt ersätta nuvarande kapitel 38 med ett nytt. Då kan också de a- och b-paragrafer som förts in, därför att bestämmelserna ändrats i flera omgångar, ersättas av en ren nummerserie. Detta torde också kunna ses som en förenkling.

De bestämmelser som Kyrkostyrelsen beslutar måste naturligtvis utgå från kyrkoordningen. Det bör vara bestämmelser av tillämpningskaraktär som kompletterar kyrkoordningen. Det kan göras olika bedömningar av vad som är av den betydelsen att bestämmelserna hör hemma i kyrkoordningen. I den översyn som nu görs bör det inte ske någon principiell förskjutning mellan vilka slags bestämmelser som finns i kyrkoordningen och vilka som beslutas av Kyrkostyrelsen. Vissa bestämmelser som nu finns i kyrkoordningen kan utan att det blir fråga om någon principiellt sett ny ansvarsfördelning med fördel föras över till de bestämmelser som beslutas av Kyrkostyrelsen. Det gäller sådant som kan sägas vara mer av tillämpningskaraktär och inte är av den betydelsen att det behöver finnas med i kyrkoordningen. Det gäller t.ex. bestämmelserna i nuvarande 50 § femte stycket och 53 § om hur förhandsröster skall skickas. I 53 § förutsätts att förhandsröster från särskilda röstmottagningsställen skall skickas via stiftsstyrelsen. Detta trots att särskilda röstmottagningsställen enligt nuvarande bestämmelser enbart avser röstande inom det pastorat där det särskilda röstmottagningsstället har inrättats. Vid valet år 2001 skickades inte dessa förhandsröster till stiftsstyrelsen utan överlämnades direkt till ordföranden för valförrättarna på samma sätt som förhandsröster från väljare i det egna pastorat som röstat på en expedition för förhandsröstning.

Vidare behöver inte i kyrkoordningen så som nu är fallet, 38 §, anges vilka slags kuvert utöver valkuvert som skall finnas. Det är en fördel om Kyrkostyrelsen har frihet att i sina bestämmelser använda olika benämningar.

I utvärderingen av 2001 års kyrkoval har framförts önskemål om en översyn och förenkling av blanketter för ansökan om registrering av gruppbeteckningar och anmälan av kandidater. Den typen av administrativa hjälpmedel regleras inte alls i kyrkoordningen och tas därför inte upp i detta sammanhang. Det kan dock finnas anledning att notera att regelsystemet har en avgörande betydelse för olika administrativa lösningar. Vad gäller blanketterna och hanteringen av anmälan av kandidater skulle det t.ex. innebär en påtaglig förenkling om inte varje kandidat själv skulle lämna en skriftlig förklaring om att han eller hon ger sin nomineringsgruppen sitt tillstånd till anmälan. Det skulle istället kunna vara den som lämnar anmälan av kandidater som intygar att var och en som anmäls personligen har gett sitt tillstånd. Samtidigt skulle detta naturligtvis innebära en något större risk att kandidater anmäls som inte själva helt och fullt bejakar sin kandidatur. Med hänsyn härtill och då det inte framförts några starka önskemål om förändringar på denna punkt föreslås inte någon förändring av gällande bestämmelser.

Vad gäller de i bakgrundavsnittet nämnda punkterna om behov av översyn av vissa administrativa lösningar är det i flera fall fråga om sådant som inte regleras närmare i kyrkoordningen. Därför behandlas endast några av dessa punkter i denna skrivelse. Det gäller anmälningsförfarandet av grupper och kandidater (avsnitt 8.4) och möjligheten att rösta från utlandet (avsnitt 8.7).

8.2 Beslut om antalet ledamöter i beslutande organ m.m.

Kyrkostyrelsens förslag: Frågan om en församling får ha kyrkostämma som beslutande organ avgörs av antalet röstberättigade den 1 december året före valåret.

Om beslut om antalet ledamöter när kyrkofullmäktige skall utses första gången inte har fattats senast den 1 februari under valåret får stiftsstyrelsen fatta beslut om detta.

Beräkningen av minsta antal ledamöter som kommande mandatperiod måste finnas i kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd och samfällda kyrkofullmäktige skall baseras på antalet röstberättigade den 1 oktober året före valåret.

Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med vårt.

Remissinstanserna

Stiftsstyrelsen i Växjö menar att en komplettering behövs i kyrkoordningen för det fall att antalet röstberättigade överskrider 500 och kyrkostämman underlåter att fatta beslut om att införa kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd.

8.2.1 Bakgrund

I 3 kap. 1 § kyrkoordningen anges att kyrkofullmäktige är församlingens högsta beslutande organ. I församlingar som har högst 500 röstberättigade får i stället beslutanderätten utövas av en kyrkostämma. I 3 § i samma kapitel sägs kyrkofullmäktige eller ett direktvalt kyrkoråd i en församling där antalet röstberättigade har gått ned till 500 eller därunder får bestämma att församlingens beslutanderätt skall utövas av en kyrkostämma. Beslut att om att övergå till att ha kyrkostämma som beslutande organ skall enligt 4 § fattas senast 1 februari under valåret. Det finns ingen bestämmelse som anger vid vilken tidpunkt villkoret att det får finnas högst 500 röstberättigade skall vara uppfyllt. Inför 2001 års kyrkoval rekommenderades från det centrala valkansliet att avstämningen av antalet röstberättigade skulle göras den 1 januari valåret. Något direkt stöd för detta i några bestämmelser finns inte. Eftersom det fanns frågor om vad som gällde behövde ändå något sägas.

Beslut om antal ledamöter i kyrkofullmäktige

När samfällda kyrkofullmäktige skall utses första gången får stiftsstyrelsen enligt 3 kap. 54 § besluta om antalet ledamöter om församlingarna, som enligt huvudregeln skall komma överens om antalet ledamöter, inte kan enas. Det finns ingen bestämmelse om vad som sker om en församling som inte längre kan ha kyrkostämma som beslutande organ inte fattar något beslut enligt 3 kap. 9 § om antalet ledamöter i kyrkofullmäktige. Även om det inte skedde inför 2001 års kyrkoval så torde det tidigare ha förekommit att en församling inte har fattat något beslut om antalet ledamöter i kyrkofullmäktige och behållit kyrkostämman som beslutande organ, trots att detta egentligen inte skulle vara möjligt.

Avstämningstidpunkt för minsta antal ledamöter

I 3 kap. 8 § finns bestämmelser om det minsta antalet ledamöter i kyrkofullmäktige och i 3 kap. 53 § finns motsvarande bestämmelser för samfällda kyrkofullmäktige. Det minsta antalet ledamöter som skall finnas i de beslutande organen är beroende på antalet röstberättigade i församlingen respektive samfälligheten. I båda fallen sägs att med röstberättigad avses en person som har tagits upp i gällande röstlängd enligt 38 kap. 32 §. En motsvarande reglering av det minsta antalet ledamöter i direktvalda kyrkoråd finns i 4 kap. 12 §. I den angivna bestämmelsen i nuvarande 38 kap. 32 § anges att uppgifterna i det centrala tillhörighetsregistret 30 dagar före den ordinarie valdagen skall ligga till grund för uppgifterna i röstlängderna. Detta innebär att röstlängder upprättas enbart det år som det skall hållas val, alltså vart fjärde år. Tidigare har funnits en ordning enligt vilken det årligen upprättades en röstlängd. Bestämmelserna i 3 kap 8 och 53 §§ bygger på vad som tidigare gällde enligt kyrkolagen (1992:300) och kyrkolagens föreskrifter var i sin tur i överensstämmelse med det som gällde i tidigare församlingslag. När bestämmelserna ursprungligen utformades var förutsättningarna i fråga om upprättande av röstlängd andra än de som nu gäller enligt kyrkoordningen.

I samtliga fall gäller att ett beslut om att ändra antalet ledamöter skall ha fattats senast den 1 februari valåret. Samma tidpunkt gäller också enligt 3 kap. 9 § beträffande kyrkostämmans eller det direktvalda kyrkorådets beslut om antalet ledamöter och ersättare i det fall kyrkofullmäktige skall utses första gången.

8.2.2 Kyrkostyrelsens förslag

Enligt kyrkoordningens bestämmelser skall ett beslut om att övergå från att ha kyrkostämma som beslutande organ till att ha kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd ha fattats senast den 1 februari valåret. Det förhållandet att det däremot saknas en avstämningstidpunkt för när en församling måste ha minst 500 röstberättigade för att kunna ha kyrkostämma som beslutande organ medför oklarheter. Tidpunkten för avstämning av antalet röstberättigade måste ligga i sådan tid före den 1 februari att ärendet hinner beredas och det beslutande organet kallas till sammanträde. En lämplig tidpunkt synes vara två månader innan beslutet senast skall fattas, alltså den 1 december året före valåret. Det blir då antalet som vid den tidpunkten tillhör församlingen och är röstberättigade som avgör om församlingen kan ha kyrkostämma som beslutande organ. Ändringar bör i enlighet med detta förslag göras i 3 kap. 1 och 3 §§. I detta liksom i andra fall bör det register som skall finnas enligt föreslagna nya 56 kap. 1 § ligga till grund för beräkning av antalet röstberättigade.

Beslut om antal ledamöter i kyrkofullmäktige

Möjligen kan det sägas följa av bestämmelserna i 3 kap. 8 § att om en församling har fått fler än 500 röstberättigade och inte har fattat något beslut om antalet ledamöter i kyrkofullmäktige så skall ändå antalet ledamöter vara 15. Detta anges nämligen i den nämnda paragrafen som det minsta antalet ledamöter i kyrkofullmäktige. Att en församling som inte har fattat något annat beslut och inte kan ha kyrkostämma har kyrkofullmäktige som högsta beslutande organ framgår av 3 kap. 1 §. Det innebär att det inte, på det sätt som Stiftsstyrelsen i Växjö stift efterfrågat, krävs något särskilt beslut av kyrkostämman om vilket beslutande organ som skall finnas när en församling fått mer än 500 röstberättigade och inte kan ha kvar kyrkostämma. Däremot krävs ett särskilt beslut för att inför direktvalt kyrkoråd.

Det är en fördel och klargör tydligare vad som gäller om det alltid fattas ett beslut om antalet ledamöter i kyrkofullmäktige när detta skall utses första gången. Därför bör en ändring göras i 3 kap. 9 § så att det där anges att stiftsstyrelsen får besluta om antalet ledamöter i kyrkofullmäktige om ett sådant beslut inte har fattats av behörigt organ i församlingen senast den 1 februari valåret.

Avstämningstidpunkt för minsta antal ledamöter

Det kan inte bedömas som rimligt, och torde inte heller varit avsikten, att den fyra år gamla röstlängden skall läggas till grund när det inför ett nytt val skall avgöras hur många ledamöter som minst måste finnas i kyrkofullmäktige, ett direktvalt kyrkoråd eller samfällda kyrkofullmäktige. Bestämmelserna i 3 kap. 8 och 53 §§ samt i 4 kap. 12 § bör ändras så att det inte är röstlängden som läggs till grund för att bestämma minsta antalet ledamöter. Det bör istället vara antalet röstberättigade.

I och med att uppgifterna inte hämtas från röstlängden behöver fastställas en tidpunkt när avstämningen skall göras. Det kan vara lämpligt att den tidpunkten ligger före det tillfälle när i regel höstens budgetsammanträde äger rum. Det minskar riskerna för att det skall behöva hållas ett extra sammanträde enbart för att fatta beslut om antalet ledamöter i kyrkofullmäktige eller samfällda kyrkofullmäktige. Därför föreslås att avstämningen skall göras den 1 oktober. Följden blir visserligen att det blir ett relativt stort tidsavstånd mellan avstämningen och sista tillfälle för att fatta beslut. I något enstaka fall kan det tänkas att antalet röstberättigade ändras så att en gräns som avgör det minsta antalet ledamöter passeras. Det bör dock inte utgöra något egentligt problem. Redan nu gäller att om en församling eller samfällighet befinner sig på gränsen till att behöva öka eller kunna minska antalet ledamöter, kan förhållandena ändras från beslutet om antal ledamöter och fram till den nya mandatperiodens början.

8.3 Valkretsar och valdistrikt

Kyrkostyrelsens förslag: Stiftsstyrelsen får besluta om särskild valkretsindelning om samfällda kyrkofullmäktige inte inom föreskriven tid fattar ett beslut som kan fastställas av stiftsstyrelsen.

Varje församling skall även fortsättningsvis bilda ett eller flera valdistrikt. Röster från väljare i olika valdistrikt som tillhör samma valkrets skall kunna räknas och redovisas gemensamt.

Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med vårt även om vårt förslag innebär förtydliganden på ett par punkter.

Remissinstanserna

Malmö kyrkliga samfällighet föreslår att kyrkoordningen ändras så att det skall finnas möjlighet till särskild valkretsindelning också i flerpastoratssamfällighet. Stiftsstyrelsen bör därvid kunna fatta beslut efter framställning från samfällda kyrkofullmäktige. Samfälligheten vill att kyrkoordningen skall ses över så att kyrkoval kan genomföras på elektronisk väg.

Stiftsstyrelsen i Lund har framfört att valbarheten bör inskränkas till valkretsen såväl vid val till Kyrkomötet som vid val till stiftsfullmäktige.

8.3.1 Bakgrund

Valkretsen är ett geografiskt områden vars röstberättigade väljer ledamöter i ett beslutande organ. Mot bakgrund av den kyrkliga organisationens uppbyggnad och församlingens roll som den grundläggande enheten är huvudregeln att varje församling i en pastoratssamfällighet utgör egen valkrets. Före kyrkoordningens ikraftträdande gällde detta vid samtliga val av samfällda kyrkofullmäktige i totala pastoratssamfälligheter med något enstaka undantag. Varje församling utgjorde egen valkrets och varje församling/valkrets skulle vid mandatfördelningen mellan valkretsarna tilldelas ett "garantimandat" innan övriga mandat fördelas proportionellt. Detta medförde en mandatfördelning mellan de deltagande partierna som i vissa fall avvek betydligt från den proportionella andelen röster som partierna erhöll i valet. Att denna effekt inträdde berodde på att samfälligheterna sinsemellan är mycket olika både när det gäller antalet röstberättigade och antalet ingående församlingar samt att dessa församlingar i sin tur är mycket olika storleksmässigt.

För att få en bättre proportionell fördelning av mandaten och ett mer rättvisande resultat infördes bestämmelserna i nuvarande 38 kap. 8 § om särskild valkretsindelning. Vid val till samfällda kyrkofullmäktige i en pastoratssamfällighet skall i vissa fall göras en särskild valkretsindelning. Stiftsstyrelsen beslutar enligt bestämmelser i 38 kap. 6 § om fördelningen av mandaten mellan valkretsarna. Mandaten skall fördelas proportionellt i förhållande till antalet röstberättigade i församlingarna. Antalet röstberättigade skall beräknas på uppgifterna i kyrkotillhörighetsregistret den 1 november året före valåret. Visar det sig att en eller flera församlingar beräknas få mindre än fem mandat skall samfällda kyrkofullmäktige fatta beslut om en särskild valkretsindelning. Beslutet om valkretsindelningen skall fattas senast den 1 februari valåret. Innan samfällda kyrkofullmäktige fattar sitt beslut skall församlingarna få möjlighet att yttra sig. För att gälla skall samfällda kyrkofullmäktiges beslut fastställas av stiftsstyrelsen.

I några pastoratssamfälligheter fanns vid 2001 års val ett starkt motstånd mot att fatta beslut om särskild valkretsindelning trots att det stod klart att detta måste göras. Det förekom också att det fattades beslut om särskild valkretsindelning som inte stod i överensstämmelse med kyrkoordningens bestämmelser och därför inte kunde fastställas av stiftsstyrelsen. Som bestämmelser är utformade är det inte möjligt för stiftstyrelsen att göra annat än att fastställa eller inte fastställa samfällda kyrkofullmäktiges beslut. Stiftsstyrelsen kan fatta ett eget beslut om en särskild valkretsindelning som avviker från det som har fattats av samfällda kyrkofullmäktige. Om inget beslut fattas av samfällda kyrkofullmäktige finns ingen möjlighet för stiftsstyrelsen att fatta ett beslut om vad som skall gälla.

Om det inte finns något beslut om särskild valkretsindelning som kan fastställas av stiftsstyrelsen så torde enligt huvudregeln varje församling komma att utgöra en valkrets. Detta kan komma att medföra ett annat valresultat än som skulle blivit fallet om bestämmelserna om särskild valkretsindelning hade tillämpats. Tillämpning av huvudregeln kan också, eftersom den inte finns några bestämmelser om garantimandat för varje valkrets/församling, resultera i att en liten församling inte får något mandat i samfällda kyrkofullmäktige. Det skulle i praktiken lämna dem som tillhör den församlingen utan rösträtt i till samfällda kyrkofullmäktige.

Församlingen som valdistrikt

Valdistrikt är ett geografiskt avgränsat område för att anvisa ett lämpligt antal röstande till en vallokal. Enligt huvudregeln i nuvarande 38 kap. 17 § bildar varje församling ett valdistrikt. Stiftsstyrelsen får besluta om indelning av en församling i flera valdistrikt. Före ett sådant beslut skall stiftsstyrelsen samråda med kyrkorådet i församlingen samt med kyrkonämnden i samfälligheten om församlingen ingår i en sådan.

Till skillnad mot i vallagen (1997:157) finns inga bestämmelser om valdistriktets storlek i kyrkoordningen. I 4 kap. 3 § vallagen sägs att ett valdistrikt bör omfatta 1 200-2 000 personer som har rösträtt. Om det finns särskilda skäl, får ett valdistrikt omfatta färre än 300 eller fler än 2 000 som har rösträtt. Bestämmelserna om valdistriktets storlek ändrades våren 2003. Av den proposition som låg till grund för riskdagens beslut (prop. 2001/02:53) framgår att anledning till att i vallagen anges ett högsta antal personer som ett valdistrikt bör omfatta, är behovet att på ett tillfredsställande sätt klara röstsammanräkningen och rapporteringen på valnatten. Den förändring som på denna punkt gjordes i vallagen var att gränsen uppåt för ett valdistrikts storlek höjdes. Tidigare gällde att det krävdes särskilda skäl för att ett valdistrikt skulle omfatta med än 1 500 röstberättigade. Beträffande den nedre gränsen för ett valdistrikts storlek skedde ingen förändring. Regeringen anförde i det fallet följande (prop. 2001/02:53 sid. 47).

Det är alltså värnet om valhemligheten som utgör grunden för att det i vallagen anges ett minsta antal röstberättigade som ett valdistrikt bör omfatta.

Med ett valdeltagande på omkring 80 procent blir det beräknande minimiantalet röstande som bör finnas i ett valdistrikt vid de allmänna valen ca 240 personer. Skulle detta översättas till kyrkovalen och röstdeltagandet beräknas till omkring 15 procent skulle det medföra att valdistrikten borde ha minst 1 600 röstberättigade. Det innebär att ca hälften av alla församlingar är mindre än den rekommenderade minimigränsen för valdistrikt vid de allmänna valen.

8.3.2 Kyrkostyrelsens förslag

Bestämmelserna om särskild valkretsindelning har tillkommit för att mandatfördelningen mellan nomineringsgrupperna bättre skall motsvara det samlade valresultatet i en pastoratssamfällighet än vad som skulle bli fallet om varje församling alltid utgjorde en egen valkrets. Som redovisades i den tidigare bakgrundsbeskrivningen förekom vid 2001 års kyrkoval i några fall att samfällda kyrkofullmäktige inte ville fatta nödvändiga beslut om särskild valkretsindelning. I utvärderingen av valet framförde flera stift synpunkten att det i kyrkoordningen bör införas en bestämmelse om att stiftsstyrelsen får besluta om särskild valkretsindelning om inte samfällda kyrkofullmäktige gör detta inom föreskriven tid.

Från Malmö kyrkliga samfällighet har framförts önskemål om att särskild valkretsindelning skall kunna göras vid val till samfällda kyrkofullmäktige i flerpastoratssamfällighet. I utredningsarbetet inför kyrkoordningens tillkomst övervägdes denna möjlighet. Det ansågs dock vara angeläget att varje pastorat blev representerat i samfällda kyrkofullmäktige och en bestämmelse därom togs därför in i kyrkoordningen. Vi menar att det saknas skäl att nu ompröva det beslut som fattades när 1999 års kyrkomöte antog kyrkoordningen.

Det synes rimligt att stiftsstyrelsen när det är nödvändigt kan ingripa och ta över beslutanderätten. Detta bör gälla om samfällda stiftsfullmäktige inte vid den senaste tidpunkten för att besluta om särskild valkretsindelning har fattat ett beslut som stiftsstyrelsen kan fastställa. Härmed avses att stiftsstyrelsen kan fatta beslut om särskild valkretsindelning i två olika situationer. Det gäller dels om samfällda kyrkofullmäktige inte senast den 1 februari valåret har fattat något beslut om särskild valkretsindelning, dels om det beslut som samfällda kyrkofullmäktige vid den tidpunkten har fattat inte överensstämmer med kyrkoordningens bestämmelser och därmed inte kan fastställas av stiftsstyrelsen. Stiftsstyrelsen skall däremot inte kunna ta över beslutanderätten om den enbart menar att samfällda kyrkofullmäktiges beslut är mindre lämpligt och det kan göras en bättre vakretsindelning. Föreslagna 38 kap. 11 § (motsvarande nuvarande 38 kap. 8 §) har utformats i enlighet härmed.

Vidare föreslår vi en justering i bestämmelserna om vilka beslut som får överklagas. I nuvarande 38 kap. 79 § tredje stycket 1 sägs att "beslut av stiftsstyrelsens att fastställa särskild valkretsindelning" får överklagas särskilt. I föreslagna 38 kap. 91 § tredje stycket 2 talas i stället om "beslut av stiftsstyrelsen om valkretsindelning". I detta innefattas såväl fastställelsebeslut som beslut av stiftsstyrelsen i samfällda kyrkofullmäktiges ställe om hur den särskilda valkretsindelningen skall göras.

Stiftsstyrelsen i Lund har föreslagit att inskränkt valbarhet bör införas vid valen till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet. Överväganden därom gjordes vid kyrkoordningens tillkomst. Vi finner inte någon anledning att för närvarande ändra de nuvarande reglerna.

Församlingen som valdistrikt

I inledningen till kyrkoordningens nionde avdelning om val sägs att valsystemet kan utformas på olika sätt så länge grundläggande värden tas till vara. "Dit hör rätten till fria val som ger möjlighet för var och en att med lika rösträtt välja enligt sin egen övertygelse." Det finns ett tydligt samband mellan rätten att fritt rösta enligt sin egen övertygelse och principen att valhemligheten skall skyddas. I nuvarande 38 kap. 41 § sägs också att väljarnas valhemlighet skall skyddas. Därför skall det i varje röstningslokal finnas avskilda platser där väljarna utan insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert. Vid 2001 års kyrkoval fanns vid valet till Kyrkomötet 12 valdistrikt med 10 röstande eller därunder. I ett extremfall var det endast två röstande i ett valdistrikt. I sådana fall torde inte valskärmar utgöra något egentligt skydd för valhemligheten.

Det är inte möjligt att i praktiken, om hänsyn skall tas till antalet röstande, ha samma minimigränser för valdistrikten vid kyrkliga val som vid de allmänna valen. Val skall äga rum i alla församlingar med fler än 500 röstberättigade. Risken för att valhemligheten inte skall skyddas är dock störst i de allra minsta församlingarna. Dessa församlingar får ha och har också i stor utsträckning kyrkostämma som beslutande organ. En möjlighet skulle vara att församlingar i ett pastorat med kyrkostämma som beslutande organ och som tillhör samma valkrets vid val till samfällda kyrkofullmäktige skulle kunna bilda ett gemensamt valdistrikt. Det kunde också tänkas att en kyrkostämmoförsamling skulle bilda ett gemensamt valdistrikt med en församling med ett valt beslutande organ under förutsättning att båda församlingarna tillhörde samma valkrets vid val till samfällda kyrkofullmäktige.

Det primära syftet med att föra samman flera församlingar till en gemensam valkrets skulle vara att skydda valhemligheten i det minsta församlingarna med få röstande. Detta kan dock ske på annat sätt. Vid 2001 års kyrkoval förekom i några fall att rösterna från flera valdistrikt inom samma valkrets redovisades gemensamt, trots att detta egentligen inte överensstämde med den ordning som skulle gälla. Flera valdistrikt kan enligt nuvarande 38 kap. 45 § ha en gemensam vallokal. I sådant fall bör inget hindra att röster från väljare i olika valdistrikt som tillhör samma valkrets räknas samman. Detta kräver ingen ändring i kyrkoordningen utan kan behandlas i Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om direkta val och i den information till bl.a. valnämnderna som kommer att behöva utarbetas inför kommande kyrkoval.

8.4 Ansökan om registrering av nomineringsgrupper och anmälan av kandidater

Kyrkostyrelsens förslag: Ansökan om registrering av nomineringsgrupper och anmälan av kandidater skall göras senast den 15 maj under valåret. Om inte tillräckligt antal kandidater har anmälts vid den tidpunkten förlängs tiden för ansökan om registrering och anmälan till den 15 juni.

Vid omval på grund av att för få ledamöter har utsetts beslutar Kyrkostyrelsen om tiden för att ansöka om registrering av nomineringsgrupper och för att anmäla kandidater.

Promemorians förslag: Överensstämmer med vårt.

Remissinstanserna

Allmänt kan konstateras att remissinstanserna är positiva till att ansökan om registrering av nomineringsgrupper och anmälan av kandidater skall göras senast den 15 maj under valåret. Några remissinstanser vill ha en ytterligare tidigareläggning.

Stiftsstyrelsen i Uppsala stift påpekar att det i föreslagna 38 kap. 26 § anges att en gruppbeteckning upphör att gälla om inte ett ombud har anmälts enligt 21 §. Den sistnämnda paragrafen anger vad som gäller vid ansökan och beslut om registrering av en gruppbeteckning. Det är oklart om ett ombud skall anmälas vid varje nytt val.

Stiftsstyrelsen i Stockholm föreslår att sista dag för anmälan av nomineringsgrupp skall vara 30 april. Man menar att det är en fördel med skilda sista dagar för anmälan av grupper respektive kandidater.

Stiftsstyrelsen i Strängnäs föreslår att sista dag för registrering av grupper skall vara 1 maj.

8.4.1 Bakgrund

I utredningsförslaget till kyrkoordning var sista tidpunkt för att ansöka om registrering av en gruppbeteckning och för att anmäla kandidater satt till den 15 juli valåret. Detta ändrades i Svenska kyrkans centralstyrelses kyrkoordningsskrivelse (CsSkr 1999:3) till den 15 juni valåret. När 1999 års kyrkomöte fattade sitt beslut om kyrkoordningen följde den på denna punkt Centralstyrelsens förslag. De olika tidpunkterna har inte motiverats närmare i kyrkoordningens förarbeten. Det kan dock förutsättas att det funnits en strävan att lägga sista dagen för ansökan om registrering av gruppbeteckning och anmälan av kandidater så nära valdagen som möjligt.

Vid de allmänna valen skall en ansökan om registrering av partibeteckning, såvitt det är fråga om ordinarie val, ha inkommit till den centrala valmyndigheten senast den sista februari, 5 kap. 5 § vallagen. Vid 2002 års val gällde att anmälan av kandidater skulle ha inkommit till länsstyrelsen senast 23 april valåret. En skillnad mellan kyrkovalet och de allmänna valen är att det inte vid de sistnämnda är obligatoriskt att registrera partibeteckning och anmäla kandidater. Detta krävs endast när ett parti vill skydda sin beteckning.

Vid 2001 års val visade det sig när arbetet med valförberedelserna hade inletts att det skulle bli mycket svårt att hinna hantera ansökningarna om gruppbeteckningar och kandidatanmälningarna om en stor del skulle komma i nära anslutning till sluttiden den 15 juni. Därför gjordes olika informationsinsatser som syftade till att ansökningar om registrering av gruppbeteckningar och anmälan av kandidater skulle komma tidigare. I dessa sammanhang talades om att 15 juni behövde läsas som 1 maj. Den absoluta merparten av ansökningarna om registrering av gruppbeteckningar hanterades hos stiftsstyrelserna. Undantagna är enbart ansökningar om registrering för val till Kyrkomötet vilka skall skickas till Kyrkostyrelsen. Stiftstyrelserna tar emot samtliga anmälningar av kandidater.

I efterhand visade det sig att ca 38 procent av 1 244 ansökningar om registrering av gruppbeteckningar hade inkommit före den 1 maj och att ytterligare 26 procent kom till stiften fram till 15 maj. Närmare två tredjedelar av ansökningarna hade alltså inkommit vid den tidpunkten. För att komplettera bilden av arbetet med ansökningar om registrering av gruppbeteckningar bör noteras att ca hälften av ansökningar hade sådana brister att de måste ändras eller kompletteras. Detta innebar naturligtvis merarbete för dem som svarande för handläggningen på stiftskanslierna.

Det totala antalet anmälda och i valsystemet registrerade kandidater - exklusive kandidater till Kyrkomötet - var vid 2001 års kyrkoval 78 386. Det finns inte säkra uppgifter om hur många kandidater som hade anmälts vid olika tidpunkter. I skrivelsen om utvärderingen av kyrkovalet redovisas uppgifter från tre stift om att 44,5 procent av de kandidatlistor dessa stift hade att hantera var inkomna före 16 maj (KsSkr 2002:8 sid. 63). Detta indikerar att knappt hälften av alla kandidater var anmälda fram till mitten av maj. Samma uppgifter pekar på att ytterligare 25 procent av samtliga kandidater anmäldes under andra hälften av maj.

Svårigheterna med tidpunkten 15 juni hängde främst samman med tryckningen av valsedlar. Kyrkostyrelsen skall enligt nuvarande 38 kap. 31 § svara för tryckning av valsedlar för de nomineringsgrupper som önskar detta. Sammantaget trycktes vid 2001 års kyrkoval ca 6 000 olika versioner av valsedlar. Kyrkostyrelsen ansvarade för tryckningen av ca 98 procent av dessa valsedlar. Grupp- och kandidatförteckningar skall också tryckas för samtliga valkretsar. Innan dessa och valsedlarna trycks måste ett korrektur på listan med anmälda kandidater granskas av nomineringsgrupperna. Det finns ingen bestämmelse i kyrkoordningen om när valsedlar skall vara tryckta men det ligger i sakens natur att en nomineringsgrupp behöver få tillgång till sina valsedlar i god tid före valet. T.ex. redovisas i utvärderingen av 2001 års val (KsSkr 2002:8 sid. 29) att för att kunna distribuera valsedlar med Postens reklamutskick måste dessa lämnas senast den 17 augusti.

Mer än hälften av anmälda listor med kandidater var behäftade med fel som krävde komplettering och/eller ändring. Förhållandevis vanligt var brister i fråga om skriftligt medgivande från kandidater. Även om korrekturhanteringen i huvudsaklig sker genom skriftlig kommunikation visade det sig att det i många fall krävdes telefonkontakter mellan stiftskansli och dem som anmält kandidater för att reda ut olika frågor.

Om det vid ansöknings- och anmälningstidens utgång har anmälts färre kandidater i en valkrets än det antal mandat som valet avser, skall enligt nuvarande 38 kap. 27 § stiftstyrelsen förlänga tiden för att ansöka om registrering av gruppbeteckning och anmälan av kandidater i en sådan valkrets till den 30 juni. I 2001 års val förlängdes tiden i 69 fall. Under den tillkommande tiden anmäldes ytterligare ca 560 kandidater. Trots detta måste i tre församlingar omval genomföras enligt bestämmelserna i nuvarande 77 a och 83 §§ därför att inte minst hälften av antalet platser kunde besättas.

Tidsgränser vid omval

Har Valprövningsnämnden beslutat att det skall hållas ett omval, beslutar Kyrkostyrelsen enligt nuvarande 3 § efter samråd med stiftsstyrelsen vilken dag omvalet skall äga rum. Beträffande ansökan om registrering av gruppbeteckning sägs i 19 § att såvitt gäller annat val än ett ordinarie val skall ansökan ha gjorts senast en vecka efter det att beslutet om valdag har meddelats. Det kan inte hållas något annat direkt val utöver ordinarie val än omval. Bestämmelsen måste därför avse omval. Genom en hänvisning i 24 § gäller samma tider för anmälan av kandidater som för ansökan om registrering av gruppbeteckningar.

8.4.2 Kyrkostyrelsens förslag

Erfarenheterna från 2001 års val talar starkt för en ändring av sista tidpunkt för ansökan om registrering av gruppbeteckningar och anmälan av kandidater. Utan de särskilda informationsinsatser som gjordes hade det sannolikt inte gått att hantera hela kedjan av åtgärder från det kandidatanmälan kommer in till stiftsstyrelsen och fram till att nomineringsgruppen får en tryckt valsedel på ett tillfredsställande sätt. Uppmaningen att 15 juni skulle läsas som 1 maj innebar naturligtvis inte någon förändring av bestämmelserna i kyrkoordningen om sista tidpunkt för att ansöka om registrering av gruppbeteckning och anmäla kandidater. Den kan dock ses som ett ifrågasättande av bestämmelserna. Det är inte bra att på detta sätt ha en formell bestämmelse, som självfallet måste finnas med i all information om hur det går till att ställa upp i kyrkovalet, och samtidigt i informationen säga att det blir betydande problem om alla följer bestämmelsen. Det ger ingen klar bild av vad som egentligen gäller.

I utvärderingen av 2001 års val har framförts behov av förenklingar av de olika blanketter som används för att ansökan om registrering av gruppbeteckningar och anmälan av kandidater. En bearbetning av blanketter och information kan säkert medföra förbättringar. Trots detta får det förutsättas att stiften även fortsättningsvis kommer att få in blanketter som på olika sätt behöver ändras och kompletteras och som alltså medför betydande arbetsinsatser från stiftskansliernas sida. På motsvarande sätt förhåller det sig med hanteringen av korrektur efter att kandidater har anmälts. Även om förbättringar kan göras i administrativa rutiner måste det finnas en viss tid för att skicka korrektur fram och tillbaka mellan stiftskansliet och den person som från nomineringsgruppens sida svarar för granskningen. Med hänsyn till det mycket stora antalet olika valsedlar kommer det också att krävas minst samma tid som vid 2001 års val för att trycka och distribuera dessa.

I de fall inte tillräckligt antal kandidater har anmälts vid anmälningstidens utgång är den tid som enligt nuvarande bestämmelser ges för att kunna ansöka om registrering av nya gruppbeteckningar och för att anmäla ytterligare kandidater mycket knapp. Den sammanfaller också med midsommartiden. Det är realistiskt att räkna med att förlängningstiden kommer att behöva utnyttjas även i framtiden. Det är i vissa fall problematiskt med kandidatrekryteringen. Även om det får förutsättas att antalet kandidater som anmäls under förlängningstiden blir relativt begränsat krävs ändå tid för handläggning och korrekturhantering. Det bör också vara en fördel om förlängningstiden kan bli något längre än 15 dagar. Detta torde öka möjligheterna att rekrytera nya kandidater i de valkretsar där det råder en brist.

Det bör också noteras att beslut om registrering av gruppbeteckning och anmälan av kandidater kan överklagas särskilt enligt nuvarande 79 § tredje stycket 8. Om t.ex. ett överklagande som avser ansökan om en gruppbeteckning till samfällda kyrkofullmäktige bifalls, kan det påverka besluten om gruppbeteckningar för val till samfällighetens församlingar. Det behöver finnas tid att hantera eventuella överklaganden och de följder dessa kan få även för andra grupper än den som överklagandet direkt avser. Det kan tänkas att en grupp som registreras för val till församling måste ändra sin beteckning därför att ett överklagande som gäller en gruppbeteckning till samfällda kyrkofullmäktige har bifallits. Antalet ansökningar om registrering av nya gruppbeteckningar blir sannolikt mycket färre än vid 2001 års val, eftersom de beteckningar som då registrerades lever vidare. Särskilt på den lokala nivån torde det dock finnas ett antal grupper som har en relativt tillfällig karaktär. Nya grupper kommer säkert att tillkomma. I nuvarande 21 § finns bestämmelser om hur gruppbeteckningarna gäller och i 25 § om i vilken ordning besluten skall fattas. Dessa bestämmelser medför att inga beslut om registrering av gruppbeteckningar kan fattas före ansökningstidens utgång.

Mot önskemålen från dem som administrerar valen att tidigarelägga tiden för ansökan om gruppbeteckningar och anmälan av kandidater kan ställas nomineringsgruppernas behov. Det finns en risk att deras arbete försvåras om tiden för att anmäla kandidater tidigareläggs. Kravet på obligatorisk registrering av gruppbeteckningar och anmälan av kandidater innebär en viss inskränkning i den fria nomineringsgrätten. Sett ur allmän demokratisk synvinkel är det önskvärt att det skall vara möjligt att besluta om deltagande i valet i ett så sent skede som möjligt. Samtidigt är det också för nomineringsgrupperna av stor betydelse att valsedlarna hinner att tryckas och distribuera i god tid.

Sammantaget leder dessa överväganden till att sista tidpunkten för ansökan om registrering av gruppbeteckningar och anmälan av kandidater bör tidigareläggas. Vid 2001 års val var strävan att kyrkoordningens bestämmelser om 15 juni som sista tidpunkt i praktiken skulle ersättas av 1 maj. Detta kan bedömas vara en alltför tidig tidpunkt att fastställa i kyrkoordningen. I stället föreslås att ansökningar om registrering av gruppbeteckningar och anmälan av kandidater skall ha inkommit senast den 15 maj valåret. Det bör underlätta att den obligatoriska registreringen av gruppbeteckning, som i de flesta fall gjordes redan vid 2001 års val, och anmälan av kandidater inte är en nyhet vid kommande val. Tiden för att ansöka om registrering av gruppbeteckning och anmälan av kandidater i en viss valkrets om det inte finns tillräckligt många kandidater den 15 maj bör kunna förlängas till en månad och alltså sträcka sig fram till 15 juni.

Tidsgränser vid omval

Enligt gällande bestämmelser finns endast en vecka från det att beslut har fattats om dag för omval för att ansöka om registrering av gruppbeteckning och anmäla kandidater. I skrivelsens avsnitt 8.9.2 föreslås att beslut som gäller anmälan av kandidater får överklagas särskilt så att eventuella överklaganden har avgjorts innan valet äger rum. För överklagande av beslut om gruppbeteckningar gäller redan detta. Med dessa bestämmelser om hantering av överklaganden, bör det endast vara vid sådana omval som beror på att det inte har kunnat utses tillräckligt många ledamöter som det är möjligt att inför omvalet registrera nya gruppbeteckningar och anmäla nya kandidater. När detta är anledningen till omvalet är det önskvärt att inte sätta för snäva gränser för tiden att ansöka om registrering av gruppbeteckning och anmälan av kandidater. Vilken tid som finns att tillgå, hänger samman med vilken dag omvalet skall äga rum. Det är inte nödvändigt att i kyrkoordningen närmare reglera exakta tidpunkter på detta område. Enligt gällande bestämmelser är det Kyrkostyrelsen som efter samråd beslutar om dag för omval. Det bör kunna ankomma på Kyrkostyrelsen att samtidigt även besluta om tid för ansökan om registrering av gruppbeteckning och anmälan av kandidater.

Ombud

Med anledning av ett påpekande från Stiftsstyrelsen i Uppsala stift föreslås en förändring i 38 kap. 27 § andra stycket 3 så att det klar framgår att en nomineringsgrupp alltid skall ha ett ombud.

8.5 Ökade befogenheter för valnämnden m.m.

Kyrkostyrelsens förslag: Beslut om att inrätta särskilda röstmottagningsställen överförs från stiftsstyrelsen till valnämnderna. Valnämnderna skall vidare utse röstmottagare såväl för expeditioner för förhandsröstning som för särskilda röstmottagningsställen. Valnämnderna beslutar vilka lokaler som skall vara vallokaler. Stiftsstyrelsens samråd i fråga om beslut som avser valet i en viss församling eller samfällighet skall ske med valnämnden.

Vid en indelningsändring som innebär att det skall bildas en ny församling som inte ingår i en samfällighet eller en ny samfällighet skall indelningsdelegerade så snart som möjligt välja en ny valnämnd.

Promemorians förslag: Överensstämmer med vårt.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget om att de lokala valnämnderna skall få ökade befogenheter. I samband därmed pekar några på att kyrkoherden bör få närvarorätt och rätt att anteckna mening i valnämnden.

8.5.1 Bakgrund

I Centralstyrelsens kyrkoordningsskrivelse till 1999 års kyrkomöte fanns inte något förslag om lokala valnämnder. Stiftsstyrelsen skulle ha ansvaret för alla direkta val i stiftet och i de församlingar och samfälligheter som stiftet omfattar. Samfälligheter och församlingar skulle vara skyldiga att på begäran från stiftsstyrelsen ställa en person till förfogande för att biträda styrelsen i valadministrativa frågor. Gällande ansvarfördelning mellan stiftsstyrelsen och valnämnder är i viss utsträckning präglad av att valnämnderna tillkom först i samband med att 1999 års kyrkomöte beslutade kyrkoordningen. Det är främst ansvarsfördelningen beträffande beslut om röstningslokaler och valförrättare samt röstmottagare som har ifrågasatts i utvärderingen av 2001 års kyrkoval. Den ansvarsfördelning som gäller enligt kyrkoordningen sammanfattas i följande tabell.

I 1 kap. 18 § vallagen (1997:157) sägs att om en ändrad kommunal indelning innebär att en ny kommun bildas, skall de indelningsdelegerade välja ledamöter till valnämnden och ersättare för dessa innan ändringen träder i kraft. Detta skall de göra snarast möjligt under året före ikraftträdandet. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i kyrkoordningen.

I det första nyhetsbrevet om val som skickades till församlingar och samfälligheter hösten 2000 stod följande om valnämnder vid indelningsändringar.

Genom informationen angavs alltså att den ordning skulle gälla för kyrkovalet som gäller vid de allmänna valen trots att detta inte sägs i kyrkoordningen. Detta hade sin bakgrund i att det vid vissa indelningsändringar blir oklart vilken valnämnd som har det lokala ansvaret. Två olika valnämnder kunde anses ha ansvar för samma val när nya pastoratssamfälligheter bildades. Även om det i regel borde vara möjligt att komma överens om vad som skulle gälla, bedömdes det som önskvärt att det skulle vara möjligt att tydligt peka ut vilka som hade ansvaret för de uppgifter som åvilar valnämnden.

8.5.2 Kyrkostyrelsens förslag

I och med att valnämnder finns inrättade bör dessa så långt möjligt fatta beslut i frågor som enbart avser det egna ansvarsområdet. Det innebär att valnämnderna bör fatta alla beslut om vilka röstningslokaler som skall användas och om vilka personer som skall tjänstgöra vid röstmottagningen. Resultatet av de förändringar i bestämmelserna som föreslås framgår av nedanstående sammanställning.

När det gäller inskränkningar i de öppettider som normalt skall gälla bör det liksom nu är fallet vara stiftsstyrelsen som beslutar. I det fallet får besluten föregås av samråd med valnämnden. I praktiken bör det betyda att det i regel är valnämnden som lämnar en begäran eller förslag till stiftsstyrelsen.

Vissa av remissinstanserna har framfört att kyrkoherden bör få närvarorätt och rätt att anteckna mening i valnämnden. Förslag om detta förelåg vid Kyrkomötet 2002. Förslaget avvisades då och det saknas skäl att nu föreslå en ändring.

Beslut om valdistrikt

Beträffande beslut om indelning av en församling i valdistrikt skall stiftsstyrelsen enligt nuvarande 38 kap. 17 § före ett sådant beslut samråda med kyrkorådet i församlingen samt med kyrkonämnden i samfälligheten om församlingen ingår i en sådan. Vi föreslår att det i kyrkoordningen reglerade samrådet skall ske med valnämnden, föreslagna 38 kap. 20 §. Också i detta fall måste det förutsättas att valnämnden svarar för det lokala samråd som också behöver finnas.

Valnämnd vid indelningsändringar

Kyrkoordningen bör kompletteras med en bestämmelse motsvarande den i vallagen om val av valnämnd i samband med en indelningsändring. Det är inte alla indelningsförändringar som medför behov av att välja en ny valnämnd. Församlingsregleringar inom ramen för en samfällighet innebär t.ex. inte en sådan förändring att en ny valnämnd behövs. Detta behov finns när en ändrad indelning innebär att en ny församling som inte ingår i en samfällighet eller en ny samfällighet bildas. För dessa fall föreslås att indelningsdelegerade snarast möjligt skall välja ledamöter till valnämnden och ersättare för dessa.

8.6 Röstkort och röstlängder

Kyrkostyrelsens förslag: Det skall inte längre vara obligatoriskt att skicka röstkort till alla röstberättigade. Den som begär det har rätt att få ett röstkort. Kyrkostyrelsen får besluta om att även andra skall få röstkort. Röstkort skall kunna skrivas ut lokalt, i stiften och hos Kyrkostyrelsen.

Röstlängden skall skickas till valnämnden och finnas tillgänglig för granskning så att det blir möjligt att begära rättelse i röstlängden. Av denna anledning skall uppgifterna i röstlängden baseras på uppgifterna i register över dem som tillhör kyrkan 45 dagar före den ordinarie valdagen.

Förslaget var inte med i promemorian och har inte varit utsänt på remiss.

8.6.1 Bakgrund

Bestämmelser om röstlängder och röstkort finns i 38 kap. 32-37 §§ kyrkoordningen. Där sägs att Kyrkostyrelsen skall upprätta en röstlängd för varje valdistrikt. Röstlängden skall omfatta dem som har rösträtt vid valen. Det är uppgifterna i det centrala tillhörighetsregistret 30 dagar före den ordinarie valdagen som skall ligga till grund för uppgifterna i röstlängderna. Om någon anser att det finns felaktiga uppgifter om henne eller honom i röstlängden kan rättelse begäras. En sådan begäran skall vara skriftlig och göras hos Kyrkostyrelsen senast torsdagen andra veckan före den ordinarie valdagen. Även den som menar sig felaktigt vara utelämnad ur röstlängden kan på samma sätt begära en rättelse. Eftersom det är förhållandena 30 dagar före den ordinarie valdagen som ligger till grund för röstlängden får det som har hänt senare inte ligga till grund för rättelse. När samtliga rättelser har gjorts skall röstlängden så snart som möjligt sändas till valnämnden för valdistriktet.

Vidare skall Kyrkostyrelsen upprätta ett röstkort för var och en som finns i en röstlängd. För väljare som inte har någon känd adress skall det upprättas röstkort bara om de begär det. Ett röstkort skall innehålla uppgifter om väljarens namn och nummer i röstlängden och om vilka val som väljaren får delta i. Härutöver bör röstkortet innehålla annan information om valet. Röstkorten skall skickas ut så snart som möjligt och inte senare än att de kan beräknas vara väljarna till handa senast 18 dagar före valdagen. Det är uppgifterna på röstkortet som ger väljarna möjlighet att få reda på vad som står i röstlängden och begära en rättelse. Ett uteblivet röstkort är tecknet på att någon inte finns upptagen i röstlängden. Tillsammans med röstkortet skall väljarna få av Kyrkostyrelsen sammanställda upplysningar om valet. En väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte har fått något röstkort skall på begäran hos Kyrkostyrelsen få ett duplettröstkort. I kyrkoordningen anges att den som vill ha ett duplettröstkort skall lämna uppgift om namn och personnummer.

8.6.2 Kyrkostyrelsens förslag

Som framgår av skrivelsen (2003:2) Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2004-2006 talar ekonomiska skäl för att det inte längre skall vara obligatoriskt att skicka ut röstkort till alla röstberättigade. Kostnaden för produktion och distribution av röstkort var vid valet 2001 ca 28 miljoner kronor. Största andelen av kostnaderna avsåg utskicket av röstkort till drygt 6 miljoner röstberättigade. Den samlade kostnaden kan bedömas öka något och bli omkring 30 miljoner kronor vid 2005 års val. Som framgår i det följande måste röstkort fortfarande finnas kvar även om de inte automatiskt skickas till alla röstberättigade. Det innebär att det kvarstår vissa kostnader för röstkort. Skickas inte röstkort ut kommer det att krävas ökade informationsinsatser. Den samlade möjliga besparingen kan bedömas till omkring 20 miljoner kronor.

Vårt förslag innebär inte att röstkorten avskaffas. De är bl. a. nödvändiga att ha vid alla former av förhandsröstning. Röstkorten är också av betydelse för informationen om att ett val skall äga rum. Även om vårt förslag till ändringar i kyrkoordningen genomförs kan beslut fattas om att skicka ut röstkort till samtliga röstberättigade. Förslaget innebär enbart att det inte skall anges i kyrkoordningen att röstkort obligatoriskt måste skickas till alla röstberättigade. Kyrkostyrelsen skall istället kunna besluta om och i vilken utsträckning röstkort skall skickas utöver vad som finns reglerat i kyrkoordningen. Det framgår av budgetbeslutet året före valåret om avsikten är att skicka ut röstkort till samtliga röstberättigade eller ej. I praktiken krävs dock ställningstagande i ett tidigare skede eftersom delar av informationen om valet blir beroende av om röstkort skickas ut till alla röstberättigade. Det gäller informationen till de röstberättigade om förhandsröstning liksom informations- och utbildningsmaterial riktat till valnämnder och röstmottagare.

Om röstkort inte skickas ut till alla röstberättigade krävs särskilda informationsåtgärder. Informationen om var och när röstning äger rum måste ges lokalt. Detta gäller redan nu. Röstkortet innehåller uppgifter om vallokal och om särskilda röstmottagningsställen på valdagen. Där framgår däremot inte var och när det är möjligt att förhandsrösta. Information om detta behöver därför redan nu hanteras lokalt. Den informationen behöver kompletteras med en utökad lokal information om var och när röstning äger rum på valdagen. Härtill räknar vi med en mer omfattande information från den nationella nivåns sida om valet. Den informationen behöver ha som mål att göra så många som möjligt medvetna om att kyrkoval skall hållas, när det äger rum, vad det avser och hur det går till att rösta. Av särskild betydelse blir informationen rörande förhandsröstning för det fall röstkort inte skickas ut till alla.

Vi föreslår att var och en som begär det alltid skall få ett röstkort. Röstkort skall kunna erhållas på olika sätt. För den som röstar på en expedition för förhandsröstning ska ett röstkort kunna skrivas ut i samband med röstningen. Enligt gällande bestämmelser skall på en expedition för förhandsröstning vara möjligt att få del av grupp- och kandidatförteckningar för alla valkretsar i hela landet. För att klara av detta finns grupp- och kandidatförteckningarna tillgängliga via uppkoppling från en lokal dator till det centrala registret med grupp- och kandidatförteckningar. Motsvarande behöver gälla beträffande det register som utgör underlag för röstkort och röstlängder. För den som röstar på en expedition för förhandsröstning innebär detta en förenkling genom att det inte längre är nödvändigt att själv ta med sig röstkortet. När särskilda röstmottagningsställen ordnas bör det vara möjligt att även där ha tillgång till en uppkoppling via dator till röstlängdsregistret och kunna göra utskrifter av röstkort. Enligt vårt förslag (se skrivelsens avsnitt 8.5.2) skall valnämnden besluta om särskilda röstmottagningsställen. Vid beslut om såväl lokaler som röstmottagare behöver valnämnden ta hänsyn till att det bör vara möjligt att göra utskrifter av röstkort. Detta gäller dock inte om beslut har fattats om att skicka ut röstkort till alla röstberättigade.

Den som skall brevrösta via postbefordran måste först skaffa ett röstkort. Även i det fallet bör det vara möjligt att få röstkortet från en expedition där förhandsröstning äger rum. I informationen om brevröstning bör dock anges tydligt vart det går att vända sig för att få ett röstkort. Det är inte möjligt att i en sådan information ange fullt ut med angivande av adress och telefonnummer vad som gäller lokalt. Bl.a. av den anledningen skall även Kyrkostyrelsen svara för att utfärda och skicka röstkort till alla som begär detta. Röstkort bör även kunna utfärdas av stiften. Det är dock sannolikt att röstkort, om de inte skickas till alla, i första hand kommer att tas fram lokalt och hos Kyrkostyrelsen.

Röstkorten har i viss utsträckning funktion av legitimationshandling vid valet. Enligt gällande bestämmelser bör väljarna ha med röstkortet vid röstning i vallokal. Det är dock inte obligatoriskt. Svenska kyrkans centralstyrelse föreslog i kyrkoordningsskrivelsen till 1999 års kyrkomöte (CsSkr 1999:3) att den som inte hade med sig röstkortet skulle kunna styrka sin identitet genom godkänd legitimationshandling. Den bestämmelsen ersattes vid 1999 års beslut om kyrkoordningen med en bestämmelse motsvarande vad som föreskrevs i vallagen. I gällande 38 kap. 46 § sägs därför att valförrättarna får begära att en väljare som inte har med sitt röstkort uppger fullständigt namn och födelsetid. Motivet för att avvisa Centralstyrelsens förslag var att inte vidta en åtgärd som kunde tänkas ytterligare försämra deltagandet i de kyrkliga valen och att förslag om införande av motsvarande legitimationskrav vid allmänna val avvisats med hänsyn just till valdeltagandet. Det kan diskuteras om det skall ställas krav på att kunna legitimera sig om det inte finns några röstkort. Situationen blir dock inte en annan än när en väljare enligt gällande bestämmelser röstar utan att ha med sig sitt röstkort.

Det kan diskuteras om det skall ställas krav på legitimation för att kunna få ett röstkort. När röstkort skickas till någon bör det, liksom är fallet nu med såväl ordinarie röstkort som duplettröstkort, skickas på folkbokföringsadressen. När någon röstar på en expedition för förhandsröstning eller annars personligen begär att få ett röstkort bör samma regler gälla som vid röstning i vallokal. Röstmottagarna på en expedition eller ett särskilt röstmottagningsställe skall alltså kunna begära att få uppgifter om fullständigt namn och födelsetid om någon begär att få ett röstkort. Det bör noteras att den praxis som gäller vid allmänna val och bör gälla vid kyrkovalet innebär att det kan vara möjligt att begära legitimation trots att vallagen respektive kyrkoordningen inte säger något om detta. Leder svaret på frågan om namn och födelsetid till tveksamhet om väljarens identitet eller finns av andra skäl grundad anledning att tro att väljaren inte är den han eller hon uppger sig vara kan legitimation begäras. Kan väljaren därvid inte styrka sin identitet genom en legitimationshandling eller på annat sätt göra sannolikt att väljaren är den han eller hon uppger sig vara bör vid röstning inga valkuvert tas emot. I motsvarande situation bör inte heller ett röstkort lämnas ut. Vad som förevarit skall noteras i anteckningar från valförrättningen.

Röstlängder

Innan röstlängden trycks och skickas ut till valnämnderna finns den enbart i elektronisk form och är inte tillgänglig för var och en. Som redovisats i det tidigare bakgrundsavsnittet är det röstkorten som utgör grunden för att en väljare skall kunna upptäcka fel i röstlängden eller att få reda på om man finns upptagen i röstlängden. Bestämmelserna om att det skall finnas möjlighet att begära rättelse i röstlängden bör kvarstå. Vi föreslår i skrivelsens avsnitt 8.9.2 sådana ändringar i kyrkoordningen att ett bifall vid överklagande av ett avslag på begäran om rättelse i röstlängden får genomslag vid valet. För att det skall bli möjligt för var och en att kontrollera uppgifterna om sig själv i röstlängden bör röstlängden göras tillgänglig för granskning. Alternativet skulle vara att den som vill kontrollera uppgifterna i röstlängden måste beställa röstkort. Den möjligheten kommer att finnas även om röstlängden är tillgänglig för granskning. Vi bedömer det dock som rimligt att röstlängden skall skickas ut och finnas tillgänglig för granskning lokalt när det inte längre är obligatoriskt att skicka ut röstkort till samtliga röstberättigade. Detta medför också att det inte är endast den röstberättigade som har möjlighet att granska uppgifterna i röstlängden.

För att möjliggöra granskning måste röstlängderna skickas till valnämnderna viss tid innan tiden för att begära rättelse löper ut. Röstlängden bör finnas tillgänglig under en vecka och det är nödvändigt att det går att granska den åtminstone vissa kvällstider. Det bör kunna anges i Kyrkostyrelsens närmare bestämmelser om valet vad som skall gälla. För att röstlängderna skall kunna skickas ut i tid till valnämnderna behöver uppgifterna i röstlängden baseras på förhållandena 45 dagar före valet istället för 30 dagar före valet. Enligt gällande bestämmelser skall röstlängderna sändas till valnämnderna när samtliga beslut om rättelser har förts in. Med den nu föreslagna ordningen bör Kyrksotyrelsen kunna uppdra till en valnämnd att göra rättelser i röstlängden. Att ett sådant uppdrag ska kunna ges är även med gällande hantering av röstlängderna nödvändigt vid genomförande av de nya bestämmelser om överklagande som vi föreslår.

8.7 Förhandsröstning m.m.

Remissinstanserna

Stiftsstyrelsen i Växjö anser att tiden för förhandsröstning på pastorsexpedition kan förkortas. Stiftsstyrelsen i Härnösand framför att bestämmelsen om att expedition för förhandsröstning skall finnas i "varje pastorat" bör ändras till "valnämndens ansvarsområde". Om kyrkostyrelsen inte finner detta vara möjligt önskar stiftsstyrelsen bestämmelser som gör det möjligt att inskränka inte bara öppettider utan också antalet öppna expeditioner. Stiftsstyrelsen i Stockholm menar att det behövs ett förtydligande av det närmare förfarandet vid brevröstning genom bud. Göteborgs kyrkliga samfällighet föreslår att förtidsröstning på expeditioner helt utgår och ersätts av brevröstning. Detta skulle minska kostnaderna avsevärt.

8.7.1 Bakgrund

I utvärderingen av 2001 års val konstateras att andelen förhandsröster var lägre än tidigare. Vid 1997 års kyrkoval var antalet poströster 124 738 vilket motsvarade 21,5 procent av det totala antalet röstande i församlingsvalet. Totalsumman förhandsröster (från expeditioner och särskilda röstmottagningsställen samt brevröster) var 112 828 vid 2001 års val eller 13,4 procent av det totala antalet röstande.

Förhandsröstning i röstningslokaler

Kyrkoordningen erbjuder två möjligheter till förhandsröstning i en röstningslokal. I nuvarande 38 kap. 50 § finns bestämmelser om förhandsröstning på minst en pastorsexpedition, församlingsexpedition eller motsvarande i varje pastorat. Var och en som är röstberättigad skall kunna förhandsrösta på en expedition i vilket som helst av alla pastorat.

Förhandsröstning på en pastorsexpedition, församlingsexpedition eller motsvarande skall äga rum från och med måndagen i veckan före valveckan till och med onsdagen före valdagen. Under denna tid skall det vara öppet minst fem timmar varje vardag. Härtill skall det minst två dagar de båda veckorna före valdagen vara öppet mellan klockan 17 och 20. Om det finns särskilda skäl får stiftsstyrelsen besluta att något inskränka dessa tider.

Det är en relativt restriktiv bestämmelse som reglerar stiftsstyrelsens möjligheter att besluta om inskränkning i öppettiderna. Det skall finnas särskilda skäl och stiftsstyrelsen får besluta att "något" inskränka de i kyrkoordningen givna tiderna. Vid 2001 års val gjordes sammantaget 347 framställningar om minskade öppettider. Av utvärderingen framgår att 329 ansökningar bifölls helt eller - efter kompromisser med valnämnden - delvis. Som exempel på motiv för avslag kan pekas på Göteborgs stiftsstyrelses beslut, vilket stöddes av valnämnden, att avslå ansökan om minskade öppettider i ett av kontrakten i Göteborg med hänvisning till att öppethållandet i Göteborgspastoraten borde vara enhetligt.

Förhandsröstning på ett särskilt röstmottagningsställe får ske under samma tid som förhandsröstning på en expedition. Ett särskilt röstmottagningsställe får också hålla öppet på valdagen. Endast väljare i det pastorat där det särskilda röstmottagningsstället ordnas får rösta på ett sådant. Beslut om att inrätta särskilda röstmottagningsställen fattas av stiftsstyrelsen, men sådana beslut föreslås i föregående avsnitt i denna skrivelse flyttas över till valnämnden.

Vid 2001 års val avgavs sammantaget 87 150 förhandsröster på expeditioner för förhandsröstning och särskilda röstmottagningsställen. Av dessa lämnades 95 procent av väljare i det egna pastoratet. Förhandsrösterna från röstande i pastoratet skall före valdagen - eller om det gäller ett särskilt röstmottagningsställe öppet under valdagen på den dagen - lämnas till ordföranden för valförrättarna så att de kan finnas med vid den preliminära sammanräkningen i vallokalen. Förhandsröster som avges på expeditioner för förhandsröstning av röstande från andra pastorat skall skickas till stiftsstyrelsen och den skall i sin tur skicka vidare rösterna så att de finns i rätt vallokal på valdagen.

Brevröstning

En nyhet i 2001 års kyrkoval var att brevröstning infördes som en möjlighet för alla röstande.

Det finns inte något fastställt datum när brevröstning kan påbörjas. Det styrs av bestämmelserna om att väljaren måste ha sitt röstkort när han eller hon skall brevrösta. Brevröstning kan alltså påbörjas när röstkorten finns tillgängliga.

Vid brevröstning skall väljaren lägga valsedlar i valkuvert och klistrar igen dessa. I närvaro av två vittnen skall väljaren lägga sina valkuvert med valsedlar i ett ytterkuvert (kuvert för brevröstning) och klistra igen detta. På ytterkuvertet kuvertet skall väljaren därefter genom sin namnteckning försäkra att han/hon för varje val lagt en valsedel i ett valkuvert och i närvaro av de båda vittnena lagt valkuverten i kuvertet för brevröstning och sedan har klistrat igen det. De båda vittnena intygar med sina namnteckningar att väljaren själv skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att försäkran inte är riktig. Det påskrivna kuvertet för brevröstning skall tillsammans med väljarens röstkort läggas i ett omslagskuvert som via post skickas till stiftsstyrelsen. Enligt nuvarande 38 kap. 51 § skall brevrösten skickas i så god tid att den kan beräknas vara stiftsstyrelsen tillhanda senast onsdagen före valdagen.

För att brevröstningen skulle kunna ske kostnadsfritt för väljaren användes svarskuvert som skickades via en postterminal i Västerås och därifrån vidare till stiftsstyrelserna. Dessa vidarebefordrade i sin tur brevrösterna så att de också kunde finnas med vid den preliminära sammanräkningen i vallokalen på valdagen. Det sätt på vilket rösterna skickades till stiftsstyrelsen var inte närmare känt för väljarna som naturligtvis inte kunde räkna med att det skulle gå åt en extra dag för postbefordran.

För att underlätta brevröstning sammanställdes vid 2001 års kyrkoval s.k. brevröstningspaket vilka innehöll det material som krävdes för brevröstning inklusive blanka valsedlar för vart och ett av de fyra valen. Enligt den ursprungliga planeringen inom Kyrkostyrelsens valkansli skulle det sammanställas 250 000 sådana brevröstningspaket. Även om detta bedömdes vara avsevärt mer än som skulle komma att användas var det ändå nödvändigt att brevröstningspaketen fanns lätt tillgängliga för var och en som ville ha ett sådant. Från nomineringsgruppernas sida kom starka önskemål om att få tillgång till det material som ingick i brevröstningspaketen för att själv kunna iordningställa och distribuera. Inkomna beställningar från nomineringsgrupperna innebar att materialet kom att tryckas upp i 850 000 exemplar. Av utvärderingen från valet framgår att det avgavs sammantaget 25 678 brevröster. Större delen eller 23 365 av dessa röster var inkomna till stiftstyrelsen torsdagen före valet. På fredagen kom ytterligare 1 670 och resterande 706 brevröster kom senare. Av samtliga brevröster vidarebefordrade stiften 23 443 så att de fanns i vallokalerna på valdagen. Av nuvarande 53 § framgår att i de fall det inte är möjligt att skicka förhandsröster vidare till vallokalerna så skall stiftsstyrelsen behålla dessa och räkna rösterna vid den slutliga sammanräkningen.

Budröstning

Genom införandet av möjlighet till brevröstning bedömdes det inte finnas skäl att ha kvar möjlighet till röstning genom bud vid kyrkovalet. I 14 kap. vallagen finns (1997:157) finns bestämmelser om röstning genom bud vid de allmänna valen. De som får rösta genom bud är väljare som är sjuka, funktionshindrade eller gamla och därför inte kan komma personligen till sin vallokal eller någon annan röstningslokal. Vidare gäller budröstning för intagna i häkte och intagna i kriminalvårdsanstalt som av säkerhetsskäl inte kan rösta i samma röstningslokal som andra intagna på anstalten. Som bud får anlitas väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos barn, fader, moder eller syskon. Bud får också den vara som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter. Den som anlitas som bud skall ha fyllt 18 år.

Det sätt på vilket budröstning sker har stora likheter med hur brevröstning går till enligt kyrkoordningen. Den röstande skall på ytterkuvertet för budröstning intyga att det föreligger sådana förhållanden som medför att han eller hon har rätt att rösta genom bud. I stället för två vittnen skall det finnas ett vittne. Budet skall dock jämte vittnet på ytterkuvertet skriftligen intyga att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. Budet skall skriva sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuvertet. Budet skall lämna ytterkuvertet för budröst i väljarens vallokal. Budrösten får också lämnas på ett postkontor, ett särskilt röstmottagningsställe eller ett röstmottagningsställe som anordnas av en utlandsmyndighet.

Ångerröstning

I nuvarande 44 § finns bestämmelser som medger ångerröstning. En väljare som röstat före valdagen kan ändå rösta i sin vallokal på valdagen. Härvid skall väljaren enligt vad som anges i den nämnda paragrafen få tillbaka försändelsen från den tidigare röstningen oöppnad. Den bestämmelsen innebar att det inte var möjligt att behandla förhandsröster under valdagen i vallokalen på det sätt som tidigare gällt och som sker vid de allmänna valen. I och med att "försändelsen" skulle återlämnas oöppnad kunde det inte ske en preliminär granskning av påskriva ytterkuvert för brevröstning innan vallokalen stängdes. Detta har annars kunnat göras under valdagen när uppehåll i röstandet gav möjlighet till genomgång av inkomna förhandsröster.

8.7.2 Kyrkostyrelsens förslag

Bestämmelser om hur försändelser med valkuvert från röstande på expeditioner för förhandsröstning skall transporteras vidare finns för närvarande i 38 kap. 50 § kyrkoordningen. Motsvarande bestämmelser i fråga om röster från särskilda röstmottagningsställen finns däremot inte i kyrkoordningen utan i 36 § Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2000:1)med närmare bestämmelser om direkta val. Beträffande röster från expeditioner skall de direkt lämnas vidare till ordföranden för valförrättarna såvitt gäller röstande i det egna pastoratet och i övrigt skickas till stiftsstyrelsen. Motsvarande som gäller för röstande från det egna pastoratet som röstat på expeditioner för förhandsröstning gäller också för röstande på särskilda röstmottagningsställen.

Bestämmelser av detta slag föreslås utgå ur kyrkoordningen och överlämnas till Kyrkostyrelsen att besluta. Därvid bör utgångspunkten vara att valnämnden ges ett ansvar för hanteringen av alla röster som avges av röstande inom dess ansvarsområde. I en flerpastoratssamfällighet ska då inte några förhandsröster från röstande inom samfälligheten behöva skickas till stiftsstyrelsen utan kunna lämnas vidare direkt till vallokalen.

Tid för förhandsröstning på expeditioner

I föregående avsnitt har föreslagits vissa förenklingar beträffande förhandsröstningen genom att fler beslut samlas hos valnämnden. Det gäller beslut om att ordna särskilda röstningslokaler, om vilka lokaler som skall vara röstningslokaler och om vilka personer som skall vara röstmottagare.

I utvärderingen av 2001 års val har framförts olika önskemål rörande öppettiderna på expeditioner för förhandsröstning. Begreppet "expeditioner för förhandsröstning" ersätter i förslaget till ändrade bestämmelser "förhandsröstning på pastorsexpeditioner, församlingsexpeditioner eller motsvarande". Det kan möjligen uppfattas som vilseledande att tala om "expeditioner för förhandsröstning" när sådana enligt vårt förslag skall hållas öppna även på valdagen. Det är dock en fördel att ha en valrelaterad benämning på de olika röstningslokalerna, och i huvudsak kommer röstningen på dessa expeditioner också att vara förhandsröstning. I den information som ges till väljarna är det inte alltid den speciella terminologin i bestämmelserna som bör användas. Som tidigare konstaterats är bestämmelserna som ger stiftsstyrelsen möjlighet att inskränka de i kyrkoordningen angivna öppettiderna restriktiva genom att det krävs särskilda skäl och endast får göras en viss inskränkning. Bestämmelserna har knappast medgivit att det kunde göras inskränkningar i antalet dagar utan endast i hur lång tid öppethållandet skulle vara vissa dagar. Det bör finnas utrymme för en större flexibilitet och anpassning till lokala förhållanden. Samtidigt är det önskvärt med en viss enhetlighet bl.a. ur informationssynvinkel. Därför föreslås att de normaltiden som anges i kyrkoordningen bibehålls oförändrade samtidigt som stiftsstyrelsens möjligheter att göra inskränkningar ökar. Stiftsstyrelsen bör ha möjlighet att besluta att i enskilt fall inskränka de i kyrkoordningen avgivna normaltiderna. Det innebär att det inte längre enbart får vara fråga om att "något" inskränka tiderna. I vissa fall bör också antalet dagar som en expedition för förhandsröstning hålls öppen för röstmottagande kunna minskas. Avsikten är att det skall kunna göras en bedömning utifrån de lokala förutsättningarna. Förutsättningarna skiljer sig uppenbart mycket åt mellan olika pastorat och det skall vara möjligt att ta hänsyn till detta. Därför krävs även fortsättningsvis ett särskilt beslut i varje enskilt fall även om dessa beslut kan vara likartade för flera pastorat.

Det har i utvärderingen av 2001 års val vidare framkommit önskemål om att förhandsröstning på en expedition för de röstande i det egna pastoratet skall kunna pågå även på torsdag - lördag i veckan före valdagen. I utvärderingen redovisas (KsSkr 2002:8 sid. 69) en särskild sammanställning från Linköpings stift där 55,4 procent av röstande på 72 pastorsexpeditioner/motsvarande avgav sina röster måndag - onsdag i veckan före valet. Benägenheten att förhandsrösta på expedition ökade sålunda ju närmare valdagen man kom. Därtill kommer att 95 procent av förhandsrösterna lämnades i det egna pastoratet. Detta kan tala till förmån för det förslag som framkommit genom utvärderingen. Vi menar dock att öppethållandet skall utsträckas till och med valdagen och avse väljare från hela landet. Det är en fördel, inte minst ur informationssynvinkel, att ha en enhetlig ordning för vem som får rösta på expeditioner för förhandsröstning under hela tiden som dessa hålls öppna. Vid de allmänna valen är det möjligt att rösta på postkontor ända fram till och med valdagen. Vi menar att motsvarande bör gälla vid kyrkovalet. Det medför att ett något större antal röster inte kan finnas med vid den preliminära sammanräkningen i vallokalen utan får tas om hand av stiften och räknas enbart vid den slutliga sammanräkningen. Den slutliga sammanräkningen torde inte kunna påbörjas förrän tidigast onsdagen efter valdagen eftersom alla eventuella röster från expeditioner som hållits öppna på valdagen måste ha kommit in till stiftsstyrelsen. Detta är en nackdel, men vi menar att den vägs upp av de utökade möjligheterna till förhandsröstning.

I fråga om den utvidgade tiden för förhandsröstning på expeditioner innebär vårt förslag att det skall finnas större möjligheter för stiftsstyrelsen att besluta om inskränkningar från den normala ordningen med en expedition i varje pastorat. Vi har övervägt om det skulle vara tillräckligt att föreskriva att det de sista dagarna av röstningsperioden endast behöver finnas en expedition för förhandsröstning inom varje valnämnds ansvarsområde. Det råder dock så stora skillnader mellan storleken på olika valnämnders område att detta sett från väljarnas synpunkt inte är rimligt. Exempelvis finns det en enda valnämnd för samtliga församlingar inom hela Göteborgs kommun medan det finns en valnämnd i var och en av de 30 församlingarna inom Stockholms kommun. I linje med vad som gäller i övrigt bör det vara stiftsstyrelsen som beslutar vad som skall gälla i enskilda fall. Stiftsstyrelsens beslut måste naturligtvis fattas i nära dialog med valnämnderna.

Från Göteborgs kyrkliga samfällighet har framförts synpunkten att förtidsröstning på expeditioner skall utgå och ersättas av brevröstning. Som motivering anförs att kostnaderna skulle minskas avsevärt. Detta förslag måste tillbakavisas då ett genomförande av det skulle medföra stor risk för att röstdeltagandet minskar. Det kan noteras att mer än 75 procent av förtidsrösterna vid valet 2001 hade avgivits vid förtidsröstning på expedition.

Stiftsstyrelsen och domkapitlet i Härnösand anser att det räcker att det finns en expedition för förhandsröstning inom varje valnämnds ansvarsområde. Man pekar därvid på problem i samband med indelningsförändringar. Nu gällande regler säger att det skall finnas en expedition för förhandsröstning i de pastorat som finns på valdagen.

Med tanke på att det finns en valnämnd också i de väldigt stora flerpastoratssamfälligheterna är det knappast lämpligt att föreskriva att det skall finnas en expedition för förhandsröstning i varje valnämnds ansvarsområde. Däremot synes det lämpligt att göra ett tillägg till texten i föreslagna 38 kap. 48 § kyrkoordningen så att det framgår att kravet på en expedition för förhandsröstning i varje pastorat avser de pastorat som finns enligt den indelning som gäller den 1 januari året efter valåret.

Förhandsröstning på särskilda röstmottagningsställen

Det är enligt gällande bestämmelser endast väljarna i det pastorat där ett särskilt röstmottagningsställe anordnas som kan lämna sin röst där. Det bör ske en utvidgning av kretsen som kan rösta på ett särskilt röstmottagningsställe till att gälla samtliga röstande inom valnämndens ansvarsområde. Det innebär i praktiken att de som bor inom en flerpastoratssamfällighet kan rösta på alla särskilda röstmottagningsställen som ordnas i samfälligheten. Som tidigare föreslagits skall rösterna från de särskilda röstmottagningsställena hanteras lokalt och inte skickas till stiftsstyrelserna.

Liksom i fråga om expeditioner för förhandsröstning föreslår vi att särskilda röstmottagningsställen skall kunna hållas öppna hela tiden till och med valdagen. Den förhandsröstning som därmed fullt ut kan beslutas lokalt avser dem som bor inom valnämndens ansvarsområde oavsett det är fråga om en församling, en pastoratssamfällighet eller en flerpastoratssamfällighet.

Brevröstning genom postbefordran

Bestämmelsen om att brevröster skall postas i sådan tid att de kan beräknas vara stiftsstyrelsen till handa senast onsdagen i veckan före valdagen har kritiserats. Bestämmelsen bygger på de vid utarbetandet av kyrkoordningen gällande föreskrifterna i 9 § lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall. Brevröstning vid allmänna val gällde då endast vissa utlandssvenskar och anställda på fartyg i utrikes fart. För dessa personer torde förutsättningarna vara annorlunda än för dem som brevröstar i landet. Brevröstningslagen har ändrats så att där numera anges när brevröster skall vara den centrala valmyndigheten till handa.

Det finns andra bestämmelser i kyrkoordningen som säger när t.ex. en skrivelse med ett överklagande skall vara inkommen. I det fallet finns också praxis från samhället i övrigt när det gäller tillämpning och tolkning av bestämmelserna. Detta talar för att det även när det gäller brevröster skall anges när dessa skall ha inkommit till stiftsstyrelsen. I sak bör ingen ändring ske. Det förslag som läggs fram innebär att brevröster som skickas med post skall ha inkommit till stiftsstyrelsen senast onsdagen i veckan före valdagen. Utifrån gällande praxis torde därmed brevröster som kommer in på torsdagen få godkännas. Postbefordran av de avgiftsfria brevrösterna tar i anspråk en dag mer än normalt.

Brevröstning genom bud

I utvärderingen har framförts att det finns behov av röstning genom bud trots att brevröstning finns som en möjlighet. Som ett viktigt skäl har angivits att sista dag för insändande av brevröst är tisdagen i veckan före valdagen och att den som efter denna tidpunkt blir förhindrad att infinna sig i en röstningslokal inte kan rösta. I sitt betänkande (O 2002) med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse om utvärderingen av 2001 års kyrkoval säger Organisationsutskottet att utskottet utgår från att frågan om röstning genom ombud kommer att behandlas i den av Kyrkostyrelsen aviserade översynen.

Som framhållits i utvärderingen kan väljare som under dagarna före valet blir förhindrade att ta sig till någon röstningslokal inte utnyttja sin rösträtt. Det finns därför goda skäl att på denna punkt föreslå en förändring i kyrkoordningen. Genom att brevröstningen är en reguljär form av röstning enligt kyrkoordningen blir förutsättningarna annorlunda för budröstning i kyrkovalet än i de allmänna valen.

Det som skiljer brevröstning från röstning genom bud behöver endast vara en fråga om hur rösten överförs från väljaren till kyrkans valorganisation. Det finns inte anledning att utforma särskilda kuvert för röstning genom bud. Det material som används vid brevröstning bör kunna användas även vid budröstning. I huvudsak bör också i övrigt samma ordning som för brevröstning via posten gälla om det i stället är ett bud som befordrar rösten. Därför föreslås att det görs tillägg till bestämmelserna om brevröstning i kyrkoordningen och en uppdelning på bestämmelser om brevröstning genom postbefordran och brevröstning genom bud. Brevrösten görs i båda fallen i ordning på samma sätt. Efter påpekande i yttrandet från Stiftstyrelsen i Stockholms stift har ett förtydligande gjorts i föreslagna 38 kap. 56 §.

Liksom vid brevröstning i övrigt krävs två vittnen, som inte är sådana väljaren närstående personer att det inte får vara vittnen, även vid brevröstning genom bud. Detta innebär en avvikelse från vad som gäller vid de allmänna valen. Där krävs ett vittne och därtill har den som får vara bud en motsvarande uppgift som ett vittne. De personer som enligt vallagen får vara bud är i stor utsträckning desamma som inte får vara vittnen i egentlig mening. I fråga om vem som kan vara vittne överensstämmer vallagens föreskrifter om röstning genom bud och kyrkoordningens bestämmelser om brevröstning. Alternativet skulle vara att utforma särskilda ytterkuvert för brevröstning genom bud vilket skulle medföra ytterligare kostnader och komplicera hanteringen av valmaterial som skall distribueras och finnas tillgängligt bl.a. hos alla valnämnder. Att ha alternativa anvisningar på ytterkuvert för vem som skall skriva på detta beroende på hur den skall vidarebefordras är inte något reellt alternativ.

Om brevröstning genom bud enbart ses som ett alternativt sätt att transportera en väljares röst torde det inte finnas skäl att inskränka kretsen av personer som kan vara bud på det sätt som gäller enligt vallagen. Liksom vid brevröstning genom postbefordran skall två vittnen jämte väljaren skriva på ytterkuvertet och röstkortet skall bifogas tillsammans med ytterkuvertet i ett i sin tur igenslutet kuvert. Härtill bör gälla att budet vid överlämnandet av brevrösten gör ett motsvarande intygande som vittnena och därtill antecknar namn, personnummer och adress. På detta sätt finns en likhet med vad som gäller vid budröstning enligt vallagen och det kan vara viktigt att ha uppgifter om vem som varit bud om några oklarheter uppstår. Det bör vara möjligt för samma person att vara såväl vittne som bud. Detta förutsätter naturligtvis att det inte är fråga om en sådan väljaren närstående person som inte kan vara vittne. Det medför att vederbörande får göra samma intygande vid två tillfällen. I likhet med vad som gäller enligt vallagen bör i kyrkoordningen anges att ett bud skall ha fyllt 18 år.

Beträffande överlämnandet av en brevröst genom bud bör huvudregeln vara att detta sker i vallokalen. Det bör också kunna ske på en expedition för förhandsröstning eller ett särskilt röstmottagningsställe inom den församling som väljaren tillhör eller inom den samfällighet som församlingen ingår i. Denna begränsning syftar till att brevröster som har lämnats genom bud inte skall behöva skickas vidare till stiftsstyrelsen utan kunna överlämnas direkt till ordföranden för valförrättarna. För den som befinner sig i en annan del av landet än inom den egna valnämndens område och inte kan ta sig till en vallokal finns möjligheten att förhandsrösta genom att skicka brevrösten via posten. Brevröstning genom bud kan pågå hela tiden som förhandsröstning i övrigt kan äga rum.

Ångerröstning

Vid ångerröstning skall som tidigare redovisats enligt gällande bestämmelser "försändelsen" återlämnas oöppnad till väljaren. I 15 kap. 16 § vallagen finns i stället följande bestämmelse.

I kyrkoordningen bör det vara tillräckligt att ange att ytterkuvertet med valsedlar från väljarens tidigare röstning oöppnat skall återlämnas till väljaren. Ytterligare bestämmelser om hanteringen kan ges av Kyrkostyrelsen. Med den föreslagna förändringen blir det möjligt att under valdagen i vallokalen göra de förberedande åtgärder beträffande förhandsröster som har efterfrågats i utvärderingen.

8.8 Röstning för den som inte vistas i landet

Kyrkostyrelsens förslag: Med hänvisning till det fortsatta arbetet med frågor kring utlandskyrkan läggs inte fram något förslag om rösträtt för dem som tillhör Svenska kyrkan men inte är folkbokförda i landet.

Den som har rösträtt men vistas utomlands skall kunna skicka sin brevröst till Kyrkostyrelsen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med vårt.

Remissinstanserna

Domkapitlet i Växjö menar att begreppet "folkbokförd" i 33 kap 2 § bör ersättas med "hör till församling" då utlandskyrkan bör knytas närmare till verksamheten. Alla som tillhör Svenska kyrkan bör ha rösträtt vid val till kyrkomötet.

Stiftsstyrelsen i Linköping menar att rösträtt och valbarhet för utlandssvenskar bör utredas och att principiellt den som är tillhörig Svenska kyrkan men folkbokförd utanför Sverige ändå skall ha rösträtt och vara valbar till kyrkomötet och eventuellt också till stiftsfullmäktige i Visby stift.

8.8.1 Bakgrund

För att ha rösträtt krävs enligt 33 kap. 2 § att vara folkbokförd inom det område som valet avser. Det innebär att för rösträtt vid val till Kyrkomötet krävs folkbokföring i landet. De som tillhör Svenska kyrkan och är bosatta utomlands har därmed inte rösträtt. Denna fråga diskuterades inte närmare vid kyrkoordningens tillkomst. Inte heller den förändring det innebar att det krävs folkbokföring i landet för valbarhet till Kyrkomötet. Vad gäller rösträtten innebar inte kyrkoordningen någon egentlig förändring eftersom det tidigare indirekt valda Kyrkomötet vilade på de lokala valen och för deltagande i dessa krävdes också folkbokföring i Sverige.

Det finns inga exakta uppgifter om hur många som tillhör Svenska kyrkan och inte är folkbokförda i landet. Detta hör samman både med att det finns brister i registreringen av dem som tillhörde Svenska kyrkan och utvandrade före år 2000 och med att det inte finns någon säker avisering när någon dör. Personer som har avlidit finns därmed fortfarande kvar i registren. Tillgängliga uppgifter pekar på att det finns 75 000-80 000 svenska medborgare som tillhör Svenska kyrkan och har utvandrat. Antalet utländska medborgare som tillhör Svenska kyrkan och inte är folkbokförda i landet är mycket litet. Det krävs en ansökan och särskilt beslut för att en från Sverige utvandrande utländsk medborgare skall stå kvar i Svenska kyrkan.

Vid de allmänna valen gäller att den som flyttar ut ur landet behåller sin rösträtt i riksdagsval tio år. För att behålla sin rösträtt utöver denna tioårsperiod måste en särskild anmälan göras.

Från och med de allmänna valen år 2002 kan alla röstberättigade som vistas utomlands brevrösta vid de allmänna valen. Tidigare var kretsen som kunde brevröst betydligt mer begränsad. Det gällde de som befann sig i Tyskland och Schweiz samt på svenskt fartyg i utrikes fart. Hur röstningen går till regleras i lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall. I huvudsak överensstämmer bestämmelserna om brevröstning enligt denna lag med det som gäller vid brevröstning enligt kyrkoordningen. En skillnad är dock att röstkortet, om väljaren inte har tillgång till detta, kan ersättas av ett särskilt förtryckt adresskort eller om väljaren inte har tillgång till någotdera ett adresskort som väljaren själv skrivit personnummer och namn på. Vid brevröstning från utlandet skall omslagskuvert för brevröst vara den centrala valmyndigheten till handa senast dagen efter valdagen. Tidpunkten hänger samma med att brevrösten då kan räknas vid den sammanräkning som valnämnderna gör onsdagen efter valdagen och som inte har någon direkt motsvarighet vid kyrkovalet.

8.8.2 Kyrkostyrelsens förslag

Frågan om rösträtt för dem som tillhör Svenska kyrkan och inte är folkbokförda i Sverige har ett samband med de frågor om utlandskyrkan behandlades i Kyrkostyrelsens skrivelse (KsSkr 2002:7) Tillsyns- och främjandefunktionerna för Svenska kyrkans utlandsförsamlingar. Kyrkostyrelsen konstaterade med utgångspunkt från betänkandet (Svenska kyrkans utredningar 2001:1) Svenska kyrkan i utlandet - organisation och uppgifter att det finns flera olika frågekomplex rörande utlandskyrkan vilka krävde ytterligare beredning. I skrivelsen anförde Kyrkostyrelsen bl.a. följande:

Trots att sålunda några remissinstanser framfört synpunkter därom finns det mot denna bakgrund inte anledning att nu lägga fram något särskilt förslag om rösträtt i kyrkovalet för dem som inte är folkbokförda i Sverige.

En annan fråga gäller hur de svårigheter att rösta som kan finnas för dem som har rösträtt men som i anslutning till och under valdagen befinner sig utomlands. Den möjlighet som står till buds är brevröstning. Några mer genomgripande förändringar i hur brevröstning går till torde inte finnas anledning att göra. En åtgärd bör dock kunna vidtas. De kuvert som finns för att skicka brevröster till stiftsstyrelserna är inte anpassade för dem som befinner sig utomlands. Det kan medföra svårigheter att på annat sätt skicka sin brevröst till rätt stiftsstyrelse. Den som befinner sig utomlands bör kunna skicka sin brevröst till Kyrkostyrelsen. Informationsmässigt är det enklare att upplysa om en adress än om tretton olika. Därför föreslås att det anges i kyrkoordningen att den som brevröstar från utlandet får skicka sin röst till Kyrkostyrelsen. Om det krävs ytterligare bestämmelser får Kyrkostyrelsen utfärda dessa.

8.9 Överklagande

Kyrkostyrelsens förslag: Den som fått avslag på en begäran om rättelse i röstlängd skall kunna överklaga beslutet redan innan valet äger rum för att ha möjlighet att rösta om överklagandet bifalls.

Beslut avseende anmälan av kandidater skall kunna överklagas särskilt.

Rätten att överklaga skall inte vara kopplad till att vara upptagen i röstlängden utan till rösträtten då det gäller överklaganden som kan göras särskilt innan valet har ägt rum. Detsamma skall gälla vid beslut om att utse ny ledamot eller ny ersättare.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med vårt. Ett förtydligande har gjorts så att det klart framgår att beslut om att utse en ny ledamot eller en ny ersättare kan överklagas särskilt. Vidare har klargjorts att det endast är åtgärder av kyrkliga organ som kan överklagas.

Remissinstanserna

Svenska kyrkans valprövningsnämnd anför att en begränsning motsvarande vad som följer av 19 kap. 18 § första stycket 1 vallagen bör införas i 38 kap 94 § första stycket 1 kyrkoordningen. Tillägg av orden "som ett kyrkligt organ svarar för" skall därmed göras i texten i denna bestämmelse. Nämnden pekar vidare på avsaknaden av regler om överklagande av beslut att utse ny ledamot och ersättareunder valperiod. Nämnden föreslår att sådan överklagandemöjlighet införs. Nämnden erinrar också om några allmänna frågor som inte berörs i promemorian men som bör övervägas i det fortsatta arbetet med kyrkliga val.

8.9.1 Bakgrund

Bestämmelser om överklagande finns i nuvarande 38 kap. 79-81 §§ kyrkoordningen. Av nuvarande 80 § framgår att den som enligt ett särskilt beslut inte har tagits upp i röstlängden kan överklaga detta beslut. Överklagandet får dock enligt 81 § ges in tidigast dagen efter valdagen. Om överklagandet bifalls medför detta inte att den som klagat kan utnyttja sin rösträtt. Motsvarande har tidigare gällt enligt vallagen (1997:157). I vallagen har dock gjorts en ändring som trädde kraft i samband med 2002 års val. Det innebär att ett beslut om avslag på en begäran om rättelse av uppgifter i röstlängden kan överklagas till och prövas av Valprövningsnämnden innan valet hålls. Överklagandet skall göras senast onsdagen före valdagen.

I prop. 2001/2002:53 som låg till grund för riksdagens beslut om ändring i vallagen anförde regeringen bl.a. följande.

Anmälan av kandidater

Hanteringen av kandidatanmälningar innefattar inte beslut av samma slag som när stiftsstyrelsen tar ställning till om en gruppbeteckning kan registreras eller ej. När anmälan av kandidater tas gäller det endast att pröva frågor av mer administrativ karaktär. T.ex. får en anmälan endast göras av den som är behörig. Vem som är behörig att anmäla kandidater regleras i 4 § Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2000:1) med närmare bestämmelser om direkta val. Det är en nomineringsgrupps ombud eller andra som genom beslut av ombudet har getts behörighet att anmäla kandidater. När en anmälan av kandidater inkommer måste en prövning göras om anmälaren är behörig. Är detta inte fallet skall anmälan avvisas. Vidare måste bl.a. prövas om anmälan har gjorts i tid och det finns kandidatförklaringar enligt bestämmelserna i nuvarande 38 kap. 22 §. Även denna prövning kan leda till att anmälan av alla eller vissa kandidater på en lista måste avvisas.

Vem som får överklaga

Enligt nuvarande 38 kap. 80 § får ett val eller ett beslut överklagas av den som enligt röstlängden har rösträtt vid valet. Detta gäller såväl beslut som får överklagas särskilt före valdagen som överklaganden som får ges in först sedan valet har ägt rum. De beslut som enskilda personer får överklaga särskilt är beslut i ärenden om registrering av gruppbeteckning och beslut i ärenden om valsedlar. När det är fråga om ett beslut om registrering av gruppbeteckning, skall skrivelsen med överklagandet enligt 81 § ha kommit in inom en vecka från dagen då det tillkännagavs på stiftets anslagstavla att protokollet över beslutet hade justerats. Detta är, såvitt det inte är fråga om ett omval, vid en tidpunkt innan röstlängden för det aktuella valet har upprättats och endast den fyra år gamla röstlängden finns att tillgå.

Beslut av stiftsstyrelsen om antalet fasta valkretsmandat för val till stiftsfullmäktige enligt 11 § får enligt nuvarande 80 § tredje stycket överklagas endast av stiftet. Eftersom det är fråga om ett beslut som har fattats av stiftstyrelsen har det uppenbart blivit ett fel när kyrkoordningen utarbetades.

8.9.2 Kyrkostyrelsens förslag

Det är ett rimligt demokratiskt krav att den som medges rösträtt efter ett överklagande också har möjlighet att utnyttja sin rösträtt och delta i valet. Därför föreslås att det görs en motsvarande ändring i kyrkoordningen som i vallagen i fråga om när ett avslag på en begäran om rättelse i röstlängden får överklagas.

För att det skall vara möjligt att hinna avgöra ett överklagande och göra en rättelse i röstlängden anges i föreslagna 38 kap. 38 § att begäran om rättelse i röstlängden skall göras hos Kyrkostyrelsen senast tisdagen andra veckan före den ordinarie valdagen. Detta motsvarar vad som numera gäller enligt vallagen. I nuvarande 38 kap. 36 § kyrkoordningen sägs att en begäran om rättelse skall göras senast torsdagen andra veckan före valdagen. Vidare föreslår vi att en skrivelse med överklagande av beslut om ett avslag på en begäran om rättelse i röstlängd skall ha kommit in till Kyrkostyrelsen senast tisdagen i veckan före valet. Detta är en dag tidigare än som gäller enligt vallagen. I skrivelsens avsnitt 8.6 föreslår vi att Kyrkostyrelsen får uppdra till valnämnden att göra rättelser i röstlängden. Därmed kan rättelser till följd av att ett överklagande bifallits också föras in i röstlängden även om Valprövningsnämnden fattar sitt beslut i veckan före valet.

Anmälan av kandidater

Det är önskvärt att förutsättningarna för valet så långt möjligt är klara före valets genomförande. Förhandsanmälan av kandidater måste göras för att kandidaterna skall kunna delta i valet. Det finns därför skäl för att beslut att avvisa anmälan av kandidater skall kunna överklagas särskilt. Det bör gälla beträffande såväl enstaka kandidater som en hel lista med kandidater. Om ett överklagande som gäller avvisande av anmälan av kandidater bifalls efter det att valet har ägt rum kan det leda till omval. Så långt det är möjligt bör situationer som kan medföra att det måste hålla omval undvikas. Eftersom det är fråga om ett avvisande bör det endast vara den som har gjort anmälan som har rätt att överklaga. Ett bifall av ett överklagande får följder för hanteringen av grupp- och kandidatförteckningar och för tryckning av valsedlar. Därför bör överklagandetiden, i likhet med vad som gäller beträffande beslut om gruppbeteckningar, endast vara en vecka.

Vem som får överklaga

Det är endast beträffande överklaganden som lämnas in efter valdagen som röstlängden kan vara en utgångspunkt för vem som får överklaga. För de beslut som enskilda får överklaga särskilt i ett tidigare skede bör det istället vara rösträtten som avgör vem som har klagorätt. Därför föreslås en ändring av bestämmelserna i linje med detta. Vidare föreslås att stiftstyrelsens beslut om antalet fasta valkretsmandat för val till stiftsfullmäktige skall få överklagas av dem som har rösträtt vid val till stiftsfullmäktige.

Vad som får överklagas m.m.

Vi delar Svenska kyrkans valprövningsnämnds uppfattning att en bestämmelse motsvarande vad som följer av 19 kap. 18 § första stycket vallagen bör införas. I föreslagna 38 kap. 93 § första stycket 1 sägs därför att Valprövningsnämnden skall besluta att upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen om det har förekommit en åtgärd som ett kyrkligt organ svarar för som avviker från föreskriven ordning.

Även det som Valprövningsnämnden har anfört rörande regler om överklagande av beslut att utse ny ledamot och ersättare under valperioden har vi tagit hänsyn till i vårt förslag. I 38 kap. 90 § har lagts till en ny punkt 12 där det anges att beslut att utse nya ledamöter och ersättare kan överklagas särskilt.

8.10 Sammanräkningen samt utseende av ledamöter och ersättare

Kyrkostyrelsens förslag: Liksom vid val till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet skall även vid de lokala valen ordningen mellan kandidaterna på grupp- och kandidatförteckningen vara avgörande för vem som utses när kandidater inte tillräknas ett personligt röstetal.

Bestämmelser om när namn på valsedlar är obefintliga ersätts av bestämmelser om när personröster inte skall räknas.

Promemorians förslag: Överensstämmer med vårt.

Remissinstanserna

Inga invändningar framförs.

8.10.1 Bakgrund

I nuvarande 38 kap. 56 § andra stycket och 56a § finns bestämmelser om när ett namn på en valsedel skall anses obefintligt. Dessa bestämmelser bygger på det som gäller vid allmänna val. De tillkom under 1999 års kyrkomöte som en följd av beslutet att använda samma typ av valsedlar vid kyrkovalet som vid de allmänna valen (2 KL 1999:1 sid. 94). I Centralstyrelsens kyrkoordningsförslag fanns en helt annan typ av valsedlar där det inte fanns namn på valsedlarna utan en personröst kunde avges genom att den röstande skrev ett kandidatnummer hämtat från grupp- och kandidatförteckningen.

Enligt Centralstyrelsens förslag skulle såväl vid de lokala valen som vid val till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet ordningen mellan kandidaterna på grupp- och kandidatförteckningen vara avgörande för vilka som utsågs till ledamöter och ersättare när personliga röstetal inte gav utslag. Av vad som synes vara ett misstag kom det dock att på denna punkt bli en skillnad mellan vad som gäller vid de olika valen. Vid val till församling och till samfällda kyrkofullmäktige är enligt nuvarande 38 kap. 59 § ordningen mellan kandidaterna på valsedeln avgörande. Vid val till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet, 69 §, gäller i enlighet med Centralstyrelsens förslag ordningen på grupp- och kandidatförteckningen. Anledningen till att det kan bedömas vara fråga om ett misstag är att det skett en ändring i kyrkoordningstexten som inte alls är motiverad i utskottsbetänkandet. I utskottets motivskrivningar sägs tvärtom att utskottets förslag överensstämmer med Centralstyrelsens.

Avsikten med bestämmelsen i nuvarande 38 kap. 22 § att en nomineringsgrupp endast får anmäla en lista med kandidater i en valkrets var enligt förarbetena att förenkla sammanräkningen. De föreslagna bestämmelserna om att det är ordningen på grupp- och kandidatförteckning som blir avgörande om personliga röstetal inte ger utslag har samma syfte. Om den enda anmälda listan endast är ett antal namn och inte innefattar en bestämd ordning mellan namnen uppnås inte den avsedda förenklingen vid sammanräkningen.

Bestämmelserna om när namn är att anse som obefintliga blir av betydelse när det finns olika valsedlar och när det är ordningen mellan kandidaterna på valsedeln som avgör vem som utses. Är det istället ordningen på grupp- och kandidatförteckning som är avgörande saknar det betydelse om ett namn på valsedeln är att se som obefintligt eller ej. Det påverkar inte grupp- och kandidatförteckningen.

8.10.2 Kyrkostyrelsens förslag

Som framgår av den tidigare redogörelsen får det anses vara ett misstag att det finns en skillnad mellan de lokala valen och valen till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet i fråga om i vilken ordning kandidater skall utses till ledamöter och ersättare när personligt röstetal inte fäller utslag. Detta bör nu rättas till så att det alltid är ordningen på grupp- och kandidatförteckningen som är avgörande.

I och med att ordningen på grupp- och kandidatförteckningen är avgörande för vem som utses till ledamot och ersättare bland dem som inte fått tillräckligt antal personröster saknar frågan om ett namn skall anses obefintligt på valsedeln intresse. Det som är av betydelse är i vilka fall personröster inte kan tillgodoräknas någon kandidat. I föreslagna 38 kap. 61 och 62 regleras den frågan. Bestämmelserna bygger på nuvarande 38 kap. 56 och 56a §§.

8.11 Val av verkställande organ efter omval eller förnyad sammanräkning

Kyrkostyrelsens förslag: Om det efter omval eller förnyad sammanräkning har blivit en ändrad mandatfördelning mellan nomineringsgrupperna i kyrkofullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige eller stiftsfullmäktige och val har skett av ledamöter i de verkställande och beredande organ upphör uppdragen för ledamöterna i dessa organ efter två månader. De nya ledamöterna i de beslutande organen skall välja nya ledamöter i de verkställande organen för resten av mandatperioden.

Promemorians förslag: Överensstämmer med vårt.

Remissinstanserna

Inga invändningar framföres.

8.11.1 Bakgrund

I 17 kap. 12 § kyrkolagen (1992:300) fanns föreskrifter om vad som skulle gälla om valet till kyrkofullmäktige upphävdes, och det gjordes ett omval eller en ny sammanräkning som medförde förändring i mandatfördelningen mellan partierna. I ett sådant fall skulle uppdragen för ledamöter och ersättare i det kyrkoråd som valts av det ursprungligen utsedda kyrkofullmäktige upphöra två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen avslutats. Nya ledamöter och ersättare i kyrkorådet skulle väljas för återstoden av mandatperioden.

8.11.2 Kyrkostyrelsens förslag

Bestämmelser motsvarande dem som fanns i 17 kap. 12 § kyrkolagen togs aldrig in i kyrkoordningen, möjligen beroende på att behovet av en sådan bestämmelse inte uppmärksammades under utredningsarbetet. Det har dock visat sig att det behövs en bestämmelse som klargör vad som gäller när det efter ett omval eller en ny sammanräkning blir en ändrad sammansättning av kyrkofullmäktige. Det kan annars hävdas att en ny mandatfördelning i fullmäktige inte i sig medför att det skall väljas nya ledamöter och ersättare i kyrkorådet. Motsvarande bestämmelser som fanns i kyrkolagen bör tas in i kyrkoordningen och genom hänvisningsbestämmelser göras tillämpliga även på val av kyrkonämnd och stiftsstyrelse. Huvudförslaget finns i den föreslagna nya 4 kap. 14a §.