Budgeten i sammanfattning

Det budgetförslag som här presenteras innebär sammanfattningsvis en sänkning av intäkter, kostnader och avsättningar i förhållande till den rambudget som antogs av Kyrkomötet år 2001. Budgeten innebär också att värdesäkrad nivå på eget kapital understiger totalt eget kapital med cirka 160 miljoner kronor vid planeringsperiodens slut.

Viktiga budgetantaganden

I kommentarerna till rambudgetens huvuddelar nedan kommenteras de olika antaganden som ligger bakom budgeten. Här skall inledningsvis bara lyftas fram några av de viktigaste:

_ en avkastning på kapitalförvaltningen på mellan 3,6 procent och 4,0 procent,

_ avgiftsunderlaget ökar med inkomstutvecklingen i samhället enligt Kommunförbundets prognos för skatteunderlagets utveckling, dock justerat neråt med 1,5 procentenheter för hänsynstagande till minskande medlemsandel, demografiska förändringar m.m. Detta påverkar direkt intäkterna från den allmänna utjämningsavgiften,

_ intäkten från den särskilda utjämningsavgiften påverkas av antagen låg utdelning från prästlönetillgångarnas fondförvaltning 2003 och 2004, delvis kompenserad av en svagt stigande utdelning från fastighetsdelen, samt

_ avsättning till värdesäkring av eget kapital motsvarande 2 procent inflation.

Utvecklingen i dessa avseenden är i huvudsak given av yttre faktorer som konjunkturer och börsutveckling.

Osäkerheter

Rambudgeten är en uppskattning av den framtida ekonomin baserad på den kunskap som nu föreligger. Det finns dock stora osäkerheter i budgeten och följande exempel ger en uppfattning om betydelsen av olika budgetantaganden.

	Förändring med	Effekt på nettoresultatet
Allmän utjämningsavgift	1 öre	100 mkr
Medlemsandelen	1 %	7 mkr
Personalkostnader	1 %	2 mkr
Avkastning på värdepappersportföljen	1 %	30 mkr
Inflation (påverkar värdesäkringen)	1 %	35 mkr
Nationell finansiering	1 %	3 mkr

Den överlägset största osäkerheten gäller avkastningen på värdepappersportföljen, där utfallet för så korta perioder som tre år är mycket svårbedömt. Som framgår ovan har också varje procentenhet stor påverkan på resultatet.

Exempel på andra faktorer som kan komma att ha betydelse under planeringsperioden är en ökad konkurrens på insamlingsmarknaden, förändringar i skattesystemet, rekryteringssvårigheter, förändringar i församlingsstrukturen och politiska beslut kring offentliga bidrag. Även intäkterna från särskild utjämningsavgift baseras delvis på avkastningen från prästlönefonderna vilket gör även den budgetposten svårbedömd.

Översikt över den nationella nivåns ekonomi

Den totala rambudgeten omfattar hela den nationella nivån, dock med undantag för verksamhet bedriven i bolagsform, främst Svenska Kyrkans Utbildning AB. Det ekonomiska nettoresultatet i dotterbolagen planeras på en nivå som saknar betydelse för helheten. I rambudgeten ingår inte heller de kyrkoavgifter som överförs till församlingar, samfälligheter och stift via Kyrkkontot. Detta penningflöde ligger i storleksordningen 12 miljarder kronor årligen. Nationell nivå förvaltar anknutna stiftelser med totala tillgångar om drygt 100 miljoner kronor. Dessa är självständiga juridiska personer och ingår inte heller i rambudgeten. I de fall stiftelserna lämnar bidrag till nationell nivå ingår dock dessa bidrag bland de externa intäkterna i budgeten.

I följande text avses med Nuvarande rambudget den budget som antogs av Kyrkomötet år 2001 och avsåg 2002-2004 (KsSkr 2001:1). Alla belopp anges i miljoner kronor (mkr) där inte annat anges. Med förkortningen VO avses verksamhetsområde.

För att få en överblick över ekonomin har rambudgeten i följande tabell grupperats i ett fåtal komponenter. Det innebär en kraftig förenkling och det är viktigt att ta del av de följande förklaringarna för att rätt kunna tolka siffrorna.

Tabell: Översikt över den nationella nivåns ekonomi

		Detalj-	Föreslagen rambudget			Nuvarande
Enhet: miljoner kr	Utfall	budget				Rambudget
	2001	2002	2003	2004	2005	2003	2004
Gemensam finansiering
Allmän utjämningsavgift	617	656	686	713	854*	696	729
Särskild utjämningsavgift	209	155	135	157	182	220	225
Kapitalförvaltningsnetto	-661	123	105	110	129	221	237
Övrigt	46
S:a gemensam finansiering	210	934	926	980	1165	1137	1191
Förändr jämf m nuv ram			-211	-211
Användning
Nationell finansiering	354	305	327	344	431	349	373
Individuella bidrag	407	439	340	350	350	440	440
Nto utjämn avgift/-bidrag	96	106	109	114	119	96	101
Värdesäkring	95	84	69	70	72	73	74
S:a användning	953	934	845	877	971	957	987
Förändr jämf m nuv ram			-112	-110
Nettoresultat	-742	0	81	102	193*	180	204
Förändr jämf m nuv ram			-99	-102

*) varav effekt av 1 öres höjning av allmän utjämningsavgift, 107 miljoner kronor.

Under rubriken Gemensam finansiering har samlats de intäkter som är gemensamma för den nationella nivån. Det finns även andra intäkter som kollekter, Sida-bidrag m.m., men dessa är öronmärkta för viss verksamhet. Dessa senare intäkter minskar behovet av medel från den gemensamma finansieringen och har "räknats av" från de olika poster som återfinns under rubriken Användning.

Av tabellen framgår att intäkterna från Gemensam finansiering nu bedöms bli ca 200 miljoner kronor lägre än i den nuvarande rambudgeten. Samtidigt budgeteras också nettokostnaderna under Användning ca 100 miljoner kronor lägre. Det leder till att de budgeterade avsättningarna till kapitalet, Nettoresultat, sjunker med ca 100 miljoner kronor.

Allmän utjämningsavgift

Allmän utjämningsavgift utgår enligt 44 kap. 3 § Kyrkoordningen med 7 öre per 100 kronor av avgiftsunderlaget. I förslaget till rambudget aviserar Kyrkostyrelsen att det kan komma att finnas behov av en höjning av avgiften till 8 öre år 2005, vilket arbetats in i tabellmaterialet och ökat intäkterna år 2005 med 107 miljoner kronor. Frågan kräver emellertid ytterligare beredning under planeringsperioden då Kyrkostyrelsens bedömning av förändrade ekonomiska förutsättningar kan mötas på flera sätt. Alternativ skulle t.ex. de individuella bidragen inom utjämningssystemet kunna omprövas. Kyrkostyrelsens förslag avviker på den här punkten från Kyrkofondens styrelses förslag om en höjning av avgiften år 2003.

Budgetbeloppets storlek påverkas förutom av avgiftsnivån av flera svårbedömda faktorer:

a) Avgiften baseras på underlaget för kommunal inkomstskatt och påverkas därför av eventuella framtida förändringar av skattesystemet, t.ex. grundavdragets storlek. I budgeten har antagits oförändrade skatteregler i det här avseendet.

b) Medlemsutvecklingen. Här har antagits 0,5 procent årlig minskning av medlemsandelen.

c) Inkomstutvecklingen för genomsnittsmedlemmen. Budgeten har här utgått från Kommunförbundets prognos för skatteunderlagets utveckling, vilken sedan justerats ner 1 procent för att beakta att medlemsandelen är lägre i tillväxtområdena och att tecken tyder på att utträdesfrekvensen kan vara högre för grupper med högre genomsnittsinkomster.

För ytterligare kommentarer kring allmän utjämningsavgift se även textavsnittet om VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning och bilaga 13 om utjämningssystemet.

Särskild utjämningsavgift

Särskild utjämningsavgift utgår enligt 44 kap. 3 § kyrkoordningen med 50 procent av den nettovinst som uppkommer vid stiftens förvaltning av prästlönetillgångarna. Utdelat belopp påverkas av resultatet av förvaltningen (av jord, skog och värdepapper) men också av egendomsnämndernas utdelningspolicy. Mot bakgrund av de senaste årens börsutveckling har budgeten baserats på en mycket försiktig bedömning av den utdelning som kan komma från värdepappersdelen under åren 2003 och 2004.

Den särskilda utjämningsavgiften ingår i budgeten för VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning.

Kapitalförvaltningsnetto

Kapitalförvaltningsnettot utgörs av avkastningen, efter avdrag av förvaltningskostnader, från förvaltningen av den nationella nivåns gemensamma finansiella tillgångar. Dessa utgörs till allra största delen av de medel som överfördes från den statliga Kyrkofonden 1 januari 2000.

Avkastningen för rambudgetåren har budgeterats i spannet 3,6 till 4,0 procent per år, vilket som långsiktig nivå är en försiktig bedömning. Avkastningen kan dock förväntas variera kraftigt mellan åren och prognoser för enskilda år är utomordentligt osäkra.

Kapitalförvaltningen ingår i VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning.

Övrigt

Utfallet i bokslutet för 2001 påverkades positivt av att vissa tidigare avsättningar kunde lösas upp eftersom alla åtaganden fullgjorts. Inga dylika effekter kan förväntas för budgetperioden.

Nationell finansiering

En stor del av verksamheten på nationell nivå, ca 60 procent, finansieras med externa medel, som kollekter, bidrag m.m. Den allra största delen av dessa intäkter avser den internationella verksamheten. Resterande del finansieras ur de gemensamma intäkter som beskrivits ovan. Sambandet framgår av följande tabell. Observera att i kostnaderna ingår inte kostnaderna för utjämningsbidragen, generella och individuella, och inte heller för kapitalförvaltningen.

Tabell: Kostnader, externa intäkter och nationell finansiering

		Detalj-	Föreslagen rambudget			Nuvarande
Enhet: miljoner kr	Utfall	Budget				Rambudget
	2001	2002	2003	2004	2005	2003	2004
Kostnader	731	758	812	880	1023	865	947
Finansiering från:
Kollekter o gåvor	206	202	204	208	213	210	213
Sida- o EU-bidrag	81	121	117	123	125	122	135
Övriga intäkter	86	110	148	195	245	180	228
Upplösta reserver	4	21	15	10	10	5	-2
S:a extern finansiering	376	454	484	536	593	516	575
Nationell finansiering	354	305	328	344	430	349	373
S:a finansiering	731	578	812	880	1023	865	947

Följande graf illustrerar tabellmaterialet:

Storleken på det som här kallas Nationell finansiering beror dels av omfattningen på verksamheten, dess kostnader, dels av i vilken utsträckning den kan finansieras med externa medel.

Som framgår av tabellen ovan innebär den föreslagna rambudgeten lägre nivåer än i nuvarande rambudget i stort sett genomgående. Även de externa intäkterna har påverkats av nedgången på aktiemarknaden, framför allt posten Övriga intäkter. Här ingår bidrag från stiftelser, såväl externa som de som förvaltas av nationell nivå, och dessa har budgeterats på en väsentligt lägre nivå än tidigare. Intäkterna påverkas också av att testamenterade värdepapper sjunkit i värde.

Den kraftiga årliga ökningen av Övriga intäkter beror helt på att här ingår statsbidraget till kyrkoantikvarisk ersättning, vilket är 100, 150 resp. 200 miljoner kronor för de tre åren.

Nationell finansiering ligger i ramförslaget 21 respektive 29 miljoner kronor under nuvarande ram, vilket innebär en sänkning med ca 7 procent. Om man emellertid justerar för att nationell finansiering behövt höjas för att kompensera för att vissa externa kapitalintäkter överförts till kapitalförvaltningsnettot samt för bortfallet av intäkter från Stödfonden (se närmare förklaring längre fram) är besparingen 12-13 procent. Relationen till nuvarande ram, tidigare utfall och detaljbudget framgår av följande graf:

Följande tabell visar hur stor nationell finansiering som budgeteras per VO.

Tabell: Nationell finansiering

		Detalj-	Föreslagen rambudget			Nuvarande
Enhet: miljoner kr	Utfall	budget				Rambudget
	2001	2002	2003	2004	2005	2003	2004
ÄB o biskopsmötet	8	7	8	8	8	8	8
Kyrkomötet o KS	24	35	38	38	39	31	33
Budgetreserv			10	20	30	20	30
Teologi o ekumenik	15	18	21	20	20	22	21
Kyrkorätt o organisation	97	30	26	25	76	31	32
Svenska kyrkans inform.	37	28	25	25	41	34	34
Forskning	9	9	10	12	13	10	11
Kultur	4	3	4	4	4	4	4
Samiskt kyrkoliv	1	1	1	2	1	1	1
Ekon. utjämn. o kap. förv.	35	36	44	41	41	42	42
Kyrkolivets utveckling	66	82	82	82	83	76	78
SKUT	45	42	43	46	48	49	53
SKM	6	5	7	10	12	9	12
Lutherhjälpen	5	4	6	7	8	8	9
EFS Utland	4	4	4	4	5	5	6
Totalt	354	305	328	344	431	349	373

Kommentarer:

Närmare beskrivning av satsningar och sparåtgärder finns i budgetskrivelsen för respektive VO. Här ges endast några förklaringar till de större förändringarna.

VO Kyrkomötet och Kyrkostyrelsen: det ökade behovet av nationell finansiering beror på att vissa externa intäkter från värdepappersportföljen tidigare redovisats här men i den nya budgeten ingår i Kapitalförvaltningsnettot under VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning. Dessutom har utredningsanslaget flyttats hit från VO Kyrkorätt och organisation.

Budgetreserven har för 2003 och 2004 trappats ner i och med att planeringen "rullats fram" ett år och vissa budgetposter kunnat beloppsbestämmas. Därmed har de arbetas in i respektive VO:s budget och reserven kunnat sänkas.

VO Teologi och ekumenik: ökningen mellan 2001 och 2003 beror till största delen på ökade anslag till Kyrkornas världsråd och KEK (Konferensen för europeiska kyrkor).

VO Kyrkorätt och organisation: behovet av nationell finansiering har sjunkit, dels genom att utredningsanslaget flyttats till VO Kyrkomötet o Kyrkostyrelsen och dels genom besparingar inom bl.a. Kyrknätet och militär själavård. Ökningen år 2005 beror på kostnader för kyrkovalet.

VO Svenska kyrkans information: besparingar inom flera delar av verksamhetsområdet gör att finansieringsbehovet sjunkit med 26 procent år 2003 jämfört med tidigare ram. Ökningen år 2005 avser informationsinsatser inför kyrkovalet.

VO Forskning: i förhållande till nuvarande ram har här tillkommit kostnader för åtta nya doktorandstipendier.

Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning.: avser den del av verksamhetsområdet som inte är utjämning eller kapitalförvaltning utan omfattar kostnader för nationella administrativa system, som kyrkobokföring och organisationsregister, för administration av kyrkoantikvarisk ersättning, för Svenska kyrkans kanslistöd m.m. Kostnadsökningen 2003 beror i första hand på tidigare ej beaktade pensionsåtaganden övertagna från den statliga Kyrkofonden.

VO Kyrkolivets utveckling: verksamhetsområdet har tidigare till betydande del finansieras genom bidrag från Stödfonden, en på nationell nivå förvaltad stiftelse. Stiftelsen bedöms under de närmaste åren inte kunna lämna någon utdelning, vilket innebär ett bortfall av extern finansiering med 14 miljoner kronor. Kostnaderna har skurits ned med 12-14 procent, men det har endast delvis kompenserat de minskade externa intäkterna.

VO SKUT: nationell finansiering har sänkts med 13 procent. Detta bortfall av finansiering kompenseras i viss mån genom ökad användning av verksamhetsområdets reserverade medel (överskott som uppstått under tidigare år). Kostnaderna beräknas därmed behöva sänkas med 7-8 procent jämfört med nuvarande rambudget.

VO Lutherhjälpen och VO SKM: ökningen år 2005 är uttryck för en ambition att med gemensamma medel finansiera en ökad del av verksamhetens kanslikostnad, i första hand den del som avser administration.

Individuella bidrag

Utöver de generella bidrag som betalas inom ramen för utjämningssystemet betalar VO Ekonomisk utjämning o kapitalförvaltning vissa bidrag som här grupperats under kyrkoordningens benämning Individuella bidrag. De är:

Tabell: Individuella bidrag

		Detalj-	Föreslagen rambudget			Nuvarande
Enhet: miljoner kr	Utfall	budget				Rambudget
	2001	2002	2003	2004	2005	2003	2004
Strukturbidrag	100	120	90	100	100	120	120
Stiftsbidrag	216	219	190	190	190	220	220
Kyrkobyggnadsbidrag	90	90	50	50	50	90	90
Extra utjämningsbidrag	1	10	10	10	10	10	10
Summa	407	439	340	350	350	440	440

En stor del av dessa bidrag finansieras bl.a. genom den särskilda utjämningsavgiften och neddragningarna ovan får ses mot bakgrund av de förväntade lägre intäkterna därifrån. Den höjning av strukturbidraget som ingår i nuvarande rambudget gjordes mot bakgrund av nya regler om ett tak för prästlönetillgångarnas konsolidering. Denna regel förväntades leda till en kraftig tillfällig ökning av intäkterna från särskild utjämningsavgift, som emellertid uteblivit till följd av börsutvecklingen.

Beträffande posten kyrkobyggnadsbidrag innebär förslaget en avvikelse från Kyrkofondens styrelses förslag som ligger 10 miljoner kronor högre.

Se även texten ovan under allmän utjämningsavgift och möjliga alternativ till höjning av den avgiften.

Netto utjämningsavgifter och -bidrag

Den del av utjämningssystemet som omfattar utjämning med avseende på inkomst-, kyrkounderhålls-, begravningsplats-, kyrkotillhörighets- och glesbygdkomponenterna är i stort sett självfinansierande genom att uttagna avgifter (intäkter för nationell nivå) motsvaras av ungefär lika stora utbetalda bidrag (kostnader för nationell nivå). Undantaget är glesbygdsdelen som endast har en "bidragssida", vilken dessutom ökat kraftigt sedan avskrivningskostnaden lagts in i beräkningsunderlaget. Exempel: år 2003 beräknas intäkterna från inkomstutjämnings-, kyrkounderhålls-, begravningsplats- och kyrkotillhörighetsavgifterna bli 590 miljoner kronor. Kostnaderna för motsvarande bidrag beräknas till 594 miljoner kronor vartill kommer 105 miljoner kronor för glesbygdsbidraget, dvs. en nettokostnad för nationell nivå på 109 miljoner kronor. Se även bilaga 13 för en beskrivning av utjämningssystemet.

Värdesäkring

Enligt Kyrkoordningen 45 kap. 3 § skall kapitalet värdesäkras genom att ett belopp motsvarande värdeminskning till följd av inflationen läggs till kapitalet. Här har antagits en årlig inflation på 2 procent, vilket motsvarar Riksbankens inflationsmål.

Konsolidering

Eget kapital består av två delar, värdesäkrat och övrigt eget kapital. Den värdesäkrade delen består till att börja med av den nettoförmögenhet (3 232 miljoner kr) som 1 januari 2000 överfördes från den statliga Kyrkofonden. Till det beloppet har sedan lagts årliga avsättningar motsvarande värdeminskning till följd av inflationen.

Det nettoresultat som uppstår i verksamheten sedan avsättningen för värdesäkring skett avsätts till Övrigt eget kapital. Som framgått ovan innebär rambudgetförslaget ett nettoresultat på 81, 102 respektive 193 miljoner kr, vilket alltså innebär motsvarande förändringar av övrigt eget kapital. Beräkningen av övrigt eget kapital vid utgången av respektive år baseras, förutom på budgeterat nettoresultat under respektive år, på en prognos om att övrigt eget kapital vid utgången av år 2002 kommer att vara -540 miljoner kronor. Utvecklingen på finansmarknaden under inledningen av år 2002 visar en fortsatt nedgång. Prognosen för 2002 utgår från bedömd nivå vid utgången av maj och antagandet om att aktiemarknaden vid årets slut ligger på en oförändrad nivå, ett antagande som delas av många bedömare. Utvecklingen under tiden fram till årsskiftet kan dock komma att variera betydligt. Bedömningen av finansmarknadens utveckling är som angivits tidigare utomordentligt osäker. Förslaget till rambudget innebär, som framgår av följande tabell, att övrigt eget kapital är negativt ännu vid utgången av planeringsperioden, -164 miljoner kronor.

Tabell: Eget kapital och konsolidering

		Detalj-	Föreslagen rambudget			Nuvarande
Enhet: miljoner kr	Utfall	Budget				Rambudget
	2001	2002	2003	2004	2005	2003	2004
31 dec. resp. år
Värdesäkrat kapital	3 369	3 456	3 522	3 592	3 664	3 465	3 539
Övrigt eget kapital	-174	-255	-459	-357	-164*	696	900
Totalt eget kapital	3 196	3 201	3 063	3 235	3 501	4 161	4 439
Konsolidering %	95	93	87	90	96	120	125
Årlig avsättning
till värdesäkring	95	84	69	70	72	73	74
till övrigt eget kapital**	-742	0	81	102	193*	180	204

*) varav effekt av 1 öres höjning av allmän utjämningsavgift, 107 miljoner kronor.

**) = nettoresultat

Med konsolidering avses här kvoten mellan totalt eget kapital och värdesäkrat eget kapital. En konsolidering över 100 procent innebär att det finns en buffert som bl.a. kan absorbera de svårförutsägbara svängningarna i kapitalavkastningen. Kyrkostyrelsen kommer att tillsammans med Kyrkofondens styrelse arbeta vidare med frågor kring eget kapital för att bl.a. överväga behovet av kompletterande regler varefter frågan eventuellt får återkomma till Kyrkomötet.

Nettoresultat från kapitalförvaltning respektive löpande verksamhet

Det är också intressant att göra en analys av resultatet uppdelat på nettoresultat från kapitalförvaltningen respektive från den övriga löpande verksamheten. I kapitalförvaltningens resultat ingår då även kostnaden för värdesäkring av kapitalet. I de fall övrig löpande verksamhet i den här analysen uppvisar ett negativt nettoresultat betyder det att "uttag" görs ur kapitalet för att finansiera verksamheten. Vid positivt nettoresultat innebär det att överskott tillförs kapitalet.

Tabell: Nettoresultat från kapitalförvaltning resp. övrig verksamhet

		Detalj-	Föreslagen rambudget			Nuvarande
Enhet: miljoner kr	Utfall	budget				rambudget
	2001	2002	2003	2004	2005	2003	2004
Kapitalförvaltningen	-756	39	36	40	57	148	163
Övrig löpande verksamhet	14	-39	45	62	136*	32	41
Nettoresultat	-742	0	81	102	193	180	204

*) varav effekt av 1 öres höjning av allmän utjämningsavgift, 107 miljoner kronor.

Som framgår av tabellen innebär rambudgeten årliga överskott i såväl kapitalförvaltningen som övrig löpande verksamhet, överskott vilka tillförs eget kapital.

Totala kostnader

Budgetramen läggs fast i termer av totala kostnader. Det är därför intressant att särskilt jämföra kostnaderna i förslaget med motsvarande i den nuvarande ramen.

Tabell: Totala kostnader

		Detalj-	Föreslagen rambudget			Nuvarande
Enhet: miljoner kr	Utfall	budget				Rambudget
	2001	2002	2003	2004	2005	2003	2004
Utjämn syst, individ bidr	407	439	340	350	350	440	440
Utlandsverksamheten	369	421	409	421	433	431	449
Kyrkoantikvarisk ersättn	0	50	100	150	200	100	150
Budgetreserv	0	0	10	20	30	20	30
Övrigt	381	299	308	304	375	331	335
Summa	1 157	1 210	1 167	1 245	1 388	1 322	1 404
Utjämn syst, generell del	620	693	699	704	709	615	620
Totalt	1 777	1 903	1 866	1 949	2 097	1 937	2 024

Av de totala kostnaderna utgörs ca 700 miljoner kr av de generella delarna i utjämningssystemet, vilkas storlek följer av beräkningsreglerna i utjämningssystemet. De ökade kostnaderna motsvaras här också av, i ungefär motsvarande grad, ökade intäkter i form av utjämningsavgifter. Övriga kostnader, summa 1 167 miljoner kronor år 2003, ligger 12 proent under nuvarande ram.

Kostnaderna för utlandsverksamheten (SKUT, Lutherhjälpen, SKM och EFS Utland) har sänkts till följd både av minskade externa intäkter och av minskad nationell finansiering. I viss mån kompenseras dock de minskade intäkterna genom ökat utnyttjande av tidigare avsatta medel.

Kyrkoantikvarisk ersättning motsvaras av lika stora statsanslag. Kostnaderna för att administrera ersättningen ingår i raden Övrigt.

Den kraftiga ökningen av Övrigt år 2005 beror på kostnader för kyrkovalet, 50 miljoner kronor och en informationskampanj i anledning av detta, 16 miljoner kronor.

Följande graf ger en överblick över den relativa storleken på posterna i ovanstående tabell:

Följande graf visar de olika kostnadsgruppernas utveckling år för år. Kostnaderna för kyrkovalet och informationskampanjen har här brutits ut ur gruppen övrigt. Vi ser att gruppen övrigt ligger i stort sett oförändrad och att ökningen framför allt härrör från den kyrkoantikvariska ersättningen.

Bidrag till/kostnader avseende övriga nivåer i Svenska kyrkan

Stora delar av budgeten för nationell nivå utgörs av bidrag till andra nivåer i Svenska kyrkan, nämligen utjämningssystemets generella bidrag, 699 miljoner kronor och individuella bidrag, 330 miljoner kronor samt den kyrkoantikvariska ersättningen, 100 miljoner kronor. Samtliga värden avser år 2003.

Andra delar av budgeten avser kostnader som nationell nivå tar i stället för att övriga nivåer blir fakturerade sin andel. Exempel: avtal med Bonus Presskopia avseende kopiering 6 miljoner kronor, Kyrknätets infrastruktur 9 miljoner kronor, nationella administrativa system som kyrkobokföring och organisationsregister 18 miljoner kronor, Svenska kyrkans kanslistöd 3 miljoner kronor samt pensionsåtaganden avseende vissa prästtjänster 1 miljon kronor.

Ovanstående exempel svarar tillsammans för 63 procent av kostnadsbudgeten.

Budgetreserven

Som beskrevs inledningsvis i kapitlet finns stora osäkerheter i beräkningarna av intäkter och kostnader. Osäkerheten är naturligt nog större ju längre fram i planeringsperioden man kommer. I flera fall, som de där utredningar pågår, kan kostnadsökningar förutses men deras storlek eller det år då de inträffar kan ännu inte bestämmas. Om man i dessa fall lägger in reserver i berörda verksamhetsområdens rambudgetar kan detta lätt uppfattas som ett löfte om ett visst budgetutrymme. I stället har i rambudgeten en gemensam budgetreserv lagts in på VO Kyrkomötet och Kyrkostyrelsen om 10, 20 respektive 30 miljoner kronor för åren 2003, 2004 och 2005.

När rambudgeten nästa år "rullas fram" ett år kan säkrare bedömningar göras och konkreta belopp arbetas in i respektive verksamhetsområdes budget. Då sänks samtidigt budgetreserven för året, i princip med 10 miljoner kronor.

Budgetar per VO

I anslutning till budgetskrivelsen för respektive VO finns en sammanfattande budget. Dessa är utformade på likartat sätt och en förklaring till de begrepp som används finns i bilaga 14.

Rambudget i sammanfattning

				Utfall	Detalj-	Ram-	Ram-	Ram-
	Belopp anges i tkr				budget	budget	budget	budget
				2001	2002	2003	2004	2005
INTÄKTER
	Utjämningsavgifter			1 350 126	1 398 127	1 411 302	1 460 052	1 625 954
	Kollekter o gåvor			205 839	201 900	203 850	207 550	212 850
	Bidrag, Sida			76 244	110 990	110 300	114 570	116 810
	Bidrag, EU			4 487	9 660	6 620	8 630	8 630
	Övriga bidrag			42 317	78 075	121 241	171 065	220 946
	Finans- o kapitalförvaltning			-678 181	148 870	132 626	136 922	155 534
	Övriga intäkter			28 708	18 013	14 119	12 019	12 185
S:A INTÄKTER				1 029 541	1 965 635	2 000 058	2 110 808	2 352 909
	jämf m nuv. rambudget					-184 749	-192 439
KOSTNADER
	Utjämningsbidrag			-1 027 605	-1 132 358	-1 038 913	-1 053 913	-1 058 913
	Lämnade bidrag			-260 812	-347 276	-375 823	-435 618	-491 088
	Övriga externa kostnader			-298 414	-208 544	-218 329	-213 198	-286 626
	Personal, utland o past inst			-73 735	-74 168	-76 287	-78 398	-80 728
	Övrig personal			-117 151	-140 433	-146 330	-147 432	-149 401
	Budgetreserv			0	0	-10 000	-20 000	-30 000
S:A KOSTNADER				-1 777 489	-1 902 779	-1 865 682	-1 948 559	-2 096 757
	jämf m nuv. rambudget					71 117	75 276
DISPOSITIONER
	Förändring
	- Ändamålsdest medel			68 487	6 685	4 000	3 500	3 000
	- Verksamhetsdest medel			-43 815	14 459	11 354	6 179	6 312
	- Prisfallsreserv			76 100	0	0	0	0
	- Värdesäkrat eget kapital			-94 960	-84 000	-69 000	-70 000	-72 000
S:A DISPOSITIONER				5 812	-62 856	-53 646	-60 321	-62 688
	jämf m nuv. rambudget					14 421	15 334
NETTORESULTAT				-742 136	0	80 729	101 928	193 465
	jämf m nuv. rambudget					-99 212	-101 830