|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Ekumenikutskottets betänkande 2008:5
|
|
|
|
Samverkansavtal med Svenska soldathemsförbundet
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2008:59 om att utarbeta ett samarbetsavtal mellan Svenska kyrkan på nationell nivå och Svenska soldathemsförbundet.
Utskottet ser positivt på den verksamhet som bedrivs av soldathemmen. Dock ser inte utskottet tillräckliga skäl för att inleda en process som syftar till ett samverkansavtal mellan Svenska kyrkan på nationell nivå och Svenska soldathemsförbundet.
Utskottet föreslår att motionen avslås.
Innehåll
Sammanfattning 1
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut 3
Motionens förslag 3
Motion 2008:59 av Runar Patriksson, Samverkansavtal med Svenska soldathemsförbundet 3
Yttrande från andra utskott 3
Bakgrund 3
Svenska Soldathemsförbundet 3
Svenska kyrkans arbete med militär själavård 3
Liknande samarbetsorganisationer 4
Utskottets överväganden 4
Bilaga 1, Kyrkolivsutskottets yttrande 2008:5y 6
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:59.
Motionens förslag
Motion 2008:59 av Runar Patriksson, Samverkansavtal med Svenska soldathemsförbundet
Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utarbeta ett centralt samarbetsavtal med Svenska soldathemsförbundet för Svenska kyrkans engagemang i arbetet med stöd till svenska soldater och deras familjer under utbildningen och vid tjänstgörning inom landet eller vid utlandstjänst.
Yttrande från andra utskott
Kyrkolivsutskottet har i Kl 2008:5y yttrat sig över motion 2008:59, bilaga 1.
Bakgrund
Svenska Soldathemsförbundet
Svenska soldathemsförbundet är ett riksförbund som samlar de 15 lokala självständiga soldathemsföreningar eller -stiftelser som finns vid svenska regementen och garnisoner. Soldathemsrörelsen räknar sitt ursprung från andra halvan av 1800-talet i ett skede i svensk samhällsutveckling när olika typer av folkrörelser med ett starkt socialt engagemang växte fram. Förbundet Soldaternas Vänner bildades 1899 som ett samarbetsorgan för de lokala föreningar som bildats på ett antal regementsorter. Soldathemsrörelsen hade en tydlig missionsprofil i kombination med socialt engagemang. Idag beskriver sig Svenska soldathemsförbundet som en ”diakonal ekumenisk verksamhet” med ”lyhördhet inför den enskilda människans livssituation, frågor och behov”. Verksamheten äger rum i samverkan med de lokala förbanden, församlingar på orten och respektive kommuner.
Verksamhetens inriktning skiftar med lokala behov och möjligheter. Svenska soldathemsförbundets uppgifter är bland annat att samordna gemensamma verksamheter, att ge stöd och råd till de lokala föreningarna, att fördela anslag och att anordna utbildningar för medarbetare vid soldathem. I samverkan med Vårsta Diakonigård erbjuder man telefonrådgivning och stödsamtal för personal inom Försvarsmakten och deras anhöriga. En särskild satsning görs på stöd till familjer där någon står inför eller deltar i något av Försvarsmaktens internationella uppdrag. Finansieringen av verksamheten varierar lokalt. I genomsnitt för de lokala föreningarna står försäljning (kaféverksamhet) för den största intäktsposten (62,5 procent). Anslag från lokala förband är den näst största andelen av intäkterna (13,9 procent). Det anslag Försvarsmakten ger centralt används dels till finansiering av förbundets kansli med två anställda, dels till bidrag som fördelas till de lokala föreningarna. Detta står i genomsnitt för 7,5 procent av de lokala föreningarnas intäkter. Det finansiella bidraget totalt från stift och församlingar (inklusive församlingar i andra samfund) är i genomsnitt 1,5 procent av intäkterna eller cirka 450 000 kronor.
Svenska kyrkans arbete med militär själavård
Enligt kyrkoordningen har församlingen det pastorala och diakonala ansvaret för alla som vistas inom dess geografiska gränser (kyrkoordningen 2 kap. 1 §).
Svenska kyrkan ställer resurser till Försvarsmaktens förfogande för militär själavård. Vid cirka 20 av Försvarsmaktens regementen, garnisoner eller andra enheter finns det präster i Svenska kyrkan som är, i olika grad av sina tjänster, knutna till verksamheten. Detta arbete finansieras till övervägande del genom strukturbidragssystemet. Det är ett naturligt inslag i dessa prästtjänster att de samverkar med de lokala soldathemsföreningarna. Samordning och utveckling av den militära själavården leds av Fältprosten som är placerad vid Försvarsmaktens högkvarter. Präster som följer med trupp vid internationella uppdrag anställs av Försvarsmakten.
Liknande samarbetsorganisationer
De två organisationer som närmast kan jämföras med Svenska soldathemsförbundet till identitet, uppdrag, struktur och relation till Svenska kyrkans nationella nivå är dels Hela människan, dels S:t Lukas. Båda organisationerna är ekumeniska och har verksamhet över hela landet genom lokala självständiga föreningar samt har en nationell organisation. I båda organisationerna finns beslutsfattare och medarbetare med sin förankring i Svenska kyrkan.
Hela människan bedriver diakonal verksamhet på cirka hundra orter över hela landet. Totalt finns det cirka 500 anställda och till det kommer en stor mängd ideellt arbetande. Den mest kända delen av arbetet är den öppna verksamheten som ofta bedrivs under namnet RIA. Dessutom arbetar man med riktade projekt som till exempel att underlätta fångars frigivningsprocess och stöd till barn som har missbrukande föräldrar. Svenska kyrkan är en av 18 huvudmän och utser tre av styrelsens ledamöter. Något särskilt avtal om samverkan mellan Svenska kyrkans nationella nivå och Hela människan finns inte. De senaste åren har organisationen fått en rikskollekt årligen.
S:t Lukas bedriver framför allt psykoterapi, handledning och kurser inom dessa och liknande områden. Arbetet sker utifrån psykodynamisk och kristen grundsyn. Förbundet bedriver ett omfattande utbildningsprogram, sedan i år som en del av Ersta Sköndal högskola, bland annat psykoterapeututbildning och utbildningar i själavård. Av de 33 lokala föreningarna har 30 stycken mottagningar för psykoterapi, handledning och konsultationer. Inte heller mellan S:t Lukas och Svenska kyrkans nationella nivå finns något samverkansavtal. De senaste åren har organisationen fått ett årligt bidrag från Svenska kyrkan på 900 000 kronor. Ingen rikskollekt har tillfallit S:t Lukas men i några stift (8 stycken år 2006) tas kollekt upp till detta ändamål.
Utskottets överväganden
Liksom Kyrkolivsutskottet konstaterar Ekumenikutskottet att Svenska kyrkan både har ett ansvar och ett förtroende inom militärsjälavården. Uppgiften ligger framförallt på den lokala församlingen som har pastoralt och diakonalt ansvar för dem som vistas inom dess gränser. Stiften och indirekt nationell nivå har ett ansvar att främja det lokala arbetet. Förtroendet märks till exempel i kontakter med enskilda och med Försvarsmakten som organisation. Soldathemsföreningarnas verksamhet skiftar lokalt i inriktning och omfattning. Samverkan kring verksamheten involverar olika kyrkor i varierande grad och utformningen av samverkan med Svenska kyrkans medarbetare för militärsjälavård skiftar.
Utskottet ser positivt på den verksamhet som bedrivs av soldathemmen och vill understryka vikten av att Svenska kyrkan samverkar med soldathemmen och med olika slags resurser bidrar till verksamheten. Dock ser inte utskottet tillräckliga skäl för att inleda en process som syftar till ett samverkansavtal mellan Svenska kyrkan på nationell nivå och Svenska soldathemsförbundet. Därför föreslår utskottet att motion 2008:59 avslås.
Uppsala den 25 september 2008
På Ekumenikutskottets vägnar
Gerd Gullberg-Johnson, ordförande
Christofer Lundgren, sekreterare
Beslutande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Inger Olander, Bengt-Åke Gustafsson, Inger Svensson, Lars Stjernkvist, Solveig Thorkilsson, Anna Lena Wik-Thorsell, Margareta Nisser-Larsson, Inga Alm, Erik A Egervärn, Birgitta Wrede, Angela Boëthius, Lennart Sacrédeus, Margareta Nybelius, Anki Erdmann.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Agneta Brendt, Erik Jonsson, Lena Schachinger, Anton Härder, Mikael Härdig, Christina Andersson, Astor Karlsson, Kerstin Jönsson, Lars-Gunnar Frisk, Johan Sobelius, Britt Beijer, Birgitta Nyhlén, Britta Olinder, Fredrik Sidenvall.
Biskop Erik Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkolivsutskottets yttrande
2008:5y
|
|
|
|
Samverkansavtal med Svenska soldathemsförbundet
|
|
|
Till Ekumenikutskottet
Kyrkolivsutskottets yttrande över motion 2008:59
Erfarenheten i utskottet är att försvarsmakten gärna hänvisar till soldathemsrörelsen i vissa frågor. Den själavård som efterfrågas idag omfattar alltmer en kontakt, även med anhöriga, i samband med soldaternas internationella uppdrag. Därför har familjearbetet blivit allt viktigare i soldathemsförbundets verksamhet.
Svenska kyrkan har ett förtroende och ett åtagande inom militärsjälavården som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Det förpliktigar till ett fortsatt ansvarstagande så att verksamheten stärks och vidareutvecklas. Svenska kyrkan som majoritetskyrka har också ett stort ansvar i det ekumeniska arbetet och bör därför överväga en insats från den nationella nivån. Samtidigt som insatsen är angelägen är det också en organisatorisk fråga som berör samtliga nivåer i Svenska kyrkan och andra parter. Detta behöver genomlysas innan man tar ställning till om man ska ingå ett samverkansavtal.
Utskottet menar därför att verksamheten skulle behöva kartläggas och beskrivas, förslagsvis i samarbete med fältprosten och andra parter som är berörda. Utifrån detta kan sedan förändringar och eventuell överenskommelse med den nationella nivån och andra kyrkor föreslås.
Uppsala den 24 september 2008
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Vanja Björsson, ordförande
Marie Nordström, sekreterare
Beslutande: Vanja Björsson, ordförande, Paul Trossö, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hakon Långström, Åsa Ek, Per-Henrik Bodin, Birgitta Josefson Hultgren, Olof Kjellström, Rickard Bonnevier, Roland Johansson, Helén Lindbäck, Kerstin Zetterberg, Terence Hongslo.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Bo E Nilsson, Lizen Anterud, Hans Ulfvebrand, Inger Björkroth, Cecilia Brinck, Elisabeth Nilsson, Ann-Sofie Persson, Sofia Särdquist, Catarina Fondén, Mona-Greta Norling Berglund, Markus Holmberg, Berit Simonsson.
Biskoparna Ragnar Persenius och Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
