|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande 2008:5
|
|
|
|
Övertaliga kyrkor och andra fastigheter
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2008:43 om övertaliga kyrkor samt motion 2008:85 om att i första hand kristna invandrarförsamlingar ska få köpa eller hyra övertaliga kyrkliga fastigheter.
I motion 2008:43 föreslås att Kyrkostyrelsen ska få i uppdrag att utreda möjligheten att bilda en nationell stiftelse som har ekonomiskt ansvar för Svenska kyrkans kyrkor då de inte längre kan användas som församlingskyrkor.
Utskottet inser behovet av en stabil lösning beträffande s. k. övertaliga kyrkor men ställer sig tveksam till en stiftelsebildning. Istället förordas en anknytning till det inom kyrkokansliet bedrivna DAK-projektet (Differentierad användning och förvaltning av kyrkobyggnader), som kommer att slutredovisas under hösten 2008. Detta bör vara en naturlig utgångspunkt för ett vidare arbete med att finna lösningar på hur Svenska kyrkan ska förvalta kyrkobyggnader som inte längre används som församlingarnas verksamhet.
Utskottet föreslår att motion 2008:43 avslås. Med anledning av motionen föreslår utskottet att Kyrkostyrelsen ges i uppdrag att följa upp DAK-projeket med inriktning på hur kulturvärden och finansiering avseende s.k. övertaliga kyrkobyggnader kan säkras.
I motion 2008:85 föreslås en skrivning i kyrkoordningen som förpliktar respektive kyrkliga ägare att i första hand erbjuda fastigheter, som måste uthyras eller försäljas, till invandrade kristna grupper. Utskottet inser värdet av intentionen i motionen, men menar att detta inte skall vara grundat i en generell regel i kyrkoordningen. Istället förordas att frågan om avyttring av kyrkliga fastigheter utöver kyrkobyggnaderna kan behandlas inom den uppföljning av DAK-projektet som utskottet föreslår ifråga om motion 2008:43. Med hänvisning till detta föreslår utskottet att motion 2008:85 avslås.
Innehåll
Sammanfattning 1
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut 3
Motionernas förslag 3
Motion 2008:43 av Vivianne Wetterling m.fl., Övertaliga kyrkor 3
Motion 2008:85 av Eva Nyman, Låt i första hand kristna invandrarförsamlingar köpa övertaliga kyrkliga fastigheter 3
Yttrande från andra utskott 3
Bakgrund 3
Övertaliga kyrkor 3
Överlåtelse av övertaliga kyrkliga fastigheter 4
Utskottets överväganden 5
Övertaliga kyrkor 5
Försäljning av kyrkliga fastigheter till kristna invandrarsamfund 5
Bilaga 1, Kyrkorättsutskottets yttrande 2008:7y 7
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:43.
2. Kyrkomötet beslutar med anledning av motion 2008:43 att uppdra åt Kyrkostyrelsen att följa upp pågående arbete ifråga om kyrkobyggnadernas användning och förvaltning med inriktning på att tillskapa lösningar för hur s. k. övertaliga kyrkobyggnader ska förvaltas på ett sätt som tillgodoser kulturella värden och ger betryggande ekonomiska förutsättningar.
3. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:85.
Motionernas förslag
Motion 2008:43 av Vivianne Wetterling m.fl., Övertaliga kyrkor
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda möjligheten att bilda en nationell stiftelse som har ekonomiskt ansvar för kyrkosamfundet Svenska kyrkans kyrkor då de inte längre kan användas som församlingskyrkor.
Motion 2008:85 av Eva Nyman, Låt i första hand kristna invandrarförsamlingar köpa övertaliga kyrkliga fastigheter
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att föreslå en skrivning i kyrkoordningen som innebär att en regel införs i kyrkoordningen som förpliktar respektive kyrklig ägare att i första hand erbjuda fastigheter, som måste uthyras eller försäljas, till invandrade kristna grupper.
Yttrande från andra utskott
Kyrkorättutskottet har yttrat sig över motion 2008:85, Kr 2008:7y i bilaga 1.
Bakgrund
Övertaliga kyrkor
Kyrkofondens styrelse uppdrog hösten 2005 åt kyrkokansliet att göra en projektstudie om differentierad användning och förvaltning av kyrkobyggnader. Detta s.k. DAK-projektet ska resultera i en kartläggning av för vilka ändamål kyrkobyggnaderna används idag. Förutom gudstjänster och annan kyrklig verksamhet ingår i projektet att undersöka i vilken utsträckning andra aktörer använder kyrkobyggnaderna, dels i samverkan med Svenska kyrkan, dels för eget bruk; vidare om kyrkan tagits ur bruk och eventuellt sålts. Slutligen syftar projektet till att ge en tydligare bild av om och hur differentierad användning leder till differentierad förvaltning av kyrkobyggnader. Projektet beräknas bli avrapporterat till kyrkostyrelsen under hösten 2008.
Bakgrunden är att det har blivit alltmer uppenbart att det finns fler kyrkobyggnader än vad som behövs för församlingarnas gudstjänstfirande. Samtidigt visar utredningar och studier att känslan för kyrkobyggnaderna är stark hos allmänheten – både för den enskilde och som en del av det offentliga rummet. Detta ger kyrkobyggnaden en betydelse utöver församlingens traditionella gudstjänstliv, något som återspeglas i hur ofta och på vad sätt kyrkan används, t.ex. för nya former i församlingslivet eller i samarbete med andra intressenter i samhället.
Antalet kyrkobyggnader inom Svenska kyrkan som tagits ur bruk sedan år 2000 är förhållandevis litet – 36 av 3 368. (Svenska kyrkans kyrkobyggnadsregister). Siffrorna pekar mot att församlingarna i många fall har funnit former för att använda sina kyrkor på ett sätt som kan berika församlingslivet. Eftersom utvecklingen har gått mot en differentierad användning av kyrkobyggnaderna har begreppet övertaliga kyrkor blivit mindre relevant.
Också vid en differentierad användning av den kyrkobyggnad som församlingen äger kvarstår det ekonomiska ansvaret. För detta kan bidrag utgå från stiftet. Också i det generella utjämningsbidraget finns en komponent för kyrkounderhåll. Den kyrkoantikvariska ersättningen ger också möjlighet till bidrag för vård och underhåll av kyrkliga kulturvärden (Lag 1988:950 om kulturminnen m.m. 4 kap 16 §). Möjligheten att inrätta partiella samfälligheter för kyrkounderhåll m.m. har utretts på uppdrag av Kyrkomötet (O 2003:3). Efter ett övervägande negativt remissutfall avstod Kyrkostyrelsen emellertid från att lägga fram något förslag till Kyrkomötet (KsSkr 2005:3).
I motionen föreslås att en nationell stiftelse får ekonomiskt ansvar för kyrkobyggnader som inte längre används som församlingskyrkor. Detta innebär att Svenska kyrkan avhänder sig inflytandet över kyrkobyggnaderna till en annan juridisk person. Skulle stiftelsebildningen finansieras från den nationella nivån skulle detta påverka det egna kapitalet. I årets rambudgetskrivelse (sidan 24) konstateras att den nationella nivåns kapital i huvudsak är ett riskkapital för hela Svenska kyrkan. Som sådant kan det behöva tas i bruk vid större ekonomiska påfrestningar för hela kyrkan eller en kraftig nedgång i medlemstal. Det kan också gälla framtida åtaganden t.ex. uppbyggnad av gemensamma lösningar, utbildningsorganisation, miljörelaterat utvecklingsarbete eller för att lyfta av kostnader från församlingarna.
Överlåtelse av övertaliga kyrkliga fastigheter
Det ligger i församlingens uppdrag att anskaffa och underhålla den egendom som behövs för församlingens uppgifter. Med denna egendom följer äganderätt av fastigheter av olika slag och därmed också rätten att avyttra fastigheten eller upplåta den för annan verksamhet. Beträffande vården av byggnader med särskilt kulturvärde, t.ex. merparten av kyrkobyggnadsbeståndet, finns också bestämmelser i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
Till skillnad från övriga fastigheter gäller i vissa avseenden särskilda regler för kyrkobyggnaderna. Äganderätten vilar på den s.k. införandelagen 9 § punkt 2 (lag 1998:1592 om införande av lagen 1998:1591 om Svenska kyrkan). Kyrkobyggnaden tas också i bruk genom att den invigs för sitt ändamål och den ska underhållas så att den kan tjäna detta ändamål. Det finns också särskilda regler för hur en kyrka tas ur bruk. (40 kap. 2 resp. 7 och 8 §§ i kyrkoordningen).
Kyrkoordningen föreskriver att församlingen/samfälligheten ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet (47 kap. 1 §) samt att medlen ska förvaltas så att kravet på god avkastning och betryggande säkerhet tillgodoses. (47 kap. 1–2 §§) Eftersom byggnaderna ingår i församlingens förmögenhet innebär detta bl.a. att effekten på det målsatta kapitalet behöver beaktas då det blir aktuellt att avyttra en byggnad genom försäljning eller på annat sätt. (47 kap. 5 §).
Utöver kravet på god avkastning och betryggande säkerhet, föreskrivs också att medlen ska förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. För en kyrkobyggnad gäller också att den ska tas ur bruk i gällande ordningen innan den avyttras.
Frågan om avyttring av fastigheter har behandlats i Överklagandenämnden (ÖN 37:2000 och ÖN 2:2004). Vid prövning av frågan om fastighetsförsäljning som inte skett till den som lämnat det högsta anbudet har nämnden funnit att detta inte behöver strida mot regleringen i kyrkoordningen 47 kap. 2 §. Beträffande affärsmässighet, konkurrens och objektivitet har nämnden uttalat som sin mening att samma krav bör gälla vid försäljning som vid upphandling (47 kap. 3 § i kyrkoordningen). Överklagandenämnden anmärker emellertid att det i kyrkoordningen inte finns någon uttrycklig bestämmelse om detta. I detta ärende har nämnden också konstaterat att föreskriften i kyrkoordningen 47 kap. 2 § om medelsförvaltning endast tar sikte på hur de medel en församling eller samfällighet förfogar över ska vara placerade.
Utskottets överväganden
Övertaliga kyrkor
Utskottets förslag:
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2008:43.
Kyrkomötet beslutar med anledning av motion 2008:43 att uppdra åt Kyrkostyrelsen att följa upp pågående arbete ifråga om kyrkobyggnadernas användning och förvaltning med inriktning på att tillskapa lösningar för hur s. k. övertaliga kyrkobyggnader ska förvaltas på ett sätt som tillgodoser kulturella värden och ger betryggande ekonomiska förutsättningar.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om kyrkobyggnadernas höga kulturvärde och betydelse för enskilda människor. Det är också uppenbart att en del av våra kyrkor idag används i förhållandevis liten omfattning för det ändamål som de invigts för – och i vissa fall inte alls. Utskottet bejakar att detta är en fråga som behöver uppmärksammas men understryker att det bör avse fler aspekter vid sidan av nyttjandet. Det höga kulturvärdet är en angelägenhet för det allmänna men också i kyrkans egen tradition ofta med koppling till ett lokalt engagemang. På många håll har kyrkobyggnaden ett särskilt symbolvärde för bygden och även det tomma kyrkorummet uppskattas som rastplats för stillhet och enskild andakt.
En nationell stiftelse som bär det ekonomiska ansvaret för de kyrkobyggnader som inte längre används av Svenska kyrkan skulle kunna vara en möjlighet. Utskottet bedömer dock detta som en mindre lämplig lösning med hänsyn till att ägandet därmed övergår till en annan och självständig juridisk person. Det innebär inte bara att kyrkan förlorar inflytandet över kyrkobyggnaderna utan det finns också risk för att de lösgörs från sitt lokala och traditionella sammanhang.
Utskottet förordar därför en anknytning till det inom kyrkokansliet bedrivna DAK-projektet (Differentierad användning och förvaltning av kyrkobyggnader). Projektet kommer att slutredovisas under hösten 2008. Resultatet av detta är rimligen en naturligt god utgångspunkt för ett vidare arbete med att finna lösningar på hur Svenska kyrkan ska förvalta det kulturella och andliga arv som kyrkobyggnaderna utgör också när de inte längre behövs för sitt ursprungliga ändamål.
Med hänvisning till vad utskottet anfört i denna fråga föreslås att motionen avslås, men att det med anledning av motionen ges ett uppdrag till Kyrkostyrelsen att följa upp DAK-projektet med inriktning på hur kulturvärden och finansiering avseende s.k. övertaliga kyrkobyggnader kan säkras.
Försäljning av kyrkliga fastigheter till kristna invandrarsamfund
I motionen föreslås att fastigheter i Svenska kyrkans verksamhet som inte längre behövs bör avyttras eller förhyras till kristna invandrarsamfund på ekonomiskt förmånliga villkor. Denna ordning skulle införas i kyrkoordningen och därmed bli förpliktande för respektive kyrklig ägare.
Förslaget syftar till att underlätta för invandrarsamfund att utöva sin religiösa gemenskap. Utskottet kan se fördelar med en sådan ordning, men delar inte motionärens tanke om att det ska vara grundat i kyrkoordningen. Den som äger en fastighet bör också förfoga över möjligheten att avyttra den på det sätt man finner lämpligast. Detta utesluter naturligtvis inte den lösning som motionären förordar. En lokal överenskommelse om överlåtande av en fastighet skulle dessutom kunna vara av särskilt värde i ekumeniskt perspektiv och inom religionsdialogens ram.
Utskottet menar att det likväl kan finnas anledning att få en uppfattning om hur t. ex. prästgårdar och församlingshem avyttras. Detta skulle kunna ske i anslutning till den uppföljning av DAK-projketet som utskottet föreslår med anledning av motion 2008:43.
Utskottet föreslår därmed att motion 2008:85 avslås.
Uppsala den 25 september 2008
På Ekonomi- och egendomsutskottets vägnar
Stig Eriksson, ordförande
Ragnar Svenserud, sekreterare
Beslutande: Stig Eriksson, ordförande, Ann-Marie Hallin, Leif Nilsson, Ingrid Karlsson, Sigvard Olsson, Nils Furtenbach, Ingvar Eriksson, Jan Nilsson, Kerstin Larsson, Sten Persson, Christer Mohlin, Bo Lindell, Kurt Hedman, Birgit Friggebo, Marja Hillerström.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Ragnar Bergsten, Ann-Sofie Nelstrand, Tommy Persson, Karin Rönnberg, Christina Blomqvist, Vera Skoglund, Peter Bernövall, Eva-Maria Munck, Lennart Svensson, Bo Hanson, Alve Svensson.
Biskop Tony Guldbrandzén har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkorättsutskottets yttrande
2008:7y
|
|
|
|
Låt i första hand kristna invandrarförsamlingar köpa övertaliga kyrkliga fastigheter
|
|
|
Till Ekonomi- och egendomsutskottet
Kyrkorättsutskottets yttrande över motionen 2008:85
Kyrkorättsutskottet konstaterar att motionen inte innehåller förslag till ändringar i kyrkoordningen. Motionen kan därför inte med nuvarande utformning medföra ändringar i kyrkoordningen vid årets Kyrkomöte.
Under åberopande av vad som ovan anförts kan Kyrkorättsutskottet inte lämna några kyrkorättsliga synpunkter på förslaget.
Uppsala den 24 september 2008
På Kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson, ordförande
Göran Oscarsson, sekreterare
Bengt Stigner, sekreterare
Beslutande: Lars Johnsson, ordförande, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Nanna Tranströmer, Carl Korch, Lennart Andersson, Inger Persson, Stig-Göran Fransson, Sonja Grunselius, Gunnel Lagerkvist, Inger Dafgård, Anders Roos, Karl-Gunnar Svensson, Vivianne Wetterling och Eric Muhl.
Övriga närvarande vid beslutstillfället: Irene Gustafsson, Olle Reichenberg, Marija Kogler Johnsson, Ingemar Öberg, Anders Linger, Bo Grafström, Anders Novak, Eva Hallström, Dag Sandahl och Rolf Persson.
Biskop Thomas Söderberg har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
