|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Organisationsutskottets betänkande 2008:3
|
|
|
|
Friare församlingstillhörighet
|
|
|
Sammanfattning
I betänkandet behandlas två motioner. I motion 2008:18 föreslås dels att Kyrkomötet skall uppdra åt Kyrkostyrelsen att i samtalen med staten söka åstadkomma en överenskommelse om en vidare tolkning av bosättningsbegreppet så att en friare församlingstillhörighet blir möjlig, dels att Kyrkomötet skall uppdra till Kyrkostyrelsen att till nästa års kyrkomöte framlägga förslag till bestämmelser för en friare församlingstillhörighet. Utskottet föreslår Kyrkomötet att avslå motionen. Strukturutredningen har redan ett uppdrag att behandla frågan om friare församlingstillhörighet. Utskottet vill dock ge Kyrkostyrelsen till känna vad man anfört i denna fråga. I motion 2008:89 föreslås att Kyrkostyrelsen ges i uppdrag att utreda hur de tillhörigas inflytande över kyrkoavgiftens fördelning mellan församlingarna kan öka. Enligt utskottets uppfattning är en sådan ordning som föreslås i motionen förenad med avsevärda kostnader för administration och får konsekvenser för det allmänna utjämningssystemet. Utskottet föreslår därför att motionen avslås. Till betänkandet finns två reservationer.
Innehåll
Sammanfattning 1
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut 3
Motionernas förslag 3
Yttrande från Läronämnden 3
Bakgrund 3
Utskottets överväganden 5
Bilaga 1, Läronämndens yttrande 2008:11y 8
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:18, punkt 1.
2. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:18, punkt 2.
3. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:89.
4. Kyrkomötet beslutar ge Kyrkostyrelsen till känna vad som i betänkandet anförts om att frågan om friare församlingstillhörighet hör till Strukturutredningens uppdrag.
Motionernas förslag
Motion 2008:18 av Susann Torgerson m.fl., Dags för möjlighet till friare församlingstillhörighet
1. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att i samtalen med staten söka åstadkomma en överenskommelse om en vidare tolkning av bosättningsbegreppet så att en friare församlingstillhörighet blir möjlig.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att till nästa års kyrkomöte framlägga förslag till bestämmelser för en friare församlingstillhörighet.
Motion 2008:89 av Mats Hagelin och Sven Esplund, Öka våra tillhörigas inflytande över Svenska kyrkans resurser
Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utreda hur våra tillhörigas inflytande över kyrkoavgiftens fördelning mellan församlingarna kan öka.
Yttrande från Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motion 2008:18 i bilaga 1.
Bakgrund
Församlingstillhörighet
Enligt 4 § i lagen om Svenska kyrkan omfattar en församling de personer som tillhör Svenska kyrkan och är bosatta inom dess område. I 35 kap. i kyrkoordningen anges att den som tillhör Svenska kyrkan skall tillhöra den territoriella församling där han eller hon är folkbokförd. I utredningsbetänkandet Val, indelning, kyrkobokföring, arkiv (SKU 1998:4) betonas sambandet mellan folkbokföring, erläggande av kyrkoavgift, rösträtt och valbarhet (s. 186).
Frågan om församlingstillhörighet och möjligheten att ge den enskilde större frihet att själv få bestämma vilken församling han eller hon vill tillhöra har vid ett flertal tillfällen behandlats av Kyrkomötet såväl före som efter beslutet om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan 2000. I organisationsutskottets betänkande O 2000:3 finns en utförlig redogörelse för sambandet mellan folkbokföring och församlingstillhörighet enligt kyrkoordningens bestämmelser och en bakgrundsbeskrivning av frågans behandling före 2000. Utskottet hänvisar därför i dessa delar till betänkandet.
Diskussionerna ledde 2001 fram till att Kyrkomötet på hemställan av Organisationsutskottet beslöt uppdra åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning som skulle företa en allsidig och förutsättningslös analys av problemen och redovisa tänkbara konsekvenser (O 2001:2).
2004 överlämnade utredningsgruppen betänkandet Rörlig församlingstillhörighet – modeller och konsekvenser (SKU 2004:1) till Kyrkostyrelsen. I betänkandet redovisades i form av olika modeller flera möjligheter att ändra bestämmelser i kyrkoordningen rörande församlingstillhörigheten.
Modellerna omfattade allt från ett alternativ med bibehållande av dåvarande förhållanden till ett alternativ med kyrkotillhörighet utan församlingstillhörighet. Bland annat behandlades en modell (modell D) som gick ut på att utnyttja möjligheten att inomkyrkligt närmare reglera vad som skulle ligga i begreppet bosatt i lagen om Svenska kyrkan för att på så sätt i vissa fall kunna göra avsteg från folkbokföringen som grund för församlingstillhörigheten. Det var alltså inte fråga om att begära ändring av lagen utan endast om att utnyttja möjligheterna till tolkning av lagens bosättningsbegrepp. Utredningen konstaterade att skillnaden mellan begreppen bosatt och folkbokförd inte behandlats närmare i förarbetena till lagen men att regeringen konstaterat att begreppet bosatt är något vidare än begreppet folkbokförd och att den närmare innebörden av bosättningsbegreppet borde regleras inomkyrkligt. Utredningen drog härav slutsatsen att kyrkan själv torde få besluta om den närmare regleringen av församlingstillhörigheten inom den ram som är given när det i lagen sägs att en församling omfattar de tillhöriga som är bosatta inom församlingens område. Efter att ha gått igenom folkbokföringslagens (1991:841) bestämmelser och definitioner på begreppet bosatt kom utredningen fram till att det skulle vara möjligt att, inom ramen för bestämmelserna i 4 § i lagen om Svenska kyrkan, låta personer som kan anses vara bosatta på fler än en fastighet tillhöra en annan församling än den där de är folkbokförda. Detsamma skulle enligt utredningen i vissa fall kunna gälla för t.ex. personer som på grund av politiska uppdrag, grundskoleutbildning, militärtjänstgöring, eller institutionsvård vistas på annan ort. I sin konsekvensanalys anförde utredningen följande.
Möjligheten till ändrad församlingstillhörighet enligt modell D torde inte medföra någon stor mängd församlingsbyten. Det är inte fråga om fritt val utan vissa angivna villkor måste vara uppfyllda. Detta medför att ett genomförande av modell D inte kan förväntas få några direkta konsekvenser för Svenska kyrkans möjligheter att bedriva en rikstäckande verksamhet, för ekonomi- och utjämningssystem, för kyrkovalet eller för kyrkotillhörigheten. För enskilda individer och församlingar men knappast för Svenska kyrkan som helhet kan modell D få vissa konsekvenser för gudstjänstlivet och engagemang i församlingsverksamheten.
En viss ökad arbetsbelastning för stiftsstyrelsen och för Svenska kyrkans överklagandenämnd kan bli en konsekvens av modell D. Den medför också vissa ökade kostnader.
Utredningen behandlades under 2004 av Kyrkostyrelsen som dock beslöt att inte lägga fram någon skrivelse till 2004 års kyrkomöte.
Förslag till ändrade bestämmelser om flyttning av valbarheten vid indirekta val kom emellertid ändå på Kyrkomötets bord efter en motion i ämnet (Mot 2004:36). Organisationsutskottet anförde i sitt betänkande över motionen bl.a. att de föreslagna bestämmelserna enbart gällde indirekt valda kyrkoråd. Utskottet redovisade också tveksamhet i fråga om motionsförslagens verkliga innebörd och konsekvenser och påpekade att motionens förslag inte hade varit föremål för någon remissbehandling och att Kyrkorättsutskottet i sitt yttrande avstyrkt de i motionen utformade förslagen till ändringar i kyrkoordningen. Med hänvisning härtill föreslog utskottet att motionen skulle avslås. Kyrkomötet beslutade i enlighet med utskottets förslag.
Vid 2005-års kyrkomöte hade Organisationsutskottet återigen att ta ställning till två motioner som behandlade frågan om fri församlingstillhörighet. Utskottet föreslog att motionerna skulle avslås men att Kyrkomötets presidium skulle få i uppdrag att i samråd med Kyrkostyrelsen ta fram ett förslag till ett seminarium kring församlingstillhörigheten för att ytterligare belysa frågan. Kyrkomötet beslöt i enlighet med förslaget. Seminariet hölls vid Kyrkomötet 2006.
I Kyrkostyrelsens direktiv till Strukturutredningen anges att det finns en koppling mellan församlingsbegreppet och de frågor som behandlades i betänkandet Rörlig församlingstillhörighet – modeller och konsekvenser (SKU 2004:1) och att dessa frågor bör uppmärksammas av utredningen.
Kyrkoavgiften
I 7 § i lagen (1998:1951) om Svenska kyrkan anges att den som tillhör Svenska kyrkan skall betala lokal och regional kyrkoavgift. Avgiften tas upp av Skatteverket. Bestämmelser om statlig hjälp med uppbörd av kyrkoavgifter finns i 16 § i lag (1998:1593) om trossamfund och i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund.
I 42 kap. 1 § andra stycket kyrkoordningen uttalas att det i 4 § lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund framgår att kyrkoavgiften skall beräknas på samma underlag som den kyrkotillhöriges kommunala inkomstskatt skall beräknas på.
Riksdagens principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan grundades på förslagen i propositionen 1995/96:80. I denna anfördes angående statens kostnadsfria uppbördshjälp bl.a. att ”En förutsättning för detta stöd från statens sida både till Svenska kyrkan och andra trossamfund är att hjälpen kan inordnas i det gällande uppbördssystemet” (s. 29). Vidare anfördes att ”i övrigt vissa tekniska frågor om utformningen av uppbördssystemet får analyseras ytterligare med utgångspunkt från att den kyrkliga uppbörden fullt ut kan behandlas som skatt.” (s.29)
Kyrkoordningens bestämmelser om kyrkoavgift avser främst sådana frågor om hanteringen av kyrkoavgift som inte är av direkt betydelse för frågor om församlingstillhörighet.
Utskottets överväganden
Friare församlingstillhörighet
Utskottets förslag:
1. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:18, punkt 1.
2. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:18, punkt 2.
3. Kyrkomötet beslutar ge Kyrkostyrelsen till känna vad som i betänkandet anförts om att frågan om friare församlingstillhörighet hör till Strukturutredningens uppdrag.
Frågan om friare församlingstillhörighet har länge diskuterats i Svenska kyrkan. I motion 2008:18 tar motionärerna upp frågan om tolkningen av begreppet bosatt i lagen om Svenska kyrkan och vill att Kyrkostyrelsen ges i uppdrag att i samtalen med staten söka nå en överenskommelse om begreppets närmare innebörd.
I likhet med motionärerna kan det hävdas att det bosättningsbegrepp som enligt lagen om Svenska kyrkan gäller för församlingstillhörighet utgör en begränsning i kyrkans rätt att själv bestämma om församlingstillhörigheten. För många inom Svenska kyrkan är dock nuvarande ordning – byggd på territorialprincipen – ett viktigt uttryck för kyrkans tradition och självförståelse. I utskottet råder delade meningar i fråga om huruvida lagens bosättningsbegrepp utgör ett problem.
En möjlig väg att åstadkomma en utvidgning av kyrkans egen bestämmanderätt i fråga om församlingstillhörighet skulle, som motionärerna föreslår, kunna vara att i samtalen med staten försöka nå en överenskommelse om en vidare tolkning av begreppet bosatt. Enligt utskottet är det dock viktigt att man i sådana samtal kan vara tydlig beträffande kyrkans önskemål när det gäller friare församlingstillhörighet. Utskottet menar därför att det vore olämpligt att nu ta upp denna fråga i samtalen med staten. Innan man tar några sådana initiativ bör man inom kyrkan själv ha bestämt sig för hur och i vilken utsträckning man vill utnyttja den eventuella möjlighet till friare församlingstillhörighet som kan bli resultatet av sådana överläggningar.
Enligt utskottets uppfattning går det inte heller att bortse från att frågan om friare församlingstillhörighet också har en koppling till de frågor om strukturen på kyrkans lokala nivå som för närvarande utreds av Strukturutredningen. I Kyrkostyrelsens direktiv till denna utredning anges också att det finns en koppling mellan församlingsbegreppet och de frågor som behandlades i betänkandet Rörlig församlingstillhörighet – modeller och konsekvenser och att dessa frågor bör uppmärksammas av utredningen. Detta måste enligt utskottet förstås så att Strukturutredningen redan har ett uppdrag att ytterligare klargöra frågan om friare församlingstillhörighet.
Organisationsutskottet föreslår med hänvisning till det anförda att motion 2008:18 avslås men att Kyrkostyrelsen ges till känna vad som ovan anförts om att frågan om friare församlingstillhörighet hör till Strukturutredningens uppdrag.
De tillhörigas inflytande över kyrkans resurser
I motion 2008:89 föreslås att Kyrkostyrelsen ges i uppdrag att utreda hur de tillhörigas inflytande över kyrkoavgiftens fördelning mellan församlingarna kan öka. Enligt utskottets uppfattning är en sådan ordning som föreslås i motionen förenad med avsevärda kostnader för administration. Den torde inte heller kunna införas utan att det får konsekvenser för det allmänna utjämningssystemet. Utskottet kan inte se att de skäl som av motionärerna anförs för ett sådant system ger anledning till en utredning av frågan. Motionen bör därför avslås.
Uppsala den 26 september 2008
På Organisationsutskottets vägnar
Torgny Larsson, ordförande
Beslutande: Torgny Larsson, Christina Axelsson, Olle Burell, Maj-Britt Nilsson, Sven Erik Bodén, Kristina Lundgren, Hans G Erikson, Key Lundegård, Conny Tyrberg, Gudrun Carlsson, Majvis Hultén, Per Lindberg, Alice Kuhnke, Barbro Ingvall och Susann Torgerson.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Jan-Eric Hildingsson, Anna-Lena Larsson, Marta Axner, Roine Olsson, Peter Odentun Odenskiöld, Erik A Eriksson, Irma Carlsson, Gustaf Bengtsson, Inger Gustafsson, Joakim Svensson och Karin Lundborg Folkegård.
Biskoparna Esbjörn Hagberg och Sven Thidevall har deltagit i utskottets överläggningar.
Reservation 1 av Per Lindberg m.fl.
Vi reserverar oss till förmån för bifall till motion 2008:18, punkt 1.
Enbart folkbokföringen ska inte styra vilken församling en medlem ska få tillhöra. Snart kommer representanter för Svenska kyrkan att föra samtal med staten om angelägna ämnen. I dessa samtal bör frågan om tolkningen av bosättningsbegreppet i lagen om Svenska kyrkan tas upp. Det bör bli möjligt att få tillhöra en församling man har anknytning till men inte är folkbokförd i.
Det råder olika uppfattningar om Svenska kyrkan redan nu har ensamrätt att definiera bosättningsbegreppet. Vi vill få det fullständigt klarlagt att så är fallet.
Susann Torgerson, Alice Kuhnke, Per Lindberg
Reservation 2 av Hans G Erikson m.fl.
Vi reserverar oss till förmån för bifall till motion 2008:89.
Hans G Erikson, Key Lundegård, Kristina Lundgren
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Läronämndens yttrande
2008:11y
|
|
|
|
Friare församlingstillhörighet, kyrkvärdars församlingstillhörighet
|
|
|
Läronämndens yttrande över motionerna 2008:16, 2008:18 och 2008:51.
Läronämnden yttrade sig senast över hithörande frågor i Ln 2005:3y. Frågan hade även behandlats i Ln 1996:4, Ln 1998:2 och Ln 2001:3. Läronämnden anförde följande:
Territorialförsamlingsprincipen syftar till att människor lokalt skall ha tillgång till ord och sakrament och därmed vara delaktiga i ett sammanhang, där de kan växa och utvecklas som människor och kristna. Denna territoriella princip är en grundläggande del av vår kyrkas tradition och självförståelse.
Vad som konstituerar den territoriella anknytningen kan dock variera, och samhällsutvecklingen kan framtvinga en omprövning och komplettering av tidigare synsätt och regelverk. Det finns inga teologiska eller läromässiga skäl för att den territoriella principen endast skall grundas i den skattetekniska folkbokföringen. Den bör också kunna kopplas till sådana sakförhållanden som anger lokal samhörighet, t.ex. arbetsplats, studieort eller ort för fritidsboende av regelbundet slag.
De principer som anges ovan menar Läronämnden gäller även för kyrkvärdskap i församlingen.
Uppsala den 20 augusti 2008
På Läronämndens vägnar
Anders Wejryd, ordförande
Närvarande: Ärkebiskop Anders Wejryd, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind*, biskop Erik Aurelius, biskop Hans-Erik Nordin, biskop Thomas Söderberg, biskop Sven Thidevall, biskop Antje Jackelén, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Karin Johannesson, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
* ej närvarande vid yttrandets slutjustering.   
|
