|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Gudstjänstutskottets betänkande 2008:7
|
|
|
|
Församlingens gudstjänstliv
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2008:4 om Församlingens gudstjänstliv. Motionären föreslår att kyrkoordningen ändras så att bestämmelsen att det i varje församling ska firas en huvudgudstjänst varje söndag och kyrklig helgdag ersätts med en formulering om att det i varje församling ska firas regelbunden gudstjänst. Läronämnden och Kyrkorättsutskottet har yttrat sig över motionen.
Läronämnden påtalar att det redan idag finns möjlighet till flexibilitet avseende antalet gudstjänster. Något enkelt samband mellan församlingskriteriet och det ökande antalet sammanläggningar går inte att påvisa. Gudstjänstutskottet menar därför att den argumentation som motionären för fram inte håller och att det är viktigare att finna möjligheter och former för det frivilliga engagemanget i församlingen. Därför föreslår Gudstjänstutskottet att Kyrkomötet avslår motionen.
Innehåll
Sammanfattning 1
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut 3
Motionens förslag 3
Yttrande från Läronämnden 3
Yttrande från andra utskott 3
Bakgrund 3
Utskottets överväganden 5
Bilaga 1, Läronämndens yttrande 2008:1y 6
Bilaga 2, Kyrkorättsutskottets yttrande 2008:4y 7
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:4.
Motionens förslag
Motion 2008:4 av Lars-Ivar Ericson, Församlingens gudstjänstliv
Kyrkomötet beslutar att 17 kap. 3 § i kyrkoordningen ska ha följande lydelse:
I varje församling skall det firas regelbunden gudstjänst.
Yttrande från Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motion 2008:4. Yttrandet, Ln 2008:1y, bifogas som bilaga 1.
Yttrande från andra utskott
Kyrkorättsutskottet har yttrat sig över motion 2008:4. Yttrandet, Kr 2008:4y, bifogas som bilaga 2.
Bakgrund
Kyrkoordningen
I kyrkoordningen stadgas angående församlingens gudstjänster i 17 kap. 3 §:
I varje församling skall det firas en huvudgudstjänst alla söndagar och kyrkliga helgdagar.
Finns det särskilda skäl får domkapitlet på begäran av en församling i församlingsinstruktionen besluta om undantag från bestämmelserna i första stycket. I ett sådant beslut skall domkapitlet ange vad som i stället skall gälla i fråga om församlingens gudstjänstliv. Om beslutet gäller enstaka tillfällen behöver det inte finnas i församlingsinstruktionen.
Frågor om ändringar i den territoriella församlingsindelningen regleras i kyrkoordningens 37 kapitel. Vilka kriterier som gäller för en församling i Svenska kyrkan stadgas i 2 §:
Följande kriterier gäller för församling:
1. I församlingen firas en huvudgudstjänst varje söndag och annan kyrklig helgdag eller åtminstone en gudstjänst varje vecka.
2. I församlingen finns minst ett kyrkorum, invigt i Svenska kyrkans ordning.
3. I församlingen finns människor som tar ansvar för att församlingens uppgifter blir utförda och som är beredda att åtaga sig förtroendeuppdrag i församlingen.
Om domkapitlet enligt 17 kap. 3 § i församlingsinstruktionen har medgivit undantag från bestämmelserna i första stycket eller om det annars finns särskilda skäl får en församling undantas från en indelningsändring även om den inte uppfyller dessa kriterier.
Kyrkomötet
Vid Kyrkomötet 2007 behandlades i Gudstjänstutskottets betänkande G 2007:1 en motion med förslag om alternativ till huvudgudstjänstens ordning för de veckor då en kyrklig helgdag infaller på annan veckodag än söndag. Läronämnden yttrade sig över motionen och har i sitt yttrande över den nu aktuella motionen hänvisat till detta.
En motion om huvudgudstjänsten som församlingskriterium behandlades 2001 i Gudstjänstutskottets betänkande G 2001:6 Gudstjänst- och församlingskriterier. Motionärerna föreslog att församlingen själv skulle kunna bestämma om hur ofta huvudgudstjänst skulle firas. Detta skulle läggas fast i församlingsinstruktionen och därmed bekräftas av domkapitlet. Utskottet pekade på att ”gudstjänsten hör till det som är konstitutivt för församlingen” och vidare:
Att bestämma de kriterier som definierar en församling hör till det som Svenska kyrkan måste göra gemensamt genom beslut på den nationella nivån. Gudstjänstutskottet menar att den grundsyn som finns i kyrkoordningen och som funnits även tidigare är klar och tydlig. För att det skall kunna kallas en församling behöver det finnas ett regelbundet gudstjänstliv där gudstjänstfirande varje sön- och helgdag är det normala.
Den aktuella utvecklingen
Förändringar i antalet församlingar respektive gudstjänstdeltagandet i församlingarna registreras fortlöpande av kyrkokansliets analysenhet, tidigare forskningsenheten. Dock har någon djupgående analys av sambandet mellan dessa faktorer ännu inte genomförts. Analysenheten ger följande bild:
År 1910 hade Svenska kyrkan 2 558 församlingar. Till år 2000 hade antalet minskat marginellt till 2 517 församlingar. Därefter har en minskning med 28 procent skett till följd av församlingssammanläggningar så att år 2007 var antalet församlingar 1 823. Någon genomgripande analys av den effekt sammanläggningarna har haft på gudstjänstlivet har ännu inte genomförts. Några mönster går dock att utläsa ur den årligen insamlade verksamhetsstatistiken
(http://statistik.svenskakyrkan.se).
Sedan år 2000 har det skett en generell nedgång av antalet huvudgudstjänster och av antalet huvudgudstjänstbesök. Nedgången är dock mer omfattande på besökssidan än på utbudssidan.
Mönstren hänger inte på ett helt självklart sätt samman med sammanläggningarna, även om dessa i vissa sammanhang och kontexter säkert bidrar till nedgången. Flest sammanläggningar har genomförts i Lunds och Skara stift. Det rör sig om en minskning av antalet församlingar på omkring 50 procent. Dock är Lund det stift som tappat lägst andel gudstjänstdeltagare sedan år 2007. Visby stift, som också gjort många sammanläggningar, är det stift som tappat störst andel huvudgudstjänstdeltagare. I Karlstads stift är nedgången i andel huvudgudstjänstbesökare nästan lika stor som i Visby. Men Karlstad är det stift som lagt samman minst antal församlingar sedan år 2000. Noterbart är dock att utbudet av huvudgudstjänster har minskat mest i Karlstad. Alltså har utbudet minskat trots att det varit få sammanläggningar.
I Stockholms, Lunds och Göteborgs stift har utbudet av huvudgudstjänster minskat mer än i många andra stift, trots att antalet sammanläggningar är på olika nivå i dessa tre stift. I Lund är andelen sammanlagda församlingar hög, medan den är låg i Stockholm och Göteborg. Besöken vid huvudgudstjänster i dessa storstadsstift har dock minskat i lägre grad än i andra delar av landet.
Med denna genomgång blir det klart att frågeställningen är komplex och den visar också att andra faktorer än sammanläggningar bidrar till en nedgång i deltagandet vid huvudgudstjänster. Dock betyder det inte att effekterna av sammanläggningar är betydelselösa för nedgången i gudstjänstaktivitet i alla sammanhang.
Utskottets överväganden
Gudstjänstutskottet vill inledningsvis peka på faran med att använda endast begreppet ”regelbunden” gudstjänst. En så öppen formulering riskerar att motsäga kyrkoordningens beskrivning att ”Gudstjänsten är kyrkolivets centrum”. Begreppet regelbunden kvalificerar inte frekvensen, det vill säga hur lång tid det går mellan varje tillfälle. Kyrkorättsutskottet pekar på detta i sitt yttrande och menar att begreppet regelbunden är ”ett intetsägande ord” ur kyrkoordnings-synpunkt.
Läronämnden påminner i sitt yttrande om att den nuvarande ordningen ger möjlighet att med domkapitlets tillstånd göra undantag från grundprincipen.
Utskottet menar att motionärens förslag inte fungerar som motmedel mot församlingssammanläggningar. De religionssociologiska undersökningarna visar att det inte finns något enkelt samband mellan församlingskriteriet och det ökande antalet sammanläggningar. Ett argument som ibland leder fram till beslut om sammanläggning är till exempel medarbetarnas behov av att höra till ett arbetslag.
Gudstjänstutskottet vill i stället även i denna fråga peka på betydelsen av möjligheter och former för frivilligt engagemang i församlingen. Grundläggande frågor som: Vad är det som gör oss till en församling? och Vad gör att vi kan fira gudstjänst? behöver bearbetas. Sådana samtal kan också väcka funderingar om hur mer resursstarka församlingar kan stödja andra med sämre förutsättningar, oavsett om det gäller ekonomi eller ideellt engagemang. Den solidaritetstanke som det internationella arbetet bygger på måste också kunna prägla den nationella verksamheten.
Med hänvisning till det ovan anförda föreslår Gudstjänstutskottet att Kyrkomötet beslutar att avslå motionen.
Uppsala den 26 september 2008
På Gudstjänstutskottets vägnar
Glenn Håkansson, ordförande
Beslutande: Glenn Håkansson, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Johan Åkesson, Anita Eiderbrant Bylund, Tommy Eriksson, Mats Hagelin, Ingegerd Flock Andersson, Gerd Johansson, Anders Åkerlund, Anna-Sara Walldén, Fredrik Nilsson, Ola Isacsson, Marianne Kronbäck, Christina Holmgren, Kaya Ålander.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Eva Johansson, Olof Palmborg,
Marja-Liisa Jernberg, Katarina Ramnerö Ödestad, Ann-Kristin Forsman, Laila Johansson, Birgit Ahlström, Lena Brolin, Monica Karlsson, Lars Arvidsson, Per Adolfsson, Ylva Wahlström.
Biskoparna Martin Lind och Caroline Krook har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Läronämndens yttrande
2008:1y
|
|
|
|
Gudstjänsten
|
|
|
Läronämndens yttrande över motionerna 2008:3, 2008:4 och 2008:26.
I motion 2008:4 föreslås en ändring i kyrkoordningens reglering av när huvudgudstjänst ska firas i församlingen och de övriga motionerna vill att nya gudstjänstformer ska utarbetas för landsbygden respektive för äldre.
Läronämnden hänvisar till sitt tidigare yttrande 2007:14y:
Läronämnden vill hålla fast vid den i kyrkoordningen angivna grundprincipen att huvudgudstjänst firas varje sön- och helgdag. Den nuvarande ordningen ger frihet att med domkapitlets tillstånd välja gudstjänstform och göra undantag från grundprincipen.
Läronämnden menar vidare att den frihet som i dag finns rymmer stora möjligheter att lokalt utforma gudstjänster av många olika slag för skilda sammanhang och målgrupper. Det är väsentligt att utforma gudstjänsterna så att de inkluderar många och stärker hela församlingens gemensamma gudstjänstliv.
Uppsala den 20 augusti 2008
På Läronämndens vägnar
Anders Wejryd, ordförande
Närvarande: Ärkebiskop Anders Wejryd, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Hans-Erik Nordin, biskop Thomas Söderberg, biskop Sven Thidevall, biskop Antje Jackelén, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Karin Johannesson, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
Bilaga 2
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkorättsutskottets yttrande
2008:4y
|
|
|
|
Församlingens gudstjänstliv
|
|
|
Till Gudstjänstutskottet
Kyrkorättsutskottets yttrande över motion 2008:4
I motionen föreslås att 17 kap. 3 § i kyrkoordningen ska ändras så att kravet, i stället för vad som nu gäller att det ska firas huvudgudstjänst alla söndagar och kyrkliga helgdagar, ska vara att det i varje församling ska firas regelbunden gudstjänst. Kyrkorättsutskottet finner att uttrycket regelbunden gudstjänst skapar utrymme för alltför öppna tolkningar då det inte alls anger frekvensen av antalet huvudgudstjänster eller gudstjänster i övrigt. Därför är det ur kyrkoordningssynpunkt ett intetsägande ord.
Vidare konstaterar utskottet att den föreslagna ändringen medför krav på följdändringar i kyrkoordningen, bl. a i 37 kap. 2 § vad gäller kriterier för församling.
Slutligen noteras att det i förslaget inte finns datum för ikraftträdande.
Under åberopande av vad ovan anförts avstyrker kyrkorättsutskottet förslaget.
Uppsala den 24 september 2008
På Kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson, ordförande
Beslutande: Lars Johnsson, ordförande, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Carl Korch, Lennart Andersson, Inger Persson, Stig-Göran Fransson, Sonja Grunselius, Gunnel Lagerkvist, Inger Dafgård, Anders Roos, Karl-Gunnar Svensson, Vivianne Wetterling och Eric Muhl
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Nanna Tranströmer, Irene Gustafsson, Olle Reichenberg, Marija Kogler Johnsson, Ingemar Öberg, Anders Linger, Bo Grafström, Anders Novak, Eva Hallström och Rolf Persson
Biskop Thomas Söderberg har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
