|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Organisationsutskottets betänkande 2008:6
|
|
|
|
Kyrkvärdar
|
|
|
Sammanfattning
I motion 2008:51 föreslås att Kyrkostyrelsen ges i uppdrag att ta fram ett förslag till ändring i kyrkoordningen så att det blir möjligt för kyrkoråd att till kyrkvärd också kunna välja någon som inte bor inom församlingens gräns. Utskottet delar motionärens uppfattning att kyrkan bör underlätta allt slags frivilligt engagemang och föreslår därför Kyrkomötet att bifalla motionen.
Innehåll
Sammanfattning 1
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut 3
Motionens förslag 3
Yttrande från Läronämnden 3
Bakgrund 3
Utskottets överväganden 4
Bilaga 1, Läronämndens yttrande 2008:11y 5
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att bifalla motion 2008:51.
Motionens förslag
Motion 2008:51 av Karl-Gunnar Svensson m.fl., Frikoppling av kyrkvärdskapet från församlingsgränsen
Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till ändring i kyrkoordningen så att det blir möjligt för kyrkoråd att till kyrkvärd också kunna välja någon som inte bor inom församlingens gräns.
Yttrande från Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motion 2008:51 i bilaga 1.
Bakgrund
Kyrkvärdsuppdraget har en lång tradition inom Svenska kyrkan och har ansetts vara det förnämsta och viktigaste av kyrkans förtroendeuppdrag. Uppdraget som kyrkvärd är dock – med några få undantag – inte detaljreglerat i kyrkoordningen. Undantagen avser tjänstgörande kyrkvärds rätt att i vissa fall få säga sin mening innan beslut fattas angående församlingskollekt (43 kap. 6 §, 2 stycket i kyrkoordningen), samt en av kyrkorådet utsedd kyrkvärds ansvar för kyrkobyggnadsinventarier (40 kap. 2 §, 3 stycket i kyrkoordningen).
I 4 kap. 24 § i kyrkoordningen anges att kyrkvärdar väljs bland de som är döpta och röstberättigade i församlingen. Hänvisningen till rösträtten innebär att man för att kunna väljas till kyrkvärd måste vara folkbokförd i församlingen.
I sin skrivelse med förslag till kyrkoordning (CsSkr 1999:3) föreslog Centralstyrelsen att kyrkvärdarna skulle utses bland de röstberättigade i församlingen. I ett antal motioner till Kyrkomötet 1999 föreslogs en större frihet vad gällde kravet på församlingstillhörighet. Andra kyrkolagsutskottet gick dock, efter hörande av Församlingsutskottet, på Centralstyrelsens linje och ansåg att man, för att kunna väljas till kyrkvärd skulle vara folkbokförd i församlingen. I detta sammanhang pekade utskottet på den möjlighet som alltid står till buds att utse gudstjänstvärdar.
2004 hade Kyrkomötet att ta ställning till en motion (Mot 2004:36) i vilken bl.a. föreslogs att valbarheten till uppdraget som kyrkvärd inte skulle begränsas till den församling i vilken vederbörande var folkbokförd. Motionen byggde i stort på en av de modeller som analyserats i utredningsbetänkandet Rörlig församlingstillhörighet – modeller och konsekvenser (SKU 2004:1). Organisationsutskottet redovisade i sitt betänkande över motionen bl.a. tveksamhet i fråga om motionsförslagens verkliga innebörd och konsekvenser. Utskottet påpekade också att motionens förslag inte hade varit föremål för någon remissbehandling och att Kyrkorättsutskottet i sitt yttrande avstyrkt de i motionen utformade förslagen till ändringar i kyrkoordningen. Med hänvisning härtill föreslog utskottet att motionen skulle avslås. Kyrkomötet beslutade i enlighet med utskottets förslag.
Vid 2007-års kyrkomöte ändrades 4 kap. 24 § i kyrkoordningen bland annat så att det tydliggjordes att en kyrkvärd som blir medlem i en annan församling får behålla sitt uppdrag under resterande del av mandatperioden.
Utskottets överväganden
Utskottet delar motionärens uppfattning att kyrkan bör underlätta allt slags frivilligt engagemang. Ett sätt att göra detta är att möjliggöra för kyrkoråd att till kyrkvärd kunna välja även personer som inte tillhör församlingen. Enligt utskottet kan det också vara rimligt att ge de kyrkotillhöriga rätten att vara kyrkvärd i den församling där de önskar och inte endast i den församling inom vars gränser de är bosatta. En sådan ordning skulle också enligt utskottet kunna underlätta rekrytering av kyrkvärdar.
Det förekommer att det i församlingarna utöver kyrkvärdar även finns gudstjänstvärdar. Dessa har dock ingen formell ställning och finns inte heller reglerade i kyrkoordningen. Gudstjänstvärdskapet kan därför inte fullt ut sägas vara att jämställa med kyrkvärdskapet.
Utskottet vill dock i detta sammanhang framhålla betydelsen av det personsamband som finns mellan kyrkorådet som församlingens styrelse och den gudstjänstfirande församlingen. Detta personsamband är enligt utskottet en god pastoral tanke som bland annat kommer till uttryck i 4 kap. 24 § i kyrkoordningen där det anges att minst två av kyrkvärdarna alltid skall vara ledamöter eller ersättare i kyrkorådet. Ett bifall till motionen innebär inte någon ändring på denna punkt.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionen skall bifallas.
Uppsala den 26 september 2008
På Organisationsutskottets vägnar
Torgny Larsson, ordförande
Beslutande: Torgny Larsson, Christina Axelsson, Olle Burell, Maj-Britt Nilsson, Sven Erik Bodén, Kristina Lundgren, Hans G Erikson, Key Lundegård, Conny Tyrberg, Gudrun Carlsson, Majvis Hultén, Per Lindberg, Alice Kuhnke, Barbro Ingvall och Susann Torgerson.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Jan-Eric Hildingsson, Anna-Lena Larsson, Marta Axner, Roine Olsson, Peter Odentun Odenskiöld, Erik A Eriksson, Irma Carlsson, Gustaf Bengtsson, Inger Gustafsson, Joakim Svensson och Karin Lundborg Folkegård.
Biskoparna Esbjörn Hagberg och Sven Thidevall har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Läronämndens yttrande
2008:11y
|
|
|
|
Friare församlingstillhörighet, kyrkvärdars församlingstillhörighet
|
|
|
Läronämndens yttrande över motionerna 2008:16, 2008:18 och 2008:51.
Läronämnden yttrade sig senast över hithörande frågor i Ln 2005:3y. Frågan hade även behandlats i Ln 1996:4, Ln 1998:2 och Ln 2001:3. Läronämnden anförde följande:
Territorialförsamlingsprincipen syftar till att människor lokalt skall ha tillgång till ord och sakrament och därmed vara delaktiga i ett sammanhang, där de kan växa och utvecklas som människor och kristna. Denna territoriella princip är en grundläggande del av vår kyrkas tradition och självförståelse.
Vad som konstituerar den territoriella anknytningen kan dock variera, och samhällsutvecklingen kan framtvinga en omprövning och komplettering av tidigare synsätt och regelverk. Det finns inga teologiska eller läromässiga skäl för att den territoriella principen endast skall grundas i den skattetekniska folkbokföringen. Den bör också kunna kopplas till sådana sakförhållanden som anger lokal samhörighet, t.ex. arbetsplats, studieort eller ort för fritidsboende av regelbundet slag.
De principer som anges ovan menar Läronämnden gäller även för kyrkvärdskap i församlingen.
Uppsala den 20 augusti 2008
På Läronämndens vägnar
Anders Wejryd, ordförande
Närvarande: Ärkebiskop Anders Wejryd, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind*, biskop Erik Aurelius, biskop Hans-Erik Nordin, biskop Thomas Söderberg, biskop Sven Thidevall, biskop Antje Jackelén, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Karin Johannesson, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
* ej närvarande vid yttrandets slutjustering.   
|
