Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2008:14
Dansinitiativ inom Svenska kyrkan

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas motion 2008:9 om dansinitiativ inom Svenska kyrkan. I motionen föreslås att Kyrkostyrelsen ska få i uppdrag att kartlägga de grupper och verksamheter inom Svenska kyrkan som sysslar med dans samt synliggöra och främja dansverksamheten i Svenska kyrkan.

Utskottet delar i likhet med Gudstjänstutskottet motionärens beskrivning av dansens betydelse som ett uttryckssätt i gudstjänsten. Dans är ett av språken för att förmedla evangeliet. Det saknas dock en samlad bild av vilka grupper och verksamheter som sysslar med dans inom Svenska kyrkan. Dans förekommer redan på många håll i församlingarna och det finns flera nätverk men utskottet ser gärna att dansen som uttrycksform blir alltmer känd i Svenska kyrkan. Utskottet föreslår därför att motionen ska bifallas.

Till betänkandet fogas Gudstjänstutskottets yttrande G 2008:2y.

Innehåll

Sammanfattning 1

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut 3

Motionens förslag 3

Motion 2008:9 av Mikael Mogren, Dansinitiativ inom Svenska kyrkan 3

Yttrande från andra utskott 3

Bakgrund 3

Rituell dans 3

Liturgisk dans 3

Heliga danser 4

Litteratur 4

Tidigare behandling i Ombudsmötet av frågor om dans 4

Utskottets överväganden 5

Dansinitiativ inom Svenska kyrkan 5

Bilaga 1, Gudstjänstutskottets yttrande 2008:2y 6

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

1. Kyrkomötet beslutar att bifalla motion 2008:9, punkt 1.

2. Kyrkomötet beslutar att bifalla motion 2008:9, punkt 2.

Motionens förslag

Motion 2008:9 av Mikael Mogren, Dansinitiativ inom Svenska kyrkan

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att kartlägga de grupper och verksamheter som inom Svenska kyrkan sysslar med dans.

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att synliggöra och främja Svenska kyrkans dansverksamhet.

Yttrande från andra utskott

Gudstjänstutskottet har yttrat sig över motionen. Yttrandet, G 2008:2y bifogas i bilaga 1.

Bakgrund

Dans har gamla rötter i religiösa sammanhang. Den liturgiska dansen finns omtalad i såväl Gamla som Nya testamentet. I Psaltaren nämns dans vid flera tillfällen och Jesus berättar i sin liknelse om den förlorade sonen att hans återkomst firades med musik och dans. I konsten har man ofta framställt glädjen i himlen genom att änglar och människor dansar tillsammans. Dansen fanns också med i vissa medeltida liturgier men blev sedan undanträngd. Begreppet dans innehåller många olika aspekter, t.ex. heliga danser, rituell dans och liturgisk dans.

Rituell dans

Rituell dans är en form av cirkeldans, i vilken man gestaltar existentiella livsfrågor på ett ritualiserat sätt med hjälp av en berättelse. Den dansas till levande musik, oftast s.k. djembetrumma. Rituell dans praktiseras i kyrkligt sammanhang i Sverige, Danmark och Norge och har utvecklats av den danska prästen och dansaren Brita Haugen. Hon ger också kurser i Sverige – i november en kurs på Stiftsgården i Rättvik – samt leder regelbundet utbildning av dansledare på en folkhögskola i Danmark. I Lunds stift finns det en grupp som arbetar med rituell dans.

Liturgisk dans

Liturgisk dans är ett sätt att gestalta t.ex. bibeltexter, psalmer och böner. I den här formen av dans deltar inte alla utan det är några av gudstjänstfirarna som dansar i gudstjänsten och använder sig av olika danstekniker. Den här formen har bl.a. funnits i kyrkospel men den har främst utvecklats inom frikyrkorörelsen i Sverige. Västerås stift är aktiva även inom den här formen av dans och ordnar på Stiftsgården i Rättvik utbildningsdagar för alla som är dansintresserade och dansverksamma. En företrädare för den här formen av dans är föreningen Kristna dansgemenskapen i Sverige (KDGS), en allkristen, ideell förening som har en egen webbplats, www.kdgs.org. Föreningens syften är att ära Gud genom dans, att bidra till gemenskap och enhet nationellt och internationellt samt att finnas till som en resurs för att främja dans/rörelse som ett uttryck för den kristna tron. Det finns även internationella nätverk för liturgisk dans.

Heliga danser

Heliga danser är också en form av cirkeldans, ofta av meditativ karaktär. Det kan vara mycket olika dansformer, enkla rörelser eller komplicerade steg till ny eller gammal musik. Det viktiga är att alla kan vara med.

Den form av dans som praktiseras mest utbrett inom Svenska kyrkan är heliga danser. I början på 1990-talet bjöd Maria Rönn, präst i Stockholms stift och även utbildad danspedagog, in till ett dansseminarium i Svenska kyrkan. Ett par år tidigare hade hon gått en dansledarutbildning i Sacred dances på Findhorn i Skottland. I februari 1995 fick heliga danser sin första kull diplomerade ledare i Sverige. Sedan dess har över hundra dansledare utbildats och heliga danser dansas i dag i kyrkor från norr till söder inom Svenska kyrkan. Studieförbundet Sensus arbetar med heliga danser och har dansledarutbildning. Utbildning finns i Lund, Falun och på Stiftsgården Tallnäs. Kvinnor i Svenska kyrkan har under många år varit aktiva inom detta arbete och flera stift främjar på olika sätt arbetet med dans.

Dansledare inom heliga danser har bildat ett nätverk och har en egen webbplats, www.heligadanser.info. Här finns bl.a. information vad heliga danser är, var man kan dansa dem, om utbildningen till dansledare, kurser och konferenser som anordnas runt om i landet samt länkar till andra sidor i Sverige och utomlands som handlar om dans.

Litteratur

Det finns tre böcker om heliga danser på svenska: Heliga danser, dans som rit och bön (Maria Rönn, Verbum), Cirkelns kraft; handbok för dig som vill arbeta med Heliga danser (Pia Lamberth, Studieförbundet Sensus) antologin Från Danspalatsen (Anne Meer, redaktör, Studieförbundet Sensus). Det finns även en bok om liturgisk dans Dans i Guds tjänst – handbok i liturgisk dans (Lars Eidevall och Gunnel Erlander, Dansgruppen Dans i Guds tjänst [DIGT], 1993)

Tidigare behandling i Ombudsmötet av frågor om dans

Frågor om dans har behandlats vid ett tidigare tillfälle, vid 1995 års ombudsmöte. I en motion (OMot 1995:537) föreslog motionären att Ombudsmötet skulle begära att SFRV:s styrelse skulle uppdra till dåvarande Församlingsnämnden att sända ut en skrift till alla församlingar med en beskrivning av dans i den judiska, den fornkyrkliga och den kristna medeltida traditionen. Skriften skulle även innehålla förslag till danser och lämplig musik. En orsak till denna begäran var att det enligt motionären saknades skrifter om hur man kan använda dans i gudstjänsten.

Gudstjänstutskottet skriver i sitt betänkande (OG 1995:501) att dans är ett av språken för att förmedla evangelium och framhåller att det kan vara ett positivt bidrag till gudstjänsten och man tar för givet att dans är en del av det liturgiska förnyelsearbetet. Även Läronämnden yttrade sig med anledning av motionen och anger också att det kristna budskapet kan förmedlas på många sätt och att dans kan vara ett av dem.

Utskottet konstaterade vidare att det redan tagits initiativ till utbildning i heliga danser. När det gällde behovet av en skrift hänvisade man till Nils-Henrik Nilssons bok Gudstjänst i Svenska kyrkan (Mitt i församlingen 1994:8). Utskottet föreslog därför att motionen skulle avslås och Ombudsmötet följde utskottets förslag till beslut.

Utskottets överväganden

Dansinitiativ inom Svenska kyrkan

Utskottets förslag:

1. Kyrkomötet beslutar att bifalla motion 2008:9, punkt 1.

2. Kyrkomötet beslutar att bifalla motion 2008:9, punkt 2.

Utskottet delar i likhet med Gudstjänstutskottet motionärens beskrivning av dansens betydelse som ett uttryckssätt i gudstjänsten. Dans är ett av språken för att förmedla evangeliet. Dansen har också en naturlig plats i arbetet med barn och unga.

Utskottet konstaterar att dans i gudstjänsterna förekommer på många håll såväl i stads- som landsbygdsförsamlingar och det finns flera nätverk. Det saknas dock en samlad bild av vilka grupper och verksamheter som sysslar med dans inom Svenska kyrkan. Gudstjänstutskottet påtalar i sitt yttrande att det anser att det är viktigt att dansen som uttrycksform blir allt mer känd. Utskottet delar denna uppfattning och ställer sig därför bakom motionärens förslag att dansens plats i Svenska kyrkans verksamhet ska synliggöras och främjas. Utskottet föreslår därför att motionen bifalls i sin helhet.

Uppsala den 25 september 2008

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Vanja Björsson, ordförande

Marie Schött, sekreterare

Beslutande: Vanja Björsson, ordförande, Bo E Nilsson, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hakon Långström, Åsa Ek, Per-Henrik Bodin, Elisabeth Nilsson, Olof Kjellström, Rickard Bonnevier, Roland Johansson, Helén Lindbäck, Kerstin Zetterberg, Terence Hongslo.

Övriga närvarande vid beslutstillfället: Mary Österström, Bo Lennart Anbäcken, Lizen Anterud, Inger Björkroth, Cecilia Brinck, Ann-Sofie Persson, Sofia Särdquist, Catarina Fondén, Mona-Greta Norling Berglund, Ingemar Åhs, Markus Holmberg.

Biskoparna Ragnar Persenius och Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggningar.

Bilaga 1

Kyrkomötet Gudstjänstutskottets yttrande 2008:2y
Dansinitiativ inom Svenska kyrkan

Till Kyrkolivsutskottet

Gudstjänstutskottets yttrande över motion 2008:9

Gudstjänstutskottet har beretts möjlighet att yttra sig över motion 2008:9 och gör det gärna, då utskottet ser att motionärens förslag har en tydlig koppling till gudstjänstutskottets ansvarsområde.

Gudstjänstutskottet delar motionärens beskrivning av betydelsen av dansen som ett uttryckssätt i gudstjänsten. Redan 1995 uttryckte gudstjänstutskottet att dans är ett av språken för att förmedla evangelium och påtalade att dansen måste finnas med som en del i det liturgiska förnyelsearbetet.

Dans i gudstjänsterna förekommer på många håll, i storstadsförsamlingar och i landsbygdsförsamlingar. Dansen kan vara ett verktyg som bidrar till att stärka mångfaldsperspektivet och bredda engagemanget i församlingen. Även ur det internationella perspektivet finns mycket att hämta som bidrag till detta.

Utskottet menar att det är angeläget att se, bejaka och låta sig inspireras av det arbete som redan görs kring dans i gudstjänster och kyrkliga handlingar. Inom Svenska Kyrkosångsförbundet finns en sektion som särskilt engagerar sig för frågor om dans i gudstjänsten.

Utskottet ser avslutningsvis det som viktigt att dansen som uttrycksform blir allt mer känd i Svenska kyrkan och konstaterar att det redan finns stor aktivitet på området.

Uppsala den 24 september 2008

På Gudstjänstutskottets vägnar

Glenn Håkansson, ordförande

Lena Bohman, sekreterare

Beslutande: Glenn Håkansson, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Johan Åkesson, Anita Eiderbrant Bylund, Tommy Eriksson, Katarina Ramnerö Ödestad Ingegerd Flock Andersson, Gerd Johansson, Anders Åkerlund, Anna-Sara Walldén, Fredrik Nilsson, Kerstin Hesslefors Persson, Marianne Kronbäck, Christina Holmgren, Kaya Ålander.

Övriga närvarande vid beslutstillfället: Eva Johansson, Olof Palmborg, Marja-Liisa Jernberg, Ann-Kristin Forsman, Laila Johansson, Birgit Ahlström, Ola Isacsson, Lena Brolin, Monica Karlsson, Per Adolfsson, Ylva Wahlström.

Biskoparna Martin Lind och Caroline Krook har deltagit i utskottets överläggningar.