|
|
|
Kyrkomötet
Ekumenikutskottets betänkande 2008:2
|
|
|
Svenska kyrkans ekumeniska överenskommelser med Metodistkyrkan i Sverige och Svenska Missionskyrkan
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2008:36 om Svenska kyrkans ekumeniska överenskommelser med Metodistkyrkan i Sverige och Svenska Missionskyrkan. Mot bakgrund av de samtal om bildande av ett nytt samfund som pågår mellan Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Missionskyrkan och Svenska Baptistsamfundet föreslås i motionen att de ekumeniska överenskommelserna Svenska kyrkan har med Metodistkyrkan i Sverige och Svenska Missionskyrkan inte föranleder några vidare praktiska åtgärder i Svenska kyrkan, samt att de informationsåtgärder som ett sådant beslut kräver vidtas.
Utskottets mening är att det nuvarande läget i samtalen mellan de tre kyrkorna om bildandet av ett nytt samfund inte bör leda till att Svenska kyrkan upphör att dra konsekvenser av de nu gällande ekumeniska överenskommelserna.
Utskottet föreslår att motionen avslås.
Innehåll
Sammanfattning 1
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut 3
Motionens förslag 3
Motion 2008:36 av Dag Sandahl, Svenska kyrkans ekumeniska överenskommelser med Metodistkyrkan i Sverige och Svenska Missionskyrkan 3
Yttrande från Läronämnden 3
Bakgrund 3
Överenskommelse med Metodistkyrkan i Sverige 3
Överenskommelse med Svenska Missionskyrkan 4
Samtal med Svenska Baptistsamfundet 4
”Gemensam framtid?” 5
Utskottets överväganden 6
Bilaga 1, Läronämndens yttrande 2008:12y 7
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:36.
Motionens förslag
Motion 2008:36 av Dag Sandahl, Svenska kyrkans ekumeniska överenskommelser med Metodistkyrkan i Sverige och Svenska Missionskyrkan
1. Kyrkomötet beslutar att de med Metodistkyrkan i Sverige och Svenska Missionskyrkan ingångna överenskommelserna inte föranleder några vidare praktiska åtgärder i Svenska kyrkan till dess förutsättningarna för ekumenisk samverkan i det nya läge som uppstått har klarlagts.
2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att vidta de informationsåtgärder som beslutet kräver.
Yttrande från Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motion 2008:36, Ln 2008:12y. Yttrandet bifogas som bilaga 1.
Bakgrund
Överenskommelse med Metodistkyrkan i Sverige
Metodistkyrkan i Sverige och Svenska kyrkan fattade 1992 respektive 1993 ömsesidiga beslut om att ingå en ekumenisk överenskommelse. Besluten förbereddes i två omgångar av dialog.
Den första dialogen under åren 1979-1985 resulterade i en rekommendation till de båda kyrkorna att erbjuda varandra full förkunnelse- och sakramentsgemenskap och ömsesidigt erkännande av varandras ordination. Från Svenska kyrkans sida önskade man kompletteringar vad gällde samsynen på dopet och rättfärdiggörelseläran. Andra händelser inom svensk ekumenik och den inomkyrkliga frågan om Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens plats i Svenska kyrkan prioriterades under slutet av 1980-talet, varför den fortsatta dialogen med Metodistkyrkan i Sverige inte återupptogs förrän 1990. Med utgångspunkt i de kompletteringar som gjorts ledde samtalen fram till konstaterandet att enigheten i förståelse av evangelium var sådan att de två kyrkorna kunde se Jesu Kristi kyrka i varandra. De skillnader som fanns hindrade ett organisatoriskt samgående men inte ett beslut om kyrkogemenskap. Samtalsdelegationens rekommendationer till de två kyrkorna, vilka sedan antogs, innebar att de på grundval av redovisad läroenhet kunde erbjuda varandra full förkunnelse- och sakramentsgemenskap och erkänna giltigheten i varandras prästvigning respektive ordination av äldste.
Som en konsekvens av detta beslut tillsattes 1995 ett samarbetsråd mellan de två kyrkorna, med uppgift att samordna, utveckla och understödja förverkligandet av överenskommelsen. Samarbetsrådet möts ungefär två gånger per år. Den konkreta lokala samverkan mellan församlingar i Svenska kyrkan och Metodistkyrkan i Sverige ser olika ut beroende på varierande behov och möjligheter. Ett flertal ordinerade äldste har tjänst som präst i Svenska kyrkan, och på några platser i landet finns samarbetskyrkor eller nära samverkan mellan församlingar i de två kyrkorna.
Överenskommelse med Svenska Missionskyrkan
Svenska Missionskyrkan och Svenska kyrkan har fört samtal med varandra i olika omgångar sedan 1965. De publicerade rapporterna från respektive samtalsomgångar berättar om en stegvis utveckling från Samtal om samverkan (1971) via Guds kyrka och en levande församling (1995) och På väg mot djupare enhet (2000) till Förslag till överenskommelse om kyrkogemenskap (2004).
I den sista av dessa rapporter lämnades förslag till de båda kyrkorna om att ingå en ekumenisk överenskommelse. Efter remisser och bearbetningar beslutade Svenska Missionskyrkan och Svenska kyrkan under 2006 att erkänna varandra som apostoliska kyrkor med en gemensam bekännelse av den apostoliska tron och gemensam förståelse av sakramenten, att erkänna varandras vignings- respektive ordinerade tjänster samt att erkänna den personliga och kollegiala tillsyn som utövas i respektive kyrka som en tjänst för Kyrkans enhet. I överenskommelsen finns också viljeyttringar uttryckta. Bland dem kan i detta sammanhang nämnas att ”stärka våra kyrkors ekumeniska relationer i Sverige i strävan mot vidare enhet”. Kyrkornas lokala församlingar uppmanas bland annat att ”verka för en ökad samhörighet med andra församlingar på orten”.
Implementeringen av överenskommelsen med Svenska Missionskyrkan sker framför allt genom avtal lokala församlingar emellan. Sådana avtal kan gälla allt från smärre konkreta samarbeten till omfattande samverkan vad gäller verksamhet, personal, lokaler och ekonomi. Fokus i utvecklingen av relationen mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan ligger för närvarande på dessa lokala processer. För att ett lokalt avtal ska kunna ingås ska det godkännas av respektive domkapitel och för Svenska Missionskyrkans del av dess kyrkostyrelse. Sedan beslut om överenskommelsen de två kyrkorna emellan fattades har 36 lokala avtal ingåtts, ytterligare några är långt komna i förberedelserna.
Sedan tidigare finns ett samarbetsråd mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan. En viktig uppgift för samarbetsrådet är att ge stöd till de lokala och regionala processer som är en följd av överenskommelsen. Nyligen publicerade det ett material som presenterar överenskommelsen, ger vägledning om dess tillämpning och beskriver vilka möjligheter för ekumenisk samverkan den öppnar.
Samtal med Svenska Baptistsamfundet
Svenska Baptistsamfundet tog 1996 kontakt med Svenska kyrkan med en förfrågan om samtal. Under åren 1998 till 2000 arbetade en gemensam samtalsdelegation med syftet ”att åstadkomma ökad förståelse för varandras ståndpunkter, att skapa ömsesidig respekt och bekräfta varandra, att öka förutsättningarna för samarbete på olika nivåer, att tydliggöra evangeliet för nya generationer”. Samtalen, dokumenterade i rapporten Utmaningar och möjligheter (2000), resulterade inte i några tydliga rekommendationer men man uttalade en förhoppning om fortsatta samtal och fördjupat samarbete.
I början av 2005 togs initiativ till en informell dialog mellan de två samfunden som en fortsättning av det tidigare arbetet. Ambitionen med samtalen var att skildra och bekräfta den enhet som redan finns, identifiera hinder för enhet och samverkan och föreslå åtgärder för att övervinna dessa. Dialoggruppen föreslog bland annat att Svenska kyrkan och Svenska Baptistsamfundet ömsesidigt bekräftar att vi inte underkänner varandras dop och att gemensamma former för nationellt samråd skapas. I slutrapporten till Kyrkostyrelsen 2006 konstateras att de samtal som Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan fört med varandra har betydelse också för relationen mellan Svenska kyrkan och Svenska Baptistsamfundet, bland annat eftersom ungefär en tredjedel av Svenska Baptistsamfundets medlemmar hör till församlingar som är anslutna till både Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Vidare konstaterar man att såväl den samstämmighet och de skillnader som aktualiserats i dialogen mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan till stora delar överensstämmer med motsvarande dialog mellan Svenska kyrkan och Svenska Baptistsamfundet.
Med utgångspunkt i den informella samtalsgruppens förslag beslutade Kyrkostyrelsen i februari 2007 ”att föreslå Svenska Baptistsamfundet officiella samtal om ett närmare samarbete och en eventuell överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Svenska Baptistsamfundet”. Under 2007 tillsattes en samtalsgrupp som hittills haft fyra möten.
”Gemensam framtid?”
I flera separata omgångar har Svenska Missionskyrkan, Metodistkyrkan i Sverige och Svenska Baptistsamfundet sedan 1969 gemensamt utrett frågor kring samarbete och samgående. Ett mönster i dessa samtal har varit att de inletts med höga förväntningar på konkreta steg mot enhet eller samgående och avslutats utan beslut som lett till fortsatt närmande. Trots detta har man genom åren funnit stora överensstämmelser i lära och praxis. Samfundens interna utveckling framför allt i synen på dopet, liknande påverkan från den ekumeniska rörelsen och det faktum att alltfler lokala församlingar är anslutna till två eller tre av samfunden har bidragit till att skapa nya förutsättningar för dialog.
Samtalen mellan de tre samfunden återupptogs 2004 och rapporten Gemensam framtid? publicerades i början av 2008 som ett underlag för samtal i respektive samfund om en eventuell framtida överenskommelse. I juni 2008 samlades de tre samfundens respektive årskonferenser samtidigt i Göteborg. Delar av förhandlingarna var gemensamma och frågan om en eventuell framtid tillsammans var central. Inför Göteborgsmötet överlämnade respektive samfunds styrelse till sina konferenser en avsiktsförklaring för bearbetning och fördjupning inför beslut vid 2009 års konferenser. Denna avsiktsförklaring innebär att respektive samfund uttalar sin avsikt att tillsammans med de andra bilda ett nytt gemensamt kyrkosamfund. De olika årskonferenserna fattade likalydande beslut, vilket bland annat innebär att de tog emot avsiktsförklaringen, rekommenderade församlingarna att studera och samtala om rapporten Gemensam framtid? och uppdrog åt styrelserna att planera för ett fortsatt brett rådslag och tillsätta arbetsgrupper, vars uppgift det är att beskriva vägarna vidare i den gemensamma processen. Något konkret förslag till bildande av ett nytt samfund finns alltså inte för närvarande.
Om denna process leder fram till bildandet av ett nytt samfund förändras förutsättningarna för nuvarande överenskommelser som Svenska kyrkan har med Metodistkyrkan i Sverige respektive Svenska Missionskyrkan och förnyade samtal behöver äga rum vilka kan leda till en överenskommelse med det nya samfundet. Redan i de samtal som ägde rum mellan de tre samfunden under 1990-talet uttalade dock Svenska Missionskyrkan och Metodistkyrkan i Sverige vikten av att relationen till Svenska kyrkan inte riskeras som en följd av ett eventuellt samgående. I samrådsgruppernas arbete har denna utgångspunkt understrukits kontinuerligt. I Gemensam framtid? framhålls att dialogen mellan Svenska kyrkan och Svenska Baptistsamfundet är av stor betydelse för möjligheterna till ett samgående för de tre frikyrkorna. Förberedelser pågår under hösten 2008 för att knyta de tre olika samarbetsråden/samtalsgruppen närmare varandra för att samverkan och utbyte av information mellan de fyra parterna ska underlättas.
Utskottets överväganden
Utskottet konstaterar att de samtal som förs mellan Svenska Missionskyrkan, Metodistkyrkan i Sverige och Svenska Baptistsamfundet om eventuellt gemensamt bildande av ett nytt trossamfund inte har kommit så långt att det är möjligt att veta när en sådan ny kyrkobildning kommer att bli verklighet och vilken identitet, bekännelse och struktur den i så fall kommer att ha.
Motionären föreslår att de nuvarande avtalen med Svenska Missionskyrkan och Metodistkyrkan i Sverige inte ska leda till några nya praktiska konsekvenser, vilket kan vara till exempel lokala avtal eller utvidgad samverkan, så länge samtalen om en eventuell ny kyrkobildning pågår.
Utskottets mening är att det nuvarande läget i de tre kyrkornas samtal inte är sådant att det bör leda till att Svenska kyrkan upphör att dra konsekvenser av de nu gällande ekumeniska överenskommelserna. Det vore orimligt om träffade ekumeniska överenskommelser inte skulle anses gälla fullt ut på grund av något som ännu bara planeras. I linje med Läronämndens yttrande menar utskottet att det om ett nytt trossamfund bildas bör vara en angelägen uppgift att utan dröjsmål föra ekumeniska samtal med det nya trossamfundet.
Uppsala den 25 september 2008
På Ekumenikutskottets vägnar
Gerd Gullberg-Johnson, ordförande
Christofer Lundgren, sekreterare
Beslutande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Inger Olander, Bengt-Åke Gustafsson, Inger Svensson, Lars Stjernkvist, Solveig Thorkilsson, Anna Lena Wik-Thorsell, Margareta Nisser-Larsson, Inga Alm, Erik A Egervärn, Birgitta Wrede, Angela Boëthius, Lennart Sacrédeus, Margareta Nybelius, Agneta Brendt.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Erik Jonsson, Anton Härder, Karin Uggla, Mikael Härdig, Christina Andersson, Astor Karlsson, Kerstin Jönsson, Lars-Gunnar Frisk, Johan Sobelius, Britt Beijer, Britta Olinder.
Biskop Erik Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1
|
|
|
Kyrkomötet
Läronämndens yttrande
2008:12y
|
|
|
Ekumeniska överenskommelser
|
|
Läronämndens yttrande över motion 2008:36.
Svenska kyrkans ekumeniska relationer är inte statiska till sin karaktär. Varken Svenska kyrkan eller andra kyrkor har när en överenskommelse träffats lovat att förbli exakt densamma som när överenskommelsen träffades. En ny ekumenisk utveckling kan vara möjlig utan att en tidigare överenskommelse därigenom automatiskt blir ogiltig.
Om en ny kyrkobildning kommer till stånd, där en kyrka ingår med vilken Svenska kyrkan har en ekumenisk överenskommelse, måste nya ekumeniska samtal föras med den nya kyrkobildningen.
Uppsala den 20 augusti 2008
På Läronämndens vägnar
Anders Wejryd, ordförande
Klas Hansson, sekreterare
Närvarande: Ärkebiskop Anders Wejryd, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind*, biskop Erik Aurelius, biskop Hans-Erik Nordin, biskop Thomas Söderberg, biskop Sven Thidevall, biskop Antje Jackelén, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Karin Johannesson, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
* ej närvarande vid yttrandets slutjustering.   
|