Verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning

Kyrkofondens styrelse

För förvaltning av kapitaltillgångar på kyrkans nationella nivå, bl.a. de tillgångar som 1 januari 2000 överfördes från den statliga Kyrkofonden, och för beslut i ärenden rörande utjämningssystemet finns ett särskilt organ på den nationella nivån, Kyrkofondens styrelse. Denna styrelse består av nio ledamöter och lika många ersättare. De väljs av Kyrkomötet. Bland ledamöterna har Kyrkomötet utsett en ordförande och två vice ordförande. Utöver att svara för de angivna uppgifterna fördelar Kyrkofondens styrelse också den ersättning som kyrkan erhåller av staten för bevarande av det kyrkliga kulturarvet. Styrelsen ansvarar också för vissa av systemen på den nationella nivån; kyrkobokföringssystemet, valsystemet och organisationsregistret.

Verksamhetsområdet

Allmänt om verksamhetsområdet

Verksamhetsområdet har uppgiften att förvalta värdepappersportföljen så effektivt som möjligt. Den skall vara placerad så att riskerna sprids och förmögenheten uppnår bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Förvaltningen skall samtidigt ske i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar och därmed också på ett etiskt försvarbart sätt. Förvaltningen skall resultera i att det egna kapitalet värdesäkras samt att verksamheten på nationell nivå kan finansieras.

Vidare svarar verksamhetsområdet för administrationen av Svenska kyrkans utjämningssystem och av den kyrkoantikvariska ersättningen. Utjämningssystemet skall säkerställa att det finns förutsättningar för att bedriva kyrklig verksamhet i hela landet och därmed bevara Svenska kyrkans rikstäckande karaktär. I enlighet med överenskommelser i samband med relationsändringen mellan stat och kyrka utbetalas kyrkoantikvarisk ersättning för att bidra till kyrkans vård av dess kulturhistoriska arv.

Slutligen ansvarar verksamhetsområdet för förvaltningen av de nationella datasystemen, organisationsregistret, valsystemet och kyrkobokföringssystemet.

Verksamhetsområdet är indelat i fem huvudprogram:

_ Utjämning

_ Kapitalförvaltning

_ Kapitalförvaltning på uppdrag

_ Kyrkoantikvarisk ersättning m.m.

_ Nationella system

Verksamhetens kostnader

Detaljbudget 2002	Rambudget 2003	Rambudget 2004	Rambudget 2005
1 232 010 tkr	1 198 824 tkr	1 260 680 tkr	1 316 025 tkr

Väsentliga förändringar under åren 2003-2005

_ Ökning av såväl intäkter som kostnader årligen med anledning av att den kyrkoantikvariska ersättningen beräknas höjas med 50 miljoner kronor årligen.

_ Total minskning av utjämningsavgifter jämfört med tidigare planering för 2003 och 2004 på grund av att den särskilda utjämningsavgiften kan förväntas komma att påverkas av försämringar i förhållande till ett tidigare bedömt börsläge.

_ Total minskning av utjämningsbidrag jämfört med tidigare planering för 2003 och 2004 på grund av sänkta kyrkobyggnadsbidrag, strukturbidrag och stiftsbidrag.

_ Lägre förväntade intäkter från kapitalförvaltningen jämfört med tidigare planering för 2003 och 2004 på grund av en försiktigare bedömning av börsutvecklingen.

_ Inga kostnader för oförutsett inom utjämningssystemet har budgeterats.

_ Lägre kostnader för datorsystem på den nationella nivån jämfört med tidigare planering för 2003 och 2004 på grund av inställda projekt.

_ Total minskning av den nationella finansieringen i övrigt jämfört med tidigare planering för 2003 och 2004.

_ Den allmänna utjämningsavgiften kan komma att behöva höjas med ett öre från 2005 men frågan kräver ytterligare beredning.

Konsekvensanalys, prioriteringar och bedömning av ekonomiska resurser för verksamhetsområdet

Den största kostnadsposten inom verksamhetsområdet avser utbetalade bidrag inom ramen för utjämningssystemet. Dessa är till sin huvuddel bestämda av Kyrkomötet genom kyrkoordningen. På några punkter finns utrymme för ändrade prioriteringar oberoende av kyrkoordningens bestämmelser. Några av dessa punkter avser utjämningsfaktorer inom inkomstutjämningen och kostnadsutjämningen. Förändringar av dem medför samtidiga förändringar av intäkter och kostnader och påverkar således inte budgetens balans, med undantag av glesbygdsbidraget. På andra punkter, t.ex. stiftsbidrag, strukturbidrag, kyrkobyggnadsbidrag och extra utjämningsbidrag, finns däremot möjlighet till omprioriteringar. En minskning av beloppen för ett eller flera av dessa bidrag medför sänkta utbetalningar från utjämningssystemet till stift, församlingar och samfälligheter.

Utjämningssystemet är komplext och dess införande har föregåtts av ett omfattande utredningsarbete. Det nuvarande utjämningssystemet har efter en infasningsperiod kommit i fullt bruk år 2000. För närvarande sker en utvärdering av systemet genom en utredning som Kyrkostyrelsen tillsatt. Budgetförslaget utgår från det nuvarande utjämningssystemet.

Dessutom genomförs nu på uppdrag av 2001 års Kyrkomöte en utredning och analys om beräkningsgrunderna för den särskilda utjämningsavgiften, där Kyrkostyrelsen tillsatt en särskild expertgrupp för ändamålet. Rapportering kommer i enlighet med Kyrkomötets beslut att ske till innevarande års kyrkomöte.

Intäkterna från den särskilda utjämningsavgiften beräknades i föregående rambudget till väsentligt högre belopp än vad som nu kan förväntas. På motsvarande sätt fanns därför i föregående rambudget en höjning av stifts- och strukturbidragen. Mot bakgrund av den förutsedda intäktsminskningen samt det behov som finns av att återställa det värdesäkrade egna kapitalet föreslår Kyrkostyrelsen en sänkning av de individuella bidragen. Den enskilda åtgärd som kan ge en betydande effekt utan att det behöver upplevas som alltför kännbart är att kyrkobyggnadsbidragen minskas från 90 till 50 miljoner kronor per år. Förslaget innebär att stiftsbidrag, strukturbidrag och kyrkobyggnadsbidrag sammantaget årligen sänks med 100 respektive 90 miljoner kronor jämfört med föregående rambudget. I förhållande till Kyrkofondens styrelses planeringsunderlag innebär Kyrkostyrelsens förslag en sänkning av kyrkobyggnadsbidragen med ytterligare 10 miljoner kronor.

Några av de projekt för utveckling av datorsystemen på den nationella nivån som tidigare planerats, bland annat införandet av elektroniska ID-handlingar och yrkeslegitimation för präster och diakoner, skjuts upp tills vidare.

Kyrkofondens styrelse har i sitt planeringsunderlag föreslagit att den allmänna utjämningsavgiften höjs med ett öre från 2003. Kyrkostyrelsen gör bedömningen att en sådan höjning bör aviseras i god tid och samordnas med förändringar i den nationella nivåns uppdrag i relation till stift och församlingar. Ett sådant arbete skulle kunna möjliggöra att en höjning av den allmänna utjämningsavgiften inte behöver innebära en generell höjning av kyrkoavgiften. Mot bakgrund av detta bör därför inte en höjning beslutas redan i år. Utifrån nu kända förhållanden gör Kyrkostyrelsen bedömningen att den ekonomiska situationen på sikt kräver en förändring i relationen intäkter/kostnader. En höjning av den allmänna utjämningsavgiften kan komma att behövas, men den vidare beredningen i samarbete med stiften får visa om detta är den väg som skall väljas eller om det finns alternativa lösningar. I nu föreliggande rambudget har Kyrkostyrelsen redovisat konsekvensen av att en sådan höjning beslutas gälla från och med 2005.

Beträffande frågor kring eget kapital och konsolidering kommer Kyrkostyrelsen att tillsammans med Kyrkofondens styrelse arbeta vidare för att bl.a. överväga behovet av kompletterade regler. Mot bakgrund av att Svenska kyrkans värdepappersportfölj är långsiktig och att uppföljning av förvaltningsresultatet måste ske över en fortlöpande flerårsperiod konstaterar Kyrkostyrelsen att övrigt eget kapital under vissa perioder kan vara negativt. Med de ekonomiska antaganden som nu angetts i budgeten väntas det totala egna kapitalet vid planeringsperiodens utgång understiga värdesäkrat eget kapital med 164 miljoner kronor.

Inriktningsmål

· Strukturella olikheter som påverkar de ekonomiska grundförutsättningarna för att bedriva kyrklig verksamhet skall i viss mån utjämnas, så att Svenska kyrkan kan bibehållas rikstäckande geografiskt.

· De nationella systemen skall upprätthållas och utvecklas.

· Med bibehållen effektiv förvaltning skall en tydlig strävan vara att förvaltandet av Svenska kyrkans förmögenhet på nationell nivå sker i enlighet med positiva etiska kriterier.

· Organisatoriska delar av Svenska kyrkan och närstående organisationer skall erbjudas kapitalförvaltning enligt samma policy som gäller för kyrkofondens förmögenhet.

· Fördelningen av den kyrkoantikvariska ersättningen skall långsiktigt säkerställa att det kyrkliga kulturarvet kan bevaras.

Verksamhetsområdets rambudget

Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning

				Utfall	Detalj-	Ram-	Ram-	Ram-
	Belopp anges i tkr				budget	budget	budget	budget
				2001	2002	2003	2004	2005
INTÄKTER
EXTERN FINANSIERING
	Utjämningsavgifter			1 350 126	1 398 127	1 411 302	1 460 052	1 625 954
	Övriga bidrag			0	50 000	100 000	150 000	200 000
	Finans- o kapitalförvaltning			-693 134	135 000	120 000	125 000	144 000
	Övriga intäkter			2 117	2 000	1 000	1 000	1 000
S:A EXTERN FINANSIERING				659 109	1 585 127	1 632 302	1 736 052	1 970 954
	jämf m nuv. rambudget					-143 727	-143 696
NATIONELL FINANSIERING				-318 868	-269 117	-283 748	-303 445	-389 464
	jämf m nuv. rambudget					22 645	27 590
S:A INTÄKTER				340 241	1 316 010	1 348 554	1 432 608	1 581 490
KOSTNADER
	Utjämningsbidrag			-1 027 605	-1 132 358	-1 038 913	-1 053 913	-1 058 913
	Lämnade bidrag			-4 810	-50 000	-100 000	-150 000	-200 000
	Övr. externa kostnader			-37 700	-31 533	-39 030	-35 590	-35 310
	Personal o kansli			-13 723	-18 119	-20 881	-21 177	-21 802
S:A KOSTNADER				-1 083 838	-1 232 010	-1 198 824	-1 260 680	-1 316 025
	jämf m nuv. rambudget					17 871	10 276
DISPOSITIONER
	Ändamålsdest medel			39 915	0	0	0	0
	Verksamhetsdest medel			10 321	0	0	0	0
	Prisfallsreserv			46 185	0	0	0	0
	Värdesäkrat eget kapital			-94 960	-84 000	-69 000	-70 000	-72 000
S:A DISPOSITIONER				1 461	-84 000	-69 000	-70 000	-72 000
	Jämf m nuv. rambudget					4 000	4 000
NETTORESULTAT				-742 136	0	80 729	101 928	193 465
KOSTNAD per HUVUDPROGRAM
	VO-gemensamt			-13 686	-19 306	-21 401	-22 217	-22 862
	Ekonomisk utjämning			-1 032 785	-1 132 358	-1 038 913	-1 053 913	-1 058 913
	Kapitalförvaltning			-14 196	-12 000	-15 000	-15 000	-15 000
	Kapitalförvaltning på uppdrag			0	-295	0	0	0
	Kyrkoantikvarisk ersättning			0	-54 734	-105 160	-152 450	-202 650
	Nationella administr system			-23 171	-13 317	-18 350	-17 100	-16 600
S:A KOSTNADER				-1 083 838	-1 232 010	-1 198 824	-1 260 680	-1 316 025