Särskilda frågor i Kyrkostyrelsens beredning
Det inklusiva språket
I anslutning till slutbehandlingen i 1986 års kyrkomöte av Den svenska kyrkohandboken I uppmärksammades, inte minst från Läronämndens sida, frågorna om vilken gudsbild och människosyn som förmedlas i kyrkans gudstjänstspråk, böner och texturval. Det gällde särskilt "den problematik som ligger i det maskulina språkets dominans i den kristna traditionen" (Ln 1986:2). Det var då för sent att göra någon genomarbetning av förslagen till gudstjänstordningar och kyrkliga handlingar med syftet att åstadkomma ett mer inkluderande språk med exempelvis fler kvinnliga eller könsneutrala bilder för Gud. Med anledning av Läronämndens yttrande och vissa konkreta förslag till mer inklusiva formuleringar som fanns i detta förde dock Kyrkomötet in några kompletteringar i kyrkohandboken.
Frågan om inklusivt språk var därmed uppfört på dagordningen i Svenska kyrkan och återkom även i Kyrkomötet de följande åren. Frågan var exempelvis en av aspekterna i den stora studien Kvinnligt, manligt, mänskligt - människosyn och gudsuppfattning, som efter ett initiativ i 1994 års kyrkomöte genomfördes av Svenska kyrkans teologiska kommitté och redovisades i Tro & Tanke Supplement 1998:2.
När Centralstyrelsen i mars 1997 fastställde direktiv för översyn och revision av de kyrkliga gudstjänstböckerna kom mot denna bakgrund frågan om bearbetningar i riktning mot ett mer inkluderande språk att spela en viktig roll. Evangelieboksgruppen har på ett förtjänstfullt sätt arbetat sig in i denna problematik och redovisat den i sina motiveringar. Där visas hur man eftersträvat ett inklusivt språk i evangeliebokens böner och texturval, även vad gäller psaltarpsalmerna. Även vissa avvikelser från lydelsen i Bibel 2000 har gjorts.
Kyrkostyrelsen konstaterar att direktiven om ett mer inkluderande språkbruk i tilltal till och bilder av Gud gällt arbetet med alla de tre för närvarande aktuella gudstjänstböckerna: evangelieboken, kyrkohandboken och En liten bönbok. Ambitionen kvarstår men Kyrkostyrelsen har samtidigt att ta hänsyn till den relativt hårda remisskritiken mot hur förslagen utformats.
Inför det fortsatta arbetet med de kyrkliga böckerna har därför teol. kand. Kristin Molander på Kyrkostyrelsens uppdrag gjort en problemanalys av hur frågan om inklusivt språk har behandlats i arbetet med förslagen till evangelieboken, kyrkohandboken och bönboken och hur den mottagits av remissinstanserna. Hon redovisar kritiken mot förslagen i detta avseende och pekar på vikten av tydliga direktiv för det fortsatta arbetet.
Kritiken i remissvaren mot evangelieboken är mindre hård än mot övriga böcker. Ändå handlar en stor del av de justeringar som Kyrkostyrelsen nu föreslår om just det inklusiva språket. Bönematerialet i Dagens bön har reviderats, särskilt i serie 2, och Bibel 2000 skall enligt vårt förslag följas utan bearbetningar i inkluderande syfte.
Förhållandet mellan gammaltestamentliga texter och texter ur evangelierna
Utifrån de förutsättningar som ges i det av 2001 års kyrkomöte antagna dokumentet Guds vägar - judendom och kristendom har teol. dr Cristina Grenholm på Kyrkostyrelsens uppdrag gjort en översyn av relationerna mellan de gammaltestamentliga läsningarna och evangelieläsningarna enligt evangelieboksgruppens förslag till ny evangeliebok. Enligt denna översyn råder en god balans i textvalet mellan de textkombinationer som uttrycker likhet mellan texterna från Gamla och Nya testamentet och de kombinationer som antyder skillnad. Grenholms analys har sedan också vägts in vid de förändringar som Kyrkostyrelsen nu föreslår.