|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Gudstjänstutskottets betänkande 2008:3
|
|
|
|
Diakoners rätt att leda vigsel- och begravningsgudstjänst
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2008:28 om Diakoners rätt att förrätta vigsel- och begravningsgudstjänst och motion 2008:82 om Möjlighet för diakon att leda begravningsgudstjänst. Motionärerna vill att diakoner ska kunna leda vigsel- och begravningsgudstjänster. Läronämnden har yttrat sig över motionerna och Kyrkorättsutskottet har yttrat sig över förslag till ändring i kyrkoordningen. Gudstjänstutskottet delar motionärernas bedömning när det gäller behovet av diakoner. Utskottet pekar också på behovet av att arbeta med frågor om kyrkans och församlingens uppdrag. Olika tjänster och olika sätt att bidra till församlingens liv behövs. Att diakonerna går in i de uppgifter som idag ligger på prästerna är dock inte det sätt på vilket man bäst försvarar behovet av diakoner. Utskottet föreslår att Kyrkomötet avslår motionerna.
Innehåll
Sammanfattning 1
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut 3
Motionernas förslag 3
Yttrande från Läronämnden 3
Yttrande från andra utskott 3
Bakgrund 3
Utskottets överväganden 5
Bilaga 1, Läronämndens yttrande 2008:9y 7
Bilaga 2, Kyrkorättsutskottets yttrande 2008:5y 8
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:28
2. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:82
Motionernas förslag
Motion 2008:28 av Rolf Forslin, Diakoners rätt att förrätta vigsel- och begravningsgudstjänst
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda och återkomma med förslag om att ge diakoner rätt att förrätta vigsel- och begravningsgudstjänst.
Motion 2008:82 av John Sund, Möjlighet för diakon att leda begravningsgudstjänst
Kyrkomötet beslutar att 24 kap. 5 § första och andra stycket i kyrkoordningen ska ha följande lydelse:
Begravningsgudstjänsten leds av den som är behörig att utöva uppdraget som präst i Svenska kyrkan, eller av den diakon i pastoratet som kyrkoherden för ett visst tillfälle har gett tillstånd och är villig därtill.
Utfärdsbön, bisättning och gravsättning utan anslutning till begravningsgudstjänst kan ledas av någon som är döpt och tillhör Svenska kyrkan och som inte är präst, i första hand någon av pastoratets diakoner som är villig därtill.
Yttrande från Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motion 2008:28 och motion 2008:82, Ln 2008:9y. Yttrandet bifogas i bilaga 1.
Yttrande från andra utskott
Kyrkorättsutskottet har yttrat sig över motion 2008:82, Kr 2008:5y. Yttrandet bifogas i bilaga 2.
Bakgrund
Kyrkoordningen
I kyrkoordningen stadgas angående begravning i 24 kap. 5 §:
Begravningsgudstjänsten leds av den som är behörig att utöva uppdraget som präst i Svenska kyrkan.
Utfärdsbön, bisättning och gravsättning utan anslutning till begravningsgudstjänst kan ledas av någon som inte är präst.
I 23 kap. 2 § finns bestämmelserna om vigselförrättare:
Vigselgudstjänsten skall ledas av den som är behörig att utöva uppdraget som präst i Svenska kyrkan.
I 17 kap. 12–14 § regleras vem som får leda en gudstjänst. Biskopen respektive kyrkoherden får enligt 13 respektive 14 § ge tillstånd åt någon annan än en präst att leda församlingens gemensamma gudstjänster. Men sådana tillstånd får inte avse sakramentsförvaltningen eller att leda de kyrkliga handlingarna.
Tidigare kyrkomöten
Förslag avseende innehållet i diakonens uppdrag och reglering av diakontjänster i församlingarna har behandlats vid flera tidigare kyrkomöten.
2007 beslutade Kyrkomötet, i enlighet med Tillsyns- och uppdragsutskottets förslag i betänkandet TU 2007:5 Diakoner i församling, att avslå två motioner som föreslog att det i kyrkoordningen skulle införas bestämmelser om befattningar som diakon för varje församling. Utskottet framhöll vikten av den diakonala dimensionen i församlingens grundläggande uppgift. Samtidigt konstaterades att det är i det lokala sammanhanget, och inte minst i arbetet med församlings-instruktionen, som en bedömning av hur församlingen ska ta sitt diakonala ansvar måste göras.
2003 behandlade Tillsyns- och uppdragsutskottet en motion med förslag att ge diakoner rätt att leda begravnings- och dopgudstjänster. I betänkandet TU 2003:2 Diakoners rätt att utföra vissa förrättningar konstaterade utskottet:
Av bakgrundstexten framgår att Kyrkomötet när kyrkoordningen beslutades slog fast att diakonatet i Svenska kyrkan har en socialt karitativ inriktning. Det saknas enligt utskottets mening skäl att göra en omprövning av detta ställningstagande. Utskottet ansluter sig till det som Läronämnden anför om att de gudstjänster som de kyrkliga handlingarna utgör är knutna till det särskilda förkunnelseansvar, som i Svenska kyrkan av tradition vilar på prästerna. Utskottet föreslår därför att motionen avslås.
I TU 2002:4 Diakontjänster och diakonår behandlade Tillsyns- och uppdragsutskottet bland annat ett förslag om att det ska finnas minst en diakontjänst för varje församling.
Vid 2001 års kyrkomöte behandlade Gudstjänstutskottet en motion med förslag att inför en kommande översyn av kyrkoordningen på nytt ta upp diakonernas uppgifter och tydliggöra dem i kyrkoordningen. I betänkandet G 2001:3 Diakoners medverkan i gudstjänsten hänvisade utskottet bland annat till beslutet i 1994 års kyrkomöte, att inte tillstyrka förslaget att diakoner får leda begravningsgudstjänster, och till utskottets yttrande över förslaget till kyrkoordning för Svenska kyrkan vid kyrkomötet 1999. Utskottet poängterade att det är prästens uppgift att leda gudstjänsten och att detta inte är en del av diakonens karitativa uppdrag.
Biskopsmötet
I Biskop, präst och diakon i Svenska kyrkan Ett biskopsbrev om kyrkans ämbete (Biskopsmötet 1990) beskrivs diakonens uppdrag och uppgifter.
När diakonen i vigningen får uppdraget att vara ”ett barmhärtighetens tecken” är detta något som bör komma till uttryck också när församlingen firar gudstjänst. […]
I samband med de kyrkliga handlingarna har diakonen också en funktion som församlingens tjänare. Det kan vara en uppgift för diakonen att svara för den personliga kontakten med dem som begär kyrkans tjänst t.ex. vid dop och begravning. Då en sådan kontakt upprättats är det naturligt att diakonen på lämpligt sätt deltar i själva akten.
2006 utgav Biskopsmötet Begravningen – ett brev från Svenska kyrkans biskopar. Där beskrivs kyrkans och församlingens uppdrag, begravningens funktion, processen från dödsbädd till avskedstagande, begravningsgudstjänsten samt ett antal frågeställningar med anknytning till begravningen. Diakonen nämns specifikt dels under rubriken Utfärdsbön och visning, dels i avsnittet Uppföljningen. Biskoparna skriver också om borgerlig begravning:
En präst eller diakon bör lika lite som en kyrkligt förtroendevald i ledande ställning vara officiant vid en borgerlig begravning. Om en nära anhörig eller vän önskat borgerlig begravning, kan man som privatperson medverka i något enskilt moment såsom text- eller diktläsning, men inte leda akten.
Juridisk akt
Vigseln är, till skillnad från begravningen, en juridiskt bindande akt. Präster i Svenska kyrkan får i och med sin vigning rätten att vara vigselförrättare. Borgerlig vigselförrättare utses av kommunstyrelsen.
Utskottets överväganden
Utskottets förslag:
1. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:28
2. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:82
Behovet av diakoner
Gudstjänstutskottet uppfattar att en motivering för motionärernas förslag är att säkra behovet av diakoner i församlingarna. När det gäller behovet av diakoner delar utskottet motionärernas bedömning. Den diakonala dimensionen och diakontjänsterna är viktiga och grundläggande i församlingarnas och kyrkans liv. Diakoner behövs och uppdraget har, som läronämnden skriver ”en tydlig karitativ inriktning”. Att diakonerna går in i de uppgifter som idag ligger på prästerna är därför knappast den väg på vilken man bäst försvarar behovet av diakoner.
Församlingens uppdrag
Gudstjänstutskottet menar att det är viktigt att arbeta med frågor om kyrkans och församlingens uppdrag i dagens samhälle och i den lokala situationen. Anställda och vigda medarbetare har sina särskilda uppdrag och arbetsuppgifter. Men församlingens uppdrag är vidare än så. För att församlingen och kyrkan ska vara en levande gemenskap är det viktigt att vidga ansvaret, så att också andra än anställda och förtroendevalda bereds möjlighet att bidra i olika uppgifter.
Diakoner och andra medarbetare som har sina arbetsplatser förlagda utanför kyrka och församlingshem kan vittna om den efterfrågan som finns vad gäller pastoral och karitativ kompetens i olika sammanhang. Människors förväntan på kyrkan handlar, enligt de medlemsundersökningar som genomförts på senare år, i stor utsträckning om diakonala insatser. Det diakonala arbetsfältet är alltså stort.
Olika tjänster
Till detta kommer att det är viktigt att se att präster och diakoner har olika utbildningar och olika professioner. Som Läronämnden skriver är de kyrkliga handlingarna knutna till det särskilda förkunnelseansvar som vilar på prästerna. Diakoner har en mycket viktig roll att fylla i samband med begravningar. Många gånger är diakonen den som redan har en etablerad kontakt med den avlidne och/eller de anhöriga. Detta måste få bli tydligt också i begravningsgudstjänsten, men innebär inte att diakonen bör ersätta prästen. Samarbetet mellan präst och diakon är ett sätt att visa på de olika dimensionerna i församlingens grundläggande uppgift.
Kyrklig vigsel
Utskottet konstaterar vad gäller vigsel att präster, men inte diakoner, i Svenska kyrkan har uppdraget att vara vigselförrättare. Detta juridiska uppdrag har staten anförtrott prästerna och kyrkan förfogar inte över det beslutet.
Slutsats
Med hänvisning till det som anförts ovan föreslår Gudstjänstutskottet att Kyrkomötet avslår motionerna.
Uppsala den 25 september 2008
På Gudstjänstutskottets vägnar
Glenn Håkansson, ordförande
Beslutande: Glenn Håkansson, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Johan Åkesson, Anita Eiderbrant Bylund, Tommy Eriksson, Mats Hagelin, Ingegerd Flock Andersson, Gerd Johansson, Anders Åkerlund, Anna-Sara Walldén, Fredrik Nilsson, Kerstin Hesslefors Persson, Marianne Kronbäck, Christina Holmgren, Kaya Ålander.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Eva Johansson, Olof Palmborg,
Marja-Liisa Jernberg, Katarina Ramnerö Ödestad, Ann-Kristin Forsman, Laila Johansson, Birgit Ahlström, Ola Isacsson, Lena Brolin, Monica Karlsson, Lars Arvidsson, Per Adolfsson, Ylva Wahlström.
Biskoparna Martin Lind och Caroline Krook har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Läronämndens yttrande
2008:9y
|
|
|
|
Diakoners ställning och uppgift
|
|
|
Läronämndens yttrande över motion 2008:28, 2008:71 och 2008:82.
Läronämnden vill påminna om sitt yttrande 2003:6y, som i sin tur byggde på Ln 2001:6, rörande frågan om diakoners rätt att förrätta vigsel- och begravningsgudstjänst.
Diakonens uppdrag har i Svenska kyrkan en tydlig karitativ inriktning, vilken framgår av inledningstexten till sjunde avdelningen i kyrkoordningen:
Diakonen är genom sin gärning ett barmhärtighetens tecken i både församlingen och samhället. Diakonen har ett ansvar att göra kärlekens gärningar, särskilt mot utsatta människor. Uppgifterna varierar beroende på de lokala sociala behoven och församlingarnas strukturer och diakonala prioriteringar. Uppdraget har en karitativ inriktning som också kan komma till uttryck exempelvis i undervisning. Varhelst det finns mänsklig nöd är det diakonens kallelse att ingripa och inspirera andra att ta ansvar.
Mot bakgrund av denna skrivning i kyrkoordningen menar Läronämnden att de gudstjänster som de kyrkliga handlingarna utgör är knutna till det särskilda förkunnelseansvar, som i Svenska kyrkan av tradition vilar på prästerna.
Vad gäller diakonin i församlingen yttrade sig Läronämnden i Ln 2007:2y enligt följande:
Diakonin är en konstitutiv dimension av församlingens grundläggande uppgift och en kallelse för alla som tillhör församlingen. Samtidigt har diakoner genom sin vigning ett särskilt uppdrag att rusta församlingar för deras diakonala ansvarstagande. I varje församling behövs en ständigt pågående reflektion samt ett långsiktigt arbete med frågan hur den diakonala uppgiften skall fullgöras. Detta är inte enbart en fråga om antalet tjänster utan handlar även om ett vidgat gemensamt ansvarstagande.
Uppsala den 20 augusti 2008
På Läronämndens vägnar
Anders Wejryd, ordförande
Närvarande: Ärkebiskop Anders Wejryd, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind*, biskop Erik Aurelius, biskop Hans-Erik Nordin, biskop Thomas Söderberg, biskop Sven Thidevall, biskop Antje Jackelén, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Karin Johannesson, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
Ej närvarande vid yttrandets slutjustering
Bilaga 2
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkorättsutskottets yttrande
2008:5y
|
|
|
|
Möjlighet för diakon att leda begravningsgudstjänst
|
|
|
Till Gudstjänstutskottet
Kyrkorättsutskottets yttrande över motion 2008:82.
I motionen föreslås ändring i 24 kap. 5 § första och andra styckena i kyrkoordningen innebärande att begravningsgudstjänst ska kunna ledas av den diakon i pastoratet som kyrkoherden för ett visst tillfälle har gett tillstånd och är villig att göra det. I andra stycket föreslås att utfärdsbön, bisättning och gravsättning kan ledas i första hand av någon av pastoratets diakoner som är villig därtill, om det inte görs av präst.
Kyrkorättsutskottet anser att paragrafens utformning är för vag. Bland annat inställer sig frågan vems vilja som avses i paragrafens första stycke.
I paragrafens andra stycke krävs viljeyttring endast för diakonen och inte av annan person som kan utföra uppdraget såväl enligt nuvarande bestämmelse som i den föreslagna.
Slutligen noterar Kyrkorättsutskottet att i förslaget inte finns datum för ikraftträdande.
Under åberopande av vad ovan anförts finner Kyrkorättsutskottet förslaget inte möjligt att införa i kyrkoordningen.
Uppsala den 24 september 2008
På Kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson, ordförande
Beslutande: Lars Johnsson, ordförande, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Nanna Tranströmer, Carl Korch, Lennart Andersson, Inger Persson, Stig-Göran Fransson, Sonja Grunselius, Gunnel Lagerkvist, Inger Dafgård, Anders Roos, Karl-Gunnar Svensson, Vivianne Wetterling och Eric Muhl
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Irene Gustafsson, Olle Reichenberg, Marija Kogler Johnsson, Ingemar Öberg, Anders Linger, Bo Grafström, Anders Novak, Eva Hallström, Dag Sandahl och Rolf Persson
Biskop Thomas Söderberg har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
