Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2008:4
Inrätta ett Svenska kyrkans miljöpris

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas motion 2008:23, som föreslår att ett Svenska kyrkans miljöpris inrättas.

Utskottet menar att ett miljöpris bör sättas in i ett strukturerat miljö- och klimatarbete för att göra en tydligare koppling till hur det ska bidra till en hållbar utveckling. Det finns vissa tveksamheter till vad ytterligare ett miljöpris i Sverige skulle kunna tillföra och därför behöver utformningen av ett eventuellt pris också noga övervägas. Frågan om priset ska vara inomkyrkligt eller ha ett vidare perspektiv är också viktig och behöver utredas. Med anledning av motionen föreslår utskottet att frågan om att inrätta ett miljöpris ska utredas och att motionens punkter avslås.

Innehåll

Sammanfattning 1

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut 3

Motionens förslag 3

Bakgrund 3

Aktuellt från den nationella nivån 3

Svenska miljöpriser 4

Svenska kyrkan kan nomineras och få miljöpris 5

Uppsala stifts miljöpris 5

Andra priser inom Svenska kyrkan 5

Svenska kyrkans kulturstipendier 6

Utskottets överväganden 6

Inrätta ett Svenska kyrkans miljöpris 6

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

1. Kyrkomötet beslutar att med anledning av motion 2008:23 uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda frågan om att inrätta ett Svenska kyrkans miljöpris.

2. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:23, punkt 1.

3. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:23, punkt 2.

Motionens förslag

Motion 2008:23 av Margareta Nisser-Larsson och Johan Lothigius, Inrätta ett Svenska kyrkans miljöpris.

1. Kyrkomötet beslutar att inrätta ett Svenska kyrkans miljöpris att utdelas till kyrkans enheter och/eller enskilda personer.

2. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utforma bestämmelser för miljöpriset och återkomma med förslag på statuter och budget till 2009 års kyrkomöte.

Bakgrund

Miljöfrågorna har behandlats vid flera kyrkomöten under de senaste åren. I Kyrkolivsutskottets betänkande 2007:5 om klimat- och energifrågor i Svenska kyrkan framgår det i bakgrundstexten hur miljöarbetet i Svenska kyrkan har utvecklats till en omfattande verksamhet i stift och församlingar. Svenska kyrkan bidrar aktivt såväl nationellt som internationellt bland annat genom ärkebiskopens initiativ till den interreligiösa konferensen Interfaith Climate Summit i november 2008 i Uppsala. Samtidigt finns det flera stora utmaningar kvar inom miljöområdet för Svenska kyrkans samtliga nivåer.

Aktuellt från den nationella nivån

Det senaste året har arbetet med att ta fram ett samlat stödverktyg för arbetet med lokala handlingsplaner för hållbar utveckling i stift och församling genomförts i samarbete med stiftens miljösamordnare. Hållbar kyrka – hur gör man? är en flersidig folder i syfte att motivera präster och förtroendevalda för beslut att utarbeta handlingsplaner. Foldern omfattar både en tryckt version som sprids till alla församlingar och en digital version som efter hand kan uppdateras och distribueras via nätet eller som trycksak från stiftskanslierna. Sedan tidigare erbjuds Svenska kyrkans församlingar fyra olika slags verktyg som kan ligga till grund för handlingsplaner för hållbar utveckling: Svenska kyrkans miljödiplomering, Ljussteget, VisVardi samt det program för energibesparing och reflektion som föreningen Etik & Energi erbjuder Svenska kyrkan. Inriktningen på den nationella nivåns arbete är att motivera och förenkla för stiften och församlingarna att fatta beslut om att inom tillgängliga program utarbeta och genomföra handlingsplaner.

En webbplats med målgruppen anställda och förtroendevalda har utformats som stöd för församlingarnas arbete. Där finns konkreta arbetsverktyg, fakta, gudstjänstmaterial, pedagogiskt material och lokala erfarenheter samlat för att visa på olika vägar till en hållbar utveckling. Den har utformats med hjälp av stiftens miljösamordnare.

Under det senaste året har också Handbok i hållbar energianvändning för kyrkan producerats. Den visar på hur man med vardagsnära åtgärder och ny teknik kan effektivisera energianvändningen. Boken tar upp ämnen som ventilation, belysning, isolering och transporter. Handboken Skapelsetid som rekommenderas i arbetet med Svenska kyrkans miljödiplomering och med Ljussteget har redigerats under året och är också ett viktigt redskap i församlingarnas arbete. Kyrkokansliet har även kommit igång med det egna arbetet med att minska den nationella nivåns klimatpåverkan.

Svenska miljöpriser

Det finns en rik flora av miljöpriser i Sverige och också ett stort antal internationella miljöpriser. Priserna som ofta delas ut årligen har olika bakgrund och uppkomst. Det främsta syftet är att uppmuntra miljöinsatser, men ofta exponeras också den egna verksamheten i media i samband med prisutdelningarna, vilket för många är positivt. Det finns olika inriktningar, några fokuserar på bevarandet av känsliga naturområden, några vill skapa nya energilösningar och andra fokuserar på folkbildning. Prissumman varierar från några tusenlappar till miljonbelopp. Här följer några aktuella exempel:

Göteborg Stads pris för hållbar utveckling delades i år ut för nionde gången. Prissumman är på sammanlagt 1 miljon kronor och syftet är att stimulera till en positiv utveckling och att uppmärksamma strategiskt arbete för hållbar utveckling nationellt och internationellt. En av de mest kända pristagarna är den f.d. amerikanske vice presidenten Al Gore och Föreningen Krav.

Vägverkets miljöpris är instiftat för att stimulera och öka intresset för miljöarbete inom vägtransportsektorn. Juryn för miljöpriset är Vägverkets nationella råd för miljö och skönhet. Priset har olika teman varje år. Senast tillföll priset Tyst asfalt, som är Skanska Sveriges egenutvecklade asfaltbeläggning som halverar bullernivån.

Miljöstyrningsrådet har två nyinrättade priser, Utmärkt grön leverantör och Utmärkt grön upphandlare. Cascades Djupafors AB och Västra Götalandregionen belönades i år.

Region Skånes miljöpris tilldelas antingen en person eller en organisation som utses av Regionala tillväxtnämnden i Region Skåne. I år fick kravodlaren Mossagården Eko AG i Lunds kommun priset.

Kalix kommuns miljöpris inrättades för tio år sedan och utdelas årligen. Det består av 3 000 kronor och avser att stödja och uppmuntra enskilda personer, företag eller organisationer som arbetar med miljövård och kretsloppsanpassade åtgärder inom kommunen.

Stiftelsen Håll Sverige rent delar varje år ut Valfrid Paulssons miljöpris till en privatperson, skola, organisation eller ett företag som på ett aktivt sätt lyfter fram miljöfrågor och hållbar utveckling. Prissumman kan variera.

Nordiska rådets natur- och miljöpris är ett av Nordiska rådets fyra olika priser och delas ut för fjortonde gången i år. Priset tilldelas en nordisk produkt, uppfinning eller tjänst som har bidragit till att minska människors energiförbrukning. Förra året tilldelades priset den danska staden Albertsund.

Sveriges Ingenjörers Miljöfonds syfte är att genom ekonomiskt bidrag främja forsknings och utredningsprojekt och att ge stipendier för studier och examensarbeten. Inom fonden ingår även en pris i syfte att belöna den som i massmedia på ett förtjänstfullt sätt informerat om miljöproblem och åtgärder för att förbättra miljön. Stöd ur fonden tilldelas enbart en fysisk person och kan inte ges till företag. Författaren och miljödebattören Stefan Edman fick Sveriges Ingenjörers miljöpris år 2007 då förbundet arrangerade sin årliga miljödag.

Svenska kyrkan kan nomineras och få miljöpris

Filborna församling i Helsingborg har fått Helsingborgs kommuns nyinstiftade miljöpris för sitt aktiva och framgångsrika miljöarbete. Församlingen installerade tidsstyrning av värme- och ventilationssystem samt bytte ut glödlampor mot lågenergilampor för en tid sedan. Detta tillsammans med andra åtgärder sänkte församlingens energiförbrukning med 40 procent, vilket fick Helsingborgs kommun att uppmärksamma och belöna dem.

Uppsala stifts miljöpris

Stiftsstyrelsen i Uppsala stift utlyser årligen sedan 1993 ett miljöpris för förtjänstfulla insatser med syfte att förbättra miljön och verka för en hållbar utveckling. Prissumman är på 20 000 kronor år 2008 och kan delas av två pristagare. Priset kan delas ut till enskilda, grupper eller föreningar som är bosatta eller verksamma inom Uppsala stift eller har nära anknytning till stiftet. Insatser för miljön kan ha gjorts inom arbets- eller hemmiljö, jord-, skogs-, luft-, vatten- eller trafikmiljö. Nomineringar kan göras av enskilda, församlingar eller föreningar.

Under 2007 delades priset mellan gymnasieläraren och projektledaren Inga-Britt Persson i Heby och Söderhamns församlings miljögrupp. Gymnasieläraren fick priset för sina betydande insatser för att sprida kunskap om uthålligt bruk av naturresurser genom upplevelser, goda exempel och möten med människor. Söderhamns församlings miljögrupp fick sitt pris för ett långsiktigt miljöarbete. Skribenten Kersti Kollberg på Upsala Nya Tidning fick också ett särskilt hedersomnämnande för att hon lyckats lyfta fram miljöfrågorna i media. Året dess¬förinnan fick Strömsbruks skola priset och meteorologen Pär Holmgren ett hedersomnämnande.

Andra priser inom Svenska kyrkan

Utifrån kyrkokansliet kännedom finns det inga andra miljöpris inom Svenska kyrkan, inte heller i de nordiska kyrkorna. Dock finns dock ett antal andra priser som etablerats de senaste åren.

Varje år delas Svenska kyrkans filmpris ut vid avslutningen av Göteborgs Film Festival. Priset är på 50 000 kronor och delas ut till en av de spelfilmer som nominerats av filmfestivalens ledning. Priset ska tillfalla en film som håller hög konstnärlig kvalitet samt synliggör existentiella och sociala frågor. I år gick Svenska kyrkans filmpris till den danska filmen Go with peace Jamil, en film som beskriver människor som ansvariga inför varandra och Gud med möjlighet till försoning och frihet.

Sedan två år tillbaka delas Svenska kyrkans ungdomsfilmpris ut vid den internationella Barn- och ungdomsfilmsfestivalen i Malmö. Prissumman är 50 000 kronor och i år fick filmen Fighter utmärkelsen. Direktiven för detta pris går i linje med Svenska kyrkans filmpris men ska dessutom beröra både ungdomar och vuxna. Den nationella nivån, Lunds stift och Malmö kyrkliga samfällighet står gemensamt bakom priset som utdelas av biskopen i Lunds stift.

Svenska kyrkans Församlingsförbund delar ut ett årligt kulturpris. Förra året fick den samiske konsthantverkaren Lars Levi Sunna priset för sina insatser inom den samiska kulturen och inom kyrkokonstens område.

Ett exempel på ett nyinrättat pris inom Svenska kyrkan är Silverkeruben, som initierats av Uppsala stift och utdelades för första gången i år vid den nationella Teologifestivalen i Uppsala arrangerad av Uppsala stift. Priset delades ut till biskop emeritus Martin Lönnebo.

Utöver ovan nämnda priser finns flera andra priser som har en mer lokal förankring.

Svenska kyrkans kulturstipendier

Svenska kyrkans kulturstipendier är inte att betrakta som ett pris utan syftet med dessa stipendier är att uppmuntra till utbyte mellan kulturutövare och Svenska kyrkan i ett gemensamt, nyskapande arbetet kring livsfrågor, kristen trostolkning eller centrala religiösa motiv. Stipendierna ska möjliggöra ett önskat arbete. Den sammanlagda stipendiesumman uppgår till 500 000 kronor med betoning på stora och genreöverskridande projekt.

Utskottets överväganden

Inrätta ett Svenska kyrkans miljöpris

Utskottets förslag:

1. Kyrkomötet beslutar att med anledning av motion 2008:23 uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda frågan om att inrätta ett Svenska kyrkans miljöpris.

2. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:23, punkt 1.

3. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:23, punkt 2.

Utskottet anser att miljö- och klimatfrågorna är mycket angelägna och uppskattar det engagemang som vuxit sig allt starkare i Svenska kyrkan. Ett miljöpris kan mycket väl inspirera, bidra till och påskynda ytterligare insatser för en hållbar utveckling.

Utskottet menar dock att det behövs en utredning för att avgöra om ett miljöpris ska inrättas och för att bedöma hur ett Svenska kyrkans miljöpris skulle kunna utformas. Att bifalla ett förslag till ett miljöpris med ett inomkyrkligt perspektiv vore att begränsa möjligheterna för genomslag i media och ökat fokus på frågorna. Det finns också en tveksamhet i utskottet till om det över huvudtaget finns utrymme för ytterligare ett miljöpris i Sverige, och om detta kommer att tränga igenom mediebruset och få den uppmärksamhet som är önskvärd. Samtidigt vore det värdefullt om även Svenska kyrkan fick möjlighet att belöna goda miljöinsatser.

Utskottet ser de möjligheter som ett pris ger för att lyfta fram goda exempel och belöna särskilt förtjänstfulla insatser inom miljöområdet. Utskottet menar att priset skulle bli mer verkningsfullt om det delades ut så nära verksamheten som möjligt. Därför är det önskvärt att de erfarenheter som finns från det etablerade miljöpriset i Uppsala stift tas tillvara och inspirerar också andra stift att överväga möjligheten att inrätta egna priser. I Uppsala stift finns goda erfarenheter av att med små ekonomiska medel få lokal och regional uppmärksamhet på miljöfrågorna.

Om ett Svenska kyrkans miljöpris inrättas är det viktigt att det sätts in i ett strukturerat miljö- och klimatarbete för att göra kopplingen till hur det ska bidra till en hållbar utveckling tydligare.

Av dessa anledningar föreslår utskottet att Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att utreda frågan om ett Svenska kyrkans miljöpris, men att avslå motionens punkter.

Uppsala den 25 september 2008

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Vanja Björsson, ordförande

Marie Nordström, sekreterare

Beslutande: Vanja Björsson, ordförande, Bo E Nilsson, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hakon Långström, Åsa Ek, Per-Henrik Bodin, Elisabeth Nilsson, Olof Kjellström, Rickard Bonnevier, Roland Johansson, Helén Lindbäck, Kerstin Zetterberg, Terence Hongslo.

Övriga närvarande vid beslutstillfället: Mary Österström, Bo Lennart Anbäcken, Lizen Anterud, Inger Björkroth, Cecilia Brinck, Ann-Sofie Persson, Sofia Särdquist, Catarina Fondén, Mona-Greta Norling Berglund, Ingemar Åhs, Markus Holmberg.

Biskoparna Ragnar Persenius och Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggningar.