|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande 2008:7
|
|
|
|
Möjlighet till befrielse från kyrkoavgift
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2008:50 om möjlighet till befrielse från kyrkoavgift. I motionen föreslås att Kyrkostyrelsen ska få i uppdrag att utreda och återkomma med förslag till uppbördsrutiner som befriar kyrkomedlemmar med de lägsta inkomsterna från kyrkoavgift. Utskottet finner att frågan är angelägen men föreslår avslag till motionen med hänvisning till att Kyrkostyrelsen kontinuerligt arbetar med detta.
Innehåll
Sammanfattning 1
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut 3
Motionens förslag 3
Yttrande från Läronämnden 3
Yttrande från andra utskott 3
Bakgrund 3
Utskottets överväganden 5
Bilaga 1, Läronämndens yttrande 2008:10y 7
Bilaga 2, Kyrkorättsutskottets yttrande 2008:8y 8
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att motionen avslås.
Motionens förslag
Motion 2008:50 av Torbjörn Lindahl, Möjlighet till befrielse från kyrkoavgift
Kyrkomötet beslutar uppdra åt Kyrkostyrelsen att efter utredning återkomma till Kyrkomötet med ett förslag till förändring av uppbördsrutinerna så att de kyrkomedlemmar som har de lägsta inkomsterna kan befrias från kyrkoavgiften.
Yttrande från Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motionen, Ln 2008:10y. Yttrandet fogas till betänkandet som bilaga 1.
Yttrande från andra utskott
Kyrkorättsutskottet har avlämnat ett yttrande över motionen. Yttrandet Kr 2008:8y bifogas i betänkandet som bilaga 2.
Bakgrund
Regelverket
Kyrkoavgiften regleras i lag vilket framgår i 42 kap. 1 § i kyrkoordningen:
Av 7–8 §§ lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan framgår att den som tillhör Svenska kyrkan skall betala lokal och regional kyrkoavgift samt vem som skall besluta om kyrkoavgift.
Av 4 § lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund framgår att kyrkoavgiften skall beräknas på samma underlag som den kyrkotillhöriges kommunala inkomstskatt skall beräknas på.
Staten medverkar vid uppbörd av kyrkoavgiften genom lag (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund. Den statliga uppbördshjälpen innebär ett väsentligt administrativt stöd för Svenska kyrkan. Kyrkoavgiften ingår i den preliminära skatten och den slutliga skatten, och avgiften lämnas för indrivning tillsammans med skatten om den inte betalas.
Kyrkomötet
Kyrkoavgiften har behandlats vid flertalet kyrkomöten efter kyrkoordningens tillkomst. Frågan om befrielse från kyrkoavgift för dem som har de lägsta inkomsterna, vilket den aktuella motionen handlar om, togs upp i en motion år 2002. Kyrkomötet gav då Kyrkostyrelsen i uppdrag att göra en utredning om olika frågor i kyrkoavgiften.
I en motion vid 2004 års kyrkomöte föreslogs att en högsta kyrkoavgift skulle införas. Läronämnden sade i sitt yttrande över motionen att det var ”teologiskt viktigt att aktualisera de ekonomiskt sämst ställdas villkor för erläggande av kyrkoavgift”. I betänkandet efterlyste Ekonomi- och egendomsutskottet en samlad bedömning av alla utredningar som berörde kyrkoavgiftsfrågan (EE 2004:1). Kyrkomötet avslog motionen.
Vid 2005 års kyrkomöte behandlades en motion om de ekonomiskt sämst ställdas möjlighet att kvarstå som medlemmar i Svenska kyrkan (motion 2005:11). Kyrkomötet avslog motionen med hänvisning till den utredning som Kyrkostyrelsen hade initierat. I svar på fråga 15 Maxbelopp för kyrkoavgiften vid samma kyrkomöte redovisade Kyrkostyrelsen läget för utredningsuppdraget.
Kyrkostyrelsens behandling av utredningsuppdraget från 2002
Rapporten Tak och golv för kyrkoavgiften
Kyrkostyrelsen fick vid sitt sammanträde i oktober 2004 en presentation av rapporten Tak och golv för kyrkoavgiften – kartläggning av uppbördstekniska förutsättningar m.m. Styrelsen beslutade med anledning av rapporten att arbetet inledningsvis skulle inriktas på frågan om återbetalning av kyrkoavgiften – detta uppdrag hade beslutats av 2003 års kyrkomöte – och att ärendet om införande av tak och/eller golv skulle återkomma till styrelsen. Detta skedde i april 2005 då en promemoria i frågan presenterades. Redovisningen här tar främst sikte på frågan om golv, dvs. en lägsta nivå för kyrkoavgiften.
Promemorian hade sin utgångspunkt i rapporten från 2004. Två vägar som vardera rymde flera alternativ presenterades:
- Alternativ A. Man bestämmer en lägsta nivå på beskattningsunderlaget. Det innebär att bara de som tjänar mer än en viss inkomst behöver betala kyrkoavgift, till exempel 40 000 kronor per år.
- Alternativ B. Man bestämmer att kyrkoavgift bara tas ut om den uppgår till ett visst belopp, till exempel 400 kronor. Man sätter alltså en lägsta nivå på själva avgiften.
Eftersom kyrkoavgiftssatsen varierar mellan församlingarna leder dessa alternativ till olika resultat. Vid alternativ A skulle den lägsta debiterade kyrkoavgiften hamna på olika nivåer beroende på var man bor. Vid alternativ B skulle den lägsta inkomsten för dem som betalar kyrkoavgift hamna på olika nivåer.
Promemorian redovisade för- och nackdelar med vartdera alternativet. Det påpekades att införandet (av åtminstone tak för avgiften) skulle förutsätta en översyn av utjämningssystemet. Dessutom noterades att införande av golv skulle medföra att avgiftsunderlaget för vissa sociala förmåner skulle öka och avgiften därmed höjas. Vidare innehöll promemorian en översikt av fortsatta åtgärder.
Styrelsen uppdrog åt kyrkokansliet att göra en fortsatt analys av såväl ekonomiska som övriga konsekvenser av införandet av tak och golv.
Fortsatt analys
Den omfattande analysen redovisades till Kyrkostyrelsens arbetsutskott i november 2006. Det konstaterades åter att införandet skulle kräva, förutom val mellan de ovanredovisade alternativen A och B,
- lag- och kyrkoordningsändringar,
- en översyn av utjämningssystemet,
- en hel del datatekniskt arbete för Svenska kyrkan och för Skatteverket samt innebära kostnader, framför allt initialt, och minskade kyrkoavgiftsintäkter.
I analysen redovisades också komplikationer och problem som skulle uppstå, bland annat följande vad gäller en lägsta nivå för kyrkoavgiften:
- En persons ekonomiska förutsättningar att kunna betala kyrkoavgift står inte nödvändigtvis i direkt relation till hennes beskattningsbara inkomst.
- Införandet av jobbskatteavdraget har komplicerat situationen. Pensionerna beskattas hårdare än inkomst från arbete, sommararbetande ungdomar betalar kyrkoavgift men ingen skatt.
- Vissa samhälleliga stöd beräknas utifrån inkomsten efter att kyrkoavgift dragits av. Stödet minskar om befrielse från kyrkoavgift införs.
- Gränsvärdena skulle urholkas genom penningvärdeförsämringen vilket skulle göra det nödvändigt att återkommande justera dessa värden.
- Det kan även komma önskemål från andra grupper med svag betalningsförmåga som önskar befrielse från kyrkoavgift.
- Det skulle bli svårt att ta bort begränsningen när den väl införts.
Arbetsutskottet uppdrog åt kyrkokansliet att klarlägga möjligheten till dispens från kyrkoavgiften.
Dispens från kyrkoavgift
Vid Kyrkostyrelsens sammanträde i december 2006 presenterades en promemoria om dispens från kyrkoavgift. Dispensmöjligheter som finns inom Katolska kyrkan i Sverige och i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland presenterades.
I Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har kyrkorådet möjlighet att helt undanta vissa personer från avgiftsbetalning. Den finska modellen är individuell, den förutsätter att personen ansöker om befrielse efter att skatten har beräknats. Individuell ansökan skulle i Sverige innebära att skatten skulle beräknas och debiteras och eventuellt återbetalas av församlingen. Detta system skulle inte ge någon generell befrielse från kyrkoavgift så som det var tänkt.
Katolska kyrkan i Sverige rapporterar inte till Skatteverket de medlemmar som enligt ett internt beslut ska vara befriade från kyrkoavgift. Svenska kyrkan däremot kan inte undanta någon från själva avgiftsskyldigheten. Det är teoretiskt möjligt att besluta om 0 procent i avgiftssats. Detta skulle kräva ett lokalt ansökningsförfarande, ändringar i kyrkoordningen och tekniska lösningar centralt.
Kyrkostyrelsen förde en längre diskussion och konstaterade att ”frågan om kyrkoavgiften är en strategisk fråga som bör ses i ett större perspektiv som rör kyrkans framtid och strukturfrågorna”. Styrelsen beslutade uppdra åt arbetsutskottet att utifrån det föreliggande materialet bereda frågan vidare ur ett utvidgat perspektiv, och till kyrkokansliet att mot bakgrund av den nya konstruktionen med jobbavdrag undersöka möjligheten att befria sommararbetande ungdomar från kyrkoavgift.
Sommararbetande ungdomars kyrkoavgift
Frågan om sommararbetande ungdomars kyrkoavgift behandlades av Kyrkostyrelsen i februari 2007. En promemoria i frågan presenterades. Det efterfrågade undantaget kunde enligt den framtagna analysen nås antingen genom att ett golv för kyrkoavgiften vid en årsinkomst om 31 000 kronor införs eller genom att medlemmar under en viss ålder undantas. Det första alternativet skulle kräva lagändring och ta tid att genomföra. Då skulle man också riskera att politiska beslut skulle kunna ändra situationen under tiden. Det andra alternativet skulle gå att genomföra snabbare. Båda hade den nackdelen att de inte skulle ha den avsedda träffsäkerheten. Kyrkostyrelsen beslutade att inte förespråka införande av någon golvregel när det gäller kyrkoavgiften, och att i arbetet med kyrkans finansiering fortsatt bevaka frågan om golv och tak för kyrkoavgiften.
Utskottets överväganden
Ekonomi- och egendomsutskottet anser att motionären tar upp ett behjärtansvärt problem vilket bekräftas av Läronämndens yttrande. Vi önskar att det vore möjligt att skapa en ordning som skulle befria de sämst ställda från skyldigheten att betala kyrkoavgift. Vi ser dock att det skulle vara mycket svårt och kostsamt att konstruera ett undantag samtidigt som någon träffsäkerhet inte kan garanteras.
Vi anser att det är viktigt att Kyrkostyrelsen fortsätter att bevaka frågan och att undersöka möjligheter att skapa ett tekniskt system för ändamålet. Vi menar vidare att det är en diakonal uppgift för församlingen att stödja de medlemmar vars ekonomiska marginaler är så små att kyrkoavgiften kan bli en alltför tung börda.
Kyrkorättsutskottet konstaterar i sitt yttrande att motionen inte innehåller några förslag till ändringar i kyrkoordningen och lämnar därför inte några synpunkter på förslaget.
Trots att vi i Ekonomi- och egendomsutskottet i sak håller med motionären föreslår vi avslag på förslaget och hänvisar till Kyrkostyrelsen som har utrett och kontinuerligt bevakar frågan.
Uppsala den 25 september 2008
På Ekonomi- och egendomsutskottets vägnar
Stig Eriksson, ordförande
Beslutande: Stig Eriksson, ordförande, Ann-Marie Hallin, Leif Nilsson, Ingrid Karlsson, Sigvard Olsson, Nils Furtenbach, Ingvar Eriksson, Jan Nilsson, Kerstin Larsson, Sten Persson, Christer Mohlin, Bo Lindell, Kurt Hedman, Birgit Friggebo, Marja Hillerström.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Ragnar Bergsten, Ann-Sofie Nelstrand, Tommy Persson, Karin Rönnberg, Christina Blomqvist, Vera Skoglund, Peter Bernövall, Eva-Maria Munck, Lennart Svensson, Bo Hanson, Alve Svensson.
Biskop Tony Guldbrandzén har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Läronämndens yttrande
2008:10y
|
|
|
|
Befrielse från kyrkoavgift
|
|
|
Läronämndens yttrande över motion 2008:50.
Läronämnden yttrade sig i Ln 2004:6y om medlemsavgiften i Svenska kyrkan.
Den bibliska principen om tionde ger uttryck för att den enskildes ekonomiska ansvar för kyrka och församling bör stå i proportion till ekonomisk bärkraft. Läronämnden finner därför att en proportionalitet mellan inkomstens och kyrkoavgiftens storlek uttrycker den solidaritet som bör prägla den kristna kyrkan.
I sammanhanget är det också teologiskt viktigt att aktualisera de ekonomiskt sämst ställdas villkor för erläggande av kyrkoavgift.
Uppsala den 20 augusti 2008
På Läronämndens vägnar
Anders Wejryd, ordförande
Närvarande: Ärkebiskop Anders Wejryd, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind*, biskop Erik Aurelius, biskop Hans-Erik Nordin, biskop Thomas Söderberg, biskop Sven Thidevall, biskop Antje Jackelén, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Karin Johannesson, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik och Kristin Zeiler.
* ej närvarande vid yttrandets slutjustering.
Bilaga 2
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkorättsutskottets yttrande
2008:8y
|
|
|
|
Möjlighet till befrielse från kyrkoavgift
|
|
|
Till Ekonomi- och egendomsutskottet
Kyrkorättsutskottets yttrande över motionen 2008:50
Kyrkorättsutskottet konstaterar att motionen inte innehåller förslag till ändringar i kyrkoordningen. Motionen kan därför inte med nuvarande utformning medföra ändringar i kyrkoordningen vid årets Kyrkomöte.
Under åberopande av vad som ovan anförts kan Kyrkorättsutskottet inte lämna några kyrkorättsliga synpunkter på förslaget.
Uppsala den 24 september 2008
På Kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson, ordförande
Göran Oscarsson, sekreterare
Bengt Stigner, sekreterare
Beslutande: Lars Johnsson, ordförande, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Nanna Tranströmer, Carl Korch, Lennart Andersson, Inger Persson, Stig-Göran Fransson, Sonja Grunselius, Gunnel Lagerkvist, Inger Dafgård, Anders Roos, Karl-Gunnar Svensson, Vivianne Wetterling och Eric Muhl.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Irene Gustafsson, Olle Reichenberg, Marija Kogler Johnsson, Ingemar Öberg, Anders Linger, Bo Grafström, Anders Novak, Eva Hallström, Dag Sandahl och Rolf Persson.
Biskop Thomas Söderberg har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
