Bilaga 11
Nämnden för Svenska kyrkans missions, Nämnden för Lutherhjälpens och EFS-rådets planeringsunderlag för periodens verksamhet
Förutsättningar för verksamheten
Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan och delar den kristna bekännelsen och lovsången till en treenig gud.
Kyrkan finns inte till för sin egen skull, utan är sänd av Gud i världen med uppdraget att i ord och handling visa på evangeliet om Guds befriande kärlek genom Jesus Kristus. Kyrkan skall upprätta tecken på Guds rike genom att visa på vägar till försoning och upprättelse för människor i relation till Gud, till varandra och till hela skapelsen. I den kristna tron finns en envis strävan att aldrig ge sig förrän hela skapelsen är räddad från ondska och djävulskap. Det är i denna gudomliga strävan till befrielse och helande som kyrkan har sin mission.
En kyrka som fullgör sitt uppdrag verkar för ett rättfärdigt sätt att förvalta allt det Gud givit i skapelsen, strävar efter en rättvis fördelning av världens resurser, värnar varje människas värdighet och hävdar sanning, rätt och fred. Genom ekumeniskt och globalt samarbete kan kyrkan möta dagens trender och bistå, skydda och stärka de mest utsatta. Hennes globala natur och befriande tro är gudagivna resurser i det arbetet. Kyrkans uppdrag är ett och detsamma, lokalt, nationellt och globalt.
Gränsöverskridande
Enligt kyrkoordningen är församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor skall komma till tro på Kristus och leva i tro i en kristen gemenskap som skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Församlingens grundläggande uppgift utgör ett mönster för Svenska kyrkan, inte bara på nationell nivå utan också i det internationella arbetet. Genom samverkan i den världsvida kyrkan och andra nätverk finns Svenska kyrkan med i ett globalt arbete för utveckling av såväl kyrko- och församlingsarbete som av hållbara samhällen.
Guds mission kan inte begränsas till det som kyrka och församling gör, den går utöver dess gränser. Samtidigt måste det finnas en bärkraftig gemenskap för att kyrkan skall kunna leva i mission. Missionsuppdraget innebär därför att bygga upp en gränsöverskridande gemenskap i vilken både vittnesbörd och tjänst har sin plats.
I det internationella arbetet vill Svenska kyrkan stödja lokala självständiga kyrkor. Tyngdpunkten i verksamheten ligger i samarbete med kyrkor och ekumeniska organisationer och nätverk. En viktig uppgift i detta sammanhang är att förbereda, sända och ta emot missionärer. Dessa krymper avståndet mellan samverkande parter och hjälper dem att lära känna varandra bättre. De blir tecken på solidaritet och brobyggare mellan olika kulturer och olika sätt att vara kyrka.
Delande gemenskap
Kyrkan är en delande gemenskap. Bibeln använder bilden av en kropp och dess lemmar som uttryck för den organiska samhörighet och det ömsesidiga beroende som denna gemenskap förutsätts bäras av. I denna gemenskap finns olika slags resurser - mänskliga, andliga och materiella. Dessa skall delas så att de används där de bäst behövs. Denna insikt måste prägla det internationella samarbetet så att de som sett sig som givare också blir medvetna om sina behov och att de som sett sig som mottagare ser att de har mycket att ge.
Jesus identifierade sig med de utsatta. Diakoni är att möta utsattas behov och att se på världen med deras ögon. Det är också att motverka strukturer och system som leder till marginalisering. Därför är det inte tillräckligt att ge bröd till den hungrande eller att stanna vid att mildra symptom. Kyrkan är kallad att ställa frågor om orsakerna och vara beredd att arbeta för förändringar av orättfärdiga strukturer. I det diakonala uppdraget ligger att verka för en förändring av människors sätt att tänka om sina egna möjligheter och därigenom skapa hopp och framtidstro. Människors utsatthet kan bara minskas genom ett antal samverkande strategier, där enskilda människor, kyrkor, folkrörelser, organisationer och statliga institutioner av god vilja samarbetar. I en värld där det finns klyftor mellan rika och fattiga, både inom och mellan länder, måste nationell och internationell diakoni samverka och söka gemensamma lösningar.
Utgångspunkter och strategiska områden
Vägledande för Svenska kyrkans arbete med internationell mission och diakoni skall vara följande utgångspunkter:
Delaktighet och öppenhet
Människors initiativ, vilja och delaktighet är avgörande för att förändringar skall äga rum. Därför är dialog och öppenhet den nödvändiga utgångspunkten för ett långsiktigt och varaktigt arbete. Det innebär att Svenska kyrkans relationer skall präglas av insikten om allas lika värde och respekt för varandras integritet.
Ekumeniskt förhållningssätt
Kyrkans uppdrag är ett och detsamma, oberoende av konfessionella och organisatoriska gränser. Därför är arbetet för kyrkans enhet en central del av uppdraget. Det innebär att Svenska kyrkan i sitt arbete och sina relationer skall vara lyhörd för andras trosuppfattningar, inställd på dialog samt sträva efter samarbete och samförstånd, också för att själv kunna utvecklas.
Relationer och ömsesidighet
Svenska kyrkan är i behov av stöd och erfarenheter från sina partner. Därför handlar inte den internationella verksamheten främst om att ge, utan minst lika mycket om att få. Det innebär att det ömsesidiga beroendet måste erkännas och bejakas för att vi skall kunna mötas som jämbördiga parter i den världsvida kyrkan.
Utsattas tolkningsföreträde
Solidaritet med utsatta människor, i dag och med kommande generationer, är en fundamental utgångspunkt för kyrkans verksamhet. Det innebär att Svenska kyrkan i sitt arbete och i sina relationer skall ge den utsatte tolkningsföreträde och arbeta för upprättelse av den som blivit berövad sin rätt till ett fullvärdigt liv. Detta är grundläggande i kampen för social och ekonomisk rättvisa, för en ekologiskt hållbar utveckling och för jämställdhet mellan könen.
Med utgångspunkt i inriktningsmål och bärande principer struktureras verksamheten inte bara i huvud- och delprogram, utan också i ett antal strategiska områden som utgör styrmedel för dessa:
_ Ekonomisk och social rättvisa.
_ Kyrko- och församlingsutveckling.
_ Mobilisering av lokala resurser.
_ Religions- och kulturmöte.
_ Demokrati och folkrätt med särskild inriktning på mänskliga rättigheter.
_ Teologisk utbildning och reflektion.
_ Ekologiskt hållbar utveckling och rätten till mat.
_ Försoning och konfliktförebyggande.
_ Hälso- och befolkningsfrågor med särskild inriktning på Hiv/Aids.
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen
EFS utlandsarbete administreras tillsammans med Svenska kyrkans övriga arbete för internationell mission och diakoni, vilket medför att de olika verksamheternas erfarenheter berikar varandra i det vardagliga arbetet. En stor del av det som i övrigt finns i denna skrivelse berör således även EFS.
EFS utlandsutredning, som inte arbetat inom ramen för Svenska kyrkan på nationell nivå, utan på EFS styrelses uppdrag, lade fram sin slutrapport i november 2001. Styrelsen tillsatte omedelbart en beslutsberedning för att formulera konkreta beslut. Beslutsberedningens arbete slutredovisades i april 2002 och styrelsen beslutade då att följande områden skall prioriteras när det gäller nya kallelser till EFS:
_ Utbildning. Utbildningsinsatser riktade mot utbildning av utbildare, lärare och ledare. Det kan gälla lekmän, präster/evangelister, barn- och ungdomsledare, hälso- och sjukvårdspersonal och andra utbildare/lärare.
_ Relationer. Relationsskapande som främjar ömsesidigt beroende. Arbete med utbytesprogram för unga, volontärer i olika åldrar, vänförsamlingar, missionärer/co-workers (långsiktigt arbete), utbildningsutbyte och arbete tillsammans med invandrare i Sverige.
_ Nå vidare med evangeliet. Kommunicera evangeliet i första hand i samarbete med systerkyrkor och utländska partner och att bidra till den kristna kyrkans kallelse att gå vidare med evangeliet till alla folk.
Styrelsen beslutade också att uppdra åt missionsföreståndaren att genom förhandling utarbeta villkor och riktlinjer för EFS medverkan i Nämnden för internationell mission och diakoni för slutligt beslut i EFS styrelse i juni 2002, samt då även redovisa konsekvensen av att inte gå in i nämnden utan fortsätta som nu.
Under 2002 och genom hela mål och ramperioden kommer konsekvenserna av styrelsens beslut att ytterligare bearbetas och implementeras.
Huvudprogram Kyrkosamverkan och utvecklingssamarbete
Huvudprogrammets huvuduppgift är att i samverkan med internationella partner stärka det kristna vittnesbördet i ord och handling.
Löpande verksamhet
Tyngdpunkten i huvudprogrammets arbete ligger i direkt samverkan med kyrkor, ekumeniska organisationer och nätverk samt regionala och nationella kristna råd. Kontakterna kännetecknas av ett långsiktigt kyrko- och utvecklingssamarbete med partner som Svenska kyrkan har varit med att grunda eller haft långvariga relationer till samt med nyare partner vars arbete är inriktat på frågor som rör Svenska kyrkans prioriteringar inom internationell mission och diakoni. Centralt i dessa kontakter är strävan efter att fördjupa ett gemensamt idésamtal om att vara delar av Kristi kropp och att söka former för ömsesidigt utbyte och delande av resurser.
Samarbetet sker främst genom ekonomiskt stöd till organisationers långsiktiga kyrko- och utvecklingssamarbete samt sändande av personal. Andra viktiga delar är påverkansarbete, utbytesprogram, planering och genomförande av, samt deltagande i, konferenser och partnersammansatta samråd.
Samarbetet förutsätter en kontinuerlig och nära relation som kräver mycket tid och en medveten strävan efter fördjupande av relationen genom bland annat samtal kring mål och verksamhet. Vid regelbundna - oftast årliga - besök av handläggare görs mycket av arbetet med planering och uppföljning. En stor del av de löpande insatserna sker i form av stöd till integrerade utvecklingsprogram utifrån regionala och lokala behov, inriktade på folkbildning, teologisk utbildning, demokratiutveckling, landsbygds- och storstadsutveckling m.m.
I den löpande uppföljningen och utvärderingen handlar det mycket om att bedöma effekten av det arbete som genomförts i de projekt och program som samarbetet bedrivs i. Även om de genomförda aktiviteterna låter sig beskrivas, kan effekten av dem vara svårare att komma åt, särskilt när det handlar om förändringar eller andra effekter som först visar sig på lång sikt och inte med säkerhet kan kopplas till genomförandet av en viss insats. Svenska kyrkan står i dialog med såväl Sida som Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet kring frågor om metoder och modeller för utvärdering och uppföljning.
Huvudprogrammet är indelat i delprogrammen Afrika, Asien, Europa, Globalt, Latinamerika, Mellanöstern och Missionärer. Under perioden kommer ett arbete att ske med sikte på att öka den tematiska styrningen av verksamheten.
Särskild verksamhet
En systemrevision av Svenska kyrkans internationella arbete som genomförts i Sidas regi har gett värdefulla rekommendationer rörande hur Svenska kyrkans långsiktiga och multilaterala arbetssätt kan utvecklas. Bl.a. nämns behovet av förbättrad omvärldsanalys och effektvärdering, en tydligare närvaro och inflytande i Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet samt en jämnare arbetsbelastning mellan olika medarbetargrupper. Rekommendationerna från systemrevisionen skall följas upp under perioden.
Globaliseringen ger nya förutsättningar för samarbete och utveckling, men även för marginalisering. Det är därför av största vikt att Svenska kyrkan uppmärksammar dessa sidoeffekter i sina relationer och insatser. Arbetet att tillsammans med partner bestämma verksamhetens inriktning, sätta gemensamma mål och definiera respektive roller i samarbetet ska därför intensifieras. Det är också viktigt att stimulera till kontakter mellan partner, liksom deras egen organisations- och kapacitetsutveckling.
Missionärer behövs både för att fylla partners behov och för att bygga fördjupade och varaktiga relationer. Därför är det viktigt med en fördjupad ideologisk reflektion och diskussion kring missionärens roll. Partners och Svenska kyrkans behov behöver vägas samman såväl med möjligheten att rekrytera lämpliga och villiga personer som med kostnadsutvecklingen kring utsänd personal.
De flesta av Svenska kyrkans partner befinner sig i situationer som är ekonomiskt, religiöst och politiskt problematiska. Ett starkt civilt samhälle är en nödvändig förutsättning för en demokratisk samhällsutveckling. Utsatta grupper måste bli medvetna om sin situation och genom att de folkliga basorganisationerna stärks kan de börja göra sin röst hörd. Församlingar och lokala organisationer har här en viktig roll och pedagogiska modeller bör vidareutvecklas och förfinas för att tillvarata människors inneboende resurser. I detta sammanhang skall Svenska kyrkan fortsätta synliggöra kyrkornas och religionens roll som värde- och identitetsbärare i det civila samhället, inte minst som uppföljning av arbetet med att fördjupa och vidga kriterierna i förhållande till Sida.
Det långsiktiga kyrko- och utvecklingssamarbetet handlar idag alltmer om att ta fram lokala modeller för hållbara förändringar och fördjupade relationer och inte bara om att vara ett instrument för resursöverföring. Under senare år har samtalen och verksamheten inriktats med tyngdpunkt på tematiska strategiska prioriterade områden som leder till ekologiskt och socialt hållbara förändringar. För den fortsatta planeringen måste en strategisk koncentration av både tematiska prioriterade områden och geografiska avgränsningar göras. Det innebär att det samarbete som inte står i relation till dessa håller på att avvecklas. Denna förändringsprocess kan ta fem till tio år.
Under perioden kommer förutsättningarna för ett fördjupat samarbete med ortodoxa och orientaliska kyrkor att utredas. Detta mot bakgrund av den positiva och brobyggarroll som Svenska kyrkan kan ha i relation till det spända ekumeniska klimat som råder i Europa, vilket i sin tur också har kopplingar till den ekonomiska och politiska klyfta som idag finns mellan det ortodoxa och det västliga Europa.
I det allmänna arbetet för fred och försoning har Svenska kyrkans partner en viktig roll att spela, inte minst med tanke på den kontext av orättvisor, spänningar och i vissa fall krig som ett flertal av dessa befinner sig i. Den världsvida kyrkan är bärare av försoningens teologi vilket gör det möjligt för kyrkan och dess företrädare att på ett trovärdigt sätt söka dialog i frågor om fred och försoning. Behovet av en samlad förståelse kring detta arbete är tydligt och under perioden skall former för en strategi ha utarbetats.
Svenska kyrkan har under 2001-2002 på ett särskilt sätt uppmärksammat situationen i Sudan och fokuserat på oljeexploateringen i landet och kyrkornas roll för fred och försoning. Detta engagemang skall nu förankras i det löpande arbetet.
De globala miljöproblemen drabbar alla, men de fattigare delarna av världen i synnerhet. Inte minst den utvecklade världens utsläpp av växthusgaser kommer att drastiskt förändra många u-länders livsbetingelser. Behovet av att tillsammans med partner bearbeta begreppet ekologiskt hållbar utveckling är stort och ska prioriteras.
Den ökade satsningen på lokal resursmobilisering med sparande och krediter fortsätter under perioden, bl.a. i nära samarbete med de ekumeniska lånefonderna Oikocredit och ECLOF. Målet är att 15 procent av Lutherhjälpens internationella anslag senast 2004 kanaliseras till utvecklingsarbete där sparande och krediter utgör en viktig komponent. I Sydafrika, Zimbabwe, Tanzania och Indien skall särskilda satsningar göras under perioden.
Som ett led i att finna ny finansiering och forum för diskussion om de internationella solidaritets- och utvecklingsfrågorna fortsätter det strategiska och praktiska arbetet med att närma sig EU. För att underlätta EU-finansieringen har tillsammans med de nordiska kyrkornas biståndsorganisationer två konsortier bildats, ett för Peru och ett för Bangladesh. Under 2003-2004 kommer EU-medel att sökas även för andra projekt inom huvudprogrammet.
Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem är en plats där möjligheter ges till en ökad reflektion och fördjupad förståelse i mötet med människor av annan tro, vilket kan ge människor i Svenska kyrkan verktyg till att hantera såväl svårigheter och möjligheter i det mångkulturella och mångreligiösa mötet i Sverige. Ansvarsfördelningen mellan STI och Kyrkokansliet behöver klarläggas under perioden.
Effektmål
· Att huvudprogrammet senast 2003, i linje med systemrevisionens rekommendationer, skall ha förbättrat kvalitén på sin verksamhet och uppnått en jämnare arbetsbelastning.
· Att det 2003 föreligger en ny missionärspolicy som bland annat innefattar en analys av framtida resurser och behov av utsända missionärer.
· Att till 2003 ha utvecklat ett fungerande samråd mellan EFS partner.
· Att 15 procent av Lutherhjälpens internationella anslag senast 2004 kanaliseras till utvecklingsarbete där sparande och krediter utgör en viktig komponent.
· Att Svenska kyrkan senast 2004 etablerat en tydlig roll i förhållande till EU, både för påverkansarbetet i de internationella solidaritets- och utvecklingsfrågorna och i finansiering av utvecklingsarbetet.
· Att senast 2004 ha funnit former för en tematisk styrning av huvudprogrammet.
· Att ömsesidigheten i partnerrelationen senast 2005 skall ha förtydligats både praktiskt och innehållsmässigt.
· Att partners organisatoriska kapacitet ska ha stärkts till 2005, så att dessa på ett bättre sätt kan genomföra ett hållbart utvecklings- och påverkansarbete.
Huvudprogram Katastrof
Huvudprogrammets huvuduppgift är att i samarbete med det internationella nätverket Action by Churches Together, ACT, förmedla hjälp i katastrofsituationer.
Löpande verksamhet
I alla katastrofsituationer, antingen de är akuta eller långvarigt pågående, vill Svenska kyrkan arbeta tillsammans med befintliga lokala strukturer genom att stärka dessa. De flesta katastrofer har flera orsaker och är därför komplexa till sin natur. Därför måste insatserna redan från början präglas av ett långsiktigt tänkande. De psykosociala, religiösa och kulturella behoven skall uppmärksammas och speciell kompetens inom området inskaffas.
Katastrofarbete får aldrig bli isolerade företeelser utan skall ses i ett större sammanhang med både förebyggande och förberedande komponenter, väl integrerade i det långsiktiga arbetet. Kopplingen mellan akuta katastrofinsatser och det långsiktiga utvecklingsarbetet sker främst genom ACT och i samarbete med lokala kyrkor och kyrkorelaterade organisationer. Beredskap finns för katastrofinsatser i Afrika, Asien, Latin- och Centralamerika, Mellanöstern och Europa.
Genom massmedial uppmärksamhet attraherar katastrofinsatser ofta mycket pengar och engagemang. Det ligger därför ett stort ansvar i huvudprogrammet att ta vara på församlingarnas engagemang och behov av information om Svenska kyrkans katastrofarbete.
Det finns även en stor utmaning i att göra komplexiteten med katastrofer och konflikter synliga och att driva dessa frågor även på hemmaplan för att skapa större förståelse för katastrofbiståndets villkor.
Sidafinansierade anslag för katastrof sker genom årliga ansökningar om medel för smärre humanitära insatser, samt genom särskilda ansökningar under året. Katastrofmedel från EU skall också kunna förmedlas.
Särskild verksamhet
2002 innebär en nysatsning på katastrofarbetet. En fortsatt uppbyggnad och utformning av huvudprogrammet sker under hela perioden. Framför allt gäller det satsningen på personalbistånd, vilket skall utgöra en särskild kompetens för att möta de psykosociala behoven i katastrofarbetet.
Detta innebär att Svenska kyrkan, bl.a. utifrån ett arbete Kyrkokansliet gjort i samverkan med Vårsta, skall till ACT bidra med personal i katastrofinsatser enligt följande:
_ Personal med en specialkompetens för psykosocial rehabilitering och krishantering. De skall användas i väl avgränsade och akuta katastrofinsatser, t.ex. upprättande av flyktingläger, och ha en samordningsfunktion med ansvar för att de psykosociala aspekterna i katastrofinsatsen får samma dignitet och prioritering som mer handfasta återuppbyggnadsfrågor.
_ Personal med en generell kompetens om psykosocial rehabilitering men med en annan specialkompetens. Till exempel en elektriker som genomgått utbildning i psykosocial rehabilitering.
_ Personal i utvärderings- och planeringsarbeten i den mån de efterfrågas av ACT.
_ Personal med kompetens att bearbeta frågor kring religionens och kulturens betydelse för individers identitet och återskapande av fungerande samhällen.
Effektmål
· Att Svenska kyrkan år 2005 har ett brett förtroende bland svenskar och svenska myndigheter vad gäller kapacitet att förmedla katastrofhjälp.
· Att senast år 2005 alla katastrofinsatser är utformade så att de bidrar till en fortsatt långsiktig och hållbar utveckling.
· Att Svenska kyrkan år 2005 har en aktiv roll i samarbetet inom de ekumeniska nätverken för katastrofinsatser, genom deltagande i arbetsgrupper och styrorgan.
Huvudprogram Kommunikation och insamling
Huvudprogrammets huvuduppgift är att informera om verksamheten för att skapa opinion, motivera engagemang och samla in medel för att finansiera huvuddelen av arbetet. (För EFS del hanteras denna verksamhet inte primärt av Kyrkokansliet, utan av EFS kansli.)
Löpande verksamhet
Genom kommunikation kan Svenska kyrkans identitet, uppdrag och utveckling göras tydlig och känd för människor. En dialog om det fortsatta uppdraget är en grund för människors känsla av delaktighet och vilja att dela med sig av tid, engagemang och pengar. Det är viktigt att fortlöpande utarbeta metoder som stimulerar till ett regelbundet och självklart delande/givande såväl för enskilda som för församlingar och grupper.
Opinionsbildningen bedrivs aktivt genom egen tidningsproduktion till olika målgrupper, webbplatser, aktivt pressekreterararbete gentemot allmänna redaktioner och samordning av egna resurser för deltagande med debattinlägg i olika medier. Produktionsstöd ges till TV-reportage som berör SKM:s och Lutherhjälpens verksamhet.
Kommunikationsarbetet bedrivs också genom nyhetsbrev till ombud och andra målgrupper, produktion av trycksaker, annonser, utställningar och filmer, kontakter och samarbete med massmedia. Allt mer arbete sker elektroniskt på webbplats och via e-post, vilket ställer stora krav på nära nog dagliga uppdateringar. Utvecklingsarbetet av SKM:s och Lutherhjälpens webbplats är därför en fortlöpande uppgift som med säkerhet kommer att ta en större del av de samlade resurserna i anspråk framöver.
Ett kontinuerligt arbete med information och kontakter med enskilda givare, församlingar och grupper pågår under hela året. Särskilda satsningar görs vid den årliga julinsamlingen och fasteaktionen då en stor del av årets insamlade medel för SKM respektive Lutherhjälpen samlas in. Att på olika sätt stimulera till goda riks-, stifts- och församlingskollekter är en fortsatt viktig uppgift, liksom att rekrytera nya och behålla befintliga givare. Insamlingsmål för varje målgrupp och insamlingsaktivitet formuleras och det ekonomiska resultatet utvärderas varje månad.
Särskild verksamhet
Integrerat arbetssätt och profilerande kommunikation
För att kunna stärka Svenska kyrkans roll som aktör i det offentliga samtalet kring utvecklingsfrågor, människorättsfrågor och rättvisefrågor är en tydlig kommunikation avgörande, där Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen profilerar sina särarter och positioner på olika sätt. En av de viktigaste förutsättningarna för huvudprogrammet är därför att utveckla och förbättra det integrerade arbetssättet, där utlandsverksamheten och Sverigearbetet tydligt arbetar tillsammans. Under perioden behöver ett genomgripande arbete göras, där SKM:s och Lutherhjälpens olika roller återspeglas i en profilerad kommunikation.
Insamlingsanalys
Bidrag från församlingar och stift behöver bli en ökande andel av SKM:s insamlade medel. Därför skall sådana bidrag stimuleras så att en starkare bas för SKM:s arbete säkras. Lutherhjälpen, som den del av Svenska kyrkans internationella arbete som är mest känd bland allmänheten, har god möjlighet till bredare opinionsbildning och insamling, vilket också medför ett ansvar för att kommunicera Svenska kyrkans värderingar och erfarenheter från samverkan i den världsvida kyrkan.
Tendenserna för SKM är att intäkterna från testamenten ökar medan rekrytering av nya givare går trögt och innebär stora kostnader. Ett insamlingsmål på 58 miljoner kronor är därför en realistisk nivå. De nedåtgående trender som vi länge kämpat med gör det orealistiskt att räkna med successivt ökande insamlingsresultat. Även Lutherhjälpen ser liknande tendenser men det bör ändå vara möjligt att öka insamlingsresultatet under perioden. Det betyder att det blir särskilt viktigt för SKM att satsa stor kraft på insamlingsanalys så resurserna sätts in där de ger störst nytta och att identifiera framtida finansieringsmöjligheter. En särskild satsning på ökade församlingsanslag kommer också att göras för SKM medan Lutherhjälpen fokuserar särskilt på att uppgradera befintliga givare och förbättra givarvårdsprogrammet inför nya värvningssatsningar.
Tidskriftsöversyn
Under perioden skall en översyn av den internationella missionens och diakonins tidskrifter göras för att säkerställa att verksamhetens behov av opinionsbildning, kommunikation och insamling tillvaratas på bästa sätt. Översynen bör genomföras under 2003 och eventuella förändringar i berörda publikationers innehåll, utformning, periodicitet och målgrupper kan få effekt tidigast 2004 eller 2005.
Effektmål
· Att Svenska kyrkans internationella arbete genom Lutherhjälpens och Svenska kyrkans mission skall uppfattas som trovärdigt, aktivt och angeläget av Svenska kyrkans församlingar.
· Att 80 procent av svenska folket skall känna till Lutherhjälpen år 2005 och att 70 procent av dem skall uppleva att Lutherhjälpens verksamhet är trovärdig, aktivt och angeläget.
· Att av insamlade medel för Svenska kyrkans mission skall år 2005 minst 80 procent komma från församlingar och stift.
Huvudprogram Församlingsutveckling och folkbildning
Huvudprogrammets huvuduppgift är att i församlingar och stift väcka och fördjupa engagemanget för internationell mission och diakoni. (För EFS del hanteras denna verksamhet inte primärt av Kyrkokansliet, utan av EFS kansli.)
Löpande verksamhet
Med folkbildning som huvudmetod och stiften och kyrkliga utbildningsinstitutioner som främsta målgrupp utvecklas och förankras en gemensam förståelse av vad internationell mission och diakoni innebär i församlingarnas utvecklingsarbete. En omfattande del av arbetet består av att utveckla, stödja och samordna utbildning och mötesplatser av olika slag: ombudsutbildning, kyrkliga profilutbildningar, utbildning av förtroendevalda och kyrkligt anställda men även tematisk utbildning för andra yrkeskategorier. Samverkan sker i ökad grad med universitet, högskolor och folkhögskolor.
Som en del av detta arbete ingår materialproduktion av olika slag. Här pågår en översyn av arbetsfördelningen inom hela verksamhetsområdet vilket troligen kommer att innebära ett större samordningsansvar för detta huvudprogram.
I samarbete med stiften och internationella partner genomförs utbytesprogram av pilotkaraktär, främst för unga människor. Stipendiatprogrammet för ungdomar är ett exempel på förnyelse inom givna ramar, liksom programarbetet med internationella gäster som en metod för utbildningsverksamhet.
Särskild verksamhet
I början av perioden kommer huvudfokus att vara att inom ramen för projektet "Vårt gemensamma uppdrag" utveckla former för ett ökat samarbete med stiften och olika institutioner och organ på den nationella nivån. Detta sker i samverkan med verksamhetsområdena Kyrkolivets utveckling och Svenska kyrkan i utlandet och syftet är att förskjuta målgruppstyngdpunkten från församlingar till stiften samt finna former för en mer reglerad samverkan mellan respektive stift och den nationella nivån.
Detta innebär en ökad satsning på ytterligare integration inom den nationella nivån. Mot slutet av perioden bör en tydlig förändring vara påbörjad som syftar till att det internationella verksamhetsområdets arbete blir alltmer integrerat i verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling.
Under perioden sker en intensifierad satsning på barn och unga för att utveckla former för barns och ungas delaktighet i och engagemang för internationell mission och diakoni. Detta sker i samverkan med Svenska kyrkans unga, Sensus studieförbund med flera aktuella aktörer.
Sidas stöd för informations- och utbildningsinsatser har utvecklats och förändrats till sin form. Under perioden skall särskilda samverkansprojekt utvecklas, främst i samverkan med Sensus studieförbund, vilka genomförs under förutsättning att Sidamedel beviljas. Det som är ordinarie löpande verksamhet kommer inte att Sidafinansieras. Därför behöver nya möjligheter till ökad finansiering prövas.
Formerna för den framtida verksamheten inom Svenska teologiska institutet i Jerusalem utreds under år 2002. Beredskap finns att utnyttja STI i kommande kursverksamhet men för närvarande, inte minst på grund av det osäkra politiska läget i regionen, är det svårt att se arten och omfånget av detta liksom att kunna fastställa en realistisk kostnads- och intäktsnivå.
Effektmål
· Att det senast år 2003 finns samarbetsavtal med samtliga stift beträffande Svenska kyrkans arbete med internationell mission och diakoni.
· Att Svenska kyrkans församlingar, så många att de motsvarar en majoritet av Svenska kyrkans medlemmar, senast år 2005 beskriver sig som delaktiga i den världsvida kyrkan genom djup kunskap, starkt engagemang, delaktighet i påverkansarbete och praktiskt delande av resurser.
Huvudprogram Analys, policy och påverkan
Huvudprogrammets huvuduppgift är att stärka Svenska kyrkans kompetens i analys och policyfrågor i frågor som rör internationell mission och diakoni, samt skapa förutsättningar för ett kunnigt och effektivt påverkansarbete.
Löpande verksamhet
Svenska kyrkans röst och värderingar efterfrågas alltmer i den svenska debatten. Det är dock inte självklart att kyrkan alltid skall besvara dessa propåer. Det är inte heller självklart hur Svenska kyrkan skall gå in i diskussionen. Därför är det av stor vikt att tydliggöra utgångspunkter för påverkansarbetet. En grundläggande utgångspunkt för huvudprogrammet är teologisk reflektion och erfarenheter som kyrkan gör såväl i andra länder som i vårt eget land. En annan viktig utgångspunkt är att avläsa riktningen för samhällsutvecklingen lokalt, nationellt och globalt för att i rätt tid och med rätt metoder söka vara med och driva samhällsutvecklingen åt det håll som vi önskar.
Huvudprogrammet skall bidra till kompetenshöjning inom organisationen och till långsiktigt policyarbete. Analys- och policydokument skall säkerställa kvaliteten i verksamheten och vara vägledande för övriga huvudprogram. Programmet är under utbyggnad och tar under 2002 fastare form och struktur. Även under 2003 finns behov av arbete med definitioner, avgränsningar och strategier för verksamheten.
Påverkansarbetet har två viktiga målgrupper, beslutsfattare och allmänheten. Målet är att långsiktigt påverka strukturer och politiska processer. Om detta skall vara möjligt krävs hög kompetens och kontinuitet. Opinionsbildning är ett viktigt redskap för att åstadkomma det förändringstryck som är nödvändigt för att påverka beslutsprocesser.
Påverkansarbetet måste ske i ömsesidighet med våra partners. Påverkansarbetet i vårt eget land behöver därför länkas till ett sådant arbete hos våra partners och syskonkyrkor. Inom detta område utvecklas ett nära samarbete med huvudprogrammet Kyrkosamverkan och utvecklingsarbete. Programmet skall bidra till uppbyggnad av kompetens och utveckling av metoder på området.
Av stor vikt är att kunskap och erfarenheter knyts till organisationen och inte enbart till enskilda individer. Det är också viktigt att analys-, policy- och påverkansarbetet sker integrerat med övriga verksamhetsområden inom kyrkokansliet. Programmet skall bidra till att utveckla och genomföra begreppet "lärande organisation". Vidare är samarbete med ekumeniska nätverk viktigt, liksom med andra enskilda organisationer.
Särskild verksamhet
Ekonomisk och social rättvisa
Analys- policy och påverkansarbetet med ekonomisk och social rättvisa bedrivs med inriktning på flera olika huvudområden; Handel och livsmedelssäkerhet, skulder, fattigdomsstrategier och global finansiell arkitektur samt Globaliseringsfrågorna. Arbete med policydokument och debattartiklar är viktiga metoder, liksom dialog med beslutsfattare. Arbetet inom ramen för Föreningen för rättvisemärkt är en annan viktig metod. Under perioden kommer former för dialog med näringslivet kring frågor om ekonomisk och social rättvisa att utvecklas. Ett nära samarbete med Huvudprogram Församlingsutveckling och folkbildning är en förutsättning för att skapa en bredare förståelse för Svenska kyrkans arbete med frågorna samt för ett effektivt påverkansarbete.
Kyrko- och församlingsutveckling
Ett viktigt område att utveckla är påverkansarbete och kapacitetsuppbyggnad hos våra partner, och det bör ske i nära samverkan med dessa. Partnerperspektivet är viktigt och processen kommer att beröra många känsliga frågor - vänstiftsrelationer, bilateralt kontra multilateralt arbetssätt etc. - som dels måste lösas, dels förankras väl.
Mobilisering av lokala resurser
Historiskt har bistånd primärt handlat om överföring av resurser i form av gåvor. Det har ofta skapat negativa beroendeförhållanden trots att detta inte varit avsikten. Lutherhjälpen har sedan några år prövat andra vägar för bistånd i form av stöd till lokala kapitalmarknader. Detta sker genom samarbete med internationella ekumeniska organisationer och genom stöd till spar- och kreditaktiviteter i lokala utvecklingsprogram. Under perioden skall en vidareutveckling av denna verksamhet ske. En betydelsefull delkomponent är mikrofinansverksamhet, som idag är ett av de viktigaste nya utvecklingsverktygen.
Religions- och kulturmöte samt Teologisk utbildning och reflektion
Under perioden kommer ett projekt bedrivas för att analysera behov och förutsättningar för arbete med teologisk utbildning. Såväl partners behov som svenska kontaktytor kommer att ligga till grund för analysen. Arbetet med missionsteologisk reflektion intensifieras. Det är viktigt för att bidra till en integrerad teologisk reflektion i Kyrkokansliet som helhet, liksom för att medlemmar i Svenska kyrkan skall uppfatta att SKM och EFS är centrala aktörer i det missionsteologiska arbetet.
Demokrati och folkrätt med särskild inriktning på mänskliga rättigheter
Under perioden ägnas särskild uppmärksamhet åt situationen i Israel och på de ockuperade palestinska områdena. Arbetet kommer att ske inom ramen för medlemskapet i Kyrkornas världsråd, och Svenska kyrkan kan genom Sveriges kristna råd och i sin karaktär av majoritetskyrka ta viktiga initiativ för att nå andra folkrörelser och sekulära organisationer i gemensamt arbete för att häva ockupationen. Svenska kyrkan kan även bygga broar till andra religiösa samfund, inte minst judiska och muslimska gemenskaper, som vill samarbeta för att förverkliga mänskliga rättigheter och folkrätt i Israel och Palestina.
Under 2003 förväntas Wienmötet om mänskliga rättigheter 1993 att uppmärksammas både i Sverige och internationellt, vilket medför insatser från Svenska kyrkan.
Mot bakgrund av bl.a. händelseutvecklingen i Zimbabwe 2001-2002 finns det anledning att bearbeta frågeställningar som relaterar till förståelsen av demokrati och dess förutsättningar.
Ekologiskt hållbar utveckling och rätten till mat
Utgångspunkter för det internationella verksamhetsområdets arbete med miljöfrågor kommer att utvecklas under perioden. Det är i detta arbete av stor vikt att länka arbetet till Svenska kyrkans miljövärn. Programmet kommer ha en särskild inriktning på klimatfrågan och dess koppling såväl till livsstilsfrågor som utvecklingsfrågor och livsmedelssäkerhet. Arbete med policydokument och debattartiklar är viktiga metoder, liksom dialog med beslutsfattare.
Försoning och konfliktförebyggande
Under perioden kommer en policy för det konfliktförebyggande arbetet att tas fram och relationen till Liv- och fredinstitutet utvecklas.
Händelserna efter terrorattacken i USA den 11 september 2001 visar på behovet av fördjupad och långsiktig diskussion kring den globala utvecklingen, frågan om grundläggande orsaker till terrorism, sambandet mellan religion och politik etc., i vilken Svenska kyrkan bör delta aktivt.
Hälso- och befolkningsfrågor med särskild inriktning på Hiv/Aids
Ett arbete med att ta fram en policy för aidsrelaterade frågor har inletts i kansliet, vilket kommer att få ökad prioritet under perioden. Problemet är mångfacetterat och behöver angripas från en mängd olika håll och finnas med som en del inom alla prioriterade områden. Vidare kommer en övergripande policy- och strategi för arbetet med hälso- och befolkningsrelaterade områden att utarbetas senast 2005.
Effektmål
· Att senast år 2003 skall definitioner och avgränsningar för verksamhetsområdets bärande principer och strategiska områden ha utarbetats.
· Att senast år 2003 skall grundläggande policies och utgångspunkter för de strategiska områdena och dess innefattande tematiska områden och projekt, vilka skall ligga till grund för ställningstaganden och utåtriktad verksamhet, ha utarbetats.
· Att Svenska kyrkans inflytande över beslutsprocesser i samhället med anknytning till verksamhetens strategiska områden skall öka till år 2005.
· Att Svenska kyrkan av allmänheten uppfattas som kunnig, trovärdig och viktig i påverkansarbete med anknytning till verksamhetens strategiska områden.
