|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Gudstjänstutskottets betänkande 2008:5
|
|
|
|
Till översynen av kyrkohandboken
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas tre motioner som ger förslag till specifika uppdrag i samband med översynen av kyrkohandboken: motion 2008:29 om Lekamanna-gudstjänster, motion 2008:67 om Bibelläsning vid vigselgudstjänst och motion 2008:78 om Avlösningsord anpassade till nyare syndabekännelse. Läronämnden har yttrat sig över motion 2008:67.
Gudstjänstutskottet konstaterar att det som efterfrågas i motion 2008:29 redan idag kan åstadkommas utan något beslut i Kyrkomötet. De förslag som presenteras i motionerna 2008:67 och 2008:78 handlar om tydliga delar av det som redan ingår i kyrkohandboksgruppens uppdrag. Att nu ta beslut i dessa frågor vore att föregripa det arbete som pågår. Utskottet föreslår att Kyrkomötet avslår de tre motionerna.
Innehåll
Sammanfattning 1
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut 3
Motionernas förslag 3
Yttrande från Läronämnden 3
Bakgrund 3
Utskottets överväganden 5
Bilaga 1, Läronämndens yttrande 2008:4y 8
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:29.
2. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:67.
3. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:78.
Motionernas förslag
Motion 2008:29 av Kaya Ålander, Lekmannagudstjänster
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att i översynen av Den svenska kyrkohandboken se över utformningen av lekmannaledda gudstjänster.
Motion 2008:67 av Markus Holmberg, Bibelläsning vid vigselgudstjänst
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att i översynen av Den svenska kyrkohandboken ändra anvisningarna, så att samtliga bibeltexter under rubriken Bibelläsning i vigselgudstjänsten får väljas fritt.
Motion 2008:78 av Brita Olinder, Avlösningsord anpassade till nyare syndabekännelse
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att inom ramen för det pågående arbetet med översyn av Den svenska kyrkohandboken utarbeta en avlösning som svarar på en nyare syndabekännelses bön om renhet, helhet och gudsnärhet.
Yttrande från Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motion 2008:67, Ln 2008:4y. Yttrandet bifogas som bilaga 1.
Bakgrund
Översyn av Den svenska kyrkohandboken
I slutet av 1990-talet blev kyrkohandboken, evangelieboken och En liten bönbok föremål för en samlad översyn och revision. Utredningarnas förslag presenterades i Svenska kyrkans utredningar (SKU) 2000:1–6. Efter remissbehandlingen beslutade Kyrkostyrelsen i samråd med Biskopsmötet att fortsättningsvis arbeta med en bok i taget. 2002 antog Kyrkomötet evangelieboken och 2005 antogs den nya En liten bönbok. I oktober 2005 beslutade Kyrkostyrelsen om direktiv för det fortsatta arbetet med översyn av Den svenska kyrkohandboken.
Direktiven lägger fast tre grundläggande uppgifter som fanns redan inför översynen 1997:
- anpassning till Bibel 2000
- kyrkorättslig och anvisningsmässig anpassning till kyrkoordningen
- bearbetning av de liturgiska formuleringarna i syfte att finna ett mer inkluderande språkbruk
Därtill sägs att översynsarbetet ska bedrivas i två steg:
- första steget omfattar övergripande reflektion över gudstjänsten och parallellt därmed arbete med Svenska kyrkans mässordning
- andra steget avser övriga gudstjänster och kyrkliga handlingar
Till första steget ska kopplas en grundläggande teologisk och pastoral reflektion över bland annat
- vad det är att fira gudstjänst som återspeglar Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära i en tid präglad av lokal gestaltning och stor alternativrikedom
- vad det är att i den situationen fastställa en gemensam kyrkohandbok
- vad det är att säkerställa ett igenkännande från söndag till söndag i den lokala församlingen och geografiskt över landet från kyrka till kyrka.
Denna reflektion ska i första steget ske tillsammans med ett konkret arbete med mässan i form av en Svenska kyrkans grundordning för mässans firande (en ”normalordning” för mässan, ett s.k. ordinarium).
I arbetet med en grundordning ska hänsyn tas till dessa aspekter:
- den kristna församlingens gudstjänst såsom bestående av Ordets förkunnelse och nattvardens firande
- den under 1900-talet framvuxna insikten om gudstjänsten som konstitutiv för församlingen i förhållande till gudstjänstens svaga ställning på många håll
- i vilken utsträckning uttrycks Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära i ordalydelse, innehåll, struktur och gestaltning?
- konstitutiva moment för nattvardsmässan
- lokal gestaltning i förhållande till Svenska kyrkans allmänkyrkliga tradition i struktur och språk
- församlingens gudstjänst söndag och vardag
- föreskrivna moment – lokal gestaltning
- fasta formuleringar – stor alternativrikedom
- igenkännande och flexibilitet
- förhållandet mellan obligatoriska och fakultativa moment, särskilt om förskjutningar övervägs jämfört med nuvarande kyrkohandbok (t.ex. i fråga om beredelsen)
- gudstjänstutveckling i ett ekumeniskt och internationellt perspektiv.
Slutligen sägs att i anslutning till frågor om lokal gestaltning ska konsekvenser för domkapitlets tillsyn behandlas.
Lekmannaledda gudstjänster
I Kyrkomötet 2000 ställdes en fråga om lekmannaledda gudstjänster kunde anses uppfylla kyrkoordningens krav på gudstjänstfrekvensen samt hur man ur teologisk synpunkt såg på sådana gudstjänster. I svaret bejakade Kyrkostyrelsen att lekmannaledda gudstjänster var ett sätt att kunna underlätta för församlingarna att ha ett regelbundet gudstjänstliv. Kyrkostyrelsen menade vidare:
Sådana gudstjänster kan vara ett sätt att bredda ansvarstagandet för församlingens gudstjänstliv och leda till ökad delaktighet för lekfolket i församlingen. De ger utrymme för att låta lekmäns troserfarenhet komma till uttryck i gudstjänsten och gör lekmannaansvaret mer synligt.
I Kyrkohandboksgruppens förslag till Kyrkohandbok för Svenska kyrkan (SKU 2000:1) fanns i den övergripande bruksanvisningen ett avsnitt med rubriken Gudstjänst som leds av annan än präst. Där poängterades bland annat:
Det är viktigare att tillsammans fira gudstjänst regelbundet än att det alltid är en präst som leder gudstjänsten. […] En gudstjänst som skall ledas av någon som inte är präst bör förberedas på samma sätt som församlingens andra gudstjänster vad gäller musik, textläsningar, förböner och annat som aktiva kvinnor och män tar ansvar för. Om man önskar använda en annan ordning för gudstjänsten än huvudgudstjänstordningen, finns i kyrkohandboken en ordning för Söndagsbön som används som en högtidlig förmiddagsgudstjänst.
Bibelläsning vid vigselgudstjänst
I Den svenska kyrkohandboken är det föreskrivet att prästen eller någon av brudparets vänner läser Matt. 19:4–6. Ytterligare någon eller några bibeltexter läses och handboken anger fem texter att i första hand välja bland.
I Kyrkohandboksgruppens förslag till Kyrkohandbok för Svenska kyrkan (SKU 2000:1) föreslogs angående textläsning i vigselgudstjänsten:
Några bibeltexter väljs bland de texter som finns angivna i kyrkohandboken eller också väljer präst och brudpar tillsammans andra bibeltexter. Texterna läses helst av anhöriga, vänner eller kyrkvärd.
Tio olika bibeltexter angavs som förslag. En av dessa var Matt. 19:4–6.
Den 11 december 2007 beslutade Kyrkostyrelsen om yttrande över betänkandet Äktenskap för par med samma kön – Vigselfrågor (SOU 2007:17). Den inledande sammanfattningens första punkt säger:
Enligt Kyrkostyrelsen är det angeläget att samhället stödjer trygga och trofasta relationer. Ett sådant stöd kan bl.a. ges med hjälp av rättslig reglering. Enligt Kyrkostyrelsen är äktenskap och partnerskap likvärdiga samlevnadsformer.
Avlösningsord anpassade till nyare syndabekännelse
I Den svenska kyrkohandboken finns sex olika alternativ till syndabekännelse och bön om förlåtelse samt två alternativa formuleringar för momentet förlåtelsen.
I Kyrkohandboksgruppens förslag till Kyrkohandbok för Svenska kyrkan (SKU 2000:1) presenterades förutom sju alternativ till bön om förlåtelse också tre överlåtelseböner. Som anvisning till dessa angavs att ”Överlåtelsebönerna följs vanligen inte av något förlåtelse- eller löftesord.”. Tre alternativa förlåtelseord och tre olika löftesord fanns också i förslaget. I det inledande kapitlet Övergripande bruksanvisning presenterades följande tankegångar under avsnittet Beredelsen:
Att förbereda sig för att möta Gud kan handla om eftertanke, besinning, att bli medveten om hur ens liv ser ut med tacksägelse- och böneämnen, att ge ord åt bördor, bekymmer, tillkortakommanden eller skuld. Under lång tid har Beredelsen i gudstjänsten enbart handlat om synd och skuld med bekännelse och bön om förlåtelse, följt av att prästen uttalar Förlåtelsen. I regel har Beredelsen varit knuten till nattvardsfirandet. När Beredelsen förläggs till gudstjänstens inledning kommer tyngdpunkten att ligga på gudsmötet i hela gudstjänsten. När Bön om förlåtelse eller Överlåtelsebön får sin plats efter Kyrkans förbön blir den en del av vår bön för världen, kyrkan och oss själva.
Utskottets överväganden
Lekmannaledda gudstjänster
Möjligheten för att i en församling låta vissa gudstjänster vara ledda av andra än präster finns redan idag. Ansvaret ligger hos kyrkoherden och någon förändring av kyrkohandboken behövs inte för detta. Däremot ser Gudstjänstutskottet att det på många håll finns ett behov av stimulans och förnyelse av gudstjänstarbetet i detta avseende.
Det är viktigt med utbildning och reflektion kring prästens ansvar respektive det ansvar som alla har i kraft av sitt dop. Motiveringen till att det idag är vanligt att många medverkar i textläsning, förbön och andra moment är inte att avlasta prästen. Det handlar i stället om att synliggöra det gemensamma ansvaret och att låta många röster höras. Detta är också goda argument för att låta någon eller några av församlingens gudstjänster eller andakter ledas av en annan än en präst. Erfarenheten visar att i församlingar som växer finns ofta ett tydligt engagemang hos frivilliga medarbetare.
Gudstjänstutskottet önskar att användningen av begreppet lekman begränsas. Detta kan lätt associeras med en värdering av olika personers insatser, vilket inte är konstruktivt i dessa sammanhang. Utskottet vill i stället påminna om två ordpar som var viktiga i beredningen av handboksförslaget 1986: identitet och relevans, delaktighet och förankring. Församlingarna behöver stimuleras att arbeta med gudstjänsten så att människor känner igen sig och upplever att ”detta angår mig”. För att kunna vara relevant behöver kyrkan ägna sig åt omvärldsanalys och framtidsspaning. I den uppgiften kan de många som inte är anställda bidra med viktiga kunskaper och erfarenheter. Och med hjälp av ett sådant tänkande och arbetssätt har församlingen redan kommit en bit på väg när det gäller delaktighet och förankring.
Det grundläggande är att ta till vara och erbjuda möjligheter för de ideella krafter som finns i församlingen. Utskottet ser inte att en översyn av utformningen av gudstjänster ledda av andra än präster är lösningen och föreslår därför Kyrkomötet att avslå motionen.
Bibelläsning vid vigselgudstjänst samt avlösningsord
Utskottets förslag:
1. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:67.
2. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:78.
Gudstjänstutskottet konstaterar att de förslag till beslut som presenteras i de två motionerna, 2008:67 om Bibelläsning vid vigselgudstjänst samt 2008:78 om Avlösningsord anpassade till nyare syndabekännelse, rör detaljnivån i det som är uppdraget för handboksöversynen. I de av Kyrkostyrelsen beslutade direktiven för denna nämns bland annat att hänsyn ska tas till konstitutiva moment för nattvardsmässan samt till förhållandet mellan obligatoriska och fakultativa moment. Motionärernas förslag handlar alltså om tydliga delar av det som redan ingår i kyrkohandboksgruppens uppdrag. Att nu ta beslut i dessa frågor vore att föregripa det arbete som pågår. Gudstjänstutskottet föreslår därför att Kyrkomötet avslår motionerna.
Uppsala den 26 september 2008
På Gudstjänstutskottets vägnar
Glenn Håkansson, ordförande
Beslutande: Glenn Håkansson, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Johan Åkesson, Anita Eiderbrant Bylund, Tommy Eriksson, Mats Hagelin, Ingegerd Flock Andersson, Gerd Johansson, Anders Åkerlund, Anna-Sara Walldén, Fredrik Nilsson, Ola Isacsson, Marianne Kronbäck, Christina Holmgren, Kaya Ålander.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Eva Johansson, Olof Palmborg,
Marja-Liisa Jernberg, Katarina Ramnerö Ödestad, Ann-Kristin Forsman, Laila Johansson, Birgit Ahlström, Lena Brolin, Monica Karlsson, Lars Arvidsson, Per Adolfsson, Ylva Wahlström.
Biskoparna Martin Lind och Caroline Krook har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Läronämndens yttrande
2008:4y
|
|
|
|
Bibelläsning vid vigselgudstjänst
|
|
|
Läronämndens yttrande över motion 2008:67.
Läronämnden har inget att erinra mot förslaget om att texten i Matteus 19:4–6 görs fakultativ i vigselgudstjänsten. Det strider inte mot Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.
Svenska kyrkan har två sakrament instiftade av Jesus Kristus, dopet och nattvarden. Till båda dessa hör därför särskilda bibelord. Till dopet hör Matteus 28:18–20 och till nattvarden hör orden i Matteus 26:26–28, Markus 14:22–24 Lukas 22:17–20 och 1 Korintierbrevet 11:23–25. Äktenskapet är inget sakrament i vår tradition och därför är inte något särskilt bibelord på motsvarande sätt knutet till vigselgudstjänsten. Också i den ska bibelord läsas, men de kan – precis som i begravningsgudstjänsten – väljas utifrån den aktuella situationen.
Uppsala den 20 augusti 2008
På Läronämndens vägnar
Anders Wejryd, ordförande
Närvarande: Ärkebiskop Anders Wejryd, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Erik Aurelius, biskop Hans-Erik Nordin, biskop Thomas Söderberg, biskop Sven Thidevall, biskop Antje Jackelén, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Karin Johannesson, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.   
|
