|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Organisationsutskottets betänkande 2008:2
|
|
|
|
Icke-territoriella församlingar
|
|
|
Sammanfattning
I betänkandet behandlas två motioner som berör frågor om icke-territoriella församlingar och språkliga minoriteter. Utskottet anser att det finns skäl att föreslå Kyrkomötet att uppdra åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning med uppdrag att finna och föreslå organisatoriska former för arbetet på andra språk än svenska. Med hänvisning bland annat härtill föreslås avslag på motionerna. Till betänkandet finns en reservation.
Innehåll
Sammanfattning 1
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut 3
Motionernas förslag 3
Yttrande från Läronämnden 3
Yttrande från andra utskott 3
Bakgrund 3
Utskottets överväganden 5
Bilaga 1, Läronämndens yttrande 2008:11y 8
Bilaga 2, Kyrkorättsutskottets yttrande 2008:1y 9
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:16.
2. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:22.
3. Kyrkomötet beslutar med anledning av de frågor som väcks i motionerna att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att tillsätta en utredning med uppgift att föreslå organisatoriska former för Svenska kyrkans arbete på andra språk än svenska.
Motionernas förslag
Motion 2008:16 av Soili Brunberg, Icke-territoriella församlingar för nationella minoriteter
1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att föreslå ändringar i kyrkoordningen som gör det möjligt att bilda geografiskt avgränsade icke-territoriella församlingar för nationella minoriteter på de orter där behov föreligger.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att lägga fram förslag till bestämmelser som gör det möjligt för personer med nationellt minoritetsspråk att välja att tillhöra en församling som kan tillgodose deras behov av själavård, församlingsgemenskap och förrättningar på modersmålet/tvåspråkigt.
Motion 2008:22 av Hakon Långström, Kyrkotillhörighet i Finska församlingen i Stockholm
Kyrkomötet beslutar att 35 kap. 5 § första stycket i kyrkoordningen om kyrkotillhörighet i Finska församlingen i Stockholm ska ha följande lydelse:
En person har rätt att tillhöra Finska församlingen i Stockholm om han eller hon tillhör Svenska kyrkan och är folkbokförd i en församling i Stockholms stift, och dessutom […)
___________
Den utökade rätten till tillhörighet gäller från 1 januari 2010.
Yttrande från Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motion 2008:16 i bilaga 1.
Yttrande från andra utskott
Kyrkorättsutskottet har yttrat sig över motion 2008:22 i bilaga 2.
Bakgrund
Nationella minoriteter
De i Sverige erkända fem nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De historiska minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Gemensamt för dessa minoritetsgrupper är att de har befolkat Sverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet och en vilja att behålla sin identitet. Dessutom har de personer som tillhör grupperna en gemensam religiös, språklig, traditionell eller kulturell tillhörighet och på olika sätt manifesterar de en vilja och strävan att behålla den egna identiteten.
I 57 kap. 5 § kyrkoordningen sägs att församlingsinstruktionen bl.a. ska innehålla en redogörelse för församlingens verksamhet på teckenspråk samt på samiska, finska och andra språk. Det anges inte några geografiska områden där detta särskilt skall förekomma utan bestämmelsen gäller för varje församling i hela landet. Bestämmelsen innebär att församlingen, med utgångspunkt i den omgivning man verkar i, ansvarar för att ha en verksamhet även på minoritetsspråk om det finns ett behov av sådan verksamhet hos dem som vistas i församlingen.
Kyrkomötet fastställde 2006 tolv inriktningsmål för arbetet på nationell nivå de kommande tre åren. Ett av dessa omfattar språkliga minoriteter:
Svenska kyrkans församlingar ska uppmärksammas på de språkliga minoriteternas villkor och dessa minoriteter ska erbjudas förutsättningar att på likvärdigt sätt delta i församlingslivet.
Någon förändring av inriktningsmålen föreslogs inte i Kyrkostyrelsens skrivelse 2007:1 Mål och rambudget för 2008–2010.
Ett minoritetsspråkligt program håller för närvarande på att utarbetas och förslaget beräknas kunna överlämnas till Kyrkostyrelsen under slutet av 2008. Det kommer att innehålla principiella överväganden och riktlinjer angående arbetet på minoritetsspråk i Svenska kyrkan.
Icke-territoriella församlingar
Enligt 4 § i lagen om Svenska kyrkan omfattar en församling de personer som tillhör Svenska kyrkan och är bosatta inom dess område. Lagen säger också att det kan finnas icke-territoriella församlingar. Närmare bestämmelser om icke-territoriella församlingar har dock lämnats till kyrkan att själv besluta.
I 35 kap. i kyrkoordningen finns, förutom huvudregeln att en församling omfattar de personer som är folkbokförda inom dess territoriella område, också bestämmelser om fem icke-territoriella församlingar; Karlskrona amiralitetsförsamling, Tyska Christinae församling i Göteborg, Tyska St:a Gertruds församling i Stockholm, Finska församlingen i Stockholm och Hovförsamlingen. Bestämmelser om villkoren för tillhörighet i dessa församlingar finns i 35 kap. 2-6 §§ i kyrkoordningen. Där definieras såväl personkretsen som församlingarnas geografiska upptagningsområden. Av det förhållande att de icke-territoriella församlingarna till namn och antal anges i kyrkoordningen följer att bildande av en ny sådan församling får handläggas i den ordning som gäller för ändringar i kyrkoordningen.
I sin skrivelse Kyrkoordning för Svenska kyrkan (CsSkr 1999:3) angav Centralstyrelsen, beträffande de icke-territoriella församlingarna, att man haft som utgångspunkt att Kyrkomötet 1994 uttalat att de fem befintliga icke-territoriella församlingarna ”är historiskt givna och under överskådlig tid kommer att finnas kvar”. Utifrån grundprincipen om den territoriella församlingsindelningen fanns det dock, enligt Centralstyrelsen, inte skäl till en ordning som gav anledning till bildande av ytterligare icke-territoriella församlingar.
Finska församlingens upptagningsområde
Enligt den före 2000 gällande lagen (1992:288) om medlemskap i icke-territoriella församlingar uppställdes krav på folkbokföring i Stockholms kommun som ett av villkoren för medlemskap i Finska församlingen. Under utredningsarbetet som föregick kyrkoordningen föreslogs ingen ändring härvidlag (SKU 1998:1). Centralstyrelsen gick dock emot utredningen och föreslog i sin skrivelse Kyrkoordning för Svenska kyrkan (CsSkr 1999:3) att Finska församlingens upptagningsområde skulle utvidgas till att omfatta hela Stockholms stift. Som skäl för sitt ställningstagande anförde Centralstyrelsen att förutsättningarna för arbetet i Stockholms stift bland finskspråkiga skiljde sig från övriga stift till följd av att den icke-territoriella Finska församlingen fanns i stiftet. Detta förhållande, och att Stockholms stift i sitt remissvar gjort bedömningen att en utvidgning av församlingen skulle förbättra förutsättningarna avseende verksamheten i hela stiftet gav enligt Centralstyrelsens mening anledning till en specialanpassad lösning.
När frågan kom till Kyrkomötet föreslog emellertid Andra kyrkolagsutskottet att Finska församlingens upptagningsområde fortsatt skulle vara begränsat till Stockholms kommun. Man hänvisade härvid till Församlingsutskottet som i sitt yttrande hade uppmärksammat Andra kyrkolagsutskottet på vissa problem med den föreslagna utökningen, bland annat att arbetet med integrationen av det finskspråkiga arbetet i de andra församlingarna i stiftet riskerade att hämmas då en utökning av Finska församlingens upptagningsområde kunde antas splittra den finska gruppen. Vidare hade Församlingsutskottet pekat på de ekonomiska konsekvenser det kunde få när kyrkoavgiften försvann från den församling som de finskspråkiga vistades i men inte tillhörde. Församlingsutskottet fann det knappast troligt att t.ex. barn eller äldre skulle resa in till Stockholms innerstad för att delta i kyrkans vardagsverksamhet utan fortsatt vara aktiva i den församling som de bodde i trots att de kunde tillhöra Finska församlingen. Slutligen påtalade Församlingsutskottet att Finska församlingens kyrkostämma med stor majoritet förespråkat att ordningen med Stockholms kommun som upptagningsområde skulle bibehållas.
Frågan om Finska församlingens upptagningsområde behandlades av Kyrkomötet så sent som 2007. Organisationsutskottet anförde då i sitt betänkande O 2007:6 att man ansåg det mycket svårt att överblicka de konsekvenser som en utökning skulle föra med sig. Den kunde, framhöll utskottet, drastiskt påverka antalet tillhöriga i Finska församlingen och i församlingarna utanför Stockholms stad, och följaktligen också dessa församlingars ekonomi och församlingsverksamhet. Ett sådant beslut måste därför vara väl underbyggt och kunde bara fattas efter en utredning och bedömning i stiftet inom ramen för stiftets ansvar för strukturfrågor. Av dessa skäl föreslog utskottet avslag på motionen vilket också blev Kyrkomötets beslut.
Utskottets överväganden
Utskottets förslag:
1. Kyrkomötet beslutar avslå motion 2008:16.
2. Kyrkomötet beslutar avslå motion 2008:22.
3. Kyrkomötet beslutar med anledning av de frågor som väcks i motionerna att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att tillsätta en utredning med uppgift att föreslå organisatoriska former för Svenska kyrkans arbete på andra språk än svenska.
I motion 2008:16 föreslås att Kyrkostyrelsen ges i uppdrag att föreslå ändringar i kyrkoordningen som gör det möjligt att bilda icke-territoriella församlingar för nationella minoriteter samt lägga fram förslag till bestämmelser som gör det möjligt för personer med nationellt minoritetsspråk att tillhöra en sådan församling.
Det minoritetsspråkiga arbetet är i första hand ett ansvar för varje församling. Varje församling ska enligt kyrkoordningen ha en församlingsinstruktion som bland annat ska innehålla en redogörelse för församlingens verksamhet på teckenspråk samt samiska, finska och andra språk.
Motion 2008:16 ger uttryck för att det finns behov bland de språkliga minoriteterna i Sverige som inte fullt ut blir tillgodosedda med de organisatoriska former för arbetet på minoritetsspråk som finns idag. Ett problem som diskuterats i utskottet är att det i församlingarna ibland saknas en fungerande demokratisk struktur för att säkerställa de språkliga minoriteternas inflytande i församlingarna. Detta kan i förlängningen leda till att det uppstår ett demokratiskt underskott när de språkliga minoriteterna upplever sig ha alltför lite inflytande och alltför små påverkansmöjligheter.
Ett sätt att lösa detta problem kan vara att, som motionären föreslår, möjliggöra inrättandet av icke-territoriella församlingar för språkliga minoriteter. Detta kan enligt utskottet dock inte vara någon universallösning som kan eller bör användas för alla fall och i alla delar av landet. Det torde, menar utskottet, i flertalet fall finnas andra organisatoriska lösningar som kan fungera bättre.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det finns skäl att tillsätta en bred och förutsättningslös utredning med uppgift att finna och föreslå organisatoriska former för arbetet på minoritetsspråk i församlingarna.
De problem som beskrivits ovan gäller även de språkliga minoriteter som inte erkänns som s.k. nationella språkliga minoriteter. Det finns på många platser i landet stora grupper som talar andra språk än svenska eller något av de fem nationella minoritetsspråken. Behovet av fungerande demokratiska strukturer gör sig i lika hög grad gällande för dessa. Det sagda gäller inte minst teckenspråkiga personer. Utredningen bör omfatta även de nu nämnda grupperna.
I motion 2008:22 föreslås en kyrkoordningsändring som innebär att upptagningsområdet för Finska församlingen i Stockholm utökas från Stockholms kommun till Stockholms stift. Denna fråga hade utskottet att behandla även vid förra årets kyrkomöte. Kyrkomötet avslog på utskottets hemställan motionen med motiveringen att det var mycket svårt att överblicka de konsekvenser som en utökning skulle föra med sig. I den utredning som utskottet, enligt vad som sagts ovan, föreslår Kyrkomötet att tillsätta kommer de organisatoriska strukturerna för arbetet på minoritetsspråk i Stockholms stift att behandlas. I detta sammanhang kommer naturligtvis även Finska församlingens situation att belysas.
Mot bakgrund av det anförda och med hänvisning till det utredningsuppdrag som nu föreslås bör motionerna avslås.
Uppsala den 26 september 2008
På Organisationsutskottets vägnar
Torgny Larsson, ordförande
Beslutande: Torgny Larsson, Christina Axelsson, Olle Burell, Maj-Britt Nilsson, Sven Erik Bodén, Kristina Lundgren, Hans G Erikson, Key Lundegård, Conny Tyrberg, Gudrun Carlsson, Majvis Hultén, Per Lindberg, Alice Kuhnke, Barbro Ingvall och Susann Torgerson.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Jan-Eric Hildingsson, Anna-Lena Larsson, Marta Axner, Roine Olsson, Peter Odentun Odenskiöld, Erik A Eriksson, Irma Carlsson, Gustaf Bengtsson, Inger Gustafsson, Joakim Svensson och Karin Lundborg Folkegård.
Biskoparna Esbjörn Hagberg och Sven Thidevall har deltagit i utskottets överläggningar.
Reservation av Hans G Eriksson m.fl.
Vi reserverar oss till förmån för bifall till motion 2008:22 av Hakon Långström.
Församlingens ursprungliga uppgift är att vara hemförsamling för en finsk befolkning i Stockholm. Idag har staden vuxit och omfattar fler kommuner än Stockholms kommun. Därmed blir det naturligt att upptagningsområdet omfattar hela Stockholms stift.
En utvidgning av Finska församlingens upptagningsområde var aktuell redan 1999 och ingick i Centralstyrelsens förslag till ny kyrkoordning. Förslaget avvisades då med hänvisning till att församlingen inte visade något intresse. Idag däremot är utvidgningen ett uttalat önskemål från församlingen.
Friheten för den finska befolkningsgruppen att välja församlingstillhörighet kan ge viktiga erfarenheter för en eventuellt kommande utveckling av församlingar för språkliga minoriteter.
Hans G Erikson, Per Lindberg, Key Lundegård, Kristina Lundgren, Alice Kuhnke, Susann Torgerson.
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Läronämndens yttrande
2008:11y
|
|
|
|
Friare församlingstillhörighet, kyrkvärdars församlingstillhörighet
|
|
|
Läronämndens yttrande över motionerna 2008:16, 2008:18 och 2008:51.
Läronämnden yttrade sig senast över hithörande frågor i Ln 2005:3y. Frågan hade även behandlats i Ln 1996:4, Ln 1998:2 och Ln 2001:3. Läronämnden anförde följande:
Territorialförsamlingsprincipen syftar till att människor lokalt skall ha tillgång till ord och sakrament och därmed vara delaktiga i ett sammanhang, där de kan växa och utvecklas som människor och kristna. Denna territoriella princip är en grundläggande del av vår kyrkas tradition och självförståelse.
Vad som konstituerar den territoriella anknytningen kan dock variera, och samhällsutvecklingen kan framtvinga en omprövning och komplettering av tidigare synsätt och regelverk. Det finns inga teologiska eller läromässiga skäl för att den territoriella principen endast skall grundas i den skattetekniska folkbokföringen. Den bör också kunna kopplas till sådana sakförhållanden som anger lokal samhörighet, t.ex. arbetsplats, studieort eller ort för fritidsboende av regelbundet slag.
De principer som anges ovan menar Läronämnden gäller även för kyrkvärdskap i församlingen.
Uppsala den 20 augusti 2008
På Läronämndens vägnar
Anders Wejryd, ordförande
Närvarande: Ärkebiskop Anders Wejryd, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind*, biskop Erik Aurelius, biskop Hans-Erik Nordin, biskop Thomas Söderberg, biskop Sven Thidevall, biskop Antje Jackelén, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Karin Johannesson, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
* ej närvarande vid yttrandets slutjustering.
Bilaga 2
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkorättsutskottets yttrande
2008:1y
|
|
|
|
Kyrkotillhörighet i Finska församlingen i Stockholm
|
|
|
Till Organisationsutskottet
Kyrkorättsutskottets yttrande över motion 2008:22
I motionen föreslås att 35 kap. 5 § i kyrkoordningen ändras så att en person skall ha rätt att tillhöra Finska församlingen i Stockholm om han eller hon uppfyller nuvarande regler för tillhörighet med den ändringen, att vederbörande skall vara folkbokförd i en församling i Stockholms stift istället för att man skall vara folkbokförd i Stockholms kommun.
Kyrkorättsutskottet har ur kyrkorättslig synpunkt inget att erinra mot förslaget. Utskottet förutsätter, att om ändringen ska införas i kyrkoordningen, den utformas på sedvanligt sätt och att datum för ikraftträdande ges följande lydelse; Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2010.
Uppsala den 24 september 2008
På Kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson, ordförande
Beslutande: Lars Johnsson, ordförande, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Nanna Tranströmer, Carl Korch, Lennart Andersson, Inger Persson, Stig-Göran Fransson, Sonja Grunselius, Gunnel Lagerkvist, Inger Dafgård, Anders Roos, Karl-Gunnar Svensson, Vivianne Wetterling och Eric Muhl.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Irene Gustafsson, Olle Reichenberg, Marija Kogler Johnsson, Ingemar Öberg, Anders Linger, Bo Grafström, Anders Novak, Eva Hallström, Dag Sandahl och Rolf Persson.
Biskop Thomas Söderberg har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
