|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkolivsutskottets betänkande 2008:13
|
|
|
|
Strategi för Svenska kyrkans landsbygdsarbete
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2008:5 om strategi för Svenska kyrkans landsbygdsarbete. I motionen föreslås att Kyrkostyrelsen ska få i uppdrag att ta fram en strategi för Svenska kyrkans arbete med landsbygdsfrågor.
Utskottet konstaterar att det i större eller mindre utsträckning finns landsbygd i samtliga stift. Utskottet tror inte att en av den nationella nivån antagen strategi för Svenska kyrkans landsbygdsarbete skulle bidra till en utveckling av landsbygdsarbetet utan det måste växa fram i församlingar och stift. Däremot kan en sådan utveckling stödjas av den nationella nivån genom att man sammanställer och lyfter fram de erfarenheter som finns inom Svenska kyrkan och andra kyrkor. Vidare kan den nationella nivån exempelvis erbjuda mötesplatser för erfarenhetsutbyte och inspiration. Utskottet föreslår därför att motionen ska avslås och vill i stället ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att stödja utvecklingen av Svenska kyrkans landsbygdsarbete i stift och församlingar.
Innehåll
Sammanfattning 1
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut 3
Motionens förslag 3
Motion 2008:5 av Sten Persson m.fl., Strategi för Svenska kyrkans landsbygdsarbete 3
Bakgrund 3
Sveriges program för landsbygdsutveckling 3
Hela Sverige ska leva 4
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands och Church of Englands arbete med landsbygdsfrågor 5
Svenska kyrkans arbete med landsbygdsfrågor 5
Utskottets överväganden 6
Strategi för Svenska kyrkans landsbygdsarbete 6
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att med anledning av motion 2008:5 ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att sammanställa och lyfta fram de erfarenheter som finns i stift och församlingar av landsbygdsarbete.
2. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:5.
Motionens förslag
Motion 2008:5 av Sten Persson m.fl., Strategi för Svenska kyrkans landsbygdsarbete
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att ta fram en strategi för Svenska kyrkans arbete med landsbygdsfrågor.
Bakgrund
Det finns ingen enhetlig definition av begreppen glesbygd och landsbygd. I Sverige finns ett antal olika definitioner, vilka har kommit till utifrån olika behov och ändamål.
Ett exempel på definition är Statistiska Centralbyråns (SCB). Den avgränsar inte gles- och landsbygd i egentlig mening utan istället avgränsar man tätorter. Den säger att en tätort har mer än 200 invånare och mindre än 200 meter mellan husen. Det som blir kvar utanför tätorterna bildar glesbygd.
Ett annat exempel på definition av begreppen glesbygd och landsbygd är Sveriges kommuner och landstings definition. De har gjort en indelning av kommunerna i nio grupper efter vissa strukturella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Ordet landsbygdskommuner förekommer inte som benämning för någon av grupperna men däremot finns det en grupp som betecknas som glesbygdskommuner (kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare).
Ytterligare ett exempel är Glesbygdsverkets definition, som utgår från tillgängligheten till service och arbetsmarknad. Utgångspunkten är tätorter med mer än 3 000 invånare, vilka bedöms ha ett grundläggande utbud av service och en viss arbetsmarknad. Tillgängligheten till dessa tätorter bestämmer sedan om ett område definieras som tätortsnära landsbygd (finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter större än 3 000 invånare) eller glesbygd (har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än 3 000 invånare samt öar utan fast landförbindelse), oberoende av administrativa gränser. Eftersom förhållandena är olika i olika delar av landet har man delat in gles- och landsbygder i fyra olika regioner och tätorterna i fyra kategorier. Enligt Glesbygdsverkets definition bor cirka 24 procent av Sveriges befolkning i gles- eller landsbygdsområden. Gles- och landsbygd finns det i alla delar av Sverige fastän omfattningen växlar.
Sveriges program för landsbygdsutveckling
Sveriges program för landsbygdsutveckling omfattar perioden 2007–2013 och har som övergripande mål att stödja en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden i Sverige. Programmet finansieras både från EU-budgeten och nationellt och omfattar cirka 5 miljarder kronor per år.
Programmet är uppdelat på fyra områden, så kallade axlar, vars mål och inriktning är gemensamma för EU-länderna. Axel 1 handlar om jord- och skogsbrukets konkurrenskraft och axel 2 om förvaltning av landsbygdens naturresurser. Målet för axel 3 är att stödja en god utveckling av landsbygden som helhet. Målgruppen för den här axeln är bredare än övriga delar av programmet och omfattar olika landsbygdsföretagare och aktörer. Axel 4, Leader, är en särskild metod för landsbygdsutveckling som utgår från lokala förutsättningar och initiativ.
Mål och prioriteringar i programmet tar sin utgångspunkt i den nationella strategi för landsbygdsutveckling som Sverige redovisade 2006.
Jordbruksverket har en samordnande roll i genomförande av programmet. Länsstyrelserna har en viktig roll regionalt och lokalt. Varje län har ansvaret för att utarbeta strategier för hur man vill tillämpa programmets insatser i länet. Strategierna ska utarbetas i brett samråd med regionala och lokala aktörer inklusive näringsliv och ideell sektor. Ambitionen är att stärka samordningen mellan landsbygdsprogrammets insatser och andra insatser för landsbygdsområdenas utveckling.
Leadermetoden
Leader har funnits som ett arbetssätt inom EU sedan 1991 och i Sverige sedan 1996 på en begränsad del av landsbygden. Leadermetoden innebär att allt arbete utgår utifrån lokala förutsättningar och lokala initiativ. Centralt för metoden är det gemensamma ansvaret för lokalsamhället där samarbete mellan samhällets sektorer blir den bästa grunden för långsiktig och hållbar utveckling. Metoden skapar nya samarbetskulturer och nya forum där människor som kanske annars inte träffas möts för att diskutera det gemensamma utvecklingsarbetet. Några nyckelord för metoden är: trepartnerskap, lokala initiativ, lokal utvecklingsstrategi, kreativt och innovativt arbetssätt samt sektorsövergripande.
Leadermetoden ska tillämpas i hela landet för genomförande av landsbygdsprogrammets åtgärder inom alla axlar men särskilt inom axel 3. Under den här programperioden är det möjligt att ansöka om att få bilda ett Leader-område fram till den 31 december 2008. Totalt omfattar axel 4 cirka 340 miljoner kronor per år. Målsättningen är att Leader ska omfatta 75 procent av landsbygdsbefolkningen i Sverige.
Hela Sverige ska leva
Riksorganisationen Hela Sverige ska leva är en ideell, partipolitiskt och religöst obunden organisation som bildades 1989 för att arbeta för landsbygdens utveckling ur ett lokalt perspektiv. Basen i arbetet är cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper som har olika namn, som byalag, samhällsföreningar eller intresseföreningar. I samtliga län har länsbygderåd bildats för de lokala utvecklingsgrupperna. Organisationen har också ett 40-tal medlemsorganisationer. Två av dessa är kyrkliga, Göteborgs stift och Härnösands stift. Organisationens arbete leds av en styrelse med representanter från de lokala utvecklingsgrupperna och medlemsorganisationerna.
Riksorganisationen för gles- och landsbygdens talan genom att påverka den allmänna politiken. Man arbetar för landsbygdens utveckling från landsbygdens perspektiv samt för samarbete mellan land och stad. Vidare verkar man för att arbetet sker i samverkan med lokala utvecklingsgrupper, medlemsorganisationer, kommun- och länsbygderåd samt myndigheter, organisationer och andra intressenter som stödjer organisationens syfte och verksamhet. Verksamheten grundar sig på de rådgivande rekommendationer landsbygdsriksdagen uttalar.
För att inspirera till lokalt utvecklingsarbete producerar riksorganisationen en skriftserie. Varje skrift har ett tema och innehåller 10 goda konkreta exempel, fakta och matnyttiga kontakter. Några exempel på sådana teman är bredband, lokalt kapital och lokala utvecklingsplaner. En skrift om samverkan med Svenska kyrkan är under produktion och beräknas bli klar under hösten. Den nationella nivån, Luleå, Västerås, Karlstads och Göteborgs stift har lämnat produktionsstöd till skriften.
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands och Church of Englands arbete med landsbygdsfrågor
Finlands evangelisk-lutherska kyrkas kyrkostyrelse tillsatte hösten 2001 en landsbygdspolitisk konsultativ grupp som fick i uppdrag att behandla den finska statens landsbygdspolitiska ställningstagande ur kyrkans synvinkel. I gruppens uppdrag ingick också att skissa på en kyrklig verksamhetslinje för landsbygden. Efter en tid beslöt man att förändra gruppens namn till Kyrkans landsbygdsgrupp.
Våren 2002 gav Kyrkans landsbygdsgrupp ut boken Kyrkan och landsbygden Ett diskussionsinlägg från kyrkans landsbygdsarbetsgrupp (Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, centralförvaltningen, serie C 2003:5). Boken hade två huvudsyften: dels ville man framföra arbetsgruppens förslag till åtgärder beträffande landsbygdsförsamlingarna för kyrkans inre behov, dels ville man beskriva på vilket sätt kyrkan stöder landsbygdsbygden och dess invånares välfärd. I bokens första avsnitt skisserar man ett Kyrkans landsbygdsprogram, där arbetsgruppen vill erbjuda riktlinjer och impulser för det arbete som utförs i församlingarna för landsbygdens människor. Impulser för sitt arbete med boken har arbetsgruppen fått från församlingar, stift och forskningen.
I Church of England finns sedan många år tillbaka ett omfattande landsbygdsarbete såväl centralt som i stift och församlingar. Man har en kommitté för landsbygdsfrågor som bl.a. för tre år sedan gav ut en arbetsbok, Seeds in Holy Ground A Workbook for Rural Churches (Archbishops’ Council. Acora Publishing). Boken är tänkt som en resurs och hjälp för alla kyrkor som ligger på landsbygden och ska finnas till hands för alla som kallar sig själva för kristna och bor på landsbygden. Boken har sålts i över 6 000 exemplar. En annan bok inom detta område gavs ut i slutet av oktober 2006, Mission-shaped and Rural: growing churches in the countryside. Boken är skriven av kyrkoherden Sally Gaze, som vill belysa hur traditionella modeller för kyrkans verksamhet på landsbygden ska kunna kompletteras med nya former för att möta de behov som finns i dagens samhälle.
I England arbetar kyrkorna även ekumeniskt med landsbygdsfrågor. Det finns sedan drygt 30 år tillbaka ett särskilt center för detta arbete, The Arthur Rank Centre. Genom det kan man nå olika nätverk som arbetar med landsbygdsfrågor inom kyrkorna. Centret anordnar konferenser och erbjuder tillsammans med ett universitet en omfattande utbildningsverksamhet för såväl vigda som lekmän. Det finns kurser ända upp till och med doktorandnivå inriktade på arbetet som präst med landsbygdsverksamhet. Centret driver även egna projekt, ger ut publikationer, har en databas samt publicerar via nätet nyheter inom området.
Svenska kyrkans arbete med landsbygdsfrågor
Arbetet med landsbygdsfrågor inom Svenska kyrkan bedrivs främst av stift och församlingar. Under en period i mitten av 1990-talet hade man i Härnösands stift en person projektanställd för att arbeta med glesbygdsfrågor och en rapport producerades, Bygdens liv ger kyrkan identitet, skriven av John Ronnås. Stiftsstyrelsen antog 1995 ett handlingsprogram för främjandeinsatser i glesbygd.
Härnösands stift inrättade under år 2003 en särskild tjänst med inriktning på bygdeutveckling och social ekonomi för att bistå församlingarna i dessa frågor. Stiftets mål med verksamheten var då att öka medvetenheten och initiera ett samtal i samhälle och församling om bygdeutveckling och strukturförändringarna i samhället, dess konsekvenser för den enskilda människan och församlingarnas möjlighet att vara ett stöd och komplement för människans livskvalité. Man har bl.a. anordnat fortbildning för anställda och erbjudit alla pastorat att delta i ett nätverk kring bygdeutveckling. Frågor om bygdeutveckling är numera en integrerad del av stiftets verksamhet.
Till stiftets medarbetarmöte 2006 skrev komminister Christin Nygren Sundvisson på uppdrag av biskopen en avhandling, ”en teologi för Härnösands stift för att sprida hopp, uppmuntran och livsvilja i en tid som präglas av avfolkning, misströstan och vemod”, som resulterade i boken Ett förlorat paradis Landsbygden i framtidens kyrka, Verbum.
Material har även producerats av andra stift under 1990-talet och framåt. Uppsala stift publicerade 1994 rapporten Tro på landsbygden – rapport från ett seminarium om kyrkans uppgift och förutsättningar på landsbygden idag. Linköpings stift gav 1990 ut Kyrka och glesbygd under 1990-talet – akademi för kyrka och samhälle. Göteborgs stift producerade i mitten av 1990-talet Landsbygdspastoral – några perspektiv på församlingens byggande på landsbygden. Växjö stift har gett ut Vägvalen – en verktygslåda med några olika samtalsmaterial om förändringsarbete i församling och pastorat. Luleå stift har producerat Handbok för förändringsarbete – en bok som öppnar nya perspektiv som utkom i en reviderad upplaga 2008.
Göteborgs och Härnösands stift är som tidigare nämnts medlemsorganisationer i riksorganisationen Hela Sverige ska leva. Härnösands stifts har även tagit initiativ till ett samråd med andra stift om frågor om bygdeutveckling och glesbygdsfrågor. Flera stift har visat intresse för ett sådant möte. Frågor som är aktuella för samråd är exempelvis hur man tänker kring negativ befolkningsutveckling och dess konsekvenser för församlingarnas organisation och verksamhet. Konsekvenserna har många aspekter exempelvis för medarbetarskap, verksamhetssamordning, församlingsinstruktioner samt vilka utmaningar de innebär för församlingarnas diakoni när service av olika slag och lokaler läggs ner. Om stiften bestämmer sig för att göra något tillsammans behöver man också samtala om vilket fokus ett sådant arbete ska ha, om det ska handla om omvärldsanalys, om att utarbeta en handbok med instruktioner, checklistor etc.
Utskottets överväganden
Strategi för Svenska kyrkans landsbygdsarbete
Utskottets förslag:
1. Kyrkomötet beslutar med anledning av motion 2008:5 att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att sammanställa och lyfta fram de erfarenheter som finns i stift och församlingar av landsbygdsarbete.
2. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:5.
Motionärerna tar i sin motion upp ett angeläget område när de lyfter fram den roll som Svenska kyrkan genom sin närvaro kan spela på landsbygden. Utskottet konstaterar att det i större eller mindre utsträckning finns landsbygd i samtliga stift. Landsbygden ser olika ut allt från tätortsnära till glesbygd och förutsättningarna är därför skiftande. Det finns dock vissa gemensamma strukturella problem för landsbygdsförsamlingar.
Det finns en hel del erfarenheter av landsbygdsarbete inom Svenska kyrkan och goda exempel på hur man i stift och församlingar arbetar med detta. Även i Finlands evangelisk-lutherska kyrka samt i Church of England finns erfarenheter och goda exempel som fler skulle ha glädje av att få ta del av.
Utskottet tror inte att en av den nationella nivån antagen strategi för Svenska kyrkans landsbygdsarbete skulle bidra till en utveckling av landsbygdsarbetet utan det måste växa fram i församlingar och stift. Däremot kan en sådan utveckling stödjas av den nationella nivån genom att man sammanställer och lyfter fram de erfarenheter som finns inom Svenska kyrkan och de ovan nämnda kyrkorna. Vidare kan den nationella nivån exempelvis erbjuda mötesplatser för erfarenhetsutbyte och inspiration. Utskottet föreslår därför att motionen ska avslås och vill i stället ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att stödja utvecklingen av Svenska kyrkans landsbygdsarbete i stift och församlingar.
I många landsbygdsförsamlingar försvårar bristen på ekonomiska resurser möjligheterna att strategiskt utveckla sitt arbete. Utskottet vill här peka på de möjligheter som finns att söka olika typer av EU-bidrag. Kyrkornas EU-kontor erbjuder utbildningar samt kan ge stöd till församlingar som ska söka sådana bidrag.
Uppsala den 25 september 2008
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Vanja Björsson, ordförande
Marie Schött, sekreterare
Beslutande: Vanja Björsson, ordförande, Bo E Nilsson, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hakon Långström, Åsa Ek, Per-Henrik Bodin, Elisabeth Nilsson, Olof Kjellström, Rickard Bonnevier, Roland Johansson, Helén Lindbäck, Kerstin Zetterberg, Terence Hongslo.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Mary Österström, Bo Lennart Anbäcken, Lizen Anterud, Inger Björkroth, Cecilia Brinck, Ann-Sofie Persson, Sofia Särdquist, Catarina Fondén, Mona-Greta Norling Berglund, Ingemar Åhs, Markus Holmberg.
Biskoparna Ragnar Persenius och Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
