|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Organisationsutskottets betänkande 2008:7
|
|
|
|
Nämnderna för överprövning och tillsyn
|
|
|
Sammanfattning
I motion 2008:52 föreslås ett initiativ som avses leda till att Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar, Svenska kyrkans valprövningsnämnd och Svenska kyrkans överklagandenämnd skall upphöra för att i stället bilda en gemensam nämnd. Mot bakgrund av de skillnader som finns beträffande nämndernas verksamhetsinriktning och sammansättning anser utskottet att nämnderna inte bör läggas samman till en nämnd. Utskottet föreslår därför Kyrkomötet att avslå motionen.
Innehåll
Sammanfattning 1
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut 3
Motionens förslag 3
Motion 2008:52 av Erna Arhag, En nämnd för överprövning på den nationella nivån 3
Bakgrund 3
Allmänt om nämnderna 3
Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar 3
Svenska kyrkans valprövningsnämnd 4
Svenska kyrkans överklagandenämnd 4
Frågans tidigare behandling 5
Utskottets överväganden 5
Särskilt yttrande av Kristina Lundgren och Hans G Erikson 6
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:52.
Motionens förslag
Motion 2008:52 av Erna Arhag, En nämnd för överprövning på den nationella nivån
1. Kyrkomötet beslutar att en gemensam nämnd för valprövning, överklagande och ansvarsnämnd inrättas på den nationella nivån.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda dels förslag till ny lydelse av kyrkoordningen, dels följdverkningar av ändrad lydelse av kyrkoordningen om till exempel den nya nämndens antal, sammansättning, kompetens och ansvar.
3. Kyrkomötet beslutar att Kyrkostyrelsens utredning/skrivelse beslutas av Kyrkomötet 2009 med ikraftträdande för den nya nämnden från och med nästa mandatperiod.
Bakgrund
Allmänt om nämnderna
Svenska kyrkans ansvarsnämnds för biskopar, Svenska kyrkans valprövningsnämnds och Svenska kyrkans överklagandenämnds uppgifter beskrivs i 10 kap. 8-10 §§ i kyrkoordningen. Nämndernas uppgift kan sammanfattningsvis sägas vara att pröva olika ärenden som ett led i den rättssäkerhet som skall prägla Svenska kyrkan. Nämnderna har enligt kyrkoordningen en självständig ställning och de har inga andra uppgifter än de som framgår av kyrkoordningen. Nämndernas självständiga ställning innebär att varken Kyrkomötet eller något annat rikskyrkligt organ får ange hur de enskilda ärendena skall hanteras i nämnderna. Nämndernas verksamhet kan inte heller regleras generellt på annat sätt än genom bestämmelser i kyrkoordningen.
Sekreterare och föredragande i samtliga tre nämnder skall vara jurist och utses av respektive nämnd. Sekreterarna anställs dock av kyrkokansliet som också - efter samråd med respektive nämnds ordförande - fastställer ersättningen för deras arbete. Samtliga nämnders kansligöromål har alltsedan 2000 fullgjorts av personal vid kyrkokansliet.
Nämnderna skiljer sig åt sinsemellan inte bara när det gäller uppgifter utan även beträffande t.ex. sammansättning. Nedan ges en kort beskrivning av huvuddragen av de bestämmelser som reglerar de olika nämnderna.
Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar
Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar har till uppgift att pröva frågor om biskopars behörighet att utöva kyrkans vigningstjänst (14 kap. 1 § i kyrkoordningen). Nämnden är i motsats till de båda andra nämnderna alltså inte en överprövningsinstans utan ett organ av tillsynskaraktär.
Ansvarsnämnden skall enligt 13 kap. 2 § i kyrkoordningen bestå av en ordförande som är eller har varit ordinarie domare, en ledamot som är präst och har avlagt teologie doktorsexamen, en ledamot som är präst och antingen har varit ledamot av ett domkapitel eller har annan motsvarande erfarenhet, och en ledamot som är lekman och antingen har varit ledamot av ett domkapitel eller har annan motsvarande erfarenhet. För var och en av ledamöterna skall det finnas en personlig ersättare, som uppfyller de kvalifikationskrav som ställs för respektive ledamot. Nämndens ledamöter utses av Kyrkomötet för en mandatperiod.
Nämnden är beslutsför med ordförande eller dennes ersättare samt minst två andra ledamöter eller ersättare. Nämndens beslut får inte överklagas.
Under den senaste femårsperioden (2003-2007) har nämnden avgjort i genomsnitt cirka 9 ärenden per år. Av nämndens verksamhetsberättelse för 2007 framgår att någon större förändring av antalet ärenden inte kan förväntas till 2008.
Svenska kyrkans valprövningsnämnd
Svenska kyrkans valprövningsnämnds uppgift är att pröva överklaganden av val inom Svenska kyrkan. Av 38 kap. 90 § i kyrkoordningen framgår att direkta val överklagas till Valprövningsnämnden.
I princip får alla delar av valförfarandet och de beslut som fattats med stöd av 38 kapitlet i kyrkoordningen överklagas. Som huvudregel får ett beslut dock överklagas endast i samband med överklagande av det val beslutet gäller. Sådana beslut som ger förutsättningar för valets genomförande får dock överklagas utan samband med överklagande av valet som sådant.
Även andra val enligt kyrkoordningen, t.ex. biskopsval enligt 8 kap. 38 § i kyrkoordningen, överklagas till Valprövningsnämnden.
Valprövningsnämnden skall bestå av en ordförande som är eller har varit ordinarie domare och som inte är ledamot eller ersättare i Kyrkomötet och sex andra ledamöter. För ordföranden skall det finnas en personlig ersättare, som uppfyller de kvalifikationskrav som ställs för ordföranden. För övriga ledamöter skall utses personliga ersättare. Nämndens ledamöter utses av Kyrkomötet för en mandatperiod.
Nämnden är beslutsför med ordförande eller dennes ersättare samt minst fyra andra ledamöter eller ersättare. Nämndens beslut får inte överklagas.
Under den senaste femårsperioden (2003-2007) har nämnden avgjort 38 ärenden totalt. Dock är det helt naturligt en väldig ärendetillströmning under valår varför 32 av de 38 ärendena hänför sig till valåret 2005. De 32 ärenden som föranleddes av kyrkovalet 2005 innebar dock en betydande minskning jämfört med antalet ärenden som föranleddes av kyrkovalet 2001 då nämnden hade att handlägga 62 ärenden.
Svenska kyrkans överklagandenämnd
Enligt 13 § lagen om Svenska kyrkan skall det inom Svenska kyrkan finnas ett särskilt organ för att ytterst överpröva beslut. Svenska kyrkans överklagandenämnd motsvarar i viss utsträckning den tidigare Kyrkomötets besvärsnämnd men Överklagandenämnden har i jämförelse med besvärsnämnden fått utvidgade uppgifter. Överklagandenämnden prövar slutligt bl.a. frågor om den inomkyrkliga offentlighetsprincipen, prästers och diakoners behörighet att utöva kyrkans vigningstjänst samt befogenhets- och beslutsprövning.
Nämnden skall enligt 16 kap. 2 § i kyrkoordningen bestå av en ordförande som är eller har varit ordinarie domare, en ledamot som är präst och har avlagt teologie doktorsexamen, en ledamot som är präst och har dokumenterad kunskap och erfarenhet inom det kyrkorättsliga området, en ledamot som har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen, och en övrig ledamot. Ledamöterna skall ha god kännedom om Svenska kyrkans verksamhet.
För ordföranden skall det finnas en personlig ersättare och för var och en av de övriga ledamöterna skall det finnas två personliga ersättare. Ersättarna skall uppfylla de kvalifikationskrav som ställs för respektive ledamot. Nämndens ledamöter utses av Kyrkomötet för en mandatperiod. Överklagandenämnden är beslutsför med ordföranden eller dennes ersättare samt minst tre andra ledamöter eller ersättare. Nämndens beslut får inte överklagas.
Under den senaste femårsperioden (2003-2007) har nämnden avgjort i genomsnitt cirka 44 ärenden per år. Av nämndens verksamhetsberättelse för 2007 framgår att någon större förändring av antalet ärenden inte kan förväntas till 2008.
Vid Kyrkomötet 2007 behandlade Tillsyns- och uppdragsutskottet i sitt betänkande Vissa frågor om kyrkoordningens ställning och efterlevnad (TU 2007:4) en motion i vilken det bl.a. föreslogs att Kyrkostyrelsen skulle få i uppdrag att utreda Överklagandenämndens ställning och sätt att fungera. Tillsyns- och uppdragsutskottet, som inte ansåg att det fanns skäl att utreda Överklagandenämnden, föreslog avslag på motionen. Kyrkomötet beslöt i enlighet med utskottets förslag.
Frågans tidigare behandling
Under remissförfarandet avseende Centralstyrelsens skrivelse med förslag till Kyrkoordning anförde flera remissinstanser synpunkten att det inte behövdes någon särskild valprövningsnämnd utan att dess uppgifter kunde utföras av den föreslagna Överklagandenämnden. Centralstyrelsen ansåg dock att valfrågornas speciella karaktär medförde att den kompetens som Överklagandenämnden avsågs få inte kunde anses tillfredsställande för att täcka även detta område. Centralstyrelsen menade också att det var av största vikt att ställningstagande i högsta instans beträffande valfrågor hade en förankring hos de olika nomineringsgrupper som deltar i de kyrkliga valen.
Till kyrkomötet 2000 hade också motionerats om att det skulle finnas en gemensam nämnd för överklagande och valprövning. Organisationsutskottet biträdde motionärernas uppfattning med motivet att en sådan ordning skulle innebära en uppenbar förenkling och effektivisering. Andra kyrkolagsutskottet gick dock på Centralstyrelsens linje och föreslog att det skulle inrättas en separat valprövningsnämnd. Kyrkomötet beslöt i enlighet med Andra kyrkolagsutskottets förslag.
Utskottets överväganden
I motionen föreslås ett initiativ som avses leda till att Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar, Svenska kyrkans valprövningsnämnd och Svenska kyrkans överklagandenämnd skall upphöra för att i stället bilda en gemensam nämnd.
Enligt utskottets mening har nämndernas verksamhet sinsemellan mycket olika karaktär. Valprövningsnämnden har till uppgift att pröva överklaganden av val inom Svenska kyrkan. Denna överprövningsuppgift har Valprövningsnämnden gemensamt med Överklagandenämnden som dock har att överpröva beslut av en helt annan karaktär. Ansvarsnämnden har å sin sida inte alls uppgiften att överpröva beslut. Ansvarsnämnden har i stället till uppgift att pröva frågor om biskopars behörighet att utöva kyrkans vigningstjänst, en uppgift som åtminstone delvis får sägas vara av tillsynskaraktär. Dessa olika uppgifter avspeglas också i nämndernas sammansättning. Valprövningsnämndens sammansättning har utformats efter förebild i Riksdagens valprövningsnämnd och i motsvarighet till vad som gäller för denna nämnd utgörs de sex övriga ledamöterna av representanter för Kyrkomötets nomineringsgrupper. Även de andra nämndernas sammansättning speglar respektive nämnds verksamhetsinriktning.
De nu angivna skillnaderna i nämndernas verksamhetsinriktning och sammansättning leder utskottet till slutsatsen att nämnderna inte bör läggas samman till en nämnd. Motionen bör därför avslås.
Uppsala den 25 september 2008
På Organisationsutskottets vägnar
Torgny Larsson, ordförande
Fredrik Nilsson Björner, sekreterare
Beslutande: Torgny Larsson, Christina Eriksson, Olle Burell, Maj-Britt Nilsson, Sven Erik Bodén, Kristina Lundgren, Hans G Erikson, Key Lundegård, Conny Tyrberg, Gudrun Carlsson, Majvis Hultén, Lars-Ivar Ericson, Per Lindberg, Alice Kuhnke, Barbro Ingvall och Susann Torgerson.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Christina Axelsson, Jan-Eric Hildingsson, Anna-Lena Larsson, Marta Axner, Roine Olsson, Maria Abrahamson, Peter Odentun Odenskiöld, Irma Carlsson, Gustaf Bengtsson, Kerstin Liljeroos, Inger Gustafsson, Joakim Svensson och Karin Lundborg Folkegård.
Biskoparna Esbjörn Hagberg och Sven Thidevall har deltagit i utskottets överläggningar.
Särskilt yttrande av Kristina Lundgren och Hans G Erikson
Motion 2008:52 avser att verkar för en förenklad och effektiviserad administration, besparingar samt en stark samlad överprövningsinstans med större likformighet, objektivitet och rättssäkerhet. Med hänvisning till dessa skäl stöder vi motionen.
Kristina Lundgren, Hans G Erikson   
|
