Ekumenisk samverkan i evangelieboksarbetet

Till det arbete med revision av Den svenska evangelieboken som skedde inom 1968 års kyrkohandbokskommitté knöts en referensgrupp med företrädare för andra kyrkor och samfund. Det innebär att det bakom 1983 års evangeliebok finns en ekumenisk förankring. Ett antal kyrkor och samfund inom den grupp som i Sveriges Kristna Råd benämns den frikyrkliga familjen använder tillsammans med Svenska kyrkan Den svenska evangelieboken.

För Kyrkostyrelsen är det angeläget att denna ekumeniska förankring finns också för framtiden och att också andra kyrkor och samfund i Sverige kan känna Den svenska evangelieboken som sin antingen man helt följer den eller till delar använder sig av den i gudstjänstlivet.

Kyrkostyrelsen konstaterar att evangelieboksgruppen bemödat sig om en sådan ekumenisk förankring. I arbetet har man haft återkommande ekumeniska överläggningar för avstämning och diskussion, något som blivit av betydelse för förslagets utformning. Detta och vilka samfund som deltagit redovisas närmare i evangelieboksgruppens motiveringar. För Kyrkostyrelsen var det därför naturligt att remittera gruppens förslag inte enbart för ett samlat yttrande från Sveriges Kristna Råd utan till vart och ett av de deltagande samfunden.

Under kyrkokansliets beredningsarbete har på nytt inbjudits till en ekumenisk samling för information och överläggningar kring det med anledning av remissutfallet bearbetade förslag som Kyrkostyrelsen nu lägger fram. Till överläggningen, som ordnades i april 2002, kom företrädare för Svenska Missionsförbundet, Svenska Baptistsamfundet och Bibeltrogna Vänner. Dessa har därefter under arbetets slutskede haft möjlighet att delta i arbetet genom att lämna synpunkter och förslag. Såväl vissa textval som ett antal Dagens bön har setts över med ledning av synpunkterna från ekumeniskt håll.