|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Ekumenikutskottets betänkande 2008:3
|
|
|
|
Mikrofinansiering
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2008:53 av Bertil Persson. Motionen föreslår att Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att verka för att församlingar och stift ska kunna sätta in pengar för mikrofinansiering direkt hos Oikocredit.
Utskottet understryker vikten av att Svenska kyrkan på olika nivåer engagerar sig i mikrofinansinvesteringar. Utskottet konstaterar att det redan finns möjligheter för stiften att investera direkt i Oikocredit och att församlingar sedan en kort tid tillbaka kan investera i Oikocredit genom Oikocredit International Support Organisation. Utskottet föreslår därför att motion 2008:53 avslås.
Innehåll
Sammanfattning 1
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut 3
Motionens förslag 3
Motion 2008:53 av Bertil Persson, Mikrofinansiering 3
Bakgrund 3
Inledning 3
Oikocredit 3
Stiftelsen Kyrkornas U-fond 4
ECLOF 5
Tidigare behandling i Kyrkomötet 5
Utskottets överväganden 5
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:53.
Motionens förslag
Motion 2008:53 av Bertil Persson, Mikrofinansiering
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att verka för att församlingar och stift ska kunna sätta in pengar för mikrofinansiering direkt hos Oikokredit.
Bakgrund
Inledning
Mikrofinans är ett begrepp som innebär att tillhandahålla finansiella tjänster och service till människor som saknar tillgång till det ordinarie bankväsendet, detta främst i utvecklingsländer. Det finns mer än 100 miljoner mikrofinanskunder i världen och uppmärksamheten kring denna form av utvecklingssamarbete ökar snabbt, inte minst sedan Grameen bank (Bangladesh) och dess ledare Muhammad Yunus fick Nobels fredspris 2006.
Utvecklingssamarbete handlar ofta om att ge gåvor som ska skapa utrymme för positiv förändring och utveckling. Samtidigt betonas att gåvorna ska delas på ett sådant sätt att den mottagande partens resurser bejakas och tas tillvara. Detta utifrån en grundläggande kristen människosyn som innebär att varje människa, skapad till Guds avbild, har grundläggande resurser för att ta ansvar för sitt liv och skapa sin egen framtid. Mikrofinans är en form av utvecklingssamarbete som understryker denna människosyn då det handlar om lån som förväntas bli återbetalda.
I mikrofinanssammanhang talar man också om social avkastning. Detta betyder att den ekonomiska avkastningen på insatt kapital inte kan förväntas bli särskilt hög, medan möjligheter till social utveckling och ökad välfärd och värdighet för dem som får lån blir en viktig avkastning.
Oikocredit
Oikocredit, som är ett kooperativ registrerat i Nederländerna, bildades 1975 som en följd av Kyrkornas världsråds generalförsamling i Uppsala 1968 med dess fokus på kyrkornas ansvar i rättvise- och fredsfrågorna. Organisationen hette från början Ecumenical Development Cooperative Society (EDCS). Kooperativet har som syfte att återinvestera kapital som investerats av medlemmarna mot en lägre avkastning än vad placeringar på kapitalmarknaden normalt ger, men med hög social avkastning.
Enligt Oikocredits stadgar kan endast kyrkor, kyrkorelaterade organisationer, stödföreningar eller projekt vara medlemmar. Oikocredit har över 500 medlemmar, varav 450 är kyrkor och samfund representerande alla kyrkofamiljer i den ekumeniska rörelsen. Det samlade kapitalet uppgår till ca 2,3 miljarder kronor. Oikocredit är i dag en av de största aktörerna i världen inom mikrofinans. Av kapitalet kommer 75 procent från stödföreningarna. Medlemmar placerar medel genom att köpa andelar.
Investerade medel lånas ut till mikrofinansinstitutioner och kooperativ i syd som inte kan arbeta på den kommersiella finansmarknaden. Det kan handla om lån till lokala banker som ger lån till enskilda och familjer som på detta sätt kan starta en verksamhet som ger arbete och tryggad inkomst. Det betyder i sin tur att man kan skapa en bättre social välfärd, då man kan betala skolavgifter, bygga bättre bostäder och ha råd med sjukvård. Oikocredit arbetar speciellt med att ge kvinnor tillgång till denna form av lån, men ger också lån till kooperativ inom olika näringar så att de kan utvecklas och skapa arbetstillfällen på lång sikt. Lånen är normalt inte lägre än 50 000 amerikanska dollar. Man strävar efter att låna ut i lokal valuta för att minimera risken för valutakursförluster och räntorna styrs av respektive lands aktuella ränteläge. Oikocredit har utöver sitt huvudkontor i Nederländerna regionkontor och landkontor i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa.
Oikocredit har som mål att lämna upp till 2 procent i avkastning på investerat belopp. Cirka 75 procent av de medel man disponerar placeras i olika låneprojekt så som beskrivits ovan. Resterande 25 procent investeras i statspapper eller sätts av i en kreditförlustreserv, för att hantera risker och garantera resurser för administration och avkastning.
Medlemskap är en förutsättning för att man ska kunna investera i Oikocredit. Enligt den praxis som Oikocredit har kan också stift bli medlemmar, då man tolkat in denna nivå i kyrkornas strukturer i medlemskategorin kyrkor. För att inom ramen för detta regelverk öppna möjligheter för andra än medlemmar att kunna investera, har Oikocredit format en stödförening, International Support Organisation, också denna med säte i Nederländerna. Hösten 2008 öppnade Oikocredit ett National Support Office i Sverige som ska hantera kontakten med stödföreningen, främst för att ge möjlighet för privata investerare i Sverige att relatera till Oikocredit. Detta sedan Kyrkornas U-fond p.g.a. Finansinspektionens regelverk inte längre kan relatera till denna målgrupp. Det är dock möjligt också för andra än privata investerare att investera genom Oikocredits National Support Office. Pengarna sätts in i stödföreningen som i sin tur investerar kapitalet i Oikocredit. Utdelningen från Oikocredit till stödföreningen fördelas sedan vidare med det procenttal som utdelningen från Oikocredit haft.
Svenska kyrkan har en tillgång på 26 miljoner kronor i Oikocredit, främst genom internationella avdelningen på nationell nivå. År 2003 gav Svenska kyrkan ett direktanslag till Oikocredit om 10 miljoner amerikanska dollar genom de s.k. Rupie- och Randfonderna och 2008 gavs ett anslag om 170 000 kronor till stöd för arbetet med förstudier för framtida projekt. Oikocredit betraktar Svenska kyrkan som en av fyra strategiska partner. Den ekumeniska rörelsen i Sverige är representerad i Oikocredits styrelse.
Stiftelsen Kyrkornas U-fond
Stiftelsen Kyrkornas U-fond bildades 1990 med Svenska ekumeniska nämnden som huvudman. Syftet var att erbjuda svenska kyrkor och samfund, lokala församlingar, andra organisationer samt enskilda att genom placering av penningmedel i stiftelsen stödja utvecklingsinsatser bland behövande, bl.a. genom stöd till EDCS. Stiftelsens roll skulle primärt vara att vidareplacera medlen i bl.a. Oikocredit. Sveriges Kristna Råd (SKR) övertog huvudmannaskapet 2004. Stiftelsen har under hela sin verksamhetstid varit grundad i den ekumeniska rörelsen i Sverige.
Kyrkornas U-fond förvaltar i dag ett kapital om 135 miljoner kronor, varav mer än 95 procent är investerat av Svenska kyrkan på olika nivåer. Stiftelsen lämnar 2 procent i fast ränta på investerat kapital och investerar 70 procent av kapitalet i Oikocredit. Resterande medel placeras utifrån etiska kriterier på penning- och obligationsmarknaden för att kunna garantera verksamheten och den utlovade avkastningen. Sedan 2007 kan endast församlingar, kyrkliga samfälligheter, stift och kyrkosamfund investera i Kyrkornas U-fond. Svenska kyrkans nationella nivå hade i december 2007 ett kapital om 8,1 miljoner kronor investerat i Kyrkornas U-fond.
Kyrkornas U-fond har engagerat sig i flera andra organisationer genom
- att organisera de svenska investeringarna i riskkapitalfonden AfriCap genom bildandet av AfriCap Sweden AB. Detta för att vara med och utveckla modeller för arbete med mikrofinans. Svenska kyrkans nationella nivå har haft en tillgång på 3,3 miljoner kronor i AfriCap.
- att bilda Nordic Microcap Investment AB i samverkan med EFG Investment Bank. Detta bolag har till syfte att investera i mikrofinansinstitutioner globalt.
- att tillsammans med en norsk stiftelse och Jamii Trust Kenya starta Jamii Bora Scandinavia för att samla in medel till Jamii Bora i Kenya. Jamii Bora arbetar med olika former av utvecklingssamarbete med inslag av mikrofinansinsatser och fick mycket uppmärksamhet i Sverige i samband med den politiska krisen i Kenya i början av år 2008.
Stiftelsens styrelse utses av styrelsen för SKR. Svenska kyrkan på olika nivåer är väl representerad i styrelsen.
ECLOF
Svenska kyrkan har inom ramen för mikrofinans ett nära samarbete med Ecumenical Church Loan Fund (ECLOF), ett mikrofinansinstitut med lokala organisationer i nära anknytning till lokala kyrkor. Samarbetet består av anslag till arbetet och handlar alltså inte om investering av kapital.
Tidigare behandling i Kyrkomötet
Kyrkomötet 2001 behandlade en motion om öppen redovisning av Svenska kyrkans åtaganden i lånefonderna Oikocredit, ECLOF m.fl. (motion 2001:106) Motionärerna föreslog att Kyrkomötet skulle besluta att 1. en tydlig redovisning av Svenska kyrkans åtaganden i ekumeniska fonder ges, 2. riktlinjer för förvaltandet av Svenska kyrkans medel i ekumeniska fonder ges.
Motionen behandlades i Budgetutskottet (B 2001:4), som menade att man i princip var positiv till att Svenska kyrkan engagerar sig i den här typen av alternativa biståndsformer. Utskottet yttrade vidare att verksamhetsberättelsen bättre bör reflektera verksamhet som berör belopp av den här storleksordningen. Utskottet noterade vidare att det finns effektmål i mål och rambudget och riktlinjer i finanspolicyn samt att rekommendationer för det fortsatta arbetet i dessa frågor är under utarbetande. Utskottet föreslog att Kyrkomötet skulle bifalla motionen moment 1 samt att, med anledning av vad som anförts i betänkandet, anse motionens moment 2 besvarad. Kyrkomötet beslutade enligt utskottets förslag.
Utskottets överväganden
Utskottet anser att det är viktigt att engagemanget i olika former av mikrofinansinvesteringar ökar på olika nivåer inom Svenska kyrkan. Det är en form av utvecklingssamarbete som på ett bra sätt ger uttryck för kristen människosyn i det att det finns en grundsyn att varje människa har förmåga att ta ansvar för sitt eget liv och de resurser som man får del av.
Utskottet menar vidare att engagemang i mikrofinanssammanhang är ett bra sätt att inom Svenska kyrkan undervisa om utvecklingssamarbete och att det är viktigt att denna aspekt vägs in när man överväger att investera resurser i mikrofinansiering.
Utskottet konstaterar att möjligheten för stiften att sätta in pengar direkt hos Oikocredit redan finns genom att stift kan bli medlemmar i Oikocredit och att församlingar sedan en kort tid tillbaka kan investera i Oikocredit genom dess International Support Organisation och dess svenska National Support Office. Utskottet föreslår på denna grund att motion 2008:53 avslås.
Uppsala den 25 september 2008
På Ekumenikutskottets vägnar
Gerd Gullberg-Johnson, ordförande
Peter Lindvall, sekreterare
Beslutande: Inga Alm, Angela Boëthius, Erik A Egervärn, Anki Erdmann, Bengt-Åke Gustafsson, Gerd Gullberg-Johnson, Margareta Nisser-Larsson, Margareta Nybelius, Inger Olander, Lennart Sacrédeus, Lars Stjernkvist, Inger Svensson, Solveig Thorkilsson, Anna Lena Wik-Thorsell, Birgitta Wrede.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Christina Andersson, Britt Beijer, Agneta Brendt, Lars-Gunnar Frisk, Anton Härder, Mikael Härdig, Erik Jonsson, Kerstin Jönsson, Astor Karlsson, Britta Olinder, Johan Sobelius, Karin Uggla.
Biskop Erik Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
