Verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling

Nämnden för kyrkolivets utveckling

Nämnden för kyrkolivets utveckling har enligt kyrkoordningen ett särskilt ansvar för de kyrkliga grundutbildningarna och för stödjande av stiftens arbete med att främja församlingslivets utveckling. Nämnden är styrorgan för verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling.

Delegationen för finskspråkigt arbete

Nämnden för kyrkolivets utveckling skall enligt sin instruktion utse en delegation för finskspråkigt arbete. Delegationen för finskspråkigt arbete skall enligt sitt reglemente särskilt fungera som samarbets- och serviceorgan åt stift och församlingar, stöd för församlingsgrupperna samt biträda vid rekrytering, utbildning och fortbildning. Delegationen skall också vara förbindelseorgan mellan Svenska kyrkan och sverigefinländarna samt utveckla förbindelserna mellan Svenska kyrkan och Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. De båda språkgrupperna är representerade i delegationen för att ömsesidigheten skall prägla arbetet från planering till genomförande.

Verksamhetsområdet

Allmänt om verksamhetsområdet

Verksamhetsområdet är indelat i de tre huvudprogrammen Gudstjänst, Undervisning och utbildning samt Diakoni och samhällsansvar. Dessa motsvarar församlingens grundläggande uppgift, som den är angiven i kyrkoordningen. Uppgiften att bedriva mission tolkas som kyrkans grundläggande sändning och uppdrag, vilket skall komma till uttryck i gudstjänst, undervisning och diakoni.

I verksamhetsområdet bedrivs också arbetet under Delegationen för finskspråkigt arbete samt det nationella arbetet som är knutet till Svenska kyrkans miljövärn.

Delegationen för finskspråkigt arbete

Delegationen har ansvar för finskspråkigt arbete inom gudstjänstliv, diakoni, undervisning och mission samt information och kommunikation på nationell nivå. Arbetet med gudstjänstliv, diakoni och undervisning bedrivs i respektive huvudprogram inom verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling.

Svenska kyrkans miljövärn

Arbetet med miljöfrågor på den nationella nivån drivs och samordnas genom Miljövärnet, vars uppgift är att:

_ Till motiverade församlingar erbjuda verktyg för omställning till hållbar utveckling. Detta sker genom miljödiplomeringen.

_ Erbjuda motivation på individuell basis.

_ Påminna kyrkan om ansvaret att medverka till omställning till hållbar utveckling.

_ Att vara spejare in i framtiden.

Verksamhetsområdets kostnader

Detaljbudget 2002	Rambudget 2003	Rambudget 2004	Rambudget 2005
86 657 tkr	86 587 tkr	86 149 tkr	86 918 tkr

Väsentliga förändringar

_ Bedömningen är att Stödfonden inte kommer att ge några intäkter för år 2003. För 2004-2005 finns en intäkt samt en motsvarande kostnad. Avsikten är att fondmedlen i fortsättningen används till speciella projekt och inte främst bär ordinarie verksamhet.

_ Utbildningsstipendierna till studerande på kyrkans grundkurs har tagits bort från halvårsskiftet 2002.

_ Inget anslag är budgeterat till Svenska Bibelsällskapet. En viss nedskärning har skett av anslagen till Johannelunds teologiska högskola, Stora Sköndals musikhögskola och S:t Lukas stiftelsen.

_ Den planerade projektledartjänsten för projektet om predikans roll har skurits bort.

_ Projektet för att arbeta fram ett grunddokument kring kyrkorummet har skjutits fram i tiden och kommer då att involvera flera verksamhetsområden.

_ Projektet Visuell gudstjänst avslutas under år 2003 i och med att teckenspråkiga gudstjänstordningar för kyrkliga handlingar överlämnas till Kyrkomötet.

_ Projektet för att utveckla en form för fortbildning av stiftens teckenspråkiga medarbetare i teckenspråk avslutas under år 2002. Därefter bekostar stiften fortbildningen av teckenspråkiga medarbetare i enlighet med träffade överenskommelser.

_ Två projektanställningar för arbetet med Miljödiplomering avslutas under 2003. En av dessa, teologtjänsten avslutas därmed. Tjänsten som miljösamordnare kommer att kvarstå delvis finansierad av diplomeringsavgifter. Möjlighet till fördjupad samverkan med Svenska kyrkans församlingsförbund kommer att prövas.

_ Avtalen som slutits med diakoniinstitutioner och Strängnäs stift för Centrumbildningar, gäller till utgången av år 2002. En utvärdering av arbetet genomförs under våren 2002. Avtalen kommer att prolongeras ytterligare ett år för att tid ska ges att utveckla arbetet utifrån denna utvärdering. Ansvaret för andlig vård inom kriminalvården och polispräster kommer dock att föras in redan för år 2003.

_ Arbetet med diakoni och samhällsfrågor inom kyrkokansliet kommer att ha en minskad bemanning och inriktas på att bevaka och analysera utvecklingen samt att vara samtalpartner för stiften.

_ Inom kyrkomusikaliska området undersöks möjligheterna till mer effektiv samverkan med bl.a. EFS, Verbum och Sensus studieförbund vilket kan komma att innebära minskad kostnad.

_ Pastoralinstituten har fått utökad ram p.g.a. ökade lönekostnader och hyreskostnader.

_ Genom projektanslag under tre år kommer nationell nivå att medverka till att stärka pilgrimsarbetet i hela Svenska kyrkan.

Konsekvensanalys, prioriteringar och bedömningar av ekonomiska resurser för verksamhetsområdet

De frågor som utgör nämndens främsta prioritering inför år 2005 är utbildning, rekrytering och barn och ungdomsperspektivet. Som ett resultat av översynen av de kyrkliga utbildningarna och utredningen Prästutbildning i förändring planeras bl.a. inrättandet av ett pedagogiskt råd, under 2003, som skall hålla samman och driva den kyrkliga grundutbildningen.

De förändrade ramarna inför budgeten 2002 har inneburit att resurserna i första hand har lagts på att avsluta redan pågående projekt medan nya utvecklingsprojekt inte kan påbörjas och genomföras. För att frigöra budgetutrymme återbesätts i möjligaste mån inte vakanser utan löses genom förändrad arbetsfördelning och genom att avstå från att utföra vissa arbetsuppgifter. Minskningen av anslagen berör främst huvudprogrammen Gudstjänst och Diakoni och samhällsansvar.

Inom huvudprogram Undervisning och Utbildning kommer en koncentration av arbetet att ske för att uppfylla målet att vid utgången av 2004 ha utbildat, i förhållande till Svenska kyrkans behov, präster, diakoner, församlingspedagoger och kyrkomusiker till att utifrån sin kompetens verka för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd. För att klara besparingen har utbildningsstipendierna till studerande på kyrkans grundkurs tagits bort från halvårsskiftet 2002. Det övriga arbetet inom programmet får också minskade resurser vilket bl.a. innebär att arbetet för att uppmärksamma barns och ungas särställning i kristen tro inte kan drivas i den omfattning som varit önskvärt.

Inriktningsmålen anger att Kyrkolivets utveckling skall tillämpa framtidsinriktad omvärldsanalys samt vidare att främja en miljö där människor är subjekt i ett livslångt lärande. Förändringar såväl i samhällsstrukturen som i den kyrkliga organisationen och verksamheten ställer alla som är verksamma i kyrkan inför utmaningar av såväl tankemönster som handlingsalternativ. Den kompetensutveckling som ges till anställda, förtroendevalda och frivilliga inom kyrkan måste rusta medarbetarna att se och inta nya perspektiv.

Det långsiktiga strategiska arbetet bedrivs inom verksamhetsområdet medan det operativa arbetet sker i stiften, på kyrkliga folkhögskolor, Sensus studieförbund, högskolor och universitet samt andra utbildningsanordnare. Översynen av de kyrkliga utbildningarna (ÖSUT) har föreslagit att ett pedagogiskt råd skall inrättas med mandat från stift och den nationella nivån att samordna den kyrkliga grundutbildningen och verksamhetsområdet vidtar nu de åtgärder som krävs för att ett sådant råd skall kunna inrättas 2003 om detta beslutas i den fortsatta beredningen av förslagen om de kyrkliga utbildningarna.

Minskningen av personella resurser inom arbetet med diakoni och samhällsfrågor kommer att innebära att den nationella nivån får en mer begränsad tillgång till egen specialistkompetens. Arbetet inriktas på att i huvudsak bevaka och kommunicera bl.a. regelförändringar och utvecklingstendenser internt och externt. Den nationella nivåns aktiva opinionsbildningsarbete med bland annat deltagande i konferenser och överläggningar och remissarbete måste minska i omfattning. Utöver arbetet inom de nationella centrumbildningarna kommer frågorna om social ekonomi och hållbar utveckling, samt integration, att sättas främst. Däremot kommer arbetet med invandrar - och flyktingfrågor främst att skötas inom ramen för etablerade samarbeten med andra kyrkor och Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. Också det sverige-finska arbetet får minskade resurser vilket leder till att vissa arbetsuppgifter måste tas bort. I arbetet med integration kommer dock även fortsättningsvis erfarenheterna från det sverige-finska arbetet att ha stor betydelse.

Det nationella arbetet måste som framgår ovan mer än tidigare lita till övriga aktörer i sammanhanget, inte minst det utvecklingsarbete som sker på stiften och på diakoniinstitutioner och stadsmissioner. Arbetet med utbildningar rörande diskrimineringslagstiftningen som under år 2002 sker i samverkan mellan Svenska kyrkans församlingsförbund och kyrkokansliet får sedan drivas vidare av Svenska kyrkans församlingsförbund. Svenska kyrkans nationella nivå kommer att driva opinionsarbetet genom våra samarbetsorganisationer som exempelvis Sveriges Kristna Råd, Hela Människan, Forum för frivilligt socialt arbete, Kvinnor i Svenska kyrkan, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, EU-kontoret och Rättvisemärkt.

Samtal pågår sedan flera år med Svenska Kyrkans Unga kring hur ansvaret för att driva barn- och ungdomsfrågor ska fördelas mellan nämnden och barn- och ungdomsrörelsen. Nämnden har under de senaste åren tagit ett växande ansvar för att stärka barn och ungdomsperspektivet i arbetet. Svenska Kyrkans Ungas arbete med rörelsens identitet öppnar möjligheter för att det under kommande år ska vara möjligt att hitta nya vägar att fördjupa samarbetet.

Inom gudstjänstarbetet prioriteras arbetet med ett grunddokument för gudstjänstrum, predikans roll och församlingssången. Det minskade utrymmet för särskilda projektmedel innebär dock en försening i detta arbete och att verksamhetsområdet i större utsträckning får bedriva arbetet med fasta resurser och tillsammans med andra verksamhetsområden. Ett arbete som påbörjas för att pågå till 2005 är att i samverkan med stiften göra en fördjupad analys av det som står skrivet om gudstjänst, undervisning, diakoni och mission i församlingsinstruktionerna. Eftersom dessa arbetsuppgifter i mycket liten utsträckning kan tillföras särskilda resurser genom projekttjänster får de dock hanteras inom ramen för befintliga personalresurser, vilket kommer att kräva förändringar i nuvarande arbetsuppgifter, och genom utvidgade samarbeten med bland annat pastoralinstituten och verksamhetsområden.

Nämnden för kyrkolivets utveckling har haft ambitionen att fullfölja många omfattande åtaganden trots minskningar i tillgängliga resurser. Kyrkostyrelsen ber nämnden att fortsätta överväga vad som är en rimlig omfattning på den nationella nivåns åtaganden när det gäller arbetet med gudstjänstfrågor såsom de kyrkliga böckerna, församlingssången och predikan för att under planeringsperioden nå en bättre överensstämmelse mellan åtaganden och tillgängliga resurser.

Kyrkostyrelsen har strävat efter att besparingar på den nationella nivån inte skall leda till ökade kostnader för andra delar av kyrkan. I avvaktan på slutförda förhandlingar med Bonus Presskopia rymmer förslaget till rambudget därför en fortsatt nationell finansiering av upphovsrättsavtalet.

Inriktningsmål

Verksamheten ska bidra till kyrkolivets utveckling i Svenska kyrkan genom:

_ att verksamhetsområdet tillämpar framtidsinriktad omvärldsanalys,

_ att stödja stiften när det gäller att främja ett varierat gudstjänstliv som bygger på de mångas delaktighet med syfte att upprätta och befria människor,

_ att utveckla handlingsmodeller/metoder för medarbetare så att människor upprättas och befrias,

_ att främja en miljö där människan är subjekt i ett livslångt lärande,

_ att främja arbetet med Svenska kyrkans språkliga minoriteter genom att hävda rätten till ett eget språk och en egen kultur utifrån ett integrationsperspektiv,

_ att rusta medarbetare som utifrån sin specialistkompetens uppmuntrar och tar tillvara den resurs som finns i församlingarna i vårt mångkulturella samhälle.

Verksamhetsområdets rambudget

Kyrkolivets utveckling

				Utfall	Detalj-	Ram-	Ram-	Ram-
	Belopp anges i tkr				budget	budget	budget	budget
				2001	2002	2003	2004	2005
INTÄKTER
EXTERN FINANSIERING
	Kollekter o gåvor			1 056	900	1 000	1 100	1 200
	Övriga bidrag			10 492	1 282	1 552	770	420
	Finans- o kapitalförvaltning			89	0	0	0	0
	Övriga intäkter			1 978	1 870	1 920	1 970	2 070
S:A EXTERN FINANSIERING				13 615	4 052	4 472	3 840	3 690
	Jämf m nuvarande rambudget					-13 615	-13 462
NATIONELL FINANSIERING				65 837	81 592	82 115	82 309	83 228
	Jämf m nuvarande rambudget					6 331	4 324
S:A INTÄKTER				79 452	85 644	86 587	86 149	86 918
KOSTNADER
	Lämnade bidrag			-28 200	-27 885	-26 300	-27 300	-27 300
	Övriga externa kostnader			-22 238	-25 878	-25 545	-24 350	-24 775
	Personal, Pastoralinstituten			-7 038	-7 608	-8 026	-8 500	-8 650
	Övrig personal o kansli			-22 012	-25 286	-26 716	-25 999	-26 193
S:A KOSTNADER				-79 488	-86 657	-86 587	-86 149	-86 918
	Jämf m nuvarande rambudget					7 709	9 563
DISPOSITIONER
	Förändr ändamålsdest medel			36	1 013	0	0	0
S:A DISPOSITIONER				36	1 013	0	0	0
	Jämf m nuvarande rambudget					-425	-425
NETTORESULTAT				0	0	0	0	0
KOSTNAD per HUVUDPROGRAM
	VO-gemensamt			-24 643	-28 217	-29 442	-29 589	-30 768
	Gudstjänst			-8 125	-9 592	-10 075	-10 130	-10 500
	Utbildning/undervisning			-38 844	-41 791	-39 480	-39 050	-38 550
	Diakoni			-7 876	-7 057	-7 590	-7 380	-7 100
S:A KOSTNADER				-79 488	-86 657	-86 587	-86 149	-86 918