Bilaga 13

En beskrivning av utjämningssystemet

Avsikten med utjämningen är att de församlingar och samfälligheter som har goda ekonomiska förutsättningar skall dela med sig till de församlingar och samfälligheter som är sämre lottade.

Utjämningen innehåller såväl generella som individuella komponenter. Generella komponenter ger t. ex. avgifter och bidrag för avgiftskraft, kyrkobyggnader, begravningsplatser och andel medlemmar av befolkningen i församlingen. Till vissa församlingar och samfälligheter utgår generella glesbygdsbidrag. Individuella bidrag är kyrkobyggnadsbidrag och strukturbidrag till församlingar och samfälligheter, stiftsbidrag till stiften samt extra utjämningsbidrag.

Utjämningssystemet innebär således att kyrkoavgiftsmedel, som av medlemmarna har betalats in till den egna församlingen eller samfälligheten, i viss mån omfördelas till andra församlingar och samfälligheter samt till stiften. Likaså tas en del av prästlönetillgångarnas avkastning, som annars skulle tillfalla endast vissa andelsägande församlingar och samfälligheter, i anspråk för utjämningen.

Den ekonomiska utjämningen sker via VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning. Dit inflyter även avkastningen på kapitalförvaltningen. Utjämningssystemets generella delar beslutas huvudsakligen av Kyrkomötet genom kyrkoordningen.

Utjämningssystemets generella delar

Utjämningssystemets generella delar består av dels inkomst- och kostnadsutjämning, dels glesbygdsbidrag, dels utjämningsavgifter. Inkomst- och kostnadsutjämningen består av såväl avgifter som bidrag.

De olika komponenterna i inkomst- och kostnadsutjämningen:

_ avgiftskraft per medlem i församlingen eller samfälligheten jämfört med ett riksgenomsnitt. Ger underlag för inkomstutjämning avseende avgiftsbetalande medlemmars inkomstskillnader.

_ antal medlemmar per kyrkobyggnad i församlingen eller samfälligheten jämfört med ett riksgenomsnitt. Ger underlag för kostnadsutjämning avseende underhåll av kyrkobyggnader.

_ antal invånare per begravningsplats i församlingen eller samfälligheten jämfört med ett riksgenomsnitt. Ger underlag för kostnadsutjämning avseende underhåll av begravningsplatser.

_ andel medlemmar av de folkbokförda i församlingen eller samfälligheten jämförd med ett riksgenomsnitt. Ger underlag för kostnadsutjämning av verksamhet riktad mot dem som inte är medlemmar i Svenska kyrkan.

För alla komponenterna gäller att utjämningen sker i riktning mot ett riksgenomsnitt, så att den församling eller samfällighet vars värde på någon av de strukturella parametrarna ovan är lägre än riksgenomsnittet får bidrag från systemet medan den församling eller samfällighet vars värde är högre än riksgenomsnittet får betala en avgift till systemet. Detta innebär att församlingarna själva svårligen kan påverka de avgifter och bidrag som de får respektive betalar till systemet. Utjämningen är dock inte fullständig utan avser en del av de grundbelopp som uppkommer när jämförelser mot riksgenomsnittet avseende en viss komponent görs. Vidare påverkas kostnadsutjämningen av vissa justeringar som görs och som avser t. ex. byggnadsmaterialet hos en kyrkobyggnad eller hur en begravningsplats är belägen.

Glesbygdsbidraget innehåller följande komponenter:

_ befolkningstäthet och tätortsgrad

_ energikostnader

_ kostnader för kallortstillägg för löner

De olika komponenterna avses spegla de merkostnader som glesbygdsförsamlingar drar jämfört med övriga församlingar till följd av glesbygdsfaktorn. Inte heller i dessa delar är emellertid utjämningen fullständig så att församlingar och samfälligheter i glesbygden får full täckning för sina extra kostnader.

Utjämningsavgiften utgår som allmän sådan avgift och som särskild avgift. Den allmänna utjämningsavgiften betalas av alla församlingar och samfälligheter i förhållande till deras intäkter av kyrkoavgift. Den särskilda utjämningsavgiften betalas av stiften i förhållande till avkastningen av prästlönetillgångarna.

Utjämningssystemets intäkter av inkomst- och kostnadsutjämningsavgifter beräknas för år 2003 till drygt 590 miljoner kronor. Utjämningssystemets kostnader för inkomst- och kostnadsutjämningsbidrag beräknas för år 2003 till knappt 699 miljoner kronor.

Som framgått är inkomst- och kostnadsutjämningen som princip konstruerad så att avgifter och bidrag skall motsvara varandra. Utjämningssystemets intäkter av avgifterna under ett år skall i princip vara lika stora som systemets kostnader för bidragen. Den skillnad mellan intäkter och kostnader som de angivna beloppen ger uttryck för är därför helt att hänföra till glesbygdsbidragen. I denna del förekommer ju inga intäkter till utjämningssystemet.

Den allmänna utjämningsavgiften beräknas under år 2003 ge drygt 686 miljoner kronor till utjämningssystemet. Denna beräkning grundas på den enligt kyrkoordningen gällande nivån för avgiften, dvs. 0,07 procent av de medlemmarnas beskattningsbara inkomster, samt prognos av skatteunderlagets utveckling. Den särskilda utjämningsavgiften beräknas ge 135 miljoner kronor.

Inkomst- och kostnadsutjämningsavgifterna, den allmänna och den särskilda utjämningsavgiften utgör tillsammans de totala utjämningsavgifterna. För 2003 beräknas de till 1 411 miljoner kronor.

Utjämningssystemets individuella delar

Som nämnts innehåller utjämningssystemet också individuella delar, där bidrag utgår efter särskild prövning. Till församlingarna och samfälligheterna utgår därvid bl. a. kyrkobyggnadsbidrag. Sådana bidrag fördelas av stiftsstyrelserna efter ansökan från de församlingar eller samfälligheter som har behov av bidrag. Kyrkofondens styrelse fördelar kyrkobyggnadsbidragsmedel till stiftsstyrelserna för vidare fördelning till församlingar och samfälligheter. För år 2003 föreslås 50 miljoner kronor utgå som kyrkobyggnadsbidrag.

Till utjämningssystemets individuella delar skall också hänföras de bidrag som utgår till stiften, stiftsbidrag och strukturbidrag. Dessa bidrag avser dels stiftens egen verksamhet, dels att ge stiften möjlighet att stödja församlingar och samfälligheter genom s.k. strukturbidrag. Stifts- och strukturbidragen föreslås i rambudgeten för 2003 uppgå till sammanlagt 280 miljoner kronor.

Vidare kan extra utjämningsbidrag utgå till församlingar, samfälligheter och stift efter särskilt beslut av Kyrkofondens styrelse. Bidragen skall enligt kyrkoordningen utgå när övriga utjämningsåtgärder inte ger en tillfredsställande utjämningseffekt. För år 2003 föreslås högst 10 miljoner kronor utgå som extra utjämningsbidrag.

Summan av de generella inkomst- och kostnadsutjämningsbidragen och de individuella bidragen inom utjämningssystemet beräknas uppgå till 1 039 miljoner kronor 2003.

Sammanställning av utjämningssystemet

Belopp anges i tusen kronor, förslag till rambudget för 2003

Intäkter på nationell nivå				Kostnader på nationell nivå
Allmän utjämningsavgift		685 904
Särskild utjämningsavgift		135 000
Inkomst- o kostnadsutjämningsavgifter				Inkomst- o kostnadsutjämningsbidrag
	Inkomstutjämningsavgift	268 109			Inkomstutjämningsbidrag	267 969
	Kyrkounderhållsavgift	76 076			Kyrkunderhållsbidrag	85 808
	Begravningsplatsavgift	125 117			Begravningsplatsbidrag	119 232
	Kyrkotillhörighetsavgift	121 096			Kyrkotillhörighetsbidrag	120 904
					Glesbygdsbidrag	105 000
		590 398				698 913
				Individuella bidrag
					Stiftsbidrag	190 000
					Strukturbidrag	90 000
					Kyrkobyggnadsbidrag	50 000
					Extra utjämningsbidrag	10 000
						340 000
Totalt		1 411 302				1 038 913