3 Val av präst- och diakonledamöter vid val till domkapitlet
Kyrkostyrelsens förslag. Vid val av präst- och diakonledamöter i domkapitlet får röstberättigade som är förhindrade att närvara vid det gemensamma mötet för valet, rösta genom att sända valsedlarna med post eller bud. Om valet av ersättare sker genom acklamation skall insända valsedelskuvert förstöras utan att ha öppnats.
Promemorians förslag: Överensstämmer med Kyrkostyrelsens förutom att det i promemorian föreslogs att - vid ersättareval med acklamation - insända valsedelskuvert skulle återsändas till de röstande utan att ha öppnats.
Remissinstanserna
Domkapitlet i Växjö är positivt till förslaget om att röstning skall få ske med post eller bud. Man har dock en invändning: det kan vara så att flera röstberättigade röstar per bud eller post än genom att vara personligen närvarande vid valet. I sådana fall borde inte acklamation vara tillåten vid val av ersättare.
Domkapitlet i Luleå anför att brevröstning skulle underlätta förfarandet vid sådana val och att behovet av ändringen är särskilt stort i norrlandsstiften. Man ser samtidigt bekymret när det gäller val av ersättare med acklamation om det endast är få röstande som är personligen närvarande.
Domkapitlen i Skara och Lund pekar på att behovet av brevröstning inte borde vara så stort då biskopen kallar till möte med präster och diakoner och dessa då är skyldiga att infinna sig.
Domkapitlet i Lund förordar vidare, i likhet med Helsingborgs kyrkliga samfällighet, att det ges en möjlighet för domkapitlet att besluta om att röstning kan få ske genom bud eller post och att kyrkoordningen skall innehålla regler om hur detta i så fall skall gå till.
3.1 Bakgrund
Rösträtt vid val av präst- och diakonledamöter i domkapitlet har enligt 9 kap. 12 § kyrkoordningen den som innehar en anställning som präst eller diakon i stiftet eller i någon av dess församlingar och som är behörig att utöva uppdraget som präst eller diakon i Svenska kyrkan.
Några möjligheter för röstberättigade att delta i valet i annan form än att personligen avge sin röst vid det gemensamma mötet finns inte.
Enligt bestämmelserna i kyrkolagen (1992:300), 44 kap. 1 - 14 §§, skulle valet av prästledamoten i domkapitlet och ersättare för denne förrättas vid ett möte med stiftets präster inför biskopen som valförrättare. Valet skulle ske med slutna sedlar. Rösträtt hade den som innehade en anställning som präst i ett pastorat i stiftet eller i stiftssamfälligheten och som var behörig att utöva det kyrkliga ämbetet som präst.
Röstberättigade som var förhindrade att personligen närvara vid valet fick enligt 44 kap. 6 § sända in sina valsedlar till valförrättaren i slutna kuvert (ett för valet av ordinarie ledamot, ett för valet av ersättare). Kuverten skulle vara försedda med egenhändigt undertecknad, av två vittnen styrkt påskrift om innehållet. De insända kuverten skulle öppnas vid valförrättningen, valsedlarna tas ut, utan att läsas, och därefter blandas med de valsedlar som hade lämnats personligen vid valtillfället. Därefter skedde röstsammanräkningen (44 kap.7 §).
Som skäl för att i kyrkoordningen inte ha kvar möjligheten till brevröstning anfördes i kommentaren (CsSkr 1999:3 sid.2-376) att möjligheten "utnyttjats i mycket begränsad omfattning och gör sammanräkningen krånglig. En ordning med förhandsröstning problematiserar också möjligheten att låta välja ersättaren med acklamation."
Kyrkomötet 2002 har i enlighet med förslag i Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:7 Tillsyns- och främjandefunktionerna för Svenska kyrkans utlandsförsamlingar beslutat bl.a. den bestämmelse som nu utgör andra stycket i 9 kap. 10 § kyrkoordningen och som innebär att de präster och diakoner som är anställda som präster respektive diakoner i utlandskyrkan och som inte deltar i det gemensamma mötet avger sina röster innan mötet äger rum. Biskopen beslutar hur denna förhandsröstning skall gå till.
Som motivering anförde Kyrkostyrelsen följande:
Det kan inte förutsättas att alla präster och diakoner anställda i utlandskyrkan har samma möjlighet att delta i det möte vid vilket valet äger rum som de som är anställda inom landet. De utlandsanställda behöver därför ha möjlighet att brevrösta. Biskopen har det övergripande ansvaret för genomförandet av valet av ledamöter som skall vara präst eller diakon. Biskopen får därför även avgöra hur förhandsröstningen skall gå till.
Med anledning av en framställning den 21 november 2002 till Kyrkostyrelsen från prästmötet i Växjö stift om utvidgning av den krets som är röstberättigad vid val av ledamot eller ledamöter och ersättare som skall vara präst eller diakon kan noteras följande.
Rösträttsreglerna i 9 kap. 12 § överensstämmer med reglerna om valbarhet i 9 kap. 1 §. Överensstämmelse mellan valbarhet och rösträtt infördes i och med domkapitelslagen (1988:181) 6 § och överfördes därefter till kyrkolagen (1992:300).
I förarbetena till domkapitelslagen 6 § (prop. 1987/88:31 sid. 194) anfördes att "paragrafen motsvarar i huvudsak 3 § 1 mom. 1936 års domkapitelslag". Enligt lagen (1936:567) om domkapitel, 3 § 1 mom., hade - utöver präster som innehade prästtjänst - också i stiftet kyrkobokförd präst som var behörig att utöva prästämbetet och som inte hade fyllt sextiofem år rösträtt.
Som krav för valbarhet har hela tiden, också enligt 1936 års lag, gällt innehav av en prästtjänst/anställning som präst i stiftet. Beträffande prästledamoten anfördes i propositionen 1988:181 (sid. 115) bl. a. följande: "Denne är i detta sammanhang inte att anse som en facklig företrädare utan skall tillsammans med biskopen och domprosten företräda kyrkans läroämbete och den teologiska sakkunskapen". Samma synsätt kommer också till uttryck i kyrkoordningskommentaren i Centralstyrelsens skrivelse CsSkr 1999:3 (sid. 2-371):
Ledamoten skall inte representera dessa yrkesgrupper och inte ses som en facklig företrädare. I stället är det kyrkans vigningstjänst som skall representeras och prästens eller diakonens särskilda sakkunskap och erfarenhet som skall tillföras.
3.2 Kyrkostyrelsens förslag
Att valet av präst- eller diakonledamot och ersättare - liksom tidigare valet av prästledamot och ersättare - äger rum vid ett gemensamt möte behöver inte innebära att den som är förhindrad att delta vid just detta tillfälle inte skall kunna utöva sin rösträtt. Den nyligen beslutade ändringen i kyrkoordningen ger möjlighet att brevrösta vid val till domkapitlet i Visby stift, dock endast för dem som är anställda i utlandskyrkan. Den i det föregående redovisade bestämmelsen i kyrkolagen innebar möjlighet till brevröstning vid val till domkapitlet i samtliga stift för alla röstberättigade som var förhindrade att delta vid mötet.
Det framstår mot bakgrund av allmänna demokratiska principer som naturligt att i största möjliga utsträckning underlätta för dem som är röstberättigade vid ett val att kunna utöva sin rösträtt. Att det bedömts möjligt att även i kyrkoordningen låta ingå bestämmelser om möjlighet att brevrösta för den som är förhindrad delta vid det gemensamma mötet framgår av det nyligen fattade beslutet avseende val till domkapitlet i Visby stift. Kuvert med valsedlar bör kunna sändas in såväl med post som med bud. Avgörande för att valsedeln skall tas med vid sammanräkningen är att kuvertet kommit valförrättaren tillhanda innan mötet tar sin början.
Framställningen från prästmötet i Växjö stift om utvidgning av kretsen av röstberättigade föranleds av en motion till prästmötet, i vilken präst/diakonledamoten uppfattas som företrädare för yrkesgrupper. I motionen anförs bl.a.: " ... Det betyder att t.ex. en EFS-präst vars lära och leverne skall prövas i domkapitlet inte har varit med om att utse den prästernas (och diakonernas) representant som sitter där". Som redovisats i det föregående är utifrån förarbetena en sådan syn på präst/diakonledamotens roll felaktig. Framställningen föranleder mot denna bakgrund inte något förslag till ändring av gällande bestämmelser.
Ersättareval kan nu ske med acklamation. Om så sker skall valsedelskuverten förstöras utan att ha öppnats.
