|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Gudstjänstutskottets betänkande 2008:4
|
|
|
|
Begravningsgudstjänst för icke medlemmar i Svenska kyrkan
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2008:2 om begravningsgudstjänst för icke medlemmar i Svenska kyrkan. Motionären föreslår en undersökning av omfattningen av sådana begravningsgudstjänster och om det tas ut en avgift för dem, samt att Kyrkostyrelsen med Biskopsmötet utarbetar en handledning för församlingarnas agerande inför önskan om begravningsgudsjänst för icke medlem. Utskottet menar, att den önskade handledningen redan finns i skriften Begravningen – ett brev från Svenska kyrkans biskopar (2006). Utskottet föreslår därför att motionen avslås.
Innehåll
Sammanfattning 1
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut 3
Motionens förslag 3
Motion 2008:2 av Lars-Ivar Ericson, Begravningsgudstjänst för icke medlemmar i Svenska kyrkan 3
Bakgrund 3
Utskottets överväganden 4
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:2 av Lars-Ivar Ericson.
Motionens förslag
Motion 2008:2 av Lars-Ivar Ericson, Begravningsgudstjänst för icke medlemmar i Svenska kyrkan
1. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att undersöka omfattningen av begravningsgudstjänster för icke medlemmar samt om avgift tas ut för dessa gudstjänster.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att i samråd med Biskopsmötet utarbeta en handledning för hur kyrkan bör bemöta icke medlemmars och anhörigas till icke medlemmar önskan om begravningsgudstjänst.
Bakgrund
Om begravningsgudstjänst för icke medlem sägs följande i 42 kap. 9 § i kyrkoordningen: ”En begravningsgudstjänst får även firas när någon som inte tillhörde Svenska kyrkan har avlidit, om det finns särskilda skäl och är förenligt med den avlidnes önskemål. Då får en avgift tas ut.” Vidare säger samma paragraf, att det är kyrkoherden som fattar beslut om en sådan begravningsgudstjänst. I den kommenterade kyrkoordningsutgåvan anger kommentaren att det är kyrkoherden i den församling där gudstjänsten tänks ske som fattar beslutet.
Kommentaren till paragrafen anger exempel på vad som kan vara ”särskilda skäl” för att bejaka begravningsgudstjänst för icke medlem. Det kan vara att den avlidne uttryckt önskan om en kyrklig begravning eller att det finns pastorala skäl att tillmötesgå anhörigas önskemål. Dock ska kyrkoherden i det sistnämnda exemplet förvissa sig om att begravningsgudstjänsten inte strider mot den avlidnes vilja.
I skriften Begravningen – ett brev från Svenska kyrkans biskopar (2006) skriver biskoparna bl.a. att det är viktigt att tidigt klarlägga den dödes kyrkotillhörighet, och vidare: ”När anhöriga önskar begravning i Svenska kyrkans ordning för någon som inte tillhörde kyrkan, är det viktigt att de möts med respekt och att samtal om skälen till önskemålet sker med en öppen och lyssnande hållning, i medvetenhet om att det kan föreligga skillnad mellan den dödes och de anhörigas önskemål och deras förhållande till Svenska kyrkan.” (s. 53–54) Biskoparna skriver också, att om de anhöriga vidhåller sin önskan, så ska kyrkoherden göra en självständig och välvillig bedömning och besluta om församlingen tar ansvar för begravningsgudstjänsten eller inte.
Ett speciellt syfte med biskopsbrevet är att vara ett stöd för församlingarna i deras arbete med lokala begravningspastoraler. Biskoparna rekommenderar att sådana gärna tas fram i samverkan mellan flera församlingar, t.ex. inom samfälligheter, kontrakt, kommun eller stift. Då når man också den fördelen, att allmänheten kan uppleva ett gemensamt handlande i många församlingar, också i frågan om begravningsgudstjänst för icke-tillhöriga. Begravningspastoralen ses som en bilaga till församlingsinstruktionen, men behöver inte fastställas av domkapitlet.
Beträffande avgift för begravningsgudstjänst för icke medlemmar visar erfarenheten tydliga skillnader mellan många församlingar, både ifråga om avgiftens storlek och om man tar ut någon avgift alls.
Utskottets överväganden
I utskottets överläggningar presenteras olika erfarenheter av hur frågan om begravningsgudstjänst för icke medlemmar i Svenska kyrkan hanteras i församlingarna. De olika erfarenheterna gäller både frågan om att bevilja begravningsgudstjänst och om att i så fall ta ut en avgift. Utskottet konstaterar, att olikheterna ibland måste anses mycket besvärande, men att de då och då kan vara väl motiverade. Att varje sorgesituation är unik gör det besvärligt att bygga upp och följa ett alltför strikt regelsystem. Den allra viktigaste faktorn i dessa känsliga frågor är varje församlings pastorala hållning och handlande.
Utskottet noterar beträffande avgiftsfrågan, att församlingsförbundet rekommenderar en avgift motsvarande tre clearingbelopp för en begravningsgudstjänst. Utskottet menar, att denna rekommendation är tillräcklig, samt att den just som rekommendation ger församlingen den pastorala frihet, som kan behövas i speciella situationer.
Beträffande grundfrågan att bejaka, eller inte bejaka, begravningsgudstjänst för icke kyrkomedlem hänvisar gudstjänstutskottet främst till biskoparnas skrift Begravningen – ett brev från Svenska kyrkans biskopar (2006) med dess tydliga pastorala råd, också beträffande begravningsgudstjänst för icke kyrkomedlem. Brevets adressater är inte bara präster och kyrkomusiker, utan alla som i sin tjänst eller på annat sätt i församlingen finns med i begravningsgudstjänstens sammanhang. Biskopsbrevet hänvisar också till den lokala begravningspastoral, som förväntas för varje församling, och där nämnda biskopsbrev bör vara vägledande. Den vägledning som motionären efterlyser finns alltså. Främst med hänvisning till denna omständighet föreslår utskottet att motionen avslås.
Därutöver vill utskottet starkt betona följande. I de fall då invandrare, inte minst från våra nordiska grannländer, ovetande råkar in i den situation som motionen tecknar, måste den pastorala attityden och handlandet präglas av en självklar öppenhet för människor från våra nära systerkyrkor. De torde knappast i något fall ha utträtt ur Svenska kyrkan. De har endast varit ovetande om inträdesproceduren. Samma förhållningssätt ska gälla gentemot invandrare också från andra länder och kyrkor, t ex kyrkorna i Borgå-gemenskapen.
Utskottet uttalar också den rekommendationen, att församlingar alltmer närmar sig varandra i viktiga gemensamma pastorala frågor, dock utan att det pastorala handlandet blir alltför standardiserat. Begravningspastoralen kan med många fördelar tas fram gemensamt i t ex kontrakt eller stift.
Uppsala den 26 september 2008
På Gudstjänstutskottets vägnar
Glenn Håkansson, ordförande
Anders Björnberg, sekreterare
Beslutande: Glenn Håkansson, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Johan Åkesson, Anita Eiderbrant Bylund, Tommy Eriksson, Mats Hagelin, Ingegerd Flock Andersson, Gerd Johansson, Anders Åkerlund, Anna-Sara Walldén, Fredrik Nilsson, Ola Isacsson, Marianne Kronbäck, Christina Holmgren, Kaya Ålander.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Eva Johansson, Olof Palmborg,
Marja-Liisa Jernberg, Katarina Ramnerö Ödestad, Ann-Kristin Forsman, Laila Johansson, Birgit Ahlström, Lena Brolin, Monica Karlsson, Lars Arvidsson, Per Adolfsson, Ylva Wahlström.
Biskoparna Martin Lind och Caroline Krook har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
